Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag"

Transkript

1 Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag

2 Löner som konjunkturstimulans? Ett argument som ibland framförs från fackligt håll är att höga löneökningar behövs för att hålla i gång konsumtionen och stimulera konjunkturen. Finns det omständigheter under vilka det skulle kunna vara gynnsamt att genom kollektivavtalen öka lönerna i detta syfte? Skulle kollektivavtalen kunna utnyttjas som ett konjunkturpolitiskt instrument för att stärka och i överensstämmelse därmed även bromsa konjunkturer? Företag som brottas med minskad orderingång och försämrad lönsamhet i en lågkonjunktur förbättrar inte sin situation genom att ytterligare öka sina lönekostnader. Tvärtom förvärras företagets situation ytterligare och dess konkurrenskraft urholkas. Men eftersom idén att höga löneökningar skulle kunna stimulera konjunkturen framförs då och då, har vi funnit det viktigt att granska idén närmare. I denna skrift har vi sammanställt vad ledande nationalekonomer anser om löneökningar som konjunkturstimulans. Syftet är att ekonomernas synsätt och argument ska finnas lätt tillgängliga i pedagogisk form om och när idén om löneökningar som konjunkturstimulans åter förs på tal. Christer Ågren Vice VD, Svenskt Näringsliv 2 3

3 Kan höga löneökningar stimulera konjunkturen? Svensk ekonomi och sysselsättning är starkt beroende av omvärlden. Bland företagen, de anställda och deras fackliga organisationer finns en oro för att de ekonomiska svårigheter som drabbat den internationella ekonomin i ännu högre grad ska sprida sig till Sverige. Ytterligare ett argument som hörs i debatten om hur den svaga konjunkturens effekter på svensk ekonomi bäst ska mildras och mötas, är att det finns ett behov av en starkare löneutveckling i avtalsrörelsen. Genom avtal om högre löner skulle den inhemska efterfrågan kunna stärkas och därigenom sysselsättningen kunna öka, lyder argumentet. I denna rapport granskas argumentet att höga avtalade löneökningar skulle vara en väg för att stärka den svenska konjunkturen. Enligt Konjunkturinstitutet och Riksbanken tycks det bli värre innan det blir bättre. Just nu är det hemmamarknaden och löntagarnas förhållandevis goda köpkraft som håller uppe efterfrågan i svensk ekonomi. Både penning- och finanspolitiken har roller att spela för att mildra och möta effekterna av den svaga konjunkturen i vår omvärld i allmänhet och våra viktigaste exportländer i synnerhet. 10,0 % BNPs utveckling Fasta priser, kalenderkorrigerad, procentuell förändring 6,3 % Konjunkturpolitikens medel När det gäller penningpolitiken finns det de som anser att räntan och Riksbankens prognostiserade räntebana borde sättas lägre för att stimulera ekonomin och för att undvika en för stark krona, vilken medför en stor utmaning för exportindustrin. Andra talar om vikten av att behålla nuvarande räntenivå och räntebana för att motverka finansiella obalanser, och pekar på att den svenska hemmamarknaden är förhållandevis stark med god reallöneutveckling för hushållen. 5,0 % 0 % 3,2 % 4,6 % 3,4 % -0,8 % 3,8 % 1,2 % 0,8 % 2,4 % När det gäller finanspolitiken håller regeringen hårt i plånboken och betonar vikten av starka reserver och signalvärdet av att kunna visa upp några av västvärldens starkaste statsfinanser. Andra menar att ännu mer borde satsas på till exempel långsiktiga infrastrukturinvesteringar, eller att socialförsäkringarna borde bli mer generösa och att a-kassan borde höjas för att stärka efterfrågan. -5,0 % -10,0 % ,0 % KÄLLA: Konjunkturinstitutet. December Prognos för 2013 och

4 8 % 4 % Konjunkturstimulerande löner? Effekter på exportmarknaderna Sverige är ett mycket exportberoende land. Hälften av de varor och tjänster vi producerar exporteras. Det som händer i vår omvärld och i våra viktigaste exportländer har avgörande betydelse för företagen, medarbetarna och ytterst för vårt välstånd. Exportberoende ger konjunkturberoende Jämför man Sveriges konjunkturutveckling med den i centrala exportländer som Tyskland, USA, Danmark och Storbritannien är det tydligt hur våra hög- och lågkonjunkturer i hög grad sammanfaller med konjunkturläget i dessa länder, exempelvis högkonjunkturen 1994 och Konjunkturutvecklingen Årlig procentuell förändring i BNP. De fem största exportmarknaderna svarar för närmare 40 procent av den totala svenska varuexporten. lågkonjunkturen Likaså tycks den svenska exporten till våra viktigaste exportländer toppa och bottna ungefär samtidigt. Den svenska konjunkturutvecklingen är alltså intimt sammanlänkad med utvecklingen i våra viktigaste exportländer. När dessa har dåliga tider, får också vi i allmänhet dåliga tider och vice versa. Ibland skiljer någon eller några av våra viktiga handelspartners ut sig, men oftast, som i den nuvarande situationen, är en nedgång samtidig i nästan alla våra exportländer (möjligen med undantag för Norge). Med detta perspektiv blir det svårt att förstå argumentet att löneökningar i svenska kollektivavtal skulle kunna stärka vår konjunktur. Högre löneökningar i Sverige försämrar företagens konkurrenskraft Att anställda i Sverige får ökade löner stärker deras köpkraft, men det blir ingen ökad efterfrågan från utlandet på svenska företags produkter och tjänster. Däremot drabbas de svenska exportföretagen av lönekostnadsökningarna samtidigt som de redan i utgångsläget är pressade. Förr eller senare sprider sig dessutom de ökade lönekostnaderna utanför exportsektorns företag genom kompensationskrav i andra sektorer på arbetsmarknaden. Konjunkturnedgången till följd av en minskad efterfrågan från utlandet blir ännu starkare av den försämrade konkurrenskraften. Den tänkta konjunkturstimulansen vänds till dess motsats. 0-4 % Storbritannien Sverige USA Norge Tyskland Danmark -8 % SAMMANFATTNING Ju viktigare exportmarknaderna är för den svenska ekonomin och ju fler av de viktigaste exportmarknaderna som befinner sig i lågkonjunktur desto mindre håller argumentet att ökade löner i kollektivavtalen skulle kunna stärka den svenska konjunkturen. KÄLLA: Konjunkturinstitutet, SCB. 6 7

5 Konjunkturstimulerande löner? Effekter i företagens verklighet Höga löneökningar i kollektivavtalen i syfte att stimulera efterfrågan i en lågkonjunktur innebär att lönekostnaden ökar i hela näringslivet eller i vissa sektorer av näringslivet (om löneökningen bara skulle bli aktuell i vissa avtal/sektorer). För att efterfrågestimulansen ska bli verklighet måste företagen kunna bära de ökade lönekostnaderna utan att säga upp anställda. Minskad sysselsättning skulle direkt motverka efterfrågestimulansen. Ökade lönekostnader leder till uppsägningar Vissa företag kan kanske dra ned på sina vinster och några kan en tid öka sina förluster, men många kommer att tvingas till uppsägningar och då uteblir den efterfrågestimulerande effekten av lönehöjningarna. I en svag konjunktur förvärras problemet via hushållens förväntningar. Om hushållen redan i utgångsläget ser en lågkonjunktur framför sig, så försämras deras framtidstro ytterligare av ökade varsel och uppsägningar. Det är välbelagt att hushållens förväntningar är direkt kopplade till sparandet. Försämrad framtidstro leder till ökat sparande, minskad konsumtion och försvagad efterfrågan och ytterligare press på företagen. Sammantaget skapas en nedåtgående spiral. Försvagad internationell konkurrenskraft Om lågkonjunkturen främst beror på svag konjunktur i omvärlden blir den tänkta efterfrågestimulansen dessutom en ren konkurrensnackdel eftersom utländska företag inte får ökade lönekostnader. Ännu fler företag tvingas då till uppsägningar. Om lönerna skulle vara ett konjunkturinstrument, så skulle detta rimligen gälla även i högkonjunktur. Om risk finns för överhettning, arbetskraftsbrist, ökat inflationstryck och räntehöjningar borde löneökningstakten i så fall sänkas i överensstämmelse med kravet på höjningar i lågkonjunktur. Men det är svårt att se hur det skulle kunna gå att få acceptans för att löneutvecklingen ska bli sämre när företagens vinster ökar och det kanske råder brist på arbetskraft. SAMMANFATTNING Ökade lönekostnader i lågkonjunktur och sänkta lönekostnader i högkonjunktur rimmar inte med den företagsekonomiska verkligheten. När orderingången viker för företagen kan detta inte mötas med högre löneökningar. Många företag kommer att tvingas till uppsägningar och då uteblir den efterfrågestimulerande effekten av lönehöjningarna. Istället finns risk för en nedåtgående spiral. 8 9

6 Konjunkturstimulerande löner? Effekter på penningpolitiken Höga löneökningar får förr eller senare effekter på andra priser och på den allmänna prisnivån. Riksbankens mål för penningpolitiken är att hålla inflationen runt 2 procent. Inom ramen för denna målsättning kommer den att sätta reporäntan så att målet uppnås. Om Riksbanken ser ett inflationstryck i ekonomin som kan hota måluppfyllelsen kommer ökade löner i kollektivavtalen att sätta press på Riksbanken att höja reporäntan eftersom de ökade lönerna spär på inflationstrycket. Om Riksbanken i stället ser en risk för att inflationen är för låg, sätter ökade löner i avtalen sannolikt inte samma press på Riksbanken att höja räntan. Däremot kan ökade löner få Riksbanken att avstå från räntesänkningar om den ser att de ökade lönerna ökar inflationstrycket på sikt. Om höga löneökningar leder till att inflationsbedömningen justeras upp på något års sikt, finns risk att räntesänkningar uteblir. Detta leder till att räntekostnaderna för både företag och hushåll blir högre än vad de annars skulle ha varit. 5,0 % 4,0 % 4,0 % 3,0 % innebär ökade räntekostnader på kr per år, vilket är lika med kr efter ränteavdrag, dvs. 292 kr per månad. Resultatet blir alltså en förlust för den enskilde! SAMMANFATTNING Höga löneökningar i avtalen under en lågkonjunktur riskerar att tidigarelägga räntehöjningar eller få till följd att räntesänkningar uteblir, till skada för efterfrågan och återhämtningen i ekonomin. För löntagare med normala inkomster och normala bolån kan en utebliven räntesänkning vara en större förlust än den vinst som en något större löneökning ger. Riksbankens reporänta Ränta vid utgången av året 3,8 % 3,8 % 2,8 % 3,0 % 4,0 % Högre räntekostnader Ett räkneexempel illustrerar effekten av en löneökning på 1 procent över vad Riksbanken anser är förenligt med inflationsmålet: Om löntagaren har en lön på kr per månad så innebär löneökningen 300 kr per månad och efter skatt 210 kr per månad. Samtidigt höjer Riksbanken räntan med 0,5 procentenheter (eller underlåter att sänka den med 0,5), vilket på ett lån på 1 miljon SEK 2,0 % 1,0 % 0 % 2,0 % 1,5 % 2,0 % 0,3 % 1,3 % 1,8 % 1,0 % KÄLLA: Riksbanken 10 11

7 Konjunkturstimulerande löner? Effekter på Industriavtalet Efter 1995 års avtalsrörelse, som blev den mest konfliktdrabbade sedan storkonflikternas år 1980, sattes politisk press på arbetsmarknadens parter att hitta nya former för förhandlingar och lönebildning som kunde möjliggöra en löneutveckling på europeisk nivå. Genom en artikel i Dagens Nyheter i juni 1996 bjöd industrifacken in till förhandlingar som sedermera ledde till Industriavtalet som kom att användas skarpt första gången hösten Det nuvarande Industriavtalet, som gäller från och med juli 2011, bygger på följande skrivning avseende lönebildningen: Industrins utsatthet för internationell konkurrens innebär att arbetskraftskostnadsökningar långsiktigt måste stå i överensstämmelse med den internationella utvecklingen, främst i våra viktigaste konkurrentländer, för att inte underminera tillväxt och sysselsättning. En sund och bärkraftig lönebildning förutsätter att förbundsavtalen inom industrin, som är kärnan i den internationellt konkurrensutsatta sektorn, utgör kostnadsnorm och vägledning för arbetskraftskostnader på svensk arbetsmarknad. En väl fungerande lönebildning är förutsättningen för att en stärkt konkurrenskraft kan kombineras med god löneutveckling och goda villkor i övrigt för de anställda. Industriavtalet en framgång Sedan 1997 har parterna via Industriavtalet lyckats leverera en reallöneutveckling som är betydligt bättre än innan avtalets tillkomst. I denna mening är avtalet en stor 12 % 8 % 4 % 0 % -4 % framgång och dess utgångspunkt, att den konkurrensutsatta sektorn i allmänhet och industrin i synnerhet utgör kostnadsnorm ( Märket ), har säkrat att lönekostnaderna utvecklats på ett sätt som är förenligt med industrins konkurrenskraft. Under de 15 åren mellan 1981 och 1995 var den reala löneutvecklingen för arbetare 0 procent medan den under de 15 åren mellan 1996 och 2011 var drygt 45 procent. Under den senare perioden ökade alltså reallönerna med ungefär 2,5 procent per år i reala termer mot 0 per år i perioden innan, och då började inte Industriavtalet verka förrän i slutet av Reallönens utveckling Procentuell förändring. Nominallön Inflation Reallön -8 % KÄLLA: Medlingsinstitutet 12 13

8 Konjunkturaspekter skulle hota stabilitet och långsiktighet Det finns en diskussion om att industrin inte är självklar som löneledare. Det råder emellertid ingen tvekan om att den konkurrensutsatta sektorn är den som snabbast känner av effekten av högre lönekostnader, bland annat via växelkursen som riskerar att stärkas genom de räntehöjningar som Riksbanken kan genomföra som en följd av ökat inflationstryck från löneökningarna. Därigenom torde den konkurrensutsatta sektorn ha starkast incitament att väga in lönekostnadernas påverkan på sysselsättningen och inflationsutvecklingen. Oavsett vilken sektor som är (och bör vara) löneledande har väldigt mycket uppnåtts i form av bättre reallöner, arbetsfred och konkurrenskraft för svensk ekonomi under åren sedan Industriavtalets tillkomst. Det är svårt att tänka sig att svensk arbetsmarknad, med förhållandevis starka fackföreningar och den starka traditionen av solidarisk löneutveckling, skulle klara konkurrenskraften utan någon form av koordinering av löneförhandlingarna. Det vore riskabelt att hota den framgångsrika koordinering som uppnåtts genom att föra in konjunkturstimulerande argument som en faktor i lönebildningen. SAMMANFATTNING Om löner skulle användas som konjunkturstimulerande instrument, skulle det innebära att det infördes ytterligare en komponent i debatten om hur löner ska sättas och vad lönebildningen syftar till. Detta riskerar att underminera den stabilisering av lönebildningen som gäller sedan Industriavtalets tillkomst

9 Storgatan 19, Stockholm Telefon

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Disposition Historiskt perspektiv Utfallet av 2013 års avtalsrörelse Normsättning ett teoretiskt perspektiv Sifferlösa avtal Historiskt perspektiv

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Dags att förbättra inflationsmålet?

Dags att förbättra inflationsmålet? Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Två huvudfrågor Totala (genomsnittliga) löneökningar Relativlöner Lönenormering Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin)

Läs mer

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 1 Den finansiella turbulensen har mojnat i Europa Statsskuldräntor (10 år) i PIIGS Procent 2 Spång lagts över de omfattande problemen i Europa Finansmarknaderna

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård

Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård Den svenska lönemodellen SIMRA 2015-10-18 Eva Uddén Sonnegård Frågeställningar 1. Vem ska sätta märket? 2. Var finns löneglidningen? 3. Utmaningar i kommande avtalsrörelse 4. Svagheter i rapportens slutsatser

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Nästa år kommer löneavtal för en stor Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal-13

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal-13 Stockholm den 24 januari 2013 Svensk Handels utgångspunkter för Avtal-13 Handeln gynnas av att arbetsmarknadens parter inom handeln har goda relationer. Genom att arbeta tillsammans, bejaka varandras olika

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen

Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen ANFÖRANDE DATUM: -- TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Medlingsinstitutets, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel + 8 787 Fax + 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Yrkanden Gruventreprenadavtalet

Yrkanden Gruventreprenadavtalet Yrkanden Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Flexiblare kollektivavtal - ett framtidskrav 1 (5) Avtalsrörelsen 2017 Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Maskinentreprenörernas

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Danmark föregångsland inför nya utmaningar

Danmark föregångsland inför nya utmaningar 1 Danmark föregångsland inför nya utmaningar Bo Enegren Oktober 2012 Under en lång följd av år uppvisade den danska arbetsmarknaden en utveckling med trendmässigt fallande arbetslöshet. Dansk flexicurity

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Utgångspunkter för AVTAL16

Utgångspunkter för AVTAL16 Utgångspunkter för AVTAL16 201 1(4) Utgångspunkter för Avtal-16 Den 31 mars 2016 löper de största kollektivavtalen inom handeln ut. Under februari och mars kommer Svensk Handel tillsammans med Handelsanställdas

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning

Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning 1 Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning Bo Enegren Augusti 2013 Efter en rad framgångsrika år seglar den finländska ekonomin i motvind och i år väntas BNP sjunka för andra året i

Läs mer

Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet. Historik

Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet. Historik Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet Historik Lönebildningen - makroekonomiska förutsättningar 1950-talet präglades av att fredsekonomin återställdes i Europa - Svensk ekonomi synnerligen god.

Läs mer

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet:

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Utgångspunkter Avtal 17

Utgångspunkter Avtal 17 Utgångspunkter Avtal 17 2(7) 2017-01-26 Utgångspunkter Avtal 17 De större avtalen inom handeln löper ut den 31 mars 2017. Innevarande ettåriga avtalsperiod har inneburit höga kostnadsökningar för en bransch

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Pressträff 3 juni 2008 Lena Liljebäck, tf GD Tord Strannefors, prognoschef Helene Dahlström Prognosantaganden PROGNOSANTAGANDEN Att den globala ekonomin växer

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 AVTAL 2016 Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 Den globala ekonomiska utvecklingen visar i dagsläget få ljuspunkter. Europa svensk exportindustris viktigaste marknad upplever fortsatt stora

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Blandade konjunktursignaler kan försvåra inledande löneförhandlingar Efter den starka ekonomiska återhämningen under hösten

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer