Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge"

Transkript

1 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats av den ekonomiska krisen. Även 2014 års avtal innehåller relativt måttliga arbetskostnadsökningar. Ändå signalerar årets danska uppgörelse ett första steg mot en normalisering efter krisavtalen 2010 och Påslagen blev något högre i 2014 års avtal och parterna gick tillbaka till treåriga avtal. Samtidigt har konkurrenskraften för dansk ekonomi förbättrats efter några år av försvagning före finanskrisen. I Norge indikerar årets avtal en nedväxling av löneökningstakten. Trots detta lär de norska löneökningarna även fortsättningsvis bli högre än i konkurrentländerna. En försvagning av den norska kronen under 2013 innebär samtidigt en viss lättnad för landets exportföretag. En ny utredning om norsk lönebildning, Holden III, sluter upp bakom frontfagsmodellen och analyserar framtida utmaningar. Danmark Efter den kraftiga nedgången i samband med finanskrisen har återhämtningen i dansk ekonomi varit väsentligt långsammare än till exempel i Sverige och Norge. Även i förhållande till euroområdet har den danska utvecklingen varit svagare och fortfarande ligger BNP på en lägre nivå än före krisen (diagram 1). Diagram 1 BNP, volym, index 2008: kv1=100 Källa: Eurostat

2 2 Det stora prisfallet på dansk bostadsmarknad orsakade en kraftig nedgång i byggandet, samtidigt som de lägre förmögenhetsvärdena på bostäder ledde till ett ökat sparande bland de högt skuldsatta danska hushållen och en neddragning av konsumtionen. Konsumtionen har inte återhämtat sig alls och ligger fortfarande närmare 6 procent under nivån före krisen. I samband med krisen försämrades också arbetsmarknaden kraftigt och arbetslösheten fördubblades på kort tid. Diagram 2 Danmark: Löneökningar och arbetslöshet, procentuell förändring respektive procent av arbetskraften Källa: Danmarks statistik Låga påslag i danska avtal lite högre 2014 Löneökningstakten föll tillbaka från 4,5 procent till 2,5 procent på bara ett år (diagram 2). En ytterligare nedväxling kom till stånd när 2010 års tvååriga löneavtal kom på plats i den privata sektorn. Det vägledande avtalet inom industrin gav då en höjning av lägstlönerna med 1,1 procent första avtalsåret och 1,7 procent andra året. För normallöneområden med endast centrala påslag blev motsvarande ökningstal 1,5 respektive 2,25 procent. Följande år 2011 slöt offentlig sektor nya avtal, också på två år, som innehöll lönefrysningar det första avtalsåret och blygsamma löneökningstal andra avtalsåret. Lönefrysningarna var en följd av den följsamhetsmekanism som finns gentemot privat sektor. Även det tvåårsavtal som slöts 2012 i privat sektor innehöll historiskt låga påslag. Under loppet av 2013 skedde en viss stabilisering på arbetsmarknaden och tillförsikten inom industrin växte. Stämningsläget inför 2014 års förhandlingar i privat sektor var därför något mer optimistiskt än inför 2012 och 2010 års avtalsrörelser. Dessutom hade krisårens låga löneökningar medverkat till att Danmark förbättrat sin kostnadsmässiga konkurrenskraft. Industrins avtal som är vägledande för det så kallade mindstebetalningsområdet, där en stor del av lönebildningen sker på lokal nivå, blev klart i början av februari Avtalet är treårigt, till skillnad från de två föregående överenskommelserna 2010 och 2012 som var tvååriga. Sammantaget är avtalet värt cirka 5,4 procent över treårsperioden, eller 1,8 procent per år. Höjningen av lönerna uppgår till knappt 4,5 procent över perioden och resterande 1 procent förklaras framför allt av avsättning till individuella konton som den anställde kan använda till pension, betald ledighet eller lön.

3 Kostnadsramen för transportavtalet, som är vägledande för normallöneområdet där lönebildningen sker på central nivå, blev knappt 6 procent över tre år. Löneökningen uppgår till 5 procent och övriga förbättringar som avsättning till individuella konton är värda cirka 1 procent. Sammantaget hamnade 2014 års avtal i privat sektor något högre än föregående avtal Återgången till treårsavtal kan möjligen också ses som ett tecken på normalisering efter krisavtalen 2010 och Därmed har Danmark gått samma väg som tidigare Finland och Sverige där man nu är tillbaka i treåriga uppgörelser efter några år med kortare avtalsperioder. Stärkt konkurrenskraft för dansk industri Den försiktigt ökade optimismen i dansk industri är dels ett uttryck för ljusare konjunkturutsikter, men den bottnar också i de senaste årens förbättring av den kostnadsmässiga konkurrenskraften. Man kan dessutom också notera en viss allmän omsvängning i den tidigare ganska negativa synen på dansk konkurrenskraft. Traditionella mått på konkurrenskraft som enhetsarbetskostnader visar visserligen på en tydlig försämring under 2000-talet fram till krisen, både beroende på högre löneökningar än i omvärlden och en svag produktivitetsutveckling, men samtidigt har prisutvecklingen på dansk export varit relativt gynnsam. Ekonomi- och inrikesministeriet konstataterar i rapporten Danske industrivirksomheders lønkonkurrenceevne er fortsat udfordret att trots att konkurrenskraften förbättrats de senaste åren återstår fortfarande för dansk ekonomi att återta förlorad mark. Denna syn ifrågasätts dock till exempel av danska LO som får visst stöd av den så kallade produktivitetskommissionen som i sin rapport Danmarks produktivitet hvor er problemerne? rekommenderar att man är försiktig med att utnyttja enhetsarbetskostnader vid internationella jämförelser utan att också ta hänsyn till förändringar i bytesförhållandet - alltså förhållandet mellan priserna på det Danmark exporterar och det man importerar. Diagram 3 Enhetsarbetskostnader i tillverkningsindustrin Index 1995= Danmark Tyskland Finland Sverige Norge Källa: Eurostat Jämför man utvecklingen av enhetsarbetskostnader i Danmark med övriga nordiska länder och Tyskland sedan mitten av 1990-talet ser det onekligen ut

4 som att den danska konkurrenskraften har försvagats (diagram 3). Medan enhetsarbetskostnaderna i Sverige, Finland och Tyskland föll med mellan procent från mitten av 1990-talet fram till finanskrisen, steg de i Danmark med över 20 procent under samma period. Endast den oljedopade norska ekonomin uppvisade en större ökning av enhetsarbetskostnaden. Det är dock viktigt att hålla i minnet vad enhetsarbetskostnaden visar och vad den inte visar. Enhetsarbetskostnaden mäter relationen mellan arbetskraftskostnaderna och volymen varor och/eller tjänster som produceras. Om arbetskraftskostnaderna ökar mer än produktionsvolymen per arbetad timme stiger enhetsarbetskostnaden. Sålunda kan arbetskraftskostnaderna öka mer i ett land än i omvärlden om också produktiviteten ökar mer, utan att konkurrenskraften därför försämras. Alternativt kan konkurrerenskraften upprätthållas om de högre löneökningarna motverkas av en försvagning av växelkursen. Ett problem med enhetsarbetskostnaden som ett mått på konkurrenskraft är dock att den relaterar förändringen av arbetskraftskostnaden med förändringen i produktionsvolymen och att det kan vara svårt att beräkna produktionen i reala termer. Om det till exempel är så att ett land är framgångsrikt med att ta ut högre priser för sina produkter till exempel via hög specialisering, eftersökt design eller hög kvalitet, som inte fångas upp i den beräknade produktionsvolymen, behöver en ökning av den relativa enhetsarbetskostnaden inte vara något problem. I viss mån verkar så vara fallet för dansk industri. Ett sätt att illustrera detta är att jämföra utvecklingen av löneandelen i Danmark med den i konkurrentländerna. Förändringen i löneandelen, eller arbetskostnadsandelen, avspeglar förhållandet mellan utvecklingen av arbetskraftskostnader och den nominella produktiviteten och inte den reala produktiviteten som enhetsarbetskostnaden gör. Löneandelen behöver således inte stiga, trots att arbetskraftskostnaderna ökar mer än den reala produktiviteten, om företagen samtidigt har möjlighet att öka sina priser i motsvarande grad. Diagram 4 Löneandel i tillverkningsindustrin, index 1995= ,0 125,0 120,0 115,0 110,0 105,0 100,0 95,0 90,0 85,0 80,0 Danmark Tyskland Finland Sverige Norge Källa: Eurostat

5 5 Som framgår av diagram 4 framstår den danska konkurrenskraften som betydligt starkare om den mäts på detta sätt. Jämfört med resten av Norden och Tyskland är det endast det sistnämnda landet som haft en svagare utveckling av löneandelen. Noterbart är också att utvecklingen för Sverige, och i ännu högre grad Finland, framstår som väsentligt mindre gynnsam än om man tittar på enhetsarbetskostnaden. För Norge gäller motsatt förhållande. Ländernas olika branschsammansättning spelar härvidlag en viktig roll för deras respektive prisutveckling. Telekom och skog (Sverige, Finland) har till exempel haft en svag prisutveckling jämfört med läkemedel (Danmark) och produkter relaterade till olje- och gasindustrin (Norge). Samtidigt kan det också vara så att danska företag varit mer framgångsrika än sina utländska konkurrenter med att utveckla till exempel design och kvalitet och därmed mött en högre betalningsvilja hos sina kunder. Det bör noteras att jämförelsen mellan länder är känslig för vilken starttidpunkt som används. I diagram 4 har 1995 använts som starttidpunkt. I Finland och Sverige sjönk till exempel löneandelen kraftigt under första halvan av talet, medan löneandelen steg i Tyskland under samma period. För Finland och Sverige skulle jämförelsen sålunda se mer gynnsam ut, och mindre gynnsam för Tyskland, om starttidpunkten sattes några år tidigare. När det gäller den danska industrins konkurrenskraft har det skett en otvetydig förstärkning de senaste fem åren, både om man tittar på löneandelens utveckling och den relativa enhetsarbetskostnaden. Förstärkningen av konkurrenskraften enligt det sistnämnda måttet har dessutom varit större än vad som framgår av diagram 3 eftersom den danska kronen försvagades under perioden (under 2013 och 2014 har kronen emellertid återtagit en del av den tidigare försvagningen). Norge Lägre löneökningar i Norge men fortsatt högre än i omvärlden Avtalsförhandlingarna i Norge 2014 genomförs i förbundsvisa förhandlingar. Eftersom 2014 är ett huvudförhandlingsår omfattar förhandlingarna inte enbart löner utan också andra frågor. För den fackliga sidan var en uppgörelse om tjänstepensioner ett viktigt krav i 2014 års avtalsrörelse, där man ville få till ett nytt avtal om förvaltningen av den obligatoriska tjänstepensionen. Arbetsgivarsidan ville dock inte inkludera tjänstepensionen i några förhandlingar före 2017 då pensionsreformen ska utvärderas. Någon konkret uppgörelse om tjänstepensionerna uppnåddes heller inte i årets förhandlingar men parterna enades om att gemensamt utreda frågan. När det gäller löneökningarna i det vägledande avtalet mellan parterna inom industrin (Fellesforbundet för LO och Norsk Industri för NHO) blev utfallet en total kostnadsram på 3,3 procent, inklusive en uppskattning av löneglidningen, enligt parternas beräkningar. I stat och kommun pågår förhandlingarna sedan början av april månad och medling har påbörjats eftersom någon uppgörelse inte kommit till stånd under föreskriven tid. Om löneökningarna för hela ekonomin stannar vid 3,3 procent 2014 skulle detta i så fall bli de lägsta löneökningarna sedan I de prognoser som lades fram av Norges Bank och Statistisk Sentralbyrå i mars månad, innan några avtal var klara, räknade man med löneökningar på 3,5 respektive 3,8 procent för Årets, för norska förhållanden, relativt måttliga avtal ska

6 6 bland annat ses mot bakgrund av låga löneökningar i omvärlden och en ökning av arbetslösheten i Norge, om än från låg nivå. Diagram 5 Norge: Löneökningar och arbetslöshet, procent 7 7 Lön 6 5 Prognos Norges Bank Arbetslöshet Källor: Statistisk Sentralbyrå, Norges Bank I genomsnitt har den norska industrins löner ökat med 1½ procentenhet mer per år än i Norges konkurrentländer det senaste decenniet. Till detta kan läggas en förstärkning av kronen med knappt en halv procent per år så att de norska timlönekostnaderna sammanlagt stigit med 20 procent mer än i omvärlden (diagram 6). Under 2013 försvagades dock valutan vilket åtminstone tillfälligt innebar en uppbromsning av utvecklingen med stigande norska relativa lönekostnader. Den snabbare kostnadsökningen i Norge har inte motsvarats av en bättre produktivitetsutveckling än i konkurrentländerna. Att lönerna ändå kunnat öka så snabbt utan en kraftig försämring av vinstläget beror som tidigare redovisats på den gynnsamma prisutvecklingen för norsk export (diagram 4). Diagram 6 Norge: Relativa timlönekostnader, index 2003= Relativ timlön Relativ timlön, gemensam valuta Källa: Det tekniske beregningsutvalget for inntektsoppgjørene (TBU)

7 7 Innan 2014 års förhandlingar satte igång presenterades en ny utredning om norsk lönebildning. Utredningar om lönebildningen har gjorts i Norge ungefär vart tionde år. Den förra utredningen som gick under namnet Holden IIutvalget, efter ekonomen Steinar Holden, presenterades 2003 och skulle bland annat analysera i vilken mån lönebildningen påverkades av införandet av inflationsmål i penningpolitiken och handlingsregeln i finanspolitiken. Handlingsregeln stipulerar att staten kan ha ett underskott motsvarande 4 procent av landets oljeförmögenhet, medan inflationsmålet innebär att Norges Bank ska sträva mot en inflation på 2,5 procent. I 2003 års utredning kom man fram till slutsatsen att frontfagsmodellen, där den internationellt konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande, var fortsatt ändamålsenlig. Syftet med den utredning som blev klar i december 2013, Holden III, var att utvärdera hur lönebildningen fungerat under de 12 år som det nya finans- och penningpolitiska ramverket varit på plats. Dessutom angavs i direktiven att utredningen skulle analysera den höga norska kostnadsnivån och effekter av till exempel en mindre gynnsam utveckling av priserna för norsk export framöver. Det ökade beroendet av olje- och gassektorn för norsk ekonomi, samt effekter av 2004 års EU-utvidgning på norsk arbetsmarknad lyftes också fram inför tillsättandet av utredningen. Slutsatser i rapporten är bland annat att den kostnadsmässiga konkurrenskraften för norsk industri inte bör försvagas, utan efter hand förstärkas, för att inte riskera en snabb nedbanting av den internationellt konkurrensutsatta sektorn. Utredningen rekommenderar också en mer återhållsam finanspolitik eller i klartext att man använder mindre av oljeförmögenheten än vad handlingsregelns fyra procent anger. I och med att handlingsregeln för ökad användning av oljeförmögenheten infördes 2001 var man i Norge införstådd med att detta skulle driva upp efterfrågan på arbetskraft i både i den hemmamarknadsinriktade sektorn och i den internationellt konkurrensutsatta sektorn. Detta skulle innebära ökad konkurrens om arbetskraften och leda till högre löneökningar och försvagad konkurrenskraft i exportsektorn. Förväntningar om en något försvagad konkurrenskraft var också skälet till att man i Norge valde att införa ett inflationsmål som ligger något högre (2,5 procent) än i t ex euroområdet (under men nära 2 procent), eller i Sverige (2 procent). Utredningen sluter också upp bakom frontfagsmodellen, det vill säga att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska vara normerande för resten av arbetsmarknaden. Införandet av rörlig växelkurs och handlingsregeln ändrar inte på de grundläggande sammanhang som modellen bygger på enligt utredningen. Det poängteras att sambandet mellan löneökningar och konkurrenskraft visserligen blivit mindre direkt eftersom växelkursen också kan ändras. Å andra sidan betonas att löneökningarnas effekt på konkurrenskraften normalt blir starkare med inflationsmål än med fast växelkurs. Vid för höga löneökningar reagerar centralbanken med att höja räntan för att motverka ökad inflation, vilket i sin tur normalt leder till en förstärkning av valutan. Därigenom försämras konkurrenskraften både genom högre löneökningar och genom en starkare växelkurs.

8 8 Utredningen slår fast att industrins konkurrenskraft även fortsättningsvis spelar en viktig roll för analysen av norsk lönebildning, vilket också manifesteras i de årliga rapporter som publiceras inför avtalsförhandlingarna, Grunnlaget for inntektsoppgjørene, där avsnittet om norsk konkurrenskraft upptar en stor del. Denna slutsats står i skarp kontrast till exempelvis Konjunkturinstitutets analys av svensk lönebildning där bedömningar av konkurrenskraften och kostnadsutvecklingen i omvärlden inte har någon plats. I Grunnlaget for inntektsoppgjørene saknas också normativa utsagor om lägstlöner, lämpliga löneökningstakter och skattningar av jämviktsarbetslösheten.

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Danmark föregångsland inför nya utmaningar

Danmark föregångsland inför nya utmaningar 1 Danmark föregångsland inför nya utmaningar Bo Enegren Oktober 2012 Under en lång följd av år uppvisade den danska arbetsmarknaden en utveckling med trendmässigt fallande arbetslöshet. Dansk flexicurity

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Norge oljan, ekonomin och lönebildningen

Norge oljan, ekonomin och lönebildningen 1 Norge oljan, ekonomin och lönebildningen Norge är Sveriges näst viktigaste exportmarknad och tar emot knappt 1 procent av den svenska varuexporten (se diagram 1). Norrmännen står också för en stor andel

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland FÖRDJUPNINGS-PM Nr 19. 2012 En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland Executive Summary Finanskrisen slog i ett internationellt perspektiv särskilt hårt mot Sverige och Finland,

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 AVTAL 2016 Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 Den globala ekonomiska utvecklingen visar i dagsläget få ljuspunkter. Europa svensk exportindustris viktigaste marknad upplever fortsatt stora

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7

Läs mer

Ekonomiska bedömningar. Inför avtalsrörelsen 2011

Ekonomiska bedömningar. Inför avtalsrörelsen 2011 Ekonomiska bedömningar Inför avtalsrörelsen 211 September 211 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet om industriell utveckling

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Lönebildningen. och frukten av vårt arbete. En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin. Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet

Lönebildningen. och frukten av vårt arbete. En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin. Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet Lönebildningen och frukten av vårt arbete En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet Lönebildningen och frukten av vårt arbete Lönebildningen och frukten

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Ekonomiska bedömningar. Inför avtalsrörelsen 2013

Ekonomiska bedömningar. Inför avtalsrörelsen 2013 Ekonomiska bedömningar Inför avtalsrörelsen 2013 November 2012 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet om industriell utveckling

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Löner, inflation och konjunktur

Löner, inflation och konjunktur Samhällsekonomisk analys September, 2015 Löner, inflation och konjunktur Jimmy Boumediene Löner, inflation och konjunktur Jimmy Boumediene Samhällsekonomisk analys No 1: Skattesänkningar och offentliga

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Lönebildningsrapporten

Lönebildningsrapporten Lönebildningsrapporten 2006 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 2006 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver forskning i anslutning

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Lönebildningsrapporten 2010

Lönebildningsrapporten 2010 Lönebildningsrapporten 1 KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 1 1, BOX 3116, SE-13 6 STOCKHOLM TEL: 8-53 59, FAX: 8-53 59 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN 1353-355, ISBN 978-91-86315-18- KONJUNKTURINSTITUTET

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

VINTER 2013. Optimism i Norge Tålmodiga danskar. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VINTER 2013. Optimism i Norge Tålmodiga danskar. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VINTER 2013 Optimism i Tålmodiga danskar Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VINTER 2013 I november besvarade tusentals fastighetsmäklare frågor om bostadsmarknaden

Läs mer

Industrins konkurrenskraft, växelkurs och penningpolitik

Industrins konkurrenskraft, växelkurs och penningpolitik Industrins konkurrenskraft, växelkurs och penningpolitik En rapport av Industrins Ekonomiska Råd, juni 2014 INDUSTRINS EKONOMISKA RÅD Ett nytt Industriavtal gäller från den 1 juli 2011 då det ersatte det

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Lönebildningsrapporten 2008

Lönebildningsrapporten 2008 Lönebildningsrapporten 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET NOVEMBER 2008 KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser över den svenska och den internationella ekonomin samt bedriver forskning i anslutning

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av Sverige, euroområdet och USA

Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av Sverige, euroområdet och USA Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av, euroområdet och FÖRDJUPNING Arbetsmarknaden har av flera anledningar stor betydelse för penning politiken. En aktuell fråga är vilka effekter

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-28 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Tylösand SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolagens negativa lönsamhetstrend bryts 2014 Unionens bolagsindikator januari 2014 2 Börsbolagens genomsnittliga omsättning kommer enligt prognoserna att ha stigit med knappt 5 procent under 2013 jämfört

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Lonebildnings rapporten

Lonebildnings rapporten Lonebildnings rapporten 15 Lönebildningsrapporten 15 KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 1 1, BOX 311, 13 STOCKHOLM TEL: 8-53 59 INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISBN: 978-91-8315-5-8 ISSN: 1353-355 Konjunkturinstitutet

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges.

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. Den ekonomiska utvecklingen 1 Tillväxten i Sverige blev 5,6 procent under 2010 och låg därmed i västvärldens absoluta toppklass. Man får gå till de stora tillväxtekonomierna, däribland Kina och Indien,

Läs mer