Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge"

Transkript

1 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats av den ekonomiska krisen. Även 2014 års avtal innehåller relativt måttliga arbetskostnadsökningar. Ändå signalerar årets danska uppgörelse ett första steg mot en normalisering efter krisavtalen 2010 och Påslagen blev något högre i 2014 års avtal och parterna gick tillbaka till treåriga avtal. Samtidigt har konkurrenskraften för dansk ekonomi förbättrats efter några år av försvagning före finanskrisen. I Norge indikerar årets avtal en nedväxling av löneökningstakten. Trots detta lär de norska löneökningarna även fortsättningsvis bli högre än i konkurrentländerna. En försvagning av den norska kronen under 2013 innebär samtidigt en viss lättnad för landets exportföretag. En ny utredning om norsk lönebildning, Holden III, sluter upp bakom frontfagsmodellen och analyserar framtida utmaningar. Danmark Efter den kraftiga nedgången i samband med finanskrisen har återhämtningen i dansk ekonomi varit väsentligt långsammare än till exempel i Sverige och Norge. Även i förhållande till euroområdet har den danska utvecklingen varit svagare och fortfarande ligger BNP på en lägre nivå än före krisen (diagram 1). Diagram 1 BNP, volym, index 2008: kv1=100 Källa: Eurostat

2 2 Det stora prisfallet på dansk bostadsmarknad orsakade en kraftig nedgång i byggandet, samtidigt som de lägre förmögenhetsvärdena på bostäder ledde till ett ökat sparande bland de högt skuldsatta danska hushållen och en neddragning av konsumtionen. Konsumtionen har inte återhämtat sig alls och ligger fortfarande närmare 6 procent under nivån före krisen. I samband med krisen försämrades också arbetsmarknaden kraftigt och arbetslösheten fördubblades på kort tid. Diagram 2 Danmark: Löneökningar och arbetslöshet, procentuell förändring respektive procent av arbetskraften Källa: Danmarks statistik Låga påslag i danska avtal lite högre 2014 Löneökningstakten föll tillbaka från 4,5 procent till 2,5 procent på bara ett år (diagram 2). En ytterligare nedväxling kom till stånd när 2010 års tvååriga löneavtal kom på plats i den privata sektorn. Det vägledande avtalet inom industrin gav då en höjning av lägstlönerna med 1,1 procent första avtalsåret och 1,7 procent andra året. För normallöneområden med endast centrala påslag blev motsvarande ökningstal 1,5 respektive 2,25 procent. Följande år 2011 slöt offentlig sektor nya avtal, också på två år, som innehöll lönefrysningar det första avtalsåret och blygsamma löneökningstal andra avtalsåret. Lönefrysningarna var en följd av den följsamhetsmekanism som finns gentemot privat sektor. Även det tvåårsavtal som slöts 2012 i privat sektor innehöll historiskt låga påslag. Under loppet av 2013 skedde en viss stabilisering på arbetsmarknaden och tillförsikten inom industrin växte. Stämningsläget inför 2014 års förhandlingar i privat sektor var därför något mer optimistiskt än inför 2012 och 2010 års avtalsrörelser. Dessutom hade krisårens låga löneökningar medverkat till att Danmark förbättrat sin kostnadsmässiga konkurrenskraft. Industrins avtal som är vägledande för det så kallade mindstebetalningsområdet, där en stor del av lönebildningen sker på lokal nivå, blev klart i början av februari Avtalet är treårigt, till skillnad från de två föregående överenskommelserna 2010 och 2012 som var tvååriga. Sammantaget är avtalet värt cirka 5,4 procent över treårsperioden, eller 1,8 procent per år. Höjningen av lönerna uppgår till knappt 4,5 procent över perioden och resterande 1 procent förklaras framför allt av avsättning till individuella konton som den anställde kan använda till pension, betald ledighet eller lön.

3 Kostnadsramen för transportavtalet, som är vägledande för normallöneområdet där lönebildningen sker på central nivå, blev knappt 6 procent över tre år. Löneökningen uppgår till 5 procent och övriga förbättringar som avsättning till individuella konton är värda cirka 1 procent. Sammantaget hamnade 2014 års avtal i privat sektor något högre än föregående avtal Återgången till treårsavtal kan möjligen också ses som ett tecken på normalisering efter krisavtalen 2010 och Därmed har Danmark gått samma väg som tidigare Finland och Sverige där man nu är tillbaka i treåriga uppgörelser efter några år med kortare avtalsperioder. Stärkt konkurrenskraft för dansk industri Den försiktigt ökade optimismen i dansk industri är dels ett uttryck för ljusare konjunkturutsikter, men den bottnar också i de senaste årens förbättring av den kostnadsmässiga konkurrenskraften. Man kan dessutom också notera en viss allmän omsvängning i den tidigare ganska negativa synen på dansk konkurrenskraft. Traditionella mått på konkurrenskraft som enhetsarbetskostnader visar visserligen på en tydlig försämring under 2000-talet fram till krisen, både beroende på högre löneökningar än i omvärlden och en svag produktivitetsutveckling, men samtidigt har prisutvecklingen på dansk export varit relativt gynnsam. Ekonomi- och inrikesministeriet konstataterar i rapporten Danske industrivirksomheders lønkonkurrenceevne er fortsat udfordret att trots att konkurrenskraften förbättrats de senaste åren återstår fortfarande för dansk ekonomi att återta förlorad mark. Denna syn ifrågasätts dock till exempel av danska LO som får visst stöd av den så kallade produktivitetskommissionen som i sin rapport Danmarks produktivitet hvor er problemerne? rekommenderar att man är försiktig med att utnyttja enhetsarbetskostnader vid internationella jämförelser utan att också ta hänsyn till förändringar i bytesförhållandet - alltså förhållandet mellan priserna på det Danmark exporterar och det man importerar. Diagram 3 Enhetsarbetskostnader i tillverkningsindustrin Index 1995= Danmark Tyskland Finland Sverige Norge Källa: Eurostat Jämför man utvecklingen av enhetsarbetskostnader i Danmark med övriga nordiska länder och Tyskland sedan mitten av 1990-talet ser det onekligen ut

4 som att den danska konkurrenskraften har försvagats (diagram 3). Medan enhetsarbetskostnaderna i Sverige, Finland och Tyskland föll med mellan procent från mitten av 1990-talet fram till finanskrisen, steg de i Danmark med över 20 procent under samma period. Endast den oljedopade norska ekonomin uppvisade en större ökning av enhetsarbetskostnaden. Det är dock viktigt att hålla i minnet vad enhetsarbetskostnaden visar och vad den inte visar. Enhetsarbetskostnaden mäter relationen mellan arbetskraftskostnaderna och volymen varor och/eller tjänster som produceras. Om arbetskraftskostnaderna ökar mer än produktionsvolymen per arbetad timme stiger enhetsarbetskostnaden. Sålunda kan arbetskraftskostnaderna öka mer i ett land än i omvärlden om också produktiviteten ökar mer, utan att konkurrenskraften därför försämras. Alternativt kan konkurrerenskraften upprätthållas om de högre löneökningarna motverkas av en försvagning av växelkursen. Ett problem med enhetsarbetskostnaden som ett mått på konkurrenskraft är dock att den relaterar förändringen av arbetskraftskostnaden med förändringen i produktionsvolymen och att det kan vara svårt att beräkna produktionen i reala termer. Om det till exempel är så att ett land är framgångsrikt med att ta ut högre priser för sina produkter till exempel via hög specialisering, eftersökt design eller hög kvalitet, som inte fångas upp i den beräknade produktionsvolymen, behöver en ökning av den relativa enhetsarbetskostnaden inte vara något problem. I viss mån verkar så vara fallet för dansk industri. Ett sätt att illustrera detta är att jämföra utvecklingen av löneandelen i Danmark med den i konkurrentländerna. Förändringen i löneandelen, eller arbetskostnadsandelen, avspeglar förhållandet mellan utvecklingen av arbetskraftskostnader och den nominella produktiviteten och inte den reala produktiviteten som enhetsarbetskostnaden gör. Löneandelen behöver således inte stiga, trots att arbetskraftskostnaderna ökar mer än den reala produktiviteten, om företagen samtidigt har möjlighet att öka sina priser i motsvarande grad. Diagram 4 Löneandel i tillverkningsindustrin, index 1995= ,0 125,0 120,0 115,0 110,0 105,0 100,0 95,0 90,0 85,0 80,0 Danmark Tyskland Finland Sverige Norge Källa: Eurostat

5 5 Som framgår av diagram 4 framstår den danska konkurrenskraften som betydligt starkare om den mäts på detta sätt. Jämfört med resten av Norden och Tyskland är det endast det sistnämnda landet som haft en svagare utveckling av löneandelen. Noterbart är också att utvecklingen för Sverige, och i ännu högre grad Finland, framstår som väsentligt mindre gynnsam än om man tittar på enhetsarbetskostnaden. För Norge gäller motsatt förhållande. Ländernas olika branschsammansättning spelar härvidlag en viktig roll för deras respektive prisutveckling. Telekom och skog (Sverige, Finland) har till exempel haft en svag prisutveckling jämfört med läkemedel (Danmark) och produkter relaterade till olje- och gasindustrin (Norge). Samtidigt kan det också vara så att danska företag varit mer framgångsrika än sina utländska konkurrenter med att utveckla till exempel design och kvalitet och därmed mött en högre betalningsvilja hos sina kunder. Det bör noteras att jämförelsen mellan länder är känslig för vilken starttidpunkt som används. I diagram 4 har 1995 använts som starttidpunkt. I Finland och Sverige sjönk till exempel löneandelen kraftigt under första halvan av talet, medan löneandelen steg i Tyskland under samma period. För Finland och Sverige skulle jämförelsen sålunda se mer gynnsam ut, och mindre gynnsam för Tyskland, om starttidpunkten sattes några år tidigare. När det gäller den danska industrins konkurrenskraft har det skett en otvetydig förstärkning de senaste fem åren, både om man tittar på löneandelens utveckling och den relativa enhetsarbetskostnaden. Förstärkningen av konkurrenskraften enligt det sistnämnda måttet har dessutom varit större än vad som framgår av diagram 3 eftersom den danska kronen försvagades under perioden (under 2013 och 2014 har kronen emellertid återtagit en del av den tidigare försvagningen). Norge Lägre löneökningar i Norge men fortsatt högre än i omvärlden Avtalsförhandlingarna i Norge 2014 genomförs i förbundsvisa förhandlingar. Eftersom 2014 är ett huvudförhandlingsår omfattar förhandlingarna inte enbart löner utan också andra frågor. För den fackliga sidan var en uppgörelse om tjänstepensioner ett viktigt krav i 2014 års avtalsrörelse, där man ville få till ett nytt avtal om förvaltningen av den obligatoriska tjänstepensionen. Arbetsgivarsidan ville dock inte inkludera tjänstepensionen i några förhandlingar före 2017 då pensionsreformen ska utvärderas. Någon konkret uppgörelse om tjänstepensionerna uppnåddes heller inte i årets förhandlingar men parterna enades om att gemensamt utreda frågan. När det gäller löneökningarna i det vägledande avtalet mellan parterna inom industrin (Fellesforbundet för LO och Norsk Industri för NHO) blev utfallet en total kostnadsram på 3,3 procent, inklusive en uppskattning av löneglidningen, enligt parternas beräkningar. I stat och kommun pågår förhandlingarna sedan början av april månad och medling har påbörjats eftersom någon uppgörelse inte kommit till stånd under föreskriven tid. Om löneökningarna för hela ekonomin stannar vid 3,3 procent 2014 skulle detta i så fall bli de lägsta löneökningarna sedan I de prognoser som lades fram av Norges Bank och Statistisk Sentralbyrå i mars månad, innan några avtal var klara, räknade man med löneökningar på 3,5 respektive 3,8 procent för Årets, för norska förhållanden, relativt måttliga avtal ska

6 6 bland annat ses mot bakgrund av låga löneökningar i omvärlden och en ökning av arbetslösheten i Norge, om än från låg nivå. Diagram 5 Norge: Löneökningar och arbetslöshet, procent 7 7 Lön 6 5 Prognos Norges Bank Arbetslöshet Källor: Statistisk Sentralbyrå, Norges Bank I genomsnitt har den norska industrins löner ökat med 1½ procentenhet mer per år än i Norges konkurrentländer det senaste decenniet. Till detta kan läggas en förstärkning av kronen med knappt en halv procent per år så att de norska timlönekostnaderna sammanlagt stigit med 20 procent mer än i omvärlden (diagram 6). Under 2013 försvagades dock valutan vilket åtminstone tillfälligt innebar en uppbromsning av utvecklingen med stigande norska relativa lönekostnader. Den snabbare kostnadsökningen i Norge har inte motsvarats av en bättre produktivitetsutveckling än i konkurrentländerna. Att lönerna ändå kunnat öka så snabbt utan en kraftig försämring av vinstläget beror som tidigare redovisats på den gynnsamma prisutvecklingen för norsk export (diagram 4). Diagram 6 Norge: Relativa timlönekostnader, index 2003= Relativ timlön Relativ timlön, gemensam valuta Källa: Det tekniske beregningsutvalget for inntektsoppgjørene (TBU)

7 7 Innan 2014 års förhandlingar satte igång presenterades en ny utredning om norsk lönebildning. Utredningar om lönebildningen har gjorts i Norge ungefär vart tionde år. Den förra utredningen som gick under namnet Holden IIutvalget, efter ekonomen Steinar Holden, presenterades 2003 och skulle bland annat analysera i vilken mån lönebildningen påverkades av införandet av inflationsmål i penningpolitiken och handlingsregeln i finanspolitiken. Handlingsregeln stipulerar att staten kan ha ett underskott motsvarande 4 procent av landets oljeförmögenhet, medan inflationsmålet innebär att Norges Bank ska sträva mot en inflation på 2,5 procent. I 2003 års utredning kom man fram till slutsatsen att frontfagsmodellen, där den internationellt konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande, var fortsatt ändamålsenlig. Syftet med den utredning som blev klar i december 2013, Holden III, var att utvärdera hur lönebildningen fungerat under de 12 år som det nya finans- och penningpolitiska ramverket varit på plats. Dessutom angavs i direktiven att utredningen skulle analysera den höga norska kostnadsnivån och effekter av till exempel en mindre gynnsam utveckling av priserna för norsk export framöver. Det ökade beroendet av olje- och gassektorn för norsk ekonomi, samt effekter av 2004 års EU-utvidgning på norsk arbetsmarknad lyftes också fram inför tillsättandet av utredningen. Slutsatser i rapporten är bland annat att den kostnadsmässiga konkurrenskraften för norsk industri inte bör försvagas, utan efter hand förstärkas, för att inte riskera en snabb nedbanting av den internationellt konkurrensutsatta sektorn. Utredningen rekommenderar också en mer återhållsam finanspolitik eller i klartext att man använder mindre av oljeförmögenheten än vad handlingsregelns fyra procent anger. I och med att handlingsregeln för ökad användning av oljeförmögenheten infördes 2001 var man i Norge införstådd med att detta skulle driva upp efterfrågan på arbetskraft i både i den hemmamarknadsinriktade sektorn och i den internationellt konkurrensutsatta sektorn. Detta skulle innebära ökad konkurrens om arbetskraften och leda till högre löneökningar och försvagad konkurrenskraft i exportsektorn. Förväntningar om en något försvagad konkurrenskraft var också skälet till att man i Norge valde att införa ett inflationsmål som ligger något högre (2,5 procent) än i t ex euroområdet (under men nära 2 procent), eller i Sverige (2 procent). Utredningen sluter också upp bakom frontfagsmodellen, det vill säga att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska vara normerande för resten av arbetsmarknaden. Införandet av rörlig växelkurs och handlingsregeln ändrar inte på de grundläggande sammanhang som modellen bygger på enligt utredningen. Det poängteras att sambandet mellan löneökningar och konkurrenskraft visserligen blivit mindre direkt eftersom växelkursen också kan ändras. Å andra sidan betonas att löneökningarnas effekt på konkurrenskraften normalt blir starkare med inflationsmål än med fast växelkurs. Vid för höga löneökningar reagerar centralbanken med att höja räntan för att motverka ökad inflation, vilket i sin tur normalt leder till en förstärkning av valutan. Därigenom försämras konkurrenskraften både genom högre löneökningar och genom en starkare växelkurs.

8 8 Utredningen slår fast att industrins konkurrenskraft även fortsättningsvis spelar en viktig roll för analysen av norsk lönebildning, vilket också manifesteras i de årliga rapporter som publiceras inför avtalsförhandlingarna, Grunnlaget for inntektsoppgjørene, där avsnittet om norsk konkurrenskraft upptar en stor del. Denna slutsats står i skarp kontrast till exempelvis Konjunkturinstitutets analys av svensk lönebildning där bedömningar av konkurrenskraften och kostnadsutvecklingen i omvärlden inte har någon plats. I Grunnlaget for inntektsoppgjørene saknas också normativa utsagor om lägstlöner, lämpliga löneökningstakter och skattningar av jämviktsarbetslösheten.

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning

Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning 1 Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning Bo Enegren Augusti 2013 Efter en rad framgångsrika år seglar den finländska ekonomin i motvind och i år väntas BNP sjunka för andra året i

Läs mer

Danmark föregångsland inför nya utmaningar

Danmark föregångsland inför nya utmaningar 1 Danmark föregångsland inför nya utmaningar Bo Enegren Oktober 2012 Under en lång följd av år uppvisade den danska arbetsmarknaden en utveckling med trendmässigt fallande arbetslöshet. Dansk flexicurity

Läs mer

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Nästa år kommer löneavtal för en stor Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen

Läs mer

Löner och konjunktur i Tyskland och Norden

Löner och konjunktur i Tyskland och Norden Maj 2015 Löner och konjunktur i Tyskland och Norden Konjunkturen i Tyskland har stärkts sedan slutet av 2014, med stöd av lägre oljepriser och en försvagad euro. Den rekordlåga arbetslösheten fortsätter

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Normering och lönebildning i Norden

Normering och lönebildning i Norden 1 September 2014 Bo Enegren Normering och lönebildning i Norden Varför normering? Det råder relativt stor enighet såväl bland ekonomer som bland arbetsmarknadens parter om att någon form av koordinering

Läs mer

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag

Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Ett argument som ibland framförs från fackligt håll är att höga löneökningar behövs för att hålla i

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att

Läs mer

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen

Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen ANFÖRANDE DATUM: -- TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Medlingsinstitutets, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel + 8 787 Fax + 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Norge oljan, ekonomin och lönebildningen

Norge oljan, ekonomin och lönebildningen 1 Norge oljan, ekonomin och lönebildningen Norge är Sveriges näst viktigaste exportmarknad och tar emot knappt 1 procent av den svenska varuexporten (se diagram 1). Norrmännen står också för en stor andel

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård

Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård Den svenska lönemodellen SIMRA 2015-10-18 Eva Uddén Sonnegård Frågeställningar 1. Vem ska sätta märket? 2. Var finns löneglidningen? 3. Utmaningar i kommande avtalsrörelse 4. Svagheter i rapportens slutsatser

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Två huvudfrågor Totala (genomsnittliga) löneökningar Relativlöner Lönenormering Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin)

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Dags att förbättra inflationsmålet?

Dags att förbättra inflationsmålet? Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Modell för löneökningar

Modell för löneökningar Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE JUNI 2016 Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö, Telefon +46 40 35 25 00 Pedagogens

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE OKTOBER 216 Box 3546, 13 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 Box 44, 41 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 Box 186, 21 21 Malmö, Telefon +46 4 35 25 Pedagogens väg

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Arbetsmarknadsekonomisk. Inför avtalsrörelsen 2016

Arbetsmarknadsekonomisk. Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomisk rapport Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomiska rådet 2015 1 ARBETSMARKNADSEKONOMISKA RÅDET (AER) BOX 55665 102 15 STOCKHOLM TEL. 08-665 45 00 WWW.ARBETSMARKNADSEKONOMISKARADET.SE

Läs mer

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Disposition Historiskt perspektiv Utfallet av 2013 års avtalsrörelse Normsättning ett teoretiskt perspektiv Sifferlösa avtal Historiskt perspektiv

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland FÖRDJUPNINGS-PM Nr 19. 2012 En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland Executive Summary Finanskrisen slog i ett internationellt perspektiv särskilt hårt mot Sverige och Finland,

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Lönebildningen. och frukten av vårt arbete. En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin. Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet

Lönebildningen. och frukten av vårt arbete. En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin. Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet Lönebildningen och frukten av vårt arbete En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet Lönebildningen och frukten av vårt arbete Lönebildningen och frukten

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 AVTAL 2016 Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 Den globala ekonomiska utvecklingen visar i dagsläget få ljuspunkter. Europa svensk exportindustris viktigaste marknad upplever fortsatt stora

Läs mer

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet. Historik

Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet. Historik Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet Historik Lönebildningen - makroekonomiska förutsättningar 1950-talet präglades av att fredsekonomin återställdes i Europa - Svensk ekonomi synnerligen god.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Ekonomiska bedömningar. Inför avtalsrörelsen 2011

Ekonomiska bedömningar. Inför avtalsrörelsen 2011 Ekonomiska bedömningar Inför avtalsrörelsen 211 September 211 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet om industriell utveckling

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Jättegap mellan utbud och efterfrågan i Sverige

Jättegap mellan utbud och efterfrågan i Sverige HÖST 2014 Jättegap mellan utbud och efterfrågan i Sverige Arbetsmarknaden viktigaste påverkansfaktorn i Norge och Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Höst

Läs mer