Danmark föregångsland inför nya utmaningar
|
|
- Maja Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Danmark föregångsland inför nya utmaningar Bo Enegren Oktober 2012 Under en lång följd av år uppvisade den danska arbetsmarknaden en utveckling med trendmässigt fallande arbetslöshet. Dansk flexicurity fick närmast status som EU:s officiella arbetsmarknadspolitik. Den kraftiga försämringen på arbetsmarknaden efter finanskrisen har dock inneburit att politiken utsätts för påfrestningar. Arbetslösheten har ökat från drygt 3 procent före finanskrisen till närmare 8 procent under Flera år av höga löneökningar och svag produktivitetstillväxt ledde till en försvagning av den kostnadsmässiga konkurrenskraften. Möjligheterna att snabbt göra sig av med arbetskraft, vilket är en del i flexicurity-modellen, påskyndade anpassningen av arbetsstyrkan till den lägre produktionen, medan den svaga efterfrågan på arbetskraft innebar att möjligheterna för de arbetslösa att få nya jobb begränsades. Samtidigt har löneökningstakten bromsat in påtagligt de senaste åren och produktiviteten har stärkts, vilket inneburit att utvecklingen med försämrad konkurrenskraft brutits. Såväl i fjol som i år ökar lönerna i Danmark klart långsammare än i Sverige och många andra konkurrentländer. Danmark är ett av Sveriges viktigaste konkurrentländer och Sveriges femte viktigaste exportmarknad. Drygt 6 procent av Sveriges varuexport går till Danmark, medan 8 procent av den svenska varuimporten kommer från därifrån. Första halvåret 2012 exporterades varor för närmare 38 miljarder SEK till Danmark medan importen uppgick till drygt 46 miljarder SEK. Netto gav alltså handeln med Danmark ett underskott med över 8 miljarder SEK. Den svenska exporten till Danmark består främst av maskiner, transportmedel och andra verkstadsvaror, medan vi importerar bland annat energi, livsmedel och läkemedel. I jämförelse med den svenska exporten som är relativt cyklisk, med en stor andel av investerings- och insatsvaror, är den danska exporten mindre konjunkturkänslig. Som framgår av diagram 1 blev exporttappet i samband med finanskrisen betydligt mildare i Danmark än i Sverige. Samtidigt blev återhämtningen starkare i Sverige när konjunkturen väl repade sig under 2010 och 2011 och såväl dansk som svensk export är idag i stort sett tillbaka på samma nivå som före krisen.
2 2 Diagram 1. Varuexport från Danmark och Sverige, volym, index 2008 kv1=100 Ser man till utvecklingen för ländernas totala produktion, BNP, blir bilden en helt annan. Medan krisen i Sverige i huvudsak begränsade sig till exportsektorn och industrin fick den en mycket större spridning till den inhemska ekonomin i Danmark. Fortfarande ligger produktionsnivån i Danmark väsentligt lägre än före krisen, medan BNP i Sverige var tillbaka till nivån före krisen efter bara ett drygt år (se diagram 2). Diagram 2. BNP i Danmark och Sverige, volym, index 2008 kv1=100 En starkt bidragande orsak till den svagare utvecklingen i Danmark var nedgången på bostadsmarknaden. Prisuppgången på danska bostäder före krisen hörde till de snabbaste i Europa, samtidigt som danska hushåll hörde till de mest skuldsatta. När bostadsmarknaden vände ned 2007/2008 blev fallet större i Danmark än på många andra håll. Efter en nedgång på cirka 20 procent är nu priserna tillbaka på 2005 års nivå. Prisfallet ledde till en kraftig nedgång för byggandet. De lägre förmögenhetsvärdena på fastigheter gjorde också att hushållen ökade sitt sparande och drog ned på konsumtionen. Hushållens konsumtion i Danmark ligger nu 5 procent lägre än före krisen, medan den i Sverige är 5 procent högre.
3 3 Diagram 3. Bostadspriser i Danmark, index 2006=100 Arbetsmarknaden har drabbats hårt av krisen Med en fallande konsumtion och kraftigt minskat byggande fick krisen väsentligt större påverkan på den inhemska ekonomin i Danmark än i övriga Norden (undantaget Island). Även banksektorn i Danmark utsattes för större påfrestningar än i de nordiska grannländerna. Inte minst tydlig blev krisens effekter på arbetsmarknaden i Danmark, med en betydligt större uppgång i arbetslösheten än i övriga Norden. Under åren före finanskrisen sjönk arbetslösheten kraftigt i Danmark och 2007/2008 fanns klara tendenser till överhettning. Lönerna ökade väsentligt mer än i omvärlden och produktiviteten utvecklades svagt. När krisen kom steg så arbetslösheten snabbt från drygt 3 procent till över 7 procent (se diagram 4). Till skillnad från i övriga Norden inträffade inte någon återhämtning på arbetsmarknaden 2010/2011 och den senaste tiden har arbetsmarknaden försämrats ytterligare något och arbetslösheten är nu högre än i både Sverige och Finland. Diagram 4. Arbetslöshet i Norden, procent av arbetskraften
4 4 Försämringen på den danska arbetsmarknaden har inneburit att närmare jobb försvunnit i den privata sektorn och att hela uppgången i sysselsättning sedan millennieskiftet därmed raderats ut. Sysselsättningsgraden, det vill säga sysselsatta som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år), minskade från närmare 78 procent 2008 till 73 procent Försämringen på arbetsmarknaden har medfört att löneökningstakten bromsat in rejält från ökningstal på runt 4,5procent till under 2 procent de senaste kvartalen (diagram 5). Minskningen i löneökningstakten har varit bred, men särskilt dramatisk har uppbromsningen varit i den tidigare överhettade byggsektorn. Nedgången i offentlig sektor kom något senare än i den privata, men under 2011 ökade lönerna mindre i offentlig än privat sektor. Diagram 5. Löneökningar och arbetslöshet Den sammanlagda effekten av lägre löneökningar och minskad sysselsättning har inneburit att hushållens löneinkomster utvecklats mycket svagt under hela perioden Under 2009 och 2010 fick dock inkomstutvecklingen visst stöd från finanspolitiken via lägre skatter. Reallönerna, det vill säga lönerna minus inflationen enligt KPI, föll med nästan 1 procent 2011 och i år väntas en fortsatt minskning och nästa år stagnation. Sammantaget ser åren ut att bli en period med fallande reallöner för danska löntagare (se diagram 6).
5 5 Diagram 6. Reallöneutveckling i Danmark, procent Prognos Källor: Danmarks statistik, ekonomiministeriet Flexicurity och fallande strukturell arbetslöshet Flexicurity en hybrid av de engelska orden flexibility och security har fått ge namn åt den danska arbetsmarknadsmodellen. Modellen bygger i korthet på en hög grad av flexibilitet i den meningen att det är relativt enkelt att säga upp och anställa personal. Viljan till omställning från arbetagarsidan ska understödjas av hög grad av ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Som ett tredje element i politiken ingår en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det brukar också framhållas att flexicurity innebär sysselsättningstrygghet i motsats till jobbtrygghet det vill säga tryggheten ligger i att det är lätt att få ett jobb snarare än att behålla ett specifikt jobb. Sålunda drabbas förhållandevis många av arbetslöshet men sannolikheten att snabbt få ett nytt arbete är stor. Den danska arbetsmarknaden har sålunda karaktäriserats av hög rörlighet, korta arbetslöshetsperioder och låg ungdomsarbetslöshet. Diagram 7. Jämviktsarbetslöshet enligt OECD, procent
6 6 Enligt bedömare som till exempel OECD, se diagram 7, sjönk den så kallade jämviktsarbetslösheten i stort sett oavbrutet från mitten av 1990-talet till finanskrisens utbrott Då hade den sjunkit till runt 5 procent i Danmark, medan den bedömdes ligga betydligt högre i länder som USA, Tyskland och Sverige. En låg jämviktsarbetslöshet är ett gott betyg för arbetsmarknadens funktionssätt till exempel vad gäller matchning och lönebildning. Den kraftigt stigande arbetslösheten efter finanskrisen ställer emellertid nu den danska politiken inför stora utmaningar. Det har varit lätt att säga upp personal men den svaga efterfrågan på arbetskraft har gjort att arbetslöshetsperioderna blivit betydligt längre än tidigare. År 2008 utgjorde arbetslösa som varit utan jobb mer än 6 månader bara en dryg femtedel av den totala arbetslösheten (se diagram 8). Tre år senare hade andelen nästan fördubblats. De allt längre arbetslöshetstiderna innebär en risk för att arbetslösheten varaktigt biter sig fast på högre nivåer än före krisen. Samtidigt har det blivit svårare att föra en effektiv aktiv arbetsmarknadspolitik i takt med att de arbetslösa blivit fler och åtgärdsvolymerna växt. Diagram 8. Långtidsarbetslöshet (>6 mån) som andel av total arbetslöshet Danmark OECD Källa: OECD Högre kostnadsökningar än i omvärlden Flexicuritymodellen i Danmark kan också sägas bygga på ett antal underliggande kompromisser mellan parterna på arbetsmarknaden där fokus ligger på sysselsättning snarare än jobb och på konkurrenskraft genom kvalitet snarare än genom arbetskraftskostnader. Icke desto mindre sågs utvecklingen av arbetskraftskostnaderna under ett antal år före finanskrisen som ett problem för den danska konkurrenskraften. Produktiviteten växte långsammare än i de flesta av Danmarks konkurrentländer samtidigt som arbetskraftskostnaderna ökade snabbare (diagram 9). Därmed försämrades den kostnadsmässiga konkurrenskraften påtagligt. Från och med 2010 bromsade lönerna in tydligt och den danska konkurrenskraften började återhämta sig något. Enligt regeringen förstärktes den ytterligare något 2012 samtidigt som försvagningen av den danska kronen också förbättrade den kostnadsmässiga konkurrenskraften.
7 7 Diagram 9. Enhetsarbetskostnader i tillverkningsindustrin, index 2000= Danmark Sverige Tyskland USA Storbritannien Källa: Bureau of labor statistics Medan det är otvetydigt att den kostnadsmässiga konkurrenskraften försämrades under en följd av år ger utvecklingen av till exempel exportmarknadsandelarna en delvis annan bild. Om man jämför hur danska exportvolymer utvecklats i förhållande till importefterfrågan på de danska exportmarknaderna kan man visserligen notera en nedgång för de danska exportmarknadsandelarna. Nedgången har dock inte varit påtagligt större än i andra OECD-länder (diagram 10). Såväl Danmark som OECD-området som helhet har förlorat marknadsandelar till tillväxtekonomier som Kina. På grund av att Danmarks terms-of-trade (förhållandet mellan export- och importpriser) utvecklats relativt gynnsamt har också marknadsandelarna i löpande pris hållits uppe hyggligt. Diagram 10. Exportmarknadsandelar, varor och tjänster, volym, 2000= Danmark OECD Källa: OECD
8 8 Avtalsförhandlingar i skuggan av krisen De största organisationerna på dansk arbetsmarknad är på arbetsgivarsidan Dansk Arbejdsgiverforening (DA) och på arbetstagarsidan Landsorganisationen (LO). Förhandlingarna i den privata sektorn sker förbundsvis. Avtalen avser för majoriteten av områden endast lägstlöner, medan övriga löneökningar förhandlas lokalt på företagen och påverkas av konjunktur- och konkurrensläget. Det finns också områden, så kallade normallöneområden, där lönerna bestäms på central/förbundsnivå. Över tiden har den lokala lönebildningen ökat i betydelse. För LO/DA-området gällde i slutet av 1980-talet att cirka 66 procent av löntagarnas löner bestämdes på lokal nivå. I dag har den andelen stigit till cirka 85 procent. De senaste två avtalsrörelserna har resulterat i tvååriga avtal medan de tidigare under många år var treåriga. Industrin sluter avtal först och följs sedan av övriga delar av den privata arbetsmarknaden. Den offentliga sektorn förhandlar normalt året efter den privata sektorn. Det vägledande avtal som slöts inom industrin 2010 betraktades i hög grad som ett krisavtal och gav i allmänhet en höjning av lägstlönerna med 1,1 procent det första avtalsåret och 1,7 procent andra avtalsåret. För normallöneområden med endast centrala påslag blev motsvarande ökningstal 1,5 respektive 2,25 procent. Även de förhandlingar som drog igång i den privata sektorn 2012 fördes i en miljö av ett mycket osäkert ekonomiskt läge och en svag arbetsmarknad. Förhandlingarna i industrin resulterade i ett nytt vägledande tvåårsavtal som gav en höjning av lägstlönerna med 1,3 procent per år. Motsvarande höjning på det tongivande normallöneområdet i transportsektorn blev en kostnadsökning på totalt 3 procent på två år, varav löneökning på 2,6 procent. Efter att ett avtal slutits ska det godkännas vid en medlemsomröstning. Bland LO:s medlemmar röstade drygt 69 procent ja till 2012 års avtal. Valdeltagandet var historiskt låga 29 procent. Det har bara hänt en gång tidigare på över 50 år att valdeltagandet hamnat under 30 procent. Den offentliga sektorn förhandlar normalt året efter den privata sektorn. I Danmark finns en följsamhetsordning som ska säkerställa att lönerna i offentlig sektor inte släpar efter löneutvecklingen i privat sektor. Utgångsläget i den offentliga sektorns löneförhandlingar 2011 var dock att stat och kommuner haft en betydligt bättre löneutveckling än den privata sektorn sedan föregående offentliga löneavtal slutits Detta avtal slöts på toppen av en högkonjunktur medan den därpå följande krisen gjorde att den privata sektorns löner utvecklades mycket svagt. Den offentliga sektorn gick således in i förhandlingarna med en löneskuld. Resultatet av 2011 år förhandlingar blev en frysning av lönerna i den offentliga sektorn första avtalsåret, medan löneökningen det andra avtalsåret bestämdes till 1,7 procent i staten och 2,65 i kommunerna.
9 9 Fackföreningarna tappar medlemmar Den fackliga anslutningsgraden är, liksom i övriga nordiska länder, mycket hög i en internationell jämförelse, men i likhet med de flesta andra länder har den sjunkit sedan mitten av 1990-talet (diagram 11). För de traditionella fackföreningarna har tappet varit mer än 10 procentenheter. Den totala anslutningsgraden har dock inte sjunkit lika mycket då en del arbetstagare har valt att ansluta sig till organisationer som inte bara står utanför huvudorganisationerna utan också uppfattar sig som ett alternativ till etablerade fackförbund. Dessa, så kallade gula fackföreningar, lockar ofta med lägre avgifter än i de traditionella fackförbunden. Det kan till exempel röra sig om kristna organisationer eller förbund som 2B Bedst og Billigst, som sorterar under paraplyorganisationen Det Faglige Hus. De gula fackföreningarna har i stort sett inga kollektivavtal och frånsäger sig rätten att strejka. Diagram 11. Facklig anslutningsgrad, procent Totalt Traditionella fackföreningar Källa: Forskningscenter for Arbejdsmarkneds og Organisationsstudier (FAOS) Det är framför allt LO-förbunden som tappar medlemmar. Mellan 1995 och 2011 minskade antalet LO-medlemmar med nästan personer, eller 25 procent. Från att ha utgjort närmare 65 procent av samtliga organiserade 1995 utgjorde LO-medlemmarna bara knappt 52 procent av de fackligt organiserade Från flera håll framförs nu farhågor för att den allt lägre organisationsgraden utgör ett hot mot den danska arbetsmarknadsmodellen. Eftersom den danska arbetsmarknaden i så hög grad är reglerad via överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter kan legitimiteten i systemet undermineras om organisationsgraden faller alltför mycket. Det skulle kunna innebära ett ifrågasättande av fackföreningarna som representativa avtalspartners och ge ökade motiv för politikerna att tillgripa lagstiftning på arbetsmarknaden.
10 10 Diagram 12. Förlorade arbetsdagar på grund av konflikt per 1000 arbetstagare Genomsnitt Spanien Frankrike Danmark Belgien Italien Finland Norge Irland Storbritannien Portugal Sverige Nederländerna Tyskland Schweiz Österrike Källor: Eurostat, EIRO Vid en internationell jämförelse framstår den danska arbetsmarknaden som relativt konfliktfylld (se diagram 12). Detta beror dock snarare på ett fåtal stora konflikter än på att antalet konflikter varit många. Inte minst fick den stora konflikten inom offentlig sektor 2008 stort genomslag i statistiken. En åtta veckor lång strejk genomfördes då inom bland annat sjukvården och barnomsorgen. Detta förde med sig att antalet förlorade arbetsdagar 2008 blev mer än dubbelt så stort som samtliga övriga år under 00-talet tillsammans. Genomsnittet för dessa år blir 32 förlorade arbetsdagar, istället för de 97 som redovisas i diagrammet ovan. Förlorade arbetsdagar på grund av konflikt Källa: Danmarks statistik De tre senaste åren har antalet konfliktdagar varit få faktiskt färre än under några andra år sedan mitten av 1990-talet. Möjligen har den svaga arbetsmarknaden varit en återhållande faktor för att gå ut i konflikt.
11 11 Denna rapport om Danmark är baserad på bland annat följande källor: Økonomisk Redegørelse, August 2012, Økonomi og indenrigsministeriet. Visemandsrapport, Dansk økonomi forår Fald i organisationsgrad fortsætter, Christian Lyhne Ibsen, Jesper Due och Steen Madsen, maj 2011, FAOS. Fagorganisering i Norden, status och utviklingstrekk. Kristine Nergaard, Fafo, Smalle aftaler med fokus på konkurrenceevne og tryghed, Søren Kaj Andersen, FAOS Forskningsnotat 124, April Statistik och allmän information om dansk lönebildning och arbetsmarknad kan bland annat hämtas från följande hemsidor: På det Dublinbaserade EIRO-institutets hemsida finns allmän information om dansk lönebildning och också nyheter om till exempel slutna löneavtal. FAOS, Forskningscenter for Arbejdsmarkeds- og Organisationsstudier vid Köpenhamns universitet, har en bra bevakning av lönebildning och arbetsmarknad inte minst vad som händer i danska löneförhandlingar. De Økonomiske Råd publicerar konjunkturrapporter två gånger om året vilka också innehåller analyser av olika samhällsekonomiska frågor. Regeringens bedömningar och analyser av dansk ekonomi återfinns på ekonomi och inrikesdepartementets hemsida. Statistik över löner finns på följande länk hos Danmarks Statistik:
Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning
1 Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning Bo Enegren Augusti 2013 Efter en rad framgångsrika år seglar den finländska ekonomin i motvind och i år väntas BNP sjunka för andra året i
Läs merLöner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer
1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012
Läs merLöneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge
1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merDen svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merKonjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader
Läs merMedlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
s årsrapport för 2018 Presskonferens 2019-02-20 Avtalsrörelsen 2018 Christian Kjellström Industrins avtal 2017 36 Månader Avtalsvärde 6,5 procent 2,2 procent 2017 2,0 procent 2018 2,3 procent 2019 Flexpension
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs merOKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb
OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merSveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa
Läs merLöner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag
Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Ett argument som ibland framförs från fackligt håll är att höga löneökningar behövs för att hålla i
Läs merPRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER
Läs merRAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Läs merPressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merSveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merNästa år kommer löneavtal för en stor
Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen 2017
Presskonferens s rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 Carina Gunnarsson Generaldirektör Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merSveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs mer2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.
2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merSAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Läs merLønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning
Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merLöner och konjunktur i Tyskland och Norden
Maj 2015 Löner och konjunktur i Tyskland och Norden Konjunkturen i Tyskland har stärkts sedan slutet av 2014, med stöd av lägre oljepriser och en försvagad euro. Den rekordlåga arbetslösheten fortsätter
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merOFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009
OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste
Läs merHelsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg
Helsingborg 2 mars 2016 Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg AVTAL 16 Den svenska arbetsmarknaden Den svenska modellen Villkoren på arbetsmarknaden sätts i hög grad av parterna kollektivavtal i stället
Läs merBJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merSveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i den ekonomiska krisens kölvatten. 27 juli 2009
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i den ekonomiska krisens kölvatten 27 juli Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 20 10 0 10 20 30 Källa: SCB Förändring i svensk
Läs merAtt mäta konkurrenskraft
Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,
Läs merNordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009
Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merHandelsstudie Island
Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk
Läs merEn fullmatad rapport
En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merDet ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017
Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden Bettina Kashefi Augusti 2017 Går det bra för Sverige? Starka makrosiffror Hög BNP-tillväxt Starka statsfinanser (särskilt jämfört andra länder) Hög sysselsättningsgrad
Läs merKommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.
Kommittédirektiv Den svenska exportens utveckling Dir. 2007:101 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka om Sverige tappat marknadsandelar
Läs merNew figures for Sweden
New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merInför en modell för korttidsarbete
Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merTCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar
Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika
Läs merKollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merStockholmskonjunkturen hösten 2004
Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNADEN
ARBETSKRAFTSKOSTNADEN SVENSK INDUSTRI OCH VÄSTEUROPA 2012 OCH 2015 Detta häfte innehåller en jämförelse av nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna och nivåerna i ett antal andra västeuropeiska länder
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merLänsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos
1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig
Läs merOKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merFinanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av Sverige, euroområdet och USA
Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av, euroområdet och FÖRDJUPNING Arbetsmarknaden har av flera anledningar stor betydelse för penning politiken. En aktuell fråga är vilka effekter
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merUtmaningar på arbetsmarknaden
Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merKunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merLöner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende
ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs mer