Att mäta konkurrenskraft
|
|
- Fredrik Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA
2 Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv, inte minst eftersom konkurrenskraften (i exportindustrin) är en nyckelfråga inför kommande avtalsförhandlingar. Det finns ett otal potentiella indikatorer på konkurrenskraft varav utvecklingen av exportens marknadsandel är en. Ett faktum som framförts som stöd för tesen att Sverige tappat konkurrenskraft är att marknadsandelen, mätt som svensk export i förhållande till global export, har stadigt minskat de senaste decennierna. (Se figuren nedan.) Sålunda stod Sverige för knappt 1,7 procent av global export år 1990 att jämföra med knappt 0,9 procent år Att den svenska exportmarknadsandelen minskat är dock i sig inte tillräckligt skäl för att dra slutsatsen att Sverige blivit mindre konkurrenskraftigt. Det är en naturlig utveckling med tanke på att Sveriges ekonomi krymper som andel av världsekonomin i takt med att andra stora men mindre utvecklade ekonomier växer på i god takt. Bilden ovan visar att Sveriges andel av världs-bnp krympt från knappt 1,2 procent sedan 1990 till knappt 0,7 procent. Går vi tillbaka så långt som till 1970 var Sveriges exportandel hela 2,2 procent medan BNP-andelen toppade på 1,4 procent i mitten av talet. En mer relevant indikator på hur konkurrenskraften har förändras är därför exportandelens utveckling i förhållande till BNP-andelen: I den mån exportandelen faller snabbare/långsammare än BNP-andelen skulle detta kunna vara ett indicium på att den internationella konkurrenskraften försämras/förbättras. Figuren ovan skulle alltså kunna ge stöd för att Sverige verkligen har förlorat
3 konkurrenskraft eftersom exportmarknadsandelen minskat betydligt mer än BNP-andelen i absoluta tal de senaste decennierna. 1 Jämför vi istället den relativa förändringen i export- och BNP-andelar blir bilden dock delvis en annan (se figuren nedan). Under perioden som helhet har visserligen exportmarknadsandelen minskat mer än BNPandelen även i relativa termer 48 procent jämfört med 42 procent men gapet öppnades upp på allvar först i kölvattnet av finanskrisen. Fram till 2009 hade exportmarknads- och BNP-andelarna båda minskat med 38 procent, därefter har BNP-andelen krymp ytterligare något medan exportmarknadsandelen fallit snabbt. Det vidgade gapet är en tydlig konsekvens av att den svenska hemmaekonomin eldats på av expansiv ekonomisk politik de senaste åren vilket motverkat effekterna på BNP av svag världskonjunktur och dito exportutveckling. Bilderna ovan visar även tydligt hur den svenska exportmarknadsandelen tog ett språng i spåren av kronfallet 1993 medan IT-bubblans kollaps kring millennieskiftet ledde till motsvarande fall i exportmarknadsandelen. Dessa båda episoder illustrerar tydligt att förändrad exportmarknadsandel inte bara är en fråga om kostnader relativt omvärlden som i samband med kronfallet utan även kan spegla strukturförändringar som slår olika mot olika länders ekonomier. Att Sverige låg relativt långt framme inom ITK var således en konkurrensfördel under åren innan IT-kollapsen, en fördel som sedan vände till en konkurrensnackdel. På samma sätt ligger det nära till hands att tolka den snabbt 1 Inte heller detta är en dock vattentät indikator, exempelvis ökar i allmänhet tjänsteandelen av ekonomin i takt med stigande inkomster. Eftersom tjänster ofta i större utsträckning är inhemskt producerade jämfört med varor även om exportandelen av tjänstekonsumtion ökat i takt med digitalisering, etc. tenderar exportandelen av BNP att falla när länder utvecklas.
4 fallande exportmarknadsandelen efter finanskrisen som en tydlig indikation på att svensk konkurrenskraft har försämrats de senaste åren. I linje med resonemangen ovan kan detta tänkas spegla såväl en relativt omvärlden negativ kostnadsutveckling som strukturella faktorer, t ex ogynnsam produkt- eller marknadsmix. Den svaga återhämtningen i Eurozonen kombinerat med en historiskt svag global investeringskonjunktur har t ex missgynnat svensk export. En ytterligare observation från bilderna ovan är det starka medelfristiga sambandet mellan exportmarknadsandelen och BNP-andelen: Sveriges andel av världsekonomin växer i tider då exportmarknadsandelen ökar och vice versa. Det betyder i sin tur att det är svårt att tänka sig en ihållande period då svensk ekonomi överträffar resten av världen utan att exporten också går starkt relativt omvärlden. Att uthålligt elda på en liten, extremt utrikeshandelsberoende ekonomi som den svenska med inhemska stimulanser är knappast en långsiktigt hållbar strategi. Internationella jämförelser En ytterligare bit till det svenska konkurrenskraftpusslet kan läggas om man jämför med utvecklingen i andra ekonomier. Figuren nedan visar hur svensk marknadsandel utvecklats i förhållande till några andra utvecklade länder. TVÅ ALTERNATIVA FIGURER!
5 För jämförbarheten skull - marknadsandelarna skiljer sig dramatiskt mellan länderna, USA står t ex för 9 procent av global export medan Finlands andel bara är 0,3 procent - fokuserar vi på den relativa utvecklingen. Som framgår är Sverige, tillsammans med Finland och Storbritannien, det land i panelen vars marknadsandel fallit procentuellt mest under perioden. Den svenska marknadsandelen har också fallit betydligt mer än såväl Tysklands och USA:s. Den svenska utvecklingen är anmärkningsvärd inte minst med tanke på de återkommande argumenten om att kronan är undervärderad. Förutom tillväxtekonomierna Indien och Kina är emellertid Nederländerna den ekonomi som sticker ut. Där har exportmarknadsandel endast minskat med knappt tio/fem procent sedan 1990/2000 och ökade faktiskt under åren innan finanskrisen. Jämför vi på motsvarande sätt utvecklingen för respektive lands BNP-andelar framträder återigen stora skillnader.
6
7 Nederländerna, Storbritannien och USA har i större utsträckning lyckats försvara sina positioner medan övriga länder genomlevt kraftigt fallande BNP-andelar. Vilka ekonomier sticker då ut i termer av utvecklingen för marknadsandel relativt BNP-andel, d.v.s. konkurrenskraft så som den mäts i detta sammanhang? Figuren nedan visar hur marknadsandelen utvecklats i förhållanden till BNP-andelen i olika länder. Om en kurva pekar neråt/uppåt innebär det således att marknadsandelen utvecklats svagare/starkare än BNP-andelen för det aktuella landet. Som framgår av bilden nedan har alltså marknadsandelen fallit relativt BNP-andelen under perioden i Storbritannien, Sverige, USA och Finland medan den stigit i Tyskland, Italien och Nederländerna. Detta skulle alltså kunna tolkas som att t ex Storbritannien, Sverige, USA och Finland förlorat i konkurrenskraft medan Tyskland, Indien och Nederländerna vunnit.
8
9 I ett bredare perspektiv, jämfört med aggregatet höginkomstländer 2, är det tydligt att Sverige har genomgått ett mycket annorlunda förlopp i termer av konkurrenskraft. Medan relationen mellan marknadsandel och BNP-andel i den rika världen som helhet varit tämligen konstant sedan 1990 har Sverige, som noteras ovan, sett marknadsandelen falla trendmässigt i relativa termer. (Se figuren nedan.) I detta avseende påminner Sveriges utveckling mer om den som varit i de heta tillväxtekonomierna i Asien (läs i huvudsak Kina). Under den aktuella perioden har tillväxt-asien ökat sin marknadsandel från drygt fyra procent år 1990 till c:a 19 procent Motsvarande utveckling för BNP-andelen är från tre procent till 18 procent. Omläggningen av den kinesiska strategin det senaste decenniet framgår mycket tydligt i samband med att exporten, som var primus motor under föregående decennium, har vuxit betydligt långsammare än BNP sedan Exportutveckling i olika länder Som konstaterats ovan har konkurrenskraften så som den mäts i detta sammanhang exportandelens utveckling relativt BNP-utvecklingen följt mycket olika banor i olika ekonomier de senaste decennierna. Hur vi än mäter är Sverige ett av de länder som haft den minst fördelaktiga utvecklingen i vårt urval: exportandelen har fallit kraftigt relativt BNP-andelen jämfört med flertalet andra länder. Samtidigt varierar ländernas exportutveckling kraftigt beroende på vilken marknad man fokuserar på. De följande bilderna visar hur andelen av importen på några större svenska exportmarknader utvecklats för ett antal länder. Liksom ovan är fokus på den relativa utvecklingen eftersom andelarna skiljer sig kraftigt mellan olika länder. Bilden nedan visar således att Sveriges andel av Kinas export 2 Enligt Världsbankens definition.
10 fallit kraftigt sedan millennieskiftet, jämfört med alla andra ekonomier utom Finland. De största tappen har skett mot Irland och Indien där den svenska andelen minskat med c:a 80 procent. Den svenska andelen har också fallit kraftigt mot stora exportnationer som Tyskland (70 procent) och USA (60 procent). Även gentemot länder som Nederländerna, Belgien och Storbritannien har den svenska andelen minskat med procent. Även den svenska andelen av USA:s import har minskat relativt flertalet länder med undantag av Japan. Förändringen i förhållande till länder som Finland och Kanada är dock marginell. I detta fall är det föga överraskande tillväxtekonomier som Kina och Indien som ökat sina relativa andelar mest.
11 Sverige har försvarat sin konkurrenskraft något bättre på de stora europeiska marknaderna, där bilden är mer splittrad. Exempelvis har den svenska andelen av tysk import ökat kraftigt relativt Japan medan Sverige tappat relativt flertalet andra europeiska länder liksom mot USA. De stora vinsterna har återigen gjorts i Kina och Indien. Fokuserar vi på importen i Eurozonen som helhet har den svenska andelen naturligtvis minskat relativt Indien och Kina samt i viss mån mot USA medan den ökat relativt Japan och Storbritannien. Vad det gäller svensk konkurrenskraft på den brittiska marknaden är bilden tydligare. Här har den svenska andelen av importen fallit relativt samtliga ekonomier utom Finland, Japan och Kanada (oförändrad relativt Frankrike). Relativt Tyskland och Eurozonen som helhet handlar det om en minskning med procent.
12 Det verkar alltså som att den svenska konkurrenskraften försämrats på mer geografiskt avlägsna marknader och Storbritannien medan Sverige bättre hållit ställningarna på den europeiska kontinenten. Sverige har också försvarats sina positioner bättre på de nordiska marknaderna. Här ser vi inga tecken på att den svenska andelen av ländernas export systematiskt minskar.
13 Slutsatser Att Sverige tappat marknadsandelar på världsmarknaden är i sig inget bevis för försämrad konkurrenskraft för svensk industri, det är en fullt naturlig utveckling med tanke på att den svenska ekonomin krymper som andel av världsekonomin. Att den svenska marknadsandelen har krymp snabbare än BNP-andelen både i absoluta och relativa termer skulle dock kunna tolkas som ett tecken på försämrad konkurrenskraft. Jämför vi med några andra ekonomier så tillhör Finland, Sverige, Storbritannien och USA de ekonomier med sämst utväxling mellan marknadsandel och BNP-andel, d.v.s. där marknadsandelen fallit mer än BNP-andelen. Indien, Nederländerna och Tyskland är exempel på länder som gått i motsatt riktning. Den svenska utvecklingen kan illustrera konkurrensnackdelen för ett land med liten hemmamarknad och stora avstånd till de viktigaste exportmarknaderna. Ett starkt resultat i rapporten Konkurrenskraft på företagsnivå (Industriradet.se, 2016) är just att de svenska exportföretagen betraktar kostnader relaterade till avstånd som mycket viktiga för konkurrenskraften och en av de viktigaste faktorerna bakom lokaliseringsbeslut. För att motverka avståndsfaktorns negativa effekter på svensk konkurrenskraft krävs bättre villkor relativ omvärlden på andra områden, inte minst vad det gäller kostnadsutvecklingen. Ett ytterligare indicium på att avståndsfaktorn är viktig är att Sverige framförallt har tappar andelar i geografiskt mer avlägsna marknader som Indien, Kina och USA medan svensk export hållit ställningarna relativt väl på mer näraliggande marknader, i synnerhet i Norden.
Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merPRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER
Läs merVerkligheten på väg ikapp svensk ekonomi
Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi Sverige kan inte gå i otakt med världsekonomin. Tecknen är nu tydliga på att verkligheten kommer ikapp svensk ekonomi, som visat mycket höga tillväxttal under 2015.
Läs merGör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.
Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merKommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.
Kommittédirektiv Den svenska exportens utveckling Dir. 2007:101 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka om Sverige tappat marknadsandelar
Läs merFortsatt skakig global konjunktur
Fortsatt skakig global konjunktur Industriarbetsgivarna, uppdatering av konjunkturläget den 15 december 2015 Under hösten har mönstret från de senaste fem åren upprepats: I takt med att året fortskrider
Läs merI termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen.
Svensk industri med stort tjänsteinnehåll Från tid till annan framförs uppfattningar att industrin spelar en krympande roll i den svenska ekonomin. Det intrycket får man lätt av att följa det traditionella
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merKI:s igelkottar: Global BNP
Konjunkturinstitutets igelkottmönster långt ifrån verkligheten Konjunkturinstitutet (KI) publicerade idag sina uppdaterade prognoser för global och svensk ekonomisk utveckling. Två slutsatser sticker ut:
Läs merDen svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs merEn av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige
En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige. Januari 2014 Om rapporten Denna rapport är en sammanfattning baserad
Läs merReseströmmar en översikt 2000 2012
Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens
Läs merEtt rekordår för svensk turism
2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46
Läs merPressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv
Läs merUTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merAtt lära av Pisa-undersökningen
Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar
Läs merAgenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs
Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr
Läs merHandel med teknikvaror 2016
217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt
AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt Exportkreditbarometern juni 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni I denna nionde Exportkreditbarometer presenteras resultat från
Läs merSmåbolags export till utvecklingsländer. Great consulting 2010-06-29
Småbolags export till utvecklingsländer Great consulting 2010-06-29 2 Innehåll Introduktion Slutsatser Exportstatistik VD-studie 3 Introduktion Studien baserar sig på intervjuer med 250 VD:ar på små exporterade
Läs merUtträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
Läs merIHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT
IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN, 27 SEPTEMBER 2016 IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt med en BNP-tillväxt på 3 procent i år som ökar
Läs merAVMATTNING MEN INGEN KOLLAPS TROTS FINANSIELL ORO
AVMATTNING MEN INGEN KOLLAPS TROTS FINANSIELL ORO INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 GLOBALA KAPACITETSÖVERSKOTT 4 OLJEPRISRASET: ETT HOT ELLER EN MÖJLIGHET 4 FORTSATT KINESISK INBROMSNING MEN INGEN KRASCH 8 ÄVEN
Läs merBNP kan tolkas på många olika sätt
Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merResultattavla för innovationsunionen 2014
Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs merKommunalt forum
Kommunalt forum Några bakgrundsbilder som kan vara bra att ha med inför framtiden I vårt län är vi ekonomiskt helt beroende av industriföretagen Sverige World Economic Forum Global Competitiveness Index
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merSVENSK EXPORT PÅ FRAMMARSCH
BUSINESS SWEDEN SVENSK EXPORT PÅ FRAMMARSCH GLOBAL EXPORTANALYS, OKTOBER 2018 FORTSÄTT SURFA PÅ TILLVÄXTVÅGEN MARKNADSINSIKT APRIL 2017 Layout/grafik: Business Sweden Communications Foto: Business Sid
Läs merOKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för
Läs merStark efterfrågan driver världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt
Läs merAtt konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger
Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling
Läs merRapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.
Börsbolag på bräcklig grund tillväxt men fortsatt svag lönsamhet Unionens Bolagsindikator september 2014 2 Börsbolagen som helhet har en rad svaga år i ryggen. Omsättningen har legat still 2012-2013 medan
Läs merNew figures for Sweden
New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt
Läs merSmåbolags export till tillväxtmarknader
Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merBUSINESS SWEDEN DJUPDYKNING FÖR ASIEN
BUSINESS SWEDEN DJUPDYKNING FÖR ASIEN EXPORTCHEFSINDEX FÖRSTA KVARTALET 2019 DJUPDYKNING FORTSÄTT SURFA FÖR ASIEN EXPORTCHEFSINDEX FÖRSTA KVARTALET 2019 PÅ TILLVÄXTVÅGEN MARKNADSINSIKT APRIL 2017 Layout/grafik:
Läs merPå väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden
På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs mer8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL
8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merBJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
Läs merREGIONALT MÖTE, VÄXJÖ 27 SEPTEMBER 2016
REGIONALT MÖTE, VÄXJÖ 27 SEPTEMBER 2016 Så utvecklar vi industrin - agenda Kl. 10.00 Inför löneförhandlingarna om Avtal17 Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna förutsättningar och vad som
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merAnnerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden
Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merVÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014
VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT Höst 2014 Antal invånare den 31 ember 2013 Sverige 9,65 miljoner Stockholms län 2 163 000 22% Västra Götaland 1 615 000 17% Skåne län 1 274 000 13% Göteborgsregionens 13 kommuner
Läs merGlobala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln
Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2004
Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2004:15 Tel. 25496 20.1.2005 Inkvarteringsstatistik för hotell 2004 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell under hela
Läs merVECKOBREV v.19 maj-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merUtrikeshandel med teknikvaror 2012
Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs mer2015 börjar positivt för transportnäringen
Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merArbetsmarknadsutsikterna våren Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Intervjuundersökning 11 mars-17 april Prognosen
Läs merSommaren 2015 i besöksnäringen
Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merSvensk trämekanisk industris position och utveckling
Svensk trämekanisk industris position och utveckling Mikael Eliasson IVA/KSLA seminarium Trämekanisk industri i en globaliserad värld Stockholm, 9 april 2019 Kanske snarare bränslet till den verkliga motorn!
Läs merStandardavvikelse: 13,01% avkastat 12,52 %, Midas 4,72 % och en tre månaders
Tellus Midas Strategi under november Marknadsbrev November 2015 September215 2015 I I korthet: Avkastning Avkastning november: MIDAS MIDAS 0,71% 5,93% Bekräftelse av starkt säsongsmönster STOXX600 2,65%
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merINTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016
INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var
Läs merGLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck
GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck November 2014 Vad är globala värdekedjor? Företagens produktion blir allt mer fragmenterad och utspridd över världen. Det innebär
Läs merSvensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merAffärsläge och strukturomvandling. Bengt Lindqvist Senior Economist Teknikföretagen FKG 2019 Oktober
Affärsläge och strukturomvandling Bengt Lindqvist Senior Economist Teknikföretagen FKG 2019 Oktober Bra försäljningstillväxt 2018-2019 men inte högre än EU-genomsnittet 180 170 160 150 140 130 120 110
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merHandelsstudie Island
Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2005
Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell
Läs merUnderlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?
Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merDetaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION
Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION HUI Research AB info@hui.se Juni 2018 Innehåll Sammanfattning 3 Handeln i Sverige 6 Hushållens köpkraft 15 Cityhandeln 19 Amazon 21 Detaljhandeln i Norden
Läs mer