Svensk Handels utgångspunkter för Avtal-13

Transkript

1 Stockholm den 24 januari 2013 Svensk Handels utgångspunkter för Avtal-13 Handeln gynnas av att arbetsmarknadens parter inom handeln har goda relationer. Genom att arbeta tillsammans, bejaka varandras olika utgångspunkter och våga bryta mönster skapas gynnsammast villkor för handelns olika aktörer. Det viktigaste instrumentet som parterna disponerar över är kollektivavtalet. Det är därför av central betydelse att parterna ständigt utvecklar kollektivavtalen så att de anpassas till handelns förutsättningar och är relevanta för handelns företag och medarbetare. Dystra ekonomiska förutsättningar De ekonomiska utsikterna för de kommande tre åren är tyvärr dystra. Världsekonomin befinner sig i ett prekärt läge. Den negativa spiralen som tilltog under hösten-vintern 2012 har inte stannat upp. Inga tendenser till en snabb återhämtning har kunnat skönjas. Tvärtom har samtliga konjunkturbedömare löpande skrivit ner sina tillväxtprognoser kommande år. För europeiskt och svenskt vidkommande oroar särskilt skuldkrisen och ovisshet kring eurosamarbetet. Det ovissa läget kommer att drabba Sverige extra hårt eftersom svensk ekonomi är starkt exportberoende. Den vikande efterfrågan kommer de närmaste åren påverka Sverige mycket negativt. Till detta kommer att den svenska konkurrenskraften kommer att försvagas av kronans värdeökning och de högre löneökningar som Sverige haft jämfört med relevanta konkurrentländer. Den ekonomiska nedgången syns tydligast i handeln genom de allt ökande konkurserna. Situationen skulle ha varit än värre om inte hushållens konsumtion kraftigt stimulerats med en extremt låg ränta. Riksbanken har signalerat att ytterligare räntesänkningar planeras. Ytterligare räntesänkningar förutsätter dock att löneökningarna inte hotar inflationsmålet. Det är därför avgörande att löneökningarna inom handeln inte blir gnistan som tänder inflationsbrasan. Antalet varsel i Sverige har under de senaste månaderna varit på nivåer som tidigare bara skådats under kriserna 1993 och Även om den varselvåg som sköljt över Sverige de senaste månaderna primärt drabbat industrisektorn spiller svallvågorna över på handeln. Det är uppenbart att detta får omfattande negativ inverkan på hushållens konsumtion. Detta gäller särskilt på mindre orter i Sverige med ett fåtal arbetsgivare. Enligt känt mönster ställer hushållen nu i snabb takt om sin ekonomi i dåliga tider: istället för att konsumera sparar de. Sammantaget råder det ingen tvekan om att handelns förutsättningar de tre kommande åren är dystra. Mot den bakgrunden är det avgörande att

2 2(5) arbetsmarknadens parter tar sitt ansvar och sluter kollektivavtal de tre kommande åren som inte riskerar arbetstillfällen och företag. Avtalsperiod Avtalsperioden för alla kollektivavtal som Svensk Handel och Handelsanställdas förbund nytecknar ska vara tre år (1 april mars 2016). I den lågkonjunktur som Sverige och handeln kommer att befinna sig under avtalsperioden behövs stabilitet, trygghet och förutsägbarhet för företag och medarbetare. Märket måste gälla Det finns inga bärande skäl för att frångå dagens modell för hur löneökningstakten bestämmas. Arbetsmarknadens parter har de senaste avtalsrörelserna varit överens om att löneökningstakten bestäms av den internationellt konkurrensutsatta exportberoende sektorn. I skarp kontrast mot tidigare försök att bestämma löneökningstakten har dagens modell levererat substantiella reallöneökningar, inte riskerat företagens konkurrenskraft samt bidragit till att hålla inflationen i schack. Huvudskälet till modellens framgång är att arbetsmarknadens parter följer den löneökningstakt som Sveriges känselspröt i världen bestämmer. Endast om arbetsmarknadens alla parter fortsätter att ta ansvar och håller sig till modellen kan den fortsätta att leverera positiva värden till alla på arbetsmarknaden. Handeln har här en nyckelroll att spela. Genom att stå upp för dagens modell garanteras långsiktiga vinster för alla framför kortsiktiga vinster för vissa. Partihandelns arbetstider Arbetstiderna inom partihandelsavtalet är anpassade efter en svunnen tidsålder och har för länge sedan passerat sitt bäst före datum. Det är en överlevnadsfråga för handeln att lagerverksamheten fungerar. Trots att i princip allt annat inom lagerverksamheten utvecklats de senaste åren har arbetstiderna förblivit desamma. Alla tar idag förgivet att det går att köpa mjölk sent på kvällen, färskt bröd på helgen och kläder på nätet mitt i natten. För att detta ska vara möjligt krävs att de varor som köps kan levereras i rätt tid. Dagens ordning ger lokala ombudsmän veto över när arbete ska få bedrivas. Det skapar en onödig ständig konfliktyta och gynnar ingen. Handeln behöver ordning och reda på lagren. Handeln behöver också klara och enkla regler för när arbete på lagret får bedrivas samt till vilken lönekostnad. Reglerna måste vara lika för alla och kan inte vara föremål för ständig förhandling.

3 3(5) Nystart för individuell lönesättning Handeln behöver en fungerande, verklig och förutsägbar individuell lönesättning. Det ska märkas i lönekuvertet när man tagit ansvar, skaffat sig erfarenhet o.s.v. Tyvärr har arbetsmarknadens parter inom handel inte lyckats åstadkomma detta. Svensk Handel har under två decennier framhållit för Handelsanställdas förbund att hanteringen av hur löneökningen ska fördelas inte fungerat. Trots det har beklagligt nog ingen verklig förändring av rådande ordning kommit till stånd. Mot bakgrund av detta finns ingen annan utväg än att parterna får ta ett steg tillbaka i utvecklingen för att kunna ta två steg framåt imorgon. Konkret innebär det att de årliga löneökningarna under de kommande tre åren utgår generellt. Som en konsekvens av det utmönstras all avtalstext ur samtliga mellan parterna gällande kollektivavtal kopplat till lokal fördelning (s.k. individuell fördelning). För att kunna ta två steg fram krävs att parterna under avtalsperioden inom ramen för en arbetsgrupp arbetar fram ett hållbart system för hur en verklig individuell lönesättning inom handeln ska se ut. Ökad lönespridning och fler arbetstillfällen Handeln har tillsammans med hotell- och restaurangbranschen Sveriges högsta ingångslöner. Eftersom Sverige har högre ingångslöner än i princip samtliga andra länder har handeln i praktiken bland världens högsta ingångslöner. Det råder ingen tvekan om att dagens höga ingångslöner inom handeln bidrar till flera negativa effekter. För det första är dagens ingångslöner ett avgörande skäl till att medarbetarna inom handeln inte kan göra lönekarriär. Löneskillnaden mellan en ung medarbetare som precis börjat i handeln och en äldre medarbetare med många år i yrket är försvinnande liten. En stor anledning till detta är att en allt för stor del av löneökningen inom handeln läggs på ingångslönerna. För det andra slår dagens ingångslöner ut arbetstillfällen i en osund utsträckning. Att näringslivet effektiviseras och omvandlas är bra. Att det i sin tur innebär att vissa arbetstillfällen slås ut är nödvändigt. Utslagning idag är dock allt för stor och inte ekonomiskt rationellt betingad. Den gynnar varken handeln eller svensk ekonomi utan är tvärtom skadlig. Handeln och svensk ekonomi skulle vara bättre betjänta av att fler arbetstillfällen möjliggjordes. Genom att hålla tillbaka höjningen av ingångslönerna de kommande tre åren skapas förutsättningar för en mer balanserad omvandling av handeln och svensk ekonomin. Att det dessutom öppnar upp för en lönekarriär inom handeln är ingen nackdel.

4 4(5) Partihandelsavtalet döps om till Lager- och logistikavtalet Namnet Partihandelsavtalet har allt mer blivit missvisande. Namnet leder tanken fel och indikerar ett snävare tillämpningsområde än vad som är tänkt. Till det kommer att avtalet i vanligt tal oftast benämns Lageravtalet. Lageravtalet är en vidare term än Partihandelsavtalet. I ljuset av att Postorder & e-handelsföretagsavtalet avvecklas och av att de företag som tidigare varit bundna av det avtalet framöver kommer att bli bundna av Partihandelsavtalet blir namnet partihandel olyckligt. Färre antal kollektivavtal Parterna är idag bundna av onödigt många kollektivavtal. Starka skäl talar för att antalet bantas. Avvecklandet av vissa kollektivavtal sker inte i syfte att frigöra företag ifrån kollektivavtalsbundenhet. Tvärtom är det Svensk Handels uppfattning att handeln bäst gynnas av att verksamheten regleras av kollektivavtal. Kioskavtalet I enlighet med parternas överenskommelse under Avtal-10 upphör Kioskavtalet den 31 mars De företag som fram till dess varit bundna av Kioskavtalet kommer fr.o.m. den 1 april 2013 att bli bundna av Detaljhandelsavtalet. Postorder & e-handelsföretagsavtalet Svensk Handel nytecknar inte Postorder & e-handelsföretagsavtalet. Postorder & e-handelsföretagsavtalet upphör därmed den 31 mars De företag som fram till dess varit bundna av Postorder & e- handelsföretagsavtalet kommer fr.o.m. den 1 april 2013 att blir bundna av Partihandelsavtalet. Detaljhandelsavtalet för befattningshavare Svensk Handel nytecknar inte Detaljhandelsavtalet för befattningshavare. Detaljhandelsavtalet för befattningshavare upphör därmed den 31 mars De företag som fram till dess varit bundna av Detaljhandelsavtalet för befattningshavare kommer fr.o.m. den 1 april 2013 att blir bundna av Detaljhandelsavtalet. Urmakare och optikeravtalet Svensk Handel nytecknar inte Urmakare och optikeravtalet. Urmakare och optikeravtalet upphör därmed den 31 mars De företag som fram till dess varit bundna av Urmakare och optikeravtalet kommer fr.o.m. den 1 april 2013 att blir bundna av Detaljhandelsavtalet.

5 5(5) Arbetsgrupper under avtalsperioden Lönegruppen Mellan den 1 september november 2015 ska parterna tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att se över samtliga lönebestämmelser i Detaljhandels- och Partihandelsavtalen. Gruppen ska bestå av tre representanter från vardera sidan. Gruppens mål är att lägga fram ett gemensamt förslag till ny avtalstext för avtalens löneparagrafer. Gruppen ska särskilt fokusera på att ta fram ett förslag till hur en fungerande, verklig och förutsägbar individuell lönebildning ska gå till. Gruppen ska även föreslå redaktionella förändringar i de fall sådana behövs. Semestergruppen Mellan den 1 september november 2015 ska parterna tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att se över samtliga semesterlönebestämmelser i Detaljhandels- och Partihandelsavtalen. Gruppen ska bestå av tre representanter från vardera sidan. Gruppens mål är att lägga fram ett gemensamt förslag till ny avtalstext för avtalens semesterbestämmelser. Gruppens uppgift är ta fram ett förslag till hur en till handeln bättre anpassad semesterreglering ska se ut. Gruppen ska även föreslå redaktionella förändringar i de fall sådana behövs.