Bakgrund Visitas avtalsyrkanden

Transkript

1 Bakgrund Visitas avtalsyrkanden

2 BAKGRUND VISITAS AVTALSYRKANDEN Lönesättningen är ett mycket viktigt verktyg för arbetsgivarna i besöksnäringen för kunna att utveckla sin verksamhet. För att förbättra produktivitet och lönsamhet samt säkra möjligheterna att rekrytera rätt medarbetare måste dock systemet för lönesättning utvecklas. Det har skett tydlig förbättringar under de senaste åren men det finns fortfarande mycket att göra. I denna korta rapport beskrivs dels näringens utveckling i vissa avseende, dels ett antal problem som begränsar möjligheterna till framtida positiv utveckling. För att komma rätta med problemen är lönebildningen en viktig pusselbit.

3 BESÖKSNÄRINGEN ÄR EN RIKTIG SYSSELSÄTTNINGSMASKIN Sedan 2007 har ett antal politisk reformer genomförts som gynnat utvecklingen av besöksnäringen. Momsen på restaurangmat har sänkts och det har under perioden varit halverade arbetsgivaravgifter för unga. Därutöver har det funnits en positiv underliggande tillväxttrend. Sysselsättningen har ökat med i besöksnäringen sedan Det motsvarar 19 procent av den totala sysselsättningstillväxten i Sverige under perioden. Som jämförelse minskade sysselsättningen med i verkstadsindustrin under samma period.

4

5 LÖNEUTVECKLINGEN I BESÖKSNÄRINGEN HÅLLER JÄMNA STEG MED NÄRINGSLIVET Perioden har genomsnittslönen för arbetare inom besöksnäringen ökat med 55 procent. Det motsvarar en genomsnittlig årlig löneökningstakt på 3,0 procent. Reallönen (köpkraften) har under samma period ökat med 29 procent. Löneökningstakten under perioden är i stort sett identisk med löneökningstakten för arbetare inom näringslivet totalt. Det relativa löneläget för de anställda i besöksnäringen är därmed oförändrat sedan år 2000.

6

7 INGÅNGSLÖNERNA HAR ÖKAT MED 76 PROCENT I kollektivavtalet mellan Visita och HRF finns ingångslöner för personer som fyllt 20 år och räknas som yrkesarbetare. Med yrkesarbete avses arbete där förkunskaper inte är något krav och introduktion och utbildning normalt sker på arbetsplatsen. Ingångslönen för yrkesarbetare har perioden ökat med 76 procent. Det är 39 procent mer än vad genomsnittslönen för samtliga arbetare 20 år eller äldre inom besöksnäringen. Det betyder att de arbetare med mindre kvalificerade arbetsuppgifter har fått procentuell klart högre löneökningar än de arbetare med mer kvalificerade arbetsuppgifter.

8

9 LÖNERNA PRESSAS SAMMAN I BESÖKSNÄRINGEN En vanlig metod för att mäta lönespridningen är att jämföra kvoten mellan lönen vid den 90:e percentilen 1 och den 10:e percentilen. För arbetare som är 20 år eller äldre i besöksnäringen var den kvoten 1,45 år 2000, vilket betyder att lönen vid 90:e percentilen låg 45 procent över lönen vid den 10:e percentilen år Kvoten har succesivt minskat under perioden och låg år 2015 på 1,28 och lönespridningen har därmed minskat med 38 procent under perioden. Den kraftiga ökningen av kollektivavtalets ingångslön är den huvudsakliga förklaringen till denna utveckling. 1 Se definitioner längst bak

10

11 SPECIFIKA REKRYTERINGSPROBLEM I BESÖKSNÄRINGEN Besöksnäringen har under perioden rekryterat många nya anställda till branschen. Branschen har generellt inte svårt att rekrytera arbetskraft, vilket betyder att när det gäller den absoluta majoriteten av yrkesgrupper är det inte svårt för arbetsgivarna inom besöksnäringen att rekrytera. Det finns dock yrkesgrupper där det är mycket svårt att rekrytera kvalificerad personal. Kockar är extremt svårt att rekrytera till besöksnäringen och ett av det största bristyrkena i Sverige.

12

13 BESÖKSNÄRINGEN ALLT MINDRE PRODUKTIV Besöksnäringen har haft en mycket svag utveckling av produktiviteten under den senaste 10 års perioden. Sedan 2007 har förädlingsvärdet per arbetad timme (arbetsproduktiviteten) försämrats med 15 procent. Enkelt uttryckt producerar de anställda i genomsnitt 15 procent mindre 2015 jämfört med 2007 per arbetad timme. Som jämförelse har arbetsproduktiviteten i hela näringslivet under samma period ökat med nästan 5 procent, vilket i ett historisk perspektiv samtidigt är svagt.

14

15 HÖGA LÖNEÖKNINGAR OCH SVAG PRODUKTIVITET EN DÅLIG KOMBINATION Besöksnäringen har samtidigt med svag produktivitetsutveckling haft relativt höga löneökningar perioden Företagen i besöksnäringen har därför tvingat höja sin priser relativt mycket för att behålla sin lönsamhet. Sedan 2007 har konsumentpriserna i besöksnäringen ökat med 22 procent. Detta trots att den sänkta momsen på restaurangmat tydligt dämpat prisökningstakten. Som jämförelse ökade konsumentpriserna totalt perioden med knappt 8 procent.

16

17 SVAG LÖNSAMHET I BESÖKSNÄRINGEN Lönsamhet kan mätas på flera olika sätt och kan ha olika relevans för olika typer av företag. Ett mått är att titta på företagens nettomarginal som definieras som justerat resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen. För median 1 aktiebolaget i besöksnäringen låg nettomarginalen på 2 procent år Detta kan jämföras med 4 procent för motsvarande företag i hela den varuproducerande sektorn i Sverige och 6 procent den hela den tjänsteproducerande sektorn. 1 Se definitioner längst bak

18

19 SLUTSATSER Ska besöksnäringen fortsätta sin positiva utveckling behövs en bättre produktivitetsutveckling som kan förbättra lönsamheten. En lönebildning som premierar goda prestationen, underlättar rekrytering samt minskar personalomsättning för viktiga medarbetare är i det avseendet avgörande. Fokus på individuella lönesättning är det som krävs. Garanterade löneökningar och höjningar av ingångslöner tar utrymme för individuella och företagsnära lönesättning och måste begränsas.

20 DEFINITIONER Lönen vid 10:e percentilen: 10 procent av arbetarna har lägre lön och 95 procent har högre lön. Lönen vid 90:e percentilen: 90 procent av arbetarna har lägre lön och 10 procent har högre lön. Medianlönen: 50 procent av arbetarna har lägre lön och 50 procent har högre lön.