Lägstalöner och den svenska modellen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lägstalöner och den svenska modellen"

Transkript

1 Lägstalöner den svenska modellen En studie av lägstalönernas betydelse löner sysselsättning inom detaljhandeln hotell- restaurangbranschen Handels utredningsgrupp juni 2011 Stefan Carlén 1

2 Innehåll sid Sammanfattning 3 Inledning 4 Källor 5 Lägstalöner i privata detaljhandels-, samt hotell- restaurangavtalet 6 Experiment med sänkta socialavgifter unga 9 En blick på låglönemarknaden 13 Låga lägstalöner ungdomars sysselsättning 15 Avslutning - vilket samhälle vill vi ha? 16 Källor underlag 18 2

3 Sammanfattning Lägstalönerna fyller en mycket viktig funktion i den svenska modellen. Trots detta höjs höga röster från arbetsmarknadens parter den borgerliga regeringens allierade att lägstalönerna ska sänkas eller frysas. Argumenten är att sänkta löner leder till fler arbetstillfällen unga. Det finns i samhällsdebatten en stor okunskap om lägstalönerna, denna rapport syftar till att öka kunskapen kring lägstalönerna deras betydelse. Rapporten visar tydligt hur viktiga lägstalönerna är att motverka lönedumpning utbredning av extrema låglönemarknader i Sverige. För unga vuxna som redan har låga löner dåliga villkor är de avgörande att hålla upp lönenivåerna. Även äldre spelar lägstalönerna en viktig direkt indirekt roll lönestrukturerna i branscherna. Rapporten landar i slutsatsen att det knappast kan sägas vara kostnadsskäl som gör att arbetsgivare inte anställer fler unga. Snarare ligger det nära att anta att branscher som ska kunna fungera behöver någon slags balans mellan arbetskraft som har erfarenhet arbetskraft som har mindre erfarenhet. Inom detaljhandeln hotell- restaurangbranschen är en bra bit över 50 respektive 60 procent av alla anställda idag under 30 år. I rapporten undersöks också vilket resultat regeringens söksverksamhet med sänkta socialavgifter unga har gett. Sänkningen har till sin konstruktion en liknande effekt som en mycket kraftig sänkning av lägstalönerna denna grupp. Trots att satsningen, enligt regeringens egna beräkningar, kostade 14 miljarder under 2011 går det inte att se någon ökning av antalet unga anställda inom detaljhandel hotell restaurang. Rapporten landar i slutsatsen att sänkta eller frysta lägstalöner inte skulle öka sysselsättningen bland unga. Däremot skulle det kunna få stora strukturella effekter öppna upp extrema låglönemarknader liknande dem som finns i de anglosaxiska samhällsmodellerna. 3

4 Inledning Lägstalönerna 1 i kollektivavtalen har en central funktion i den svenska modellen. För det sta har de en socialpolitisk funktion att motverka fattigdom, lönedumpning utbredningen av extrema låglönemarknader. I motsats till samhällsmodeller som tillämpas i andra länder finns det i Sverige ingen acceptans stora låglönemarknader. Lägstalönerna har också lönepolitiskt den största betydelsen arbetare inom privat offentlig tjänstesektor, där den stora majoriteten är kvinnor. I jämelse med övriga samhället har kvinnor inom privat offentlig tjänstesektor relativt låga löner. Lägstalönernas konstruktion syftar till att hålla uppe lönestrukturen i dessa sektorer fyller där också en viktig jämställdhetsfunktion. För det andra har lägstalönerna också en näringspolitisk funktion. I den svenska modellen är tanken på att rädda arbetstillfällen med hjälp av lägre löner i grunden något främmande. Det är inte så man ska utveckla ett samhälle. Tvärtom är tanken att lönerna ska hållas uppe att upprätthålla ett omvandlingstryck i de olika branscherna. På så sätt stimuleras etag att utvecklas genom att hitta tekniska organisatoriska bättringar. Det innebär i sin längning att sysselsättning med lägre produktivitet slås ut. Det är inget konstigt med det. Inom jordbruket sysselsattes hundra år sedan en majoritet av arbetskraften. Nya brukningsmetoder, nya organisationsformer, nya maskiner har utvecklat jordbruket gjort att endast någon procent sysselsätts. Genom den höjda produktiviteten frigörs resurser den ekonomiska tillväxten gynnas. Lägstalönerna har betydelse denna process, inte minst i tjänstesektorer som handel hotell- restauranger. Branscherna utvecklas genom att etagen gradvis ersätter lågbetalda jobb, med högre betalda mer produktiva. Dock är det viktigt i den svenska modellen att de som i denna process slås ut från arbetsmarknaden kan ställa om till nya arbeten. Där behövs acceptansen av omvandlingstrycket en politik omställning, med bland annat en hög a-kassa en aktiv arbetsmarknads- utbildningspolitik. Trots lägstalönernas viktiga funktioner den svenska modellen har näringslivsorganisationer deras allierade, men även den borgerliga regeringen, höjt sina röster att lägstalönerna ska sänkas eller frysas. I samhällsdebatten frams många argument, bland annat att det skulle leda till fler sysselsatta ungdomar. Det finns i samhällsdebatten en stor okunskap om lägstalönerna. Denna rapport syftar där främst till att öka kunskapen om lägstalönerna deras betydelse. Det görs i tre delar. I den sta delen behandlas lägstalönerna inom de två största avtalen arbetare inom detaljhandeln hotell- restaurangbranschen. Hur ser lägstalönerna ut, hur många anställda går på lägstalöner? Vilken roll har lägstalönerna att motverka lönedumpning hela lönestrukturen? I den andra delen görs en studie av det politiska experimentet med sänkta socialavgifter unga. Det har i sin funktion liknande effekt som en mycket kraftig sänkning av lägstalönerna denna grupp. Hur stor skulle en motsvarande sänkning av lägstalönerna vara? Vilken betydelse har detta experiment haft ungas sysselsättning i branscher som detaljhandeln hotell- restaurang? I den tredje sista delen görs en komparativ studie av detaljhandeln hotell- restaurang mellan Sverige USA - ett land i den anglosaxiska modellen, vilket är den svenska modellens motsats. Hur påverkar den mycket låga lägstalönen i USA de dominerande yrkena inom dessa branscher? Hur påverkar detta ungas sysselsättning i relation till äldre grupper? 1 I kollektivavtalssammanhang benämns dessa som minimilöner, men i den allmänna debatten har begreppet lägstalöner kommit att bli dominerande var detta begrepp används i denna rapport. Ibland används också begreppet ingångslöner. Det är dock något oprecist, eftersom lägstalönen nödvändigtvis inte är en ingångslön. För många avtalsområden har det dock denna karaktär i praktiken. 4

5 Källor Den huvudsakliga källan del ett två i denna rapport är den partsgemensamma lönestatistiken. Den samlas på uppdrag av parterna in av Svenskt Näringsliv i september varje år hela den privata arbetsmarknaden. Det är en individstatistik som delas upp på avtalsområden innehåller uppgifter om lönekomponenter, arbetstider, yrkeskoder med mera. Denna statistik ligger också till grund SCB:s strukturlönestatistik, som dock i offentliga statistiken omvandlas till näringsgrenar 2. De avtalsområden som undersöks är de två största avtalen arbetare år inom detaljhandeln hotell- restaurang. Det privata detaljhandelsavtalet motsvarar individer, hotell- restaurangavtalet motsvarar individer. Genomgående är det viktade värden som anges. Övriga källor som används är svensk internationell offentlig statistik. Vid jämelse mellan dessa den partsgemensamma statistiken finns osäkerheter beroende på olika definitioner. Dessa osäkerheter har begränsats så långt som möjligt genom att använda löner likartade yrken. 2 Enligt parternas överenskommelse ska statistiken enligt sta paragrafen i statistikavtalet användas följande ändamål. Syftet med denna statistik är att ge information om lönelägen, löneutveckling liknande samt utgöra ett underlag handlingsberäkning. Utöver detta har lönestatistiken användningsområde som informationskälla i hållandet till samhället, till exempel Statistiska Centralbyrån, massmedia, vetenskapligt forskningsarbete liknande. 5

6 Lägstalöner i privata detaljhandels-, samt Lägstalöner i privata detaljhandels-, samt hotell- hotell- restaurangavtalet restaurangavtalet Internationellt är det vanligt att det finns lagstadgade lägstalöner som det är bjudet att underskrida. Internationellt Oftast är det är det vanligt en lön att som det är finns lika lagstadgade alla branscher lägstalöner oavsett som hur det dessa är bjudet ser ut. I en att arbetsmarknadsmodell underskrida. Oftast är som det den lön svenska som där lika parterna alla har branscher ansvaret oavsett lönebildningen hur dessa är ser lägstalönerna arbetsmarknadsmodell mer utvecklade som anpassade den svenska till de där mer parterna speciella har branschstrukturerna. ansvaret lönebildningen Ett särdrag är är ut. I en att lägstalönerna det vanligen mer inte utvecklade handlar om en lägstalön. anpassade Det till går de där mer speciella aldrig att branschstrukturerna. svara enkelt på frågor Ett som: särdrag Vad är är att lägstalönen det vanligen restauranganställda, inte handlar om en eller lägstalön. detaljhandelsanställda? Det går där aldrig Det att finns svara helt enkelt enkelt på frågor inte en som: lägsta Vad lön är utan lägstalönen olika lägstalöner restauranganställda, olika kategorier. eller detaljhandelsanställda? Det finns helt enkelt inte en lägsta lön utan olika lägstalöner olika kategorier. Heltidsanställdas lägsta löner per månad enligt kollektivavtal 2010 Hotell- restaurangavtalet Detaljhandelsavtalet Kvalificerade yrkesarbetare med Efter fyllda 18 år värvad års yrkesvana branschvana om 3 år Yrkesarbetare med 6 års Efter fyllda 18 år värvad yrkesvana branschvana om 2 år Kvalificerade yrkesarbetare med Efter fyllda 18 år värvad mindre än 6 års vana branschvana om 1 år Yrkesarbetare med mindre än år års vana (lägstalön vuxen) (lägstalön vuxen arbetare) Ungdomslön 19 år år Ungdomslön 18 år år Ungdomslön 17 år år Ungdomslön under Källa: Kollektivavtal detaljhandel, samt hotell- restaurang 2010/2011 (arbetare). Lägstalönerna Lägstalönerna är är historiska historiska skapelser. skapelser. Parterna Parterna i i olika olika branscher branscher har har utifrån utifrån sina sina utsättningar intressemotsättningar under historiens gång handlat om avtalen där lägstalö- utsättningar intressemotsättningar under historiens gång handlat om avtalen där lägstalönerna varit en av flera pusselbitar att nå fram till överenskommelser. Det har nerna varit en av flera pusselbitar att nå fram till överenskommelser. Det har utvecklats utvecklats olika koncept att garantera en minsta lön att se till att de uppfyller sitt olika koncept att garantera en minsta lön att se till att de uppfyller sitt socialpolitiska syfte. I Hotell- Restaurangavtalet finns åtta olika lägstalöner där man skiljer mellan socialpolitiska syfte. I Hotell Restaurangavtalet finns åtta olika lägstalöner där man skiljer mellan yrkeskategorier, yrkesvana ålder. I Detaljhandelsavtalet skiljer man mellan yrkeskategorier, branschvana yrkesvana ålder. Historiskt ålder. har I Detaljhandelsavtalet dock lägstlöner även skiljer inom man detaljhandeln mellan branschvana haft olika branscher, ålder. Historiskt olika yrken, har dock olika lägstalöner regioner, olika även inom åldrar, detaljhandeln olika branschvaneår, varit satta samt utifrån även olika olika branscher, kön. På 1950-talet yrken, regioner, fanns åldrar, detaljhandeln branschvaneår, närmare till med olika utifrån lägstalöner. kön. På Idag 1950-talet finns fanns endast detaljhandeln sju. närmare olika lägstalöner. Idag finns endast sju. Då det finns många lägstalöner uppstår ett problem när man ska jäma lägstalöner mellan Då branscher det finns många mellan lägstalöner länder. En uppstår metod ett som problem kommer när att man användas ska jäma i denna lägstalöner rapport är att mellan använda branscher sig av den mellan lägsta länder. lön som En en metod vuxen som arbetare kommer utan att erfarenhet användas är i garanterad. denna rapport I detta är att fall är använda det detaljhandeln sig av den lägsta 19-åringens lön som lägstalön en vuxen på arbetare utan kronor erfarenhet heltidsanställda, är garanterad. eftersom I detta fall är det detaljhandeln 19-åringens lägstalön på kr heltidsanställda, eftersom det i det i praktiken är så att en nyanställd 40-åring inte garanteras högre lön än denna. För hotellpraktiken är så att en nyanställd 40-åring inte garanteras högre lön än denna. För hotell- restauranger är motsvarande yrkesarbetarens kronor. restauranger är motsvarande yrkesarbetarens kr. En tanke bakom lägstalönerna i den svenska modellen är att de ska utgöra ett skydd mot lönedumpning En tanke bakom lägstalönerna hålla upp en rimlig i den löneutveckling. svenska modellen Hur är pass att väl de ska klarar utgöra konceptet ett skydd med mot minimilöner lönedumpning detta? I följande hålla upp diagram en rimlig har löneutveckling. de faktiska lönerna Hur pass olika väl åldrar, klarar relaterats konceptet mot med lägstalönerna minimilöner i detta? olika I följande avtalen. diagram har de faktiska lönerna olika åldrar, relaterats mot lägstalönerna i de olika avtalen. 6 4

7 140,00 kr 135,00 kr Genomsnittlig lön lägstalön i privat detaljhandel 2010 Ålder år Källa: Partsgemensam lönestatistik Genomsnittlig lön Lägstalön 130,00 kr 125,00 kr 120,00 kr 115,00 kr 3 års branschvana 110,00 kr 2 års branschvana 1 års branschvana 105,00 kr 19 år 18 år 100,00 kr Genomsnittlig lön lägstalön Hotell- restaurangavtalet 2010 Ålder år Källa: Partsgemensam lönestatistik 135,00 125,00 Genomsnittlig lön Lägstalön Lägstalön 6 års vana Lägstalön kvalificerade Lägstalön kvalificerade 6 år 115,00 105,00 20 år 95,00 19 år 85,00 18 år 75, Fotnot: Timlönerna kan inte jämas då avtalen har olika divisorer. Detaljhandelsavtalet har 166 Hotell restaurangavtalet har 173. Följer man diagrammen ser man hur lägstalönerna håller upp den genomsnittliga lönen. Att de därmed motverkar lönedumpning i dessa pressade sektorer kan man sluta sig till. Ser man till de yngsta åldrarna ligger genomsnittlig lön lägstalön nära varandra. Det betyder att flertalet i dessa endast har lägstalönen. När man kommer upp i åldrarna stiger den genomsnittliga lönen relativt snabbt över rådande lägstalöner. Det betyder att färre av de äldre går på lägstalöner. Trots det finns det i varje ålder många individer som inte får mer än lägstalönen. Bland 45-åringar finns de som har lägstalönen 19-åringar, likväl som lägstalöner med olika branschvana. Med andra ord finns det genom hela lönestrukturen påverkan från lägstalönerna på genomsnittliga löner. 7

8 En En vanlig vanlig fråga fråga är är hur hur många det är som som har har lägstalöner. lägstalöner. Först Först är är det det viktigt viktigt att att konstatera konstatera att att det det inte inte går går att att få få ett ett hundraprocentigt korrekt svar på detta, då då det det inte inte finns finns någon någon särskild kod kod lägstalöner. lägstalöner. En En metod metod som som kan kan användas användas är är att att räkna räkna antalet individer som exakt ligger på på någon av av de de faktiska lägstalönerna som som finns finns i avtalet*. i särskild avtalet. Andel av de anställda som har någon lägstalön enligt kollektivavtal 2010 Detaljhandels- Hotell- restaurangavtalet avtalet 18 år 76 % 70 % 19 år 62 % 67 % år 34 % 52 % år 10 % 26 % Alla 18 % 36 % Källa: Partsgemensam lönestatik Med denna metod får man fram att 18 procent av alla anställda i detaljhandeln 36 procent inom Med hotelldenna metod restaurang får man fram har en att lön 18 som procent ligger av alla på lägstalöner. anställda i detaljhandeln Men det finns skillnader 36 procent grupper. inom Om hotell- man till restaurang exempel har ser till en lön 18- som ligger 19-åringar på lägstalöner. så är det Men stor det majoritet finns skillnader av dessa i i som grupper. ligger Om på man lägstalönerna. till exempel Även ser till 18- unga vuxna 19-åringar i åldrarna så är det en stor år har majoritet lägstalönerna av dessa stor som inverkan. ligger på Denna lägstalönerna. grupp av Även ungdomar unga är också vuxna redan i åldrarna mycket utsatta år har på lägstalönerna arbetsmarknaden stor med inverkan. redan låga Denna löner, grupp korta av arbetstider ungdomar är också otrygga redan anställningar. mycket utsatta Utan på höjningar arbetsmarknaden av lägstalönerna med redan skulle låga en redan löner, ansträngd korta arbetstider ekonomi otrygga pressad anställningar. livssituation Utan sannolikt höjningar bli av betydligt lägstalönerna svårare. Det skulle är också en redan så att ansträngd även de som ekonomi ligger över pressad lägstalönen livssituation faktiskt sannolikt har en ganska bli betydligt liten svårare. skillnad ned till Det den, är vilket också framgår så att även av diagrammen. de som ligger över lägstalönen faktiskt har en ganska liten skillnad ned till den, vilket framgår av diagrammen. Även om lägstalönerna har störst direkt betydelse unga unga vuxna så är de inte Även om lägstalönerna har störst direkt betydelse unga unga vuxna så är de inte oviktiga den äldre arbetskraften i dessa branscher. För det sta har de en direkt effekt på oviktiga den äldre arbetskraften i dessa branscher. För det sta har de en direkt effekt på att hålla upp lönerna tio procent i detaljhandeln, 26 procent i hotell- att hålla upp lönerna tio procent i detaljhandeln, 26 procent i hotell- restaurangbranschen. restaurangbranschen. För det andra har de en indirekt effekt då de utgör ett golv från vilket äldre mer erfaren För det andra arbetskraft har de vill en ha indirekt ett respektavstånd effekt då de utgör till. ett golv från vilket äldre mer erfaren arbetskraft vill ha ett respektavstånd till. Med Med andra ord ord kan man dra slutsatsen att lägstalönerna har har en en viktig funktion att att hålla hålla upp lönerna i hela i hela branschen. Inte Inte minst minst är denna är denna funktion funktion viktig viktig då både då både detaljhandel detaljhandel hotell- restaurang är är branscher branscher med med mycket många stor stor omsättning omsättning av personal. av personal. Mellan Mellan procent procent av av alla alla anställda anställda är är nya nya efter efter ett ett år. år. Skulle Skulle lägstalönerna frysas skulle det meda stora konsekvenser genomsnittliga löner löner därmed därmed hela hela lönestrukturen. De De nya nya anställda skulle i i så så fall komma in på den lägre frysta frysta lägstalönen, lägstalönen, vilket vilket skulle skulle leda leda till ett till lönetryck ett lönetryck nedåt nedåt hela hela kollektivet. Nästa år år skulle löneutvecklingen stora grupper utgå utgå från från denna denna lägre lägre lägstalön, samtidigt samtidigt som som ytterligare ytterligare stora grupper skulle komma in in på på den den ännu ännu frysta frysta minimilönen. Inom Inom några några få år få skulle år skulle löneläget löneläget hela branscherna hela branscherna falla igenom. falla igenom. Om man Om hypotetiskt man hypotetiskt tänker sig tänker en omsättning sig en omsättning av per- av personal på 40 på procent 40 procent att alla att dessa alla dessa kommer kommer in på den in på frysta den minimilönen, frysta minimilönen, så skulle så ett skulle avtal ett på avtal fyra på procents fyra procents löneökning löneökning inte bli fyra inte procent bli fyra utan procent ner utan mot 2,5 ner procent mot 2,5 procent avtalsområdet. En avtalsområdet. annan allvarlig En konsekvens annan allvarlig skulle konsekvens vara arbetet skulle med vara jämställda arbetet löner. med Detaljhandeln jämställda löner. hotell- Detaljhandeln restaurangbranschen hotell- restaurangbranschen är tillsammans med kommunala är tillsammans sektorn med de kommunala största kvinnodominerade största kvinnodominerade branscherna. En branscherna. eventuell frysning En eventuell av lägstalönerna frysning på av dessa lägstalönerna områden skulle på dessa sektorn de där områden snabbt skulle öka där löneklyftan snabbt mellan öka löneklyftan män kvinnor mellan i Sverige. män kvinnor i Sverige. 8 * Metoden har - nackdelar. Fördelen är att det är etagens egna uppgifter på just timlön som anges, vilket ger större exakthet. Nackdelen är att det finns ett bortfall bland annat beroende på vissa prestationslöner. En alternativ metod är att beräkna alla individers totalt utbetalade lön tid prestation, dela det med antalet arbetade timmar. Fördelen är att alla kommer med. Nackdelen är att avrundningar gör att individerna på lägstalön klustras runt lägstalönerna med några öre upp ner. Detta kan kompenseras genom att man beräknar antalet individer kring lägstalönerna plus/minus 5 öre/timme. Skillnaden mellan metoderna blir dock liten. För detaljhandeln blir andelen på lägstalön 16 procent hotell restaurang 35 procent. 6

9 Experimentet med sänkta socialavgifter unga Experimentet med sänkta socialavgifter unga Den svenska modellen med partshandlade lägstalöner har med internationella mått mätt ett relativt gott skydd mot lönedumpning. I länder med lagstiftade lägstalöner är dessa mätt som andel av genomsnittlig lön lägre än i Sverige andra nordiska länder. Ett av de mest Den frekventa svenska argumenten modellen med mot partshandlade lägstalönerna är lägstalöner att de bidrar har till med högre internationella arbetslöshet mått bland mätt unga. ett relativt Detta argument gott skydd utgår mot lönedumpning. från att ungdomsarbetslöshet I länder med lagstiftade i grunden lägstalöner orsakas av är dessa det skulle mätt vara som ett andel kostnadsproblem av genomsnittlig lön arbetsgivare lägre än i att Sverige anställa andra ung arbetskraft. nordiska länder. Mot detta Ett av argument de mest frekventa att det argumenten internationellt mot lägstalönerna sett inte finns är något att de samband bidrar till mellan högre arbetslöshet lägstalönernas bland relativa unga. storlek Detta står dock argument sysselsättning utgår från bland att unga. ungdomsarbetslöshet 3 Man skulle också i grunden kunna orsakas ana av historiska det skulle argument. vara ett kostnads- Lägstalönerna problem var relativt arbetsgivare sett högre i att exempelvis anställa ung detaljhandeln arbetskraft. under Mot detta perioden argument med full står sysselsättning dock att det fram internationellt till sett inte finns något samband mellan lägstalönernas relativa storlek sysselsättning bland unga 3. Detaljhandel hotell- restaurang har under lång tid varit de branscher där störst andel unga Detaljhandel arbetar. I genomsnitt hotell- restaurang hela Sverige har är under andelen lång åringar tid varit de branscher som är där anställda störst ca 11,5 andel procent. unga I arbetar. detaljhandeln I genomsnitt är andelen hela åringar Sverige är andelen 34 procent, åringar i hotell- som har en restaurang anställning 45 procent. cirka 11,5 Ser procent. man till I detaljhandeln unga under 30 är år andelen är andelen åringar anställda procent, i detaljhandeln, i hotell hela restaurang 62 procent hela inom 45 hotell procent. Ser restaurang. man till unga Det under är med 30 andra år är andelen ord anställda två stora 52 procent i detaljhandeln, ungdomsbranscherna 62 procent inom den inom privata hotell sektorn restaurang. i Sverige. Det är med andra ord de två stora ungdomsbranscherna inom den privata sektorn i Sverige. Trots Trots detta detta faktum faktum pekas pekas ofta ofta just just dessa dessa två två branscher branscher ut ut att att ha ha höga höga lägstalöner lägstalöner att det hindrar unga från att bli anställda. 4 Var just de branscher som sysselsätter mest unga att det hindrar unga från att bli anställda 4. Var just de branscher som sysselsätter pekas ut att de hindrar unga att anställas är naturligtvis en fråga i sig. Samtidigt har dock mest unga pekas ut att de hindrar unga att anställas är naturligtvis en fråga i sig. Samtidigt alliansregeringen faktiskt genomt ett socialt experiment som gör det möjligt att empiriskt har dock alliansregeringen faktiskt genomt ett socialt experiment som gör det möjligt att kontrollera om ungdomars sysselsättning i dessa två branscher har med höga lönekostnader empiriskt kontrollera om ungdomars sysselsättning i dessa två branscher har med höga unga att göra. En av de åtgärder som genomts har nämligen varit att sänka lönekostnader arbetsgivaravgifter unga att unga. göra. Sänkningen En av de åtgärder har genomts som genomts i flera steg har varit där såväl att sänka avgifter arbetsgivaravgifter gruppen som omfattas unga. Sänkningen ändrats. har genomts i flera steg där såväl avgifter som gruppen som som omfattas ändrats. Den Den 11 juli juli 2007 sänktes socialavgifterna unga år år från från 32,42 32,42 procent procent till till 22,71 22,71 procent. procent. Den 1 Den jan jan 2009 utvidgades utvidgades experimentet experimentet kraftigt. kraftigt. Då sänktes Då sänktes socialavgifterna socialavgifterna till 15,49 till procent 15,49 procent omfattar omfattar nu alla unga nu alla som unga under som innevarande under innevarande år fyller 26 år år. fyller 26 år. Denna socialavgiftssänkning kan just unga som är är år år yngre yngre kostnadsmässigt ses ses som som jämbar jämbar med med en en riktad riktad sänkning av av lägstalönerna dessa grupper. I tabellen nedan visas visas effekten effekten på några på några lägstalöner att att uppnå uppnå samma kostnadsverkan som socialavgiftssänkningen. socialavgiftssänkningen. Effekt på några lägstalöner att uppnå samma kostnadssänkning som nedsättning av socialavgifterna unga Lägstalön 2010 Ny lägstalön ekvivalent med Sänkning kronor Sänkning procent nedsättning Detalj 3 års vana ,8 % Detalj 19 år ,8 % HRF kvalificerade ,8 % HRF yrkesarbetare ,8 % 3 Kristoffer Arvidsson Thonäng, Lägstlöner, lönespridning arbetslöshet bland unga vuxna, LOrapport maj Kristoffer Bland annat Arvidsson finansminister Thonäng, Lägstlöner, Anders Borg lönespridning på ett seminarium arbetslöshet om långtidsutredningen bland unga vuxna, LO-rapport 3 feb maj Där pekade han särskilt ut lägstalönerna inom avtalen detaljhandel, hotell restaurang, samt 4 kommunal Bland annat som finansminister ett problem Anders Borg ungdomsarbetslösheten. på ett seminarium om långtidsutredningen 3 februari Där pekade han särskilt ut lägstalönerna inom avtalen detaljhandel, hotell restaurang, samt kommunal som ett problem ungdomsarbetslösheten. 7 9

10 Som framgår av tabellen så är effekten relativt kraftfull. Den motsvarar dessa lägstalöner lönesänkningar motsvarande kronor per månad, eller totalt 13,8 procent. Det kan jämas med det senaste tvåårsavtalet 2010/2011 där lägstalönerna höjdes med i genomsnitt 368 kronor per månad hotell restaurang, 388 kronor per månad detaljhandeln. Om det vore så att det fanns kostnadsskäl arbetsgivare att undvika att anställa unga borde där detta ha gjort unga år mer eftertraktade som arbetskraft. I en tidigare studie gällande läget 2009 undersöktes om det gett någon effekt på dessa två avtalsområden. I denna visades att andelen unga inte ökat, utan snarare minskat något 5. Nu har det gått ytterligare ett år man skulle kunna tänka sig att arbetsgivarna än mer lärt sig att anpassa sig till det mycket lägre priset på ung arbetskraft. När underlaget statistiken samlades in i september 2010 hade sänkningen varit i kraft i tre år, i sin utvidgade form i ett halvt år. På denna tid borde rationella aktörer ha anpassat sig till den nya prisbilden, med en omsättning på mellan procent per år i dessa branscher borde man se en ökad andel i åldrarna år givet att det är kostnadsskäl som ligger bakom. 70,0% Hotell- restaurang Andel unga år, samt deras andel av antalet arbetade timmar e efter sänkningen av socialavgifterna Källa: Partsgemensam lönestatistik 65,0% Andel unga år Andel av arbetade timmar 60,0% 55,0% 53,9% 53,5% 53,1% 50,0% 45,0% ,7% 45,5% 44,8% 40,0% 35,0% 30,0% Startåret 2006 används eftersom då var socialavgifterna lika alla löntagare. Av statistiken framgår det att andelen unga arbetande i både detaljhandeln hotell- restaurangbranschen inte ökat sin andel. Tvärtom fortsätter andelen unga år att minska är totalt cirka 1 procentenhet lägre än e sänkningen. Ser man till antalet arbetade timmar åldersgruppen år är den lägre generellt beroende på att kortare deltider är mer vanligt bland yngre än äldre. Men även här är antalet arbetade timmar åringar färre som andel än vad de var e sänkningen av socialavgifterna cirka 1,5 till 2 procentenheter. 5 Linnea Björnstam & Josefine Boman, Företagsbidrag istället jobb, Handels rapporter juni

11 Privat detaljhandel Andel unga år, samt deras andel av antalet arbetade timmar e efter sänkningen av socialavgifterna Källa: Partsgemensam lönestatistik 60,0% 55,0% Andel unga år Andel av arbetade timmar 50,0% 45,0% 43,6% 43,2% 42,5% 40,0% 35,0% ,3% 35,7% 34,9% 30,0% 25,0% 20,0% Hur ska man tolka detta? För det sta tyder resultatet på att det knappast kan sägas vara kostnadsskäl som gör att arbetsgivare inte anställer fler unga åtminstone inte på dessa båda stora avtalsområden. En rimlig tolkning är att det redan e sänkningen av socialavgifterna 2007 inte var så att löneläget bland unga eller lägstalönerna på något sätt hindrade arbetsgivare från att anställa unga. Båda dessa stora arbetsmarknader var där sannolikt redan mättade på ung arbetskraft. Det tyder den stora andelen unga på. En bra bit över 50 respektive 60 procent av alla anställda var under 30 år. Det är befogat att anta att branscher som ska kunna fungera utvecklas väl behöver en balans mellan arbetskraft som har erfarenhet, arbetskraft som har mindre erfarenhet. Det kan där vara så att dessa båda branscher utvecklats på marginalen kräver erfaren arbetskraft med högre produktivitet. Givet att produktiviteten generellt är lägre i gruppen år så kan det påverka arbetskraftsbehovet i branscherna. En slutsats som är rimlig av detta är att sänkta eller frysta lägstalöner inte ökar sysselsättningen av just unga. Däremot skulle det kunna få stora strukturella effekter öppna upp extrema låglönemarknader liknande dem som finns i de anglosaxiska samhällsmodellerna (se nästa avsnitt). För det andra går det inte att komma ifrån en diskussion om det politiska ansvaret detta storskaliga samhällsexperiment. Denna sänkning av socialavgifterna unga har kritiserats kraftigt såväl e som efter inandet 6. Det som kritiserats är att subvention ges till etagen baserat på alla anställda i åldersgruppen. Företag som redan har stor andel unga fick därmed skattemedel utan att behöva anställa någon ung alls. Dessutom är dödviktseffekten, det vill säga att många skulle anställas även utan subventionen, betydande. Om det sker någon sysselsättningsökning i den gynnade gruppen skulle den i så fall bero på undanträngning av andra grupper. Den samlade kritiken har utgått från att det är en dyr ineffektiv metod, därmed en misshushållning av skattemedel ekonomiska resurser. 6 Se till exempel: Handels remissvar på Nedsättning av socialavgifter personer mellan år, IFAU remissvar på Kraftfullare nedsättning av socialavgifter unga, Riksrevisionen, Sänkta socialavgifter - vem till vilket pris? (2008), Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget dec 2008, s Finanspolitiska Rådets rapport 2011, s

12 Regeringen beräknar själv att kostnaden (skatteutgifterna) de sänkta social- egenavgifterna alla unga som under 2011 fyller 26 år är knappt 14 miljarder kronor ( , ,9 miljarder) 7. Med resultaten från denna undersökning är det svårt att se om det över huvud taget skapats några extra jobb ungdomar. Snarare verkar det som om sänkningen är ett extra bidrag till etagen dess ägare. Som exempel på detta tjänade McDonalds, enligt egna uppgifter, 140 miljoner kronor på sänkningen bara under 2009*. Om man vill höja sysselsättningen bland unga så skulle 14 miljarder kunna användas betydligt mer effektivt. En stor del av arbetslösheten bland unga beror på avsaknad av fullständiga gymnasiebetyg, låga kunskaper i yrken som har brist på arbetskraft. Med anledning av det borde satsningar på kunskapslyft, arbetsmarknads- yrkesutbildning vara prioriterat. För jämelsens skull - att stå värdet av 14 miljarder - skulle man kunna rikta dessa resurser till offentlig sektor där det finns eftersatta behov, skapa traineeanställningar som sedan ska övergå till reguljära jobb. Om man tänker sig heltidslöner på kronor per månad (+ 50 procent socialavgifter andra personalkostnader) så skulle det motsvara drygt heltidsjobb. Den politiskt intressanta frågan är dock hur länge man kan fortsätta att använda 14 miljarder årligen till ett experiment som har så tveksamma effekter? 7 Budgetpropositionen 2011, Regeringens skrivelse 2009/10:195 Redovisning av skatteutgifter * 12

13 En blick på låglönemarknaden Ett annat tillvägagångssätt att sätta den svenska modellen med lägstalöner i ett perspektiv är att göra en komparativ studie med det som kan ses som den svenska modellens motsats den anglosaxiska modellen. Syftet med en sådan jämelse är att djupa kunskapen om lägstalönernas roll i den svenska modellen, samtidigt som det finns lärdomar att dra av andra modeller inte minst den svenska samhällsdebatten. Som alltid när det gäller internationella jämelser är det dock viktigt med reservationer resultaten. Det är nämligen svårt att jäma löner arbetsmarknader mellan olika länder. Branscher näringsliv ser olika ut. Det finns olika definitioner av branscher, yrkesgrupper, lönebegrepp. Statistiken samlas in på skilda vis måste hämtas från olika källor. Om man dock är medveten om att det finns osäkerheter i jämelserna kan de ändå ge tillräckliga kunskaper givet att man strävar efter att göra jämelserna så säkra som möjligt. Några fakta om löneläget arbetsmarknaden 2010 i Sverige USA 8 Genomsnittlig lön alla yrken USA kr Genomsnittlig lön alla yrken Sverige kr Federalt lagstiftad lägstalön USA kr Avtalad lägstalön vuxen (detaljhandel) Sverige kr Avtalad lägstalön vuxen (hotell/restaurang) Sverige kr Lägstalön som andel av genomsnittlig lön USA 34 % Lägstalön som andel av genomsnittlig lön Sverige 63 % Arbetslöshet USA ,6 % Arbetslöshet Sverige ,4 % En jämelse med USA är av intresse eftersom deras genomsnittliga lön uppräknat till heltid per månad är i stort sett lika med den som finns i Sverige. Samtidigt finns dock en fundamental skillnad i det att den amerikanska modellen har en lagstiftad lägstalön på mycket lägre nivå. I USA är den federala lägstalönen 7,25 dollar per timme 9. I svenska kronor motsvarar det 52,20 kronor per timme. Omräknat till en månadslön blir det kronor en heltidsanställd, vilket ska jämas med de i Sverige avtalade lägstalönerna vuxna på runt kronor. På vilket sätt påverkar denna skillnad de privata tjänstebranscherna inom detaljhandeln hotell- restaurang? Och vad kan vi lära oss av dessa skillnader? För att kunna göra så korrekta jämelser som möjligt är det mest ändamålsenligt att titta på löner yrken. För dessa finns ett internationellt statistiskt arbete med att få så likartade yrkesgrupper som möjligt i syfte att kunna jäma dem. Då de yrkeskoder som finns i den partsgemensamma statistiken också ligger till grund SCB:s statistik, är det möjligt att jäma dessa med den amerikanska statistiken olika yrken. Inom detaljhandeln i Sverige finns två helt dominerande yrken arbetare. Den största är säljare i detaljhandeln som står hela 82 procent av de anställda inom privata detaljhandelsavtalet, den andra är kassörer som står 10 procent. Tillsammans utgör dessa båda yrken 92 procent av alla anställda. I USA är motsvarande yrken också dominerande, men delningen är mer jämn mellan dem. En orsak kan vara att man i Sverige aktivt arbetat på att få mer arbetsrotation så att rent kassaarbeta i praktiken ska svinna. I USA finns också till följd av de låga lönerna arbeten som trängts undan i Sverige, till exempel personer som packar ned varorna åt kunderna vid kassabandet. 8 Källa: Partsgemensam lönestatistik detaljhandeln hotell- restaurang, sep 2010, BLS Occupational Employment and Wages, may 2010, SCB lönestruktur statistik hela ekonomin 2009 (uppräknat till 2010). OECD, Annual Labour Force Statistics. SEK/USD årsgenomsnitt 2010 = 7,20. 9 I en del delstater har man satt en högre minimilön. Den varierar i dessa mellan 8,00 till 8,50 USD. 13

14 följd av de låga lönerna arbeten som trängts undan i Sverige, till exempel personer som packar följd av de låga lönerna arbeten som trängts undan Sverige, till exempel personer som packar ned varorna åt kunderna vid kassabandet. ned varorna åt kunderna vid kassabandet. Vid Vid en en ren jämelse mellan dessa detaljhandelsyrken så så ligger löneläget betydlig högre högre i i Vid en ren jämelse mellan dessa detaljhandelsyrken så ligger löneläget betydlig högre Sverige. Medellönen i USA i USA en en heltidsanställd är 14 är kronor kr per månad säljare, 11 Sverige. Medellönen USA en heltidsanställd är per månad säljare, kr kassörer. Det kan knappast råda någon tvekan om att det till stor del har med den kr 858 kronor kassörer. Det kassörer. kan knappast Det kan knappast råda någon råda tvekan någon om tvekan att det om till att stor det till del stor har del med den låga lägstalönen på kr att göra. Ser man till lönespridningen inom yrkena så visar den att har låga med lägstalönen den låga lägstalönen på 048 kr på att 9 göra. 048 kronor Ser man att till göra. lönespridningen Ser man till lönespridningen inom yrkena så inom visar den att de extremt låga genomsnittliga lönerna slår igenom. I de låga lönerna vid percentil 10 (betyder yrkena de extremt så visar låga den genomsnittliga att de extremt lönerna låga genomsnittliga slår igenom. lönerna de låga slår lönerna igenom. vid I de percentil låga lönerna 10 (betyder att 10 % tjänar mindre 90 % mer) ligger man nära den federala lägstalönen. Men även hos vid att percentil 10 tjänar 10 (betyder mindre att 1090 procent mer) tjänar ligger mindre man nära 90 den procent federala mer) lägstalönen. ligger man Men nära även hos dem som tjänar mer inom yrket slår de låga lönerna igenom. Att percentil 10 ligger högre kan den dem federala som tjänar lägstalönen. mer inom Men yrket även slår hos de dem låga som lönerna tjänar igenom. mer inom Att yrket percentil slår de 10 låga ligger lönerna högre kan bero på att vissa delstater har en något högre lägstalön. Framallt kan man inte hitta något igenom. bero på Framallt att vissa delstater kan man har inte en hitta något något högre stöd lägstalön. att låga Framallt lägstalöner/ingångslöner kan man inte hitta skulle något stöd att låga lägstalöner/ingångslöner skulle gynna dem som varit länge i branschen, eller gynna stöd dem att som låga varit lägstalöner/ingångslöner länge i branschen, eller skulle att det gynna skulle dem finnas som någon varit god länge lönekarriär. branschen, eller att det skulle finnas någon god lönekarriär. Tvärtom verkar det tydligt så att de låga Tvärtom att det skulle verkar finnas det tydligt någon så god att de lönekarriär. låga lägstalönerna Tvärtom påverkar verkar det hela tydligt yrkesgruppen så att de så låga lägstalönerna påverkar hela yrkesgruppen så att den utvecklas till en extrem låglönegrupp. att den utvecklas lägstalönerna till en påverkar extrem låglönegrupp. hela yrkesgruppen så att den utvecklas till en extrem låglönegrupp. Löner Löner lönespridning lönespridning i Sverige Sverige USA USA de de två två största största yrkena yrkena arbetare arbetare inom inom detaljhandeln. detaljhandeln. Månadslön Månadslön heltid. heltid. Yrke / land Medellön Percentil Percentil Median Percentil Percentil Yrke land Medellön Percentil Percentil Median Percentil Percentil Kassörer detaljhandel Kassörer detaljhandel Sverige Sverige USA USA Försäljare detaljhandel Försäljare detaljhandel Sverige Sverige USA USA Källa: Partsgemensam lönestatistik detaljhandeln sep 2010, BLS Occupational Employment and Källa: Partsgemensam lönestatistik detaljhandeln sep 2010, BLS Occupational Employment and Wages, May SEK/USD årsgenomsnitt 2010 = 7,20 Wages, May SEK/USD årsgenomsnitt ,20 Källa: Partsgemensam lönestatistik detaljhandeln sep 2010, BLS Occupational Employment and Wages, May SEK/USD årsgenomsnitt 2010 = 7,20. De två dominerande yrkena i hotell restaurangavtalet arbetare är Köks- De De två två dominerande yrkena yrkena i hotell hotell restaurangavtalet arbetare arbetare är köks- är Köks- restaurang- restaurangbiträde, samt servitörer vilka står 46 respektive 17 procent av alla anställda. restaurangbiträde, samt servitörer, samt vilka servitörer står vilka 46 respektive står respektive procent av 17 alla procent anställda. av Utöver alla anställda. Utöver dessa finns yrken som hotellstädare (10%), Kockar kokerskor (9%), samt dessa finns Utöver yrken dessa som finns hotellstädare yrken som (10%), hotellstädare Kockar (10%), kokerskor Kockar (9%), samt kokerskor receptionister (9%), samt receptionister (7%). Även i USA är de två st nämnda yrkena de helt dominerande (7%). inom Även receptionister i USA är de (7%). två st Även nämnda USA är yrkena de två de st helt dominerande nämnda yrkena inom de branschen. helt dominerande inom branschen. branschen. Löner Löner lönespridning lönespridning i Sverige Sverige USA USA de de två två största största yrkena yrkena arbetare arbetare inom inom hotell hotell restaurang restaurang Yrke / land Medellön Percentil Percentil Median Percentil Percentil Yrke land Medellön Percentil Percentil Median Percentil Percentil Servitörer Servitörer Sverige Sverige USA USA Köks- restaurangbiträden Köks- restaurangbiträden Sverige Sverige USA USA Källa: Partsgemensam lönestatistik hotell restaurang sep 2010, BLS Occupational Employment Källa: Partsgemensam lönestatistik hotell restaurang sep 2010, BLS Occupational Employment and Wages, May SEK/USD årsgenomsnitt 2010 = 7,20 and Wages, May SEK/USD årsgenomsnitt ,20 Källa: Partsgemensam lönestatistik hotell restaurang sep 2010, BLS Occupational Employment and Wages, May SEK/USD årsgenomsnitt 2010 = 7,20. Löneläget i USA är även dessa båda tjänsteyrken betydligt lägre än vad det är i Sverige. De Löneläget i USA USA är är även även dessa dessa båda båda tjänsteyrken betydligt betydligt lägre lägre än vad än vad det är det i Sverige. är Sverige. De De genomsnittliga månadslönerna en heltid ligger på kr Köks- genomsnittliga månadslönerna en en heltid heltid ligger ligger på 11 på kronor Köks- köks- restaurangbiträden, samt på Servitörer. Ser man till lönespridningen restaurang- så går det inte restaurangbiträden, samt på samt på servitörer Ser Servitörer. man till lönespridningen Ser man till lönespridningen så går det inte heller så går här det inte att finna något belägg att extremt låga löner är individuella övergående. Tvärtom är låga löner karakteristiskt dessa yrken

15 heller här att finna något belägg att extremt låga löner är individuella övergående. Tvärtom är låga löner karakteristiskt dessa yrken. En En naturlig slutsats av av denna jämelse med fyra yrken är är att att om om lägstalönen varit varit högre högre i i USA USA så att så hade har den den haft haft en en positiv positiv effekt effekt på på hela hela lönestrukturen lönestrukturen från från den den 10e 10e till den till den 90e percentilen. percentilen. Valet av Valet en låg av lägstalön en låg lägstalön är med andra är med ord andra ett politiskt ord ett val politiskt av att tillåta val av, extrema att tillåta låglöne- extrema 90e marknader låglönemarknader på arbetsmarknaden. på arbetsmarknaden. Låga lägstalöner ungdomars sysselsättning Låga lägstalöner ungdomars sysselsättning I I avsnittet om om sänkta socialavgifter ovan ovan visades visades att att kraftigt kraftigt sänkta sänkta lönekostnader unga unga i i Sverige inte ökat ungas andel andel av av sysselsättningen i vare i vare sig sig detaljhandeln eller eller hotell- hotell res- restaurangbranschen. Hur ser Hur det ser då det ut då på ut en på extrem en extrem låglönemarknad låglönemarknad som i USA? som i Vi USA? har sett Vi har att sett såväl att såväl lägstalöner lägstalöner, som medellöner som medellöner i USA är i USA exceptionellt är exceptionellt låga i jämelse låga i jämelse med Sverige med Sverige fyra dominerande fyra dominerande yrken. yrken. Hur påverkar Hur påverkar det åldersstrukturen det åldersstrukturen yrkena? Är yrkena? det så Är att det så är att större det är andel större unga? andel unga? Andel anställda 2010 i åldersgrupper år inom fyra större yrken bland arbetare inom detaljhandel, samt hotell restaurang Ålder Kassörer Försäljare Köks- Servitörer detaljhandel detaljhandel restaurangbiträden Sverige USA Sverige USA Sverige USA Sverige USA % 32 % 30 % 26 % 54 % 35 % 31 % 37 % % 24 % 30 % 22 % 28 % 23 % 38 % 32 % % 16 % 18 % 16 % 10 % 17 % 17 % 14 % % 16 % 12 % 19 % 6 % 15 % 9 % 12 % % 8 % 9 % 9 % 3 % 9 % 5 % 5 % Källa: Källa: BLS, BLS, Current Current Population Population Survey Survey 2010, 2010, Partsgemensam Partsgemensam lönestatistik lönestatistik detaljhandel detaljhandel hotell- hotellrestaurang restaurang sep sep 2010 I tabellen jäms de fyra större yrkeskategorierna bland arbetare i åldrarna år. 10 Ser man I tabellen till andelen jäms anställda de fyra större så verkar yrkeskategorierna inte extrema låglönemarknader bland arbetare i åldrarna vara sådana år att 10. de Ser särskilt man gynnar till andelen unga vuxna anställda på bekostnad så verkar inte av äldre. extrema Tvärtom låglönemarknader är andelen unga vara sådana vuxna i att åldrarna de särskilt år gynnar i åldrarna unga vuxna på bekostnad år högre i Sverige av äldre. i Tvärtom samtliga är yrken andelen utom unga hos vuxna servitörer, i åldrarna där andelen 20- år 24-åringar i åldrarna är större Detta år högre trots i Sverige att såväl i samtliga lägstalöner yrken som utom medellöner hos servitörer, ligger betydligt där andelen lägre i åringar USA. Utan djupande är större. Detta komparativa trots att såväl studier lägstalöner av detta som är det medellöner svårt att ligger slå fast betydligt några enkla lägre i klaringar. USA. Utan djupande En hypotes komparativa skulle kunna studier vara av att detta extrema är det låglönemarknader svårt att slå fast några drabbar enkla alla klaringar. anställda En oavsett hypotes ålder skulle med kunna lägre vara löner, att vilket extrema gör låglönemarknader att priset äldre drabbar arbetskraft alla anställda också blir oavsett relativt ålder lågt med i jämelse lägre löner, med vilket övriga gör samhället. att priset Företagen äldre arbetskraft kanske då också tenderar blir relativt till att lågt edra äldre mer erfaren arbetskraft e yngre. i jämelse med övriga samhället. Företagen kanske då tenderar till att edra äldre mer Det tycks också som om en större andel äldre fastnar i extrema låglönemarknader. Den större erfaren arbetskraft e yngre. andelen äldre tyder på att man går in på låga löner blir kvar i branschen där man har fortsatt Det tycks låga också löner. som Lönestatistiken om en större andel USA äldre som fastnar vi sett i extrema i avsnittet låglönemarknader. ovan tyder på det. Den Sannolikt större ligger andelen äldre i de äldre högre tyder lönelägena på att man i USA, går in men på låga de är löner ju i sig blir så låga kvar att i branschen de fortfarande där man är att har betrakta fortsatt som låga löner. man Lönestatistiken har svårt att leva USA på. som vi sett i avsnittet ovan tyder på det. Sannolikt ligger äldre i de högre lönelägena i USA, men de är ju i sig så låga att de fortfarande är att betrakta som löner man har svårt att leva på. 10 Det har inte varit möjligt att inom ramen denna studie jäma med grupper under 20 år över 65 år. I både Sverige USA arbetar många åringar i dessa yrken. För detta har dock ingen jämbar statistik kunnat fås fram. Dock är det syftet i denna studie mest intressant att se till åldersgrupperna över 20 år då man kan anta att de då gått ur gymnasieskolan börjar etablera sig på arbetsmarknaden. 10 Det har inte varit möjligt att inom ramen denna studie jäma med grupper under 20 år över 65 år. I både Sverige USA arbetar många åringar i dessa yrken. För detta har dock ingen jämbar statistik kunnat fås fram. Dock är det syftet i denna studie mest intressant att se till åldersgrupperna över 20 år då man kan anta att de då gått ur gymnasieskolan börjar etablera sig på arbetsmarknaden

16 Avslutning Vilket samhälle vill vi ha? Avslutningsvis måste man i en jämelse med de extrema låglönemarknaderna i USA se det ur ett större socialt politiskt perspektiv. I grunden handlar det om vilket val av samhälle som medborgarna vill göra. När man ska jäma den svenska amerikanska modellen med varandra är det viktigt att se modellernas skilda sysselsättningsstrategier. 90% Andel sysselsatta i tjänstesektorerna i Sverige USA Källa: BLS, SCB % 70% 81% Privata tjänster Offentliga tjänster Varav handel, hotell restaurang 60% 59% 50% 40% 41% 30% 30% 20% 19% 21% 10% 0% USA Sverige I USA Sverige är tjänstesektorerna ungefär lika stora. De står cirka procent av alla sysselsatta. Men sammansättningen i de två modellerna är helt olika. I den amerikanska modellen dominerar den privata tjänstesektorn helt. Den står 81 procent av alla tjänster, medan den offentliga sektorn endast har 19 procent. I Sverige är den offentliga sektorns andel dubbelt så stor med 41 procent, medan de privata tjänsternas andel är mindre, 59 procent. Följaktligen är också en större andel sysselsatta inom handel, hotell restauranger i USA. Av hela tjänstesektorn sysselsätts 30 procent inom dessa branscher, vilket är fler än i den offentliga sektorn. I Sverige sysselsätts 21 procent av tjänstesektorn i dessa branscher. Skillnaden beror på de extremt låga lönerna i dessa sektorer i USA. I jämelse med USA är lönekostnaderna (inklusive övriga lönekostnader) arbetare nästan dubbelt så höga i Sverige som i USA. Detta trots att lönekostnaderna dessa branscher är låga i Sverige i jämelse med andra branscher. Den svenska modellen bygger på att lönerna i den privata tjänstesektorn ska hållas uppe med bland annat lägstalönerna att undvika låglönemarknader. Men ett annat syfte är också att det ska utveckla de privata tjänstebranscherna genom att tränga undan arbeten med dåliga villkor som endast skulle kunna finnas med extremt låga löner. Istället ska sysselsättningen i den svenska modellen hållas uppe i den offentliga tjänstesektorn med goda löner bra villkor. Det finns ingen anledning till att rädda jobb med låga löner. Under sådana hållanden finns inte tjänster som att packa ned varorna åt kunderna i den svenska detaljhandeln. De har helt enkelt trängts bort till följd av kravet på högre produktivitet. I valet mellan att ha låg- 16

17 lönemarknader sysselsatta som plockar ned varor åt kunder, eller att öka sysselsättning i offentlig vård, skola omsorg, så edras det senare i den svenska modellen. Den svenska modellen utsätter dock att det finns en god a-kassa, omställningsstöd, samt en aktiv arbetsmarknads- utbildningspolitik som är inriktad på att ställa om arbetskraften till de nya jobb som kommer fram. En fråga man kan ställa sig är om den politiska situationen ändrats så till vida att politiken börjat fjärma sig från tankarna i den svenska modellen. Genom att regeringen ger signaler om att lönerna de med lägst löner bör sänkas är det inte bara en ny form av statlig inblandning i lönepolitiken, utan möjligen också frågan om en ny sysselsättningsstrategi. Att inte konkurrera med lägre löner utan med högre kunskap har alltid varit ett fundament den svenska modellen. Där har omvandlingstryck bejakats. Regeringens nuvarande politik är snarare inriktad på att med politiska medel sänka reservationslönerna (den lägsta lön man kan tänka sig att ta ett jobb ) genom jobbskatteavdrag, sänkt sämrad a-kassa, sämrad aktiv arbetsmarknads- utbildningspolitik, sämrade sjuksäkringsmöjligheter, samt genom att höja priset på fackligt medlemskap. Måhända ska man se de allt mer högljudda kraven på sänkta eller frysta lägstalöner i detta större perspektiv. En ny väg bort från den svenska modellen stakas ut, en väg som leder mot extrema låglönemarknader. Men är det verkligen ett sådant samhälle som vi vill ha? 17

18 Källor underlag Bureau of Labor Statistics (BLS) Occupational Employment and Wages, May 2010 Current Population Survey, 2010 OECD, Annual Labour Force Statistics, 2010 Partsgemensam lönestatistik arbetare inom detaljhandeln (avtal 100) Partsgemensam lönestatistik arbetare inom hotell- restaurang (avtal 75) Arvidsson Thonäng K, Lägstlöner, lönespridning arbetslöshet bland unga vuxna, LO-rapport maj Björnstam L & Boman J, Företagsbidrag istället jobb, Handels rapporter, juni Finanspolitiska Rådets rapport 2011 Handels remissvar: Nedsättning av socialavgifter unga, IFAU remissvar: Kraftfullare nedsättning av socialavgifter unga, Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget dec 2008 Riksrevisionen, Sänkta socialavgifter vem till vilket pris? (2008) 18

19 Foto: David Bicho 19

20 Handelsanställdas bund Box Stockholm art nr HA / handels.se

Lägstalöner och den svenska modellen

Lägstalöner och den svenska modellen Lägstalöner den svenska modellen En studie av lägstalönernas betydelse löner sysselsättning inom detaljhandeln hotell- restaurangbranschen Handels utredningsgrupp juni 2011 Stefan Carlén 1 Innehåll sid

Läs mer

Företagsbidrag istället för jobb

Företagsbidrag istället för jobb Företagsbidrag istället för jobb En utvärdering av regeringens sänkning av arbetsgivaravgiften för unga Handels utredningsgrupp juni 2010 Linnéa Björnstam & Josefine Boman 1 2 Innehåll sid Sammanfattning

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Hög lägstalön lönar sig

Hög lägstalön lönar sig Hög lägstalön lönar sig Lägstalönens betydelse för ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle kortversion Agneta Berge Handels Handels utredningsgrupp utredningsgrupp Februari Mars 2013 2013 Agneta Berge

Läs mer

Hög lägstalön lönar sig

Hög lägstalön lönar sig Hög lägstalön lönar sig Lägstalönens betydelse för ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle kortversion Agneta Berge Handels utredningsgrupp Handels utredningsgrupp Mars 2013 Februari 2013 Agneta Berge

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg 1 Bakgrund Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln?

Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln? Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln? Jag tror helt enkelt inte på den här idén med att sänka löner. I så fall så borde vi redan ha sett detta eftersom vi kraftigt har sänkt

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen SHR Sveriges Hotell- och restaurangföretagare 2011-08-19 Innehåll VD har ordet: Ungdomsjobben skapas i restaurangbranschen...

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

NOVEMBER 2012. Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar?

NOVEMBER 2012. Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar? NOVEMBER 2012 Höjda minimilöner Innehåll Inledning...2 Den tudelade arbetsmarknaden...3 Instegsjobben ojämnt spridda bland branscherna...5 Minimilönernas påverkan på sysselsättningen...7 Sammanfattning

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4 Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Den reproducerade ojämställdheten En studie av strukturell diskriminering inom den svenska detaljhandeln 2006

Den reproducerade ojämställdheten En studie av strukturell diskriminering inom den svenska detaljhandeln 2006 Den reproducerade ojämställdheten En studie av strukturell diskriminering inom den svenska detaljhandeln 2006 En rapport från Handels utredningsgrupp Januari 2008 Stefan Carlén Sammanfattning Denna studie

Läs mer

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4 KOMMUNALS AVTALSUPPSÄGNING OCH UTVECKLINGEN AV RELATIVLÖNERNA Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perioden 1 april 2003 31 mars 2004, i löneavtalen

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Jämställda löner och avtalsrörelsen Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan,

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Avtalsextra 23 maj 2013

Avtalsextra 23 maj 2013 Avtalsextra 23 maj 2013 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade den 16 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 30 april 2016, vilket motsvarar 35 månader. Båda parter

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner

Perspektiv på lärarlöner Perspektiv på lärarlöner Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv Rapport från Lärarförbundet 2008-10-03 Förord Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation. Vi organiserar

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Fler jobb efter 3 år med sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster

Fler jobb efter 3 år med sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Fler jobb efter 3 år med sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Studie av effekterna på restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen Box 3546, 103 69 Stockholm T +46

Läs mer

Specialstudier. Nr 40. Maj 2014. Avtalsvillkor i några utbildningsavtal och ungdomars arbetsmarknadsetablering

Specialstudier. Nr 40. Maj 2014. Avtalsvillkor i några utbildningsavtal och ungdomars arbetsmarknadsetablering Specialstudier Nr 4. Maj 214 Avtalsvillkor i några utbildningsavtal och ungdomars arbetsmarknadsetablering Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Våra prognoser används

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 Vägvalet: Fler eller färre jobb? En politik som sätter människan i centrum måste fokusera på jobben.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Löneavtal HÖK 11 Bilaga 1 till HÖK 11 1 Grundläggande principer för lönesättningen

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken Din lön Lönestatistik Dags för lönesamtal? Använd statistiken Innehåll Så använder du statistiken 3 Samtal om lön 4 Lönesamtalet steg för steg 8 Hela arbetsmarknaden 9 Lön efter examensår och sektor 9

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete

Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete Fackförbundet ST våren 2012. Referens: Ann-Britt Bern, utredare: 072-212 99 77 Ann-britt.bern@st.org Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Fakta om löner - löneutveckling

Fakta om löner - löneutveckling 2012-06-05 Fakta om löner - löneutveckling Löneutveckling i ekonomin t o m mars 2012 1 Fakta om löneutveckling mars 2012. Rapport över löneutveckling baserat på statistik från Medlingsinstitutet/SCB. Löneutvecklingstalen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Ständigt standby - en rapport om visstidsanställdas villkor Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Innehåll Sammanfattning 3. 4 Om rapporten 4. 5 Begrepp i rapporten...4. 5 De otrygga anställningarna

Läs mer

Hög lägstalön lönar sig

Hög lägstalön lönar sig Hög lägstalön lönar sig Lägstalönens betydelse för ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle Agneta Berge Handels utredningsgrupp Handels utredningsgrupp Mars 2013 Februari 2013 Agneta Berge Sammanfattning

Läs mer

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer Lönestatistik 2013 Advokatbyråer Din lön Statistiken är baserad på löneenkäter som Jusek har samlat in under oktober 2013, från yrkesverksamma medlemmar anställda vid advokatbyrå*. Samtliga löneuppgifter

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Kollektivavtal och arbetsmarknad: Minimilöner och flyktinginvandrares arbetsmarknadssituation

Kollektivavtal och arbetsmarknad: Minimilöner och flyktinginvandrares arbetsmarknadssituation Kollektivavtal och arbetsmarknad: Minimilöner och flyktinginvandrares arbetsmarknadssituation Nr 17 2012 Publicerad 2012-11-15 Reviderad 2012-11-19 SPECIALSTUDIER NR 17, NOVEMBER 2012 PUBLISHED BY THE

Läs mer

Medellönen för Naturvetarnas chefer är 48 114 kr

Medellönen för Naturvetarnas chefer är 48 114 kr Löner för Naturvetarna genomför årligen en löneenkät riktad till samtliga medlemmar på arbetsmarknaden. Här har vi sammanställt en kortfattad redovisning av löner för Naturvetarnas chefer. Vi fokuserar

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer