Stöd för lönebildning ST INOM SVERIGES DOMSTOLAR

Transkript

1 Stöd för lönebildning ST INOM SVERIGES DOMSTOLAR

2 Lönesättning i ett historiskt perspektiv Tidigare hade vi ett lönegradssystem som gjorde att medarbetaren med automatik flyttades upp både vad gällde lönegrad och löneklass det sistnämnda var en indelning som varje lönegrad innefattade infördes de individuella lönerna på statens område. Sedan dess har de hela tiden utvecklats togs individgarantin bort det var en viss summa som alla medarbetare fick. Därefter fördelades den pott som myndigheten hade individuellt. Idag sätts de allra flesta löner genom lönesättande samtal. Detta har gjort att parternas roller förändrats. Från att tidigare suttit och diskuterat varje medarbetare (medlems) lön till att nu delta i det förberedande arbetet. Sist men inte minst vara med vid uppföljningen av de nya lönerna. I slutet av 1800-talet pågick föreningsrättsstriden, den innebar att det inte var en självklarhet för arbetarna att bilda fackföreningar kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och LO överens om Decemberkompromissen. Denna gav parterna en rollfördelning. Arbetsgivaren fick rätt att leda och fördela arbetet samt full rätt att anställa och avskeda. Fackförbunden fick rätt att organisera sig. Ur denna kompromiss växte sedan förlikningsmannaexpeditionen fram, som kunde utse medlare. Det blev senare medlingsinstitutet skrevs Saltsjöbadsavtalet under. Även detta mellan SAF (det är detta som idag är Svenskt näringsliv) och LO. Genom avtalet kom man överens om regler för; Förhandlingsordningen Avtalstecknande Hur oenigheter skulle lösas Hur tvister skulle lösas 1965 fick de statsanställda förhandlings- och konflikträtt. Allt detta har kommit till för att det finns ansvarstagande fackföreningar. Löneökningar har varit olika stora under olika perioder. Men viktigast är hur reallöneutvecklingen ser ut. Mellan åren så var det ganska stora ökningar, men reallönerna ökade ingenting. SIDAN 1

3 Det är även viktigt att tänka på att det inte alltid varit så att lönen reviderats varje år. Många av de högre siffrorna täckte längre perioder än ett år. Hög sysselsättning och låg arbetslöshet gjorde att kronan måste devalveras. Detta föranledde regeringen att ta fram en regeringsproposition 1999 för full sysselsättning. Efter detta har vi fått en bättre lönesituation. Det parterna kommer överens om gör skillnad. Trots lägre inflation har löneutvecklingen gett reallöneökningar. Lönebildning Lönebildning sker både på samhällsnivå och lokalt (myndighetsvis), för vår del avdelningsstyrelsen och Domstolsverket. Därefter har vi ytterligare en nivå där lönebildning diskuteras nämligen lokal-lokalt d.v.s. ute på varje enskild myndighet. Denna diskussion sker mellan myndighetschefen och de lokal-lokala fackliga företrädarna. VAD ÄR LÖNEBILDNING? Pris på arbete. Summan av alla beslut som fattas om löner nyanställning, befordran, lönerevision m.m. Den samlade arbetskraftskostnadsutvecklingen för arbetsmarknaden i dess helhet. LOKAL LÖNEBILDNING Den lokala lönebildningen består av ett antal delar; Diskussioner utifrån de partsgemensamma löneprinciper ( 5 i RALS OFR/S-P-O) som är framtagna av centrala parter vid tecknandet av den centrala RALSen. Detta ska diskuteras men man behöver inte komma överens. Avstämning och/eller uppföljning efter att alla fått sina nya löner LOKAL-LOKAL LÖNEBILDNING Den lokala lönebildningen består av ett antal delar; De partsgemensamma löneprinciper som är framtagna av centrala parter vid tecknandet av den centrala RALSen. Detta ska diskuteras men man behöver inte komma överens. SIDAN 2

4 Lokal-lokalt kan parterna utifrån de centrala löneprinciperna komma överens om lönekriterier. Om sådan finns är det viktigt att dessa är tillämpliga. Lönekriterier ska kommuniceras i hela organisationen för att få acceptans. Det är inte bara mellan chef och medarbetare de ska kommuniceras. Lönekriterierna kan vara lika för hela myndigheten men tillämpas olika för olika delar i organisationen. Förberedande lönediskussioner som ska förekomma innan de lönesättande samtalen startar Genomförande av lönerevision för vår del lönesättande samtal mellan medlemmen och dennes chef Avstämning och/eller uppföljning efter att alla fått sina nya löner VARFÖR SKA VI HÖJA LÖNERNA? För att belöna prestation här får vi dock tänka på att arbetet med prestationslöner gått från att ha prestationen i fokus till att finanssidan spelar stor roll. Inflation och BNP (Bruttonationalprodukten) påverkar lönerna. För att andra verksamhetsområden ändrar lönerna. Alla är en del i en helhet! Vi måste se syftet för Varför en lön ska höjas Varför en lön inte ska höjas VARFÖR HAR VI VALT INDIVIDUELL LÖNESÄTTNING? Den gamla modellen fungerar inte längre. Genom den klarar vi inte framtida kompetensutveckling. Den gamla modellen tillfredsställer inte arbetstagarna. Båda parter arbetsgivare och arbetstagare anser att vi vinner på individuell lönesättning. VAD STYR DEN LÖN VI SKA SÄTTA? Arbetsinnehållet vilka arbetsuppgifter ingår i befattning eller utförs av medarbetaren. Lönekriterierna som arbetats fram lokalt eller lokal-lokalt, men som har sin grund i de gemensamma löneprinciperna i centrala RALSen. Arbetsmarknaden i övrigt d.v.s. den omvärldsanalys vi kan göra Kompetensförsörjningen lönen ska vara rätt! Krav på kompetens och ansvar i rollen ska vara en grund för lönesättningen. Det är viktigt att kompetensförsörjningsplanerna tydliggörs. Myndigheternas budget. SIDAN 3

5 RALS RALS (Ramavtal för löner inom staten) reglerar grunden för den lokala lönebildningen. RALS reglerar; Nya löner vid anställning ( 9 i RALS OFR/S-P-O) Nya löner vid lönerevision Nya löner däremellan ( 9 i RALS OFR/S-P-O) Medarbetare motiveras av olika saker, men; Uppdraget (arbetet) styrs av mål och resultat Motivationen visar sig i resultat och lön ÄNDAMÅLSENLIG LÖNEDIFFERENTIERING Vi vill kunna rekrytera vissa grupper är svårare att rekrytera än andra Hur stor lönedifferentieringen är kan skilja mellan olika grupper Löneprinciperna i avtalet är kopplade till lönedifferentieringen Man måste inte ha lönedifferentiering för sakens skull Lönepåslaget kan variera för att man ska kunna uppnå rättvis lön. Det är sällan man kan åstadkomma stora förändringar på en revision. Lönesättande samtal Lönesättande samtal är en dialog d.v.s. ett samtal mellan två personer. VAD BEHÖVER MEDARBETAREN FÅ SVAR PÅ? Medarbetaren ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur den kan påverkas. Det handlar inte om att veta hur jag ska få 3 % i löneökning eller hur jags ka kunna höja lönen med kr. Det handlar om att få reda på hur jag kan få nya arbetsuppgifter intern rörlighet. VAD PÅVERKAR LÖNEN? Lönen ska sättas på sakliga grunder såsom; SIDAN 4

6 Ansvar och svårighetsgrad Resultat och skicklighet Marknaden Hur ser rekryteringsläget ut? Detta påverkar inte lönen; Utbildning, ålder och erfarenhet påverkar inte lönen enligt RALS. Detta påverkar i så fall resultatet och skickligheten. Det gäller för chefen att göra det begripligt varför hen sätter den lön hen sätter. Det är inte i revisionen det avgörs, det är medarbetarens arbetsinsats under året. De lönestrukturer som finns på myndigheten påverkar den slutliga lönen. Efter 7-8 år i anställningen kommer man ofta inte så mycket längre i löneutvecklingen. Då måste man själv bestämma om man vill flytta på sig eller stanna kvar och ta det lugnt. VÄL HÄVDAT LÖNELÄGE Vi sänker inte löner, men för de som exempelvis går ner från en högre befattning så måste det finnas en plan för hur lönen ska plana ut. Finns inget rätt eller fel måste bara fungera hos oss. Begreppet ska användas sparsamt och i rätt sammanhang. Om en person p.g.a. tidigare löneutveckling ligger högt så måste det skett något fel. Finns ingen högsta nivå på lön! Marknaden kan ändras snabbt det gör att en viss hög lön inte längre är motiverad. Ju högre lönen är desto mer kan arbetsgivaren förvänta sig i prestation. SÄRSKILDA ÅTGÄRDER En handlingsplan som upprättas om något behöver åtgärdas förutom vid väl hävdat löneläge. HUR SKAPAR VI REALISTISKA FÖRVÄNTNINGAR? Det är bra att dokumentera resonemanget från medarbetarsamtalet och föregående lönesättande samtal så att medarbetaren kan titta tillbaka på detta. SIDAN 5

7 Det är dock inte bara lönerna som avgör om vi vill jobba! SIDAN 6