Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet. Historik
|
|
|
- Helen Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet Historik
2 Lönebildningen - makroekonomiska förutsättningar 1950-talet präglades av att fredsekonomin återställdes i Europa - Svensk ekonomi synnerligen god tal tillkom en liberalisering av internationella handeln - Ytterligare en stark tillväxtfaktor - Frihandelsavtalen EEC och EFTA bildas. Under och 1960-talen var lönebildningen starkt centraliserad. - Stark produktivitetstillväxt bidrog till problemfri lönebildning.
3 Vårdförbundet 1960-tal 1965 Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF) grundas av: - Svensk sjuksköterskeförening (SSF), - Svenska laboratorieassistentföreningen (SLF) - Medicinsk-tekniska assistentföreningen (MAF) 1965 Fick offentligt anställda full förhandlingsrätt dvs. även strejkrätt blev Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF) en förhandlingskartell.
4 1970-talet Kostnadskrisens decennium Den internationella kapitalmarknaden var hårt reglerad inom ramen för det s.k. Bretton Woods-systemet. - Växelkurserna fasta mellan de flesta länder. Oljekrisen Överbryggningspolitiken. - Lönekostnaderna steg mycket snabbare än i omvärlden. - Fast växelkurs försvagade näringslivets internationella konkurrenskraft kraftigt. Lönekrav som innefattade kompensation för prishöjningarna.
5 Vårdförbundet 1970-tal 1972 inledde Svenska Barnmorskeförbundet sitt samarbete med SHTSF Vårdförbundet bildades års avtalsrörelse = - Krav på 40% lönelyft - Strejk nekades av KTK (Kommunaltjänstemannakartellen ung. OFR) - Utfallet blev till sist 17,7%.
6 1980-talet Överhettningens decennium Högkonjunktur! - Hela 1980-talet - lönekostnaderna steg betydligt mer än i de viktiga konkurrentländerna. Lönerna och priserna ökade snabbare än i omvärlden. - Lade grunden för det tidiga 1990-talets mycket stora sysselsättningsminskning. I slutet av 1980-talet uppenbart att lönebildningen orsakade samhällsekonomisk obalans. - Ex. prisutvecklings-, löneutvecklings- och förtjänstutvecklingsgarantier, etc, etc. Priser och löner jagade varandra i en uppåtgående spiral.
7 Vårdförbundet 1980-tal Vårdförbundet kräver 30% höjning till en medellön på kr/mån annars går vi hem - Inger Ohlsson väljs till förbundsordförande och deklarerar detta som orealistiskt. Första avtalet med lokal lönebildning. - Utfallet blev till sist 9,5 % Lönegraderna avskaffas helt. - 1,5% i lägsta garanterade utrymme. - Förändring saknar lokal förankring?
8 1990-talet Systemskiftets decennium Krisen kom att bli en avgörande vändpunkt för den svenska ekonomiska politiken. - Riksbanken fick som sin huvuduppgift att begränsa inflationen kronan släpptes att flyta fritt på valutamarknaderna. - Räntan höjdes med 500%. Rehnbergkommissionens stabiliseringsavtal - Löneökningstakten föll från cirka 10 % 1990 till 3-4 % per år Svenskt medlemskap i EU.
9 1990-talet, fortsättning Riksbanken - Penningpolitiken syftar till en inflation på 2 %, med en högsta avvikelse på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Mars 1997 träffade parterna inom industrin ett samarbetsavtal, det så kallade Industriavtalet. - En ram för en ansvarsfull lönebildning med bl.a. - ett gemensamt ekonomiskt råd. - regler som siktar till att få till stånd nya avtal innan föregående avtalsperiod löper ut. - regler för medling. - Industriavtalet har fått efterföljare på flera områden.
10 Vårdförbundet 1990-tal Ädelreformen Innan främst förhandlat med landsting Lönepolitiskt dokument varje medlems ansvar - Guld värd Kräver kr/mån medlemmar strejkar i 7 veckor. Regeringen hotar att avbryta strejken med tvångslag - 5-årigt avtal - Kork på 0,5% över SKTF och Kommunal ( )
11 2000-talet 2000 Medlingsinstitutet bildas Dot.com-döden (ITbubblan spricker) får LO-samordningen ett stort genomslag. - Kvinnolönepotter m m 2008 Finanskrisen 2010 Arbetsgivarorganisationerna svarar på LO-samordningen genom egen samordning. - Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket & SKL
12 Pusslet för lönenormeringen är lagt Industriavtalet Rhenbergskommissionen Riksbankens uppdrag & Medlingsinstitutet Inflationsmål Lönebildning i samhället/vf historik
13 Vårdförbundet 2000-tal Nytt 5-årsavtal - Garanterade 2% (kollektivt) Första tillsvidareavtalet - Garanterade 2% (kollektivt) - FAS Strejk - Märkessättande 2 %?
ANFÖRANDE. Lönebildning och penningpolitik
ANFÖRANDE DATUM: 2008-12-05 TALARE: PLATS: Svante Öberg Folkets hus, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Är det svenska lönebildningssystemet i kris? Lars Calmfors Svenskt Näringliv 19/11-07
Är det svenska lönebildningssystemet i kris? Lars Calmfors Svenskt Näringliv 19/11-07 Frågor Ett akademiskt utifrånperspektiv Hur ändamålsenligt är det nuvarande avtalssystemet? Ska industrin vara normerande?
Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård
Den svenska lönemodellen SIMRA 2015-10-18 Eva Uddén Sonnegård Frågeställningar 1. Vem ska sätta märket? 2. Var finns löneglidningen? 3. Utmaningar i kommande avtalsrörelse 4. Svagheter i rapportens slutsatser
Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning
ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se
Helsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg
Helsingborg 2 mars 2016 Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg AVTAL 16 Den svenska arbetsmarknaden Den svenska modellen Villkoren på arbetsmarknaden sätts i hög grad av parterna kollektivavtal i stället
Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning
Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens
OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009
OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet
Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag
Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Ett argument som ibland framförs från fackligt håll är att höga löneökningar behövs för att hålla i
Nästa år kommer löneavtal för en stor
Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen
SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar
Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?
Kommittédirektiv. Utvärdering av Medlingsinstitutet. Dir. 2005:29. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2005
Kommittédirektiv Utvärdering av Medlingsinstitutet Dir. 2005:29 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2005 Sammanfattning av uppdraget En utredare ges i uppdrag att utvärdera Medlingsinstitutets
Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012
Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Disposition Historiskt perspektiv Utfallet av 2013 års avtalsrörelse Normsättning ett teoretiskt perspektiv Sifferlösa avtal Historiskt perspektiv
Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
FÖRHANDLINGAR. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 19 december 2011
FÖRHANDLINGAR Gunvor Axelsson Karlstad universitet 19 december 2011 AVTALSRÖRELSEN En avtalsrörelse innebär att flera förhandlingar om nya kollektivavtal pågår mer eller mindre samtidigt, men också att
Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013
Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5
Sverige - en låginflationsekonomi
ANFÖRANDE DATUM: 2006-03-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Stockholms universitet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge
1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats
Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen
ANFÖRANDE DATUM: -- TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Medlingsinstitutets, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel + 8 787 Fax + 8 5 registratorn@riksbank.se
Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Två huvudfrågor Totala (genomsnittliga) löneökningar Relativlöner Lönenormering Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin)
Lönebildning för en ny tid
Lönebildning för jämlikhet Ett projekt av 6F fackförbund i samverkan Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko i samverkan med Katalys Lönebildning för en ny tid 6Fs förslag på ny lönebildningsmodell
Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Industrins lönenormering kan och bör reformeras. Lars Calmfors Sekos personaldagar 22/
Industrins lönenormering kan och bör reformeras Lars Calmfors Sekos personaldagar 22/11-2018 Disposition Kort historieskrivning Motiven för industrins lönenormering Hur normeringen har fungerat Strukturella
ARBETSKRAFTSKOSTNADEN
ARBETSKRAFTSKOSTNADEN SVENSK INDUSTRI OCH VÄSTEUROPA 2012 OCH 2015 Detta häfte innehåller en jämförelse av nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna och nivåerna i ett antal andra västeuropeiska länder
Internationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med
Lönebildningen. och frukten av vårt arbete. En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin. Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet
Lönebildningen och frukten av vårt arbete En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet Lönebildningen och frukten av vårt arbete Lönebildningen och frukten
Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten
PM 1 (5) Datum 2015-09-24 Polismyndigheten Sektionen för arbetsgivarpolitik/avtal Diarienr (åberopas) Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten Arbetet med lönerevisionen är i full gång. Här
Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning
Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att
Lönebildning och medling
Lönebildning och medling Per Ewaldsson Disposition Lönebildningen i Sverige s roll Medling: regler och praktik Konflikter med kollektivavtalsbundna arbetsgivare (regeringsuppdrag) Lönebildningen i Sverige
Stabiliseringsavtal under tryck och hetta
Samtal om lönebildning Stabiliseringsavtal under tryck och hetta Det var i början av 1970-talet Rune Larson och Bertil Rehnberg lärde känna varandra. Rune Larson var då stridbar facklig förhandlare. Bertil
Lön, statistik, politik och karriär. Vårinternat 2017 Blekinge 1
Lön, statistik, politik och karriär Vårinternat 2017 Blekinge 1 Från politik till kronor 2017-05-16 2 2017-05-16 3 Från strid till strategi, Historik 60- och 70 talets låglönesatsningar hade bidragit till
Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels
Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade
Kommundirektörsträff 4 mars 2010 Avtal 10
Kommundirektörsträff 4 mars 2010 Avtal 10 Vad händer i omvärlden Avtalsrörelsen just nu Omvärld När drar det igång hos oss? Vad vill vi? SKLs mål och inriktning Lång avtalsperiod, gärna tillsvidareavtal,
FACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet
FACKEN INOM INDUSTRIN och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN Facken inom industrin Olof Palmes gata 11, 105 52 Stockholm Telefon: 08-786 8000 e-post: fi.kansli@fikansli.se Hemsida: www.fackeninomindustrin.se
Lonepolitiskt program
.. Lonepolitiskt program Innehåll Kollektivavtal och lön.....................................................3 Lönebildningen en tillbakablick........................................4 Samhällsekonomi och
April 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk
Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Normering och lönebildning i Norden
1 September 2014 Bo Enegren Normering och lönebildning i Norden Varför normering? Det råder relativt stor enighet såväl bland ekonomer som bland arbetsmarknadens parter om att någon form av koordinering
Bästa möjliga. om lönebildning och samhällsekonomi
Bästa möjliga om lönebildning och samhällsekonomi Rapporten Bästa möjliga lönebildning och samhällsekonomi har tagits fram av en projektgrupp bestående av ett antal ekonomer anställda på förbunden som
Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera
Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera upp argumenten inför folkomröstningen för de väljare
1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Lågt lönemärke gynnar högavlönade
Lönebildning för jämlikhet nr 1 Ett projekt av 6F fackförbund i samverkan Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko i samverkan med Katalys Lågt lönemärke gynnar högavlönade Normerande löneavtal
Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi
Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera
90-talskris i repris? Oktober 2011
90-talskris i repris? Oktober 2011 Innehåll 1 Innehåll 90-talskris i repris?... 2 Bakgrunden....3 Sammanfattning....5 Botten ur... 6 Vilka lärdomar går att dra av 1990-talets utveckling?... 8 Sammanfattning....14
Hur som helst så börjar jag med Saltsjöbadsavtalet från 1938, för det kan aldrig vara fel i sådana här sammanhang.
1 Konferensen den 3 november 2014 Talarmanus Inledning Jag har fått i uppgift att säga några inledande ord om lönebildningen på temat politiken och parterna en komplicerad relation. Det blir ett kronologiskt
De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning
De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning 1. Arbetsmarknadens parter Såväl arbetstagare som arbetsgivare
OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb
OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och
Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende
ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats
Avtalsrörelse Motionerna A1 A5 med utlåtanden Motion A1 Avdelning 4 Södra Västerbotten, 5 Höga Kusten Ta en större del av kakan De senaste årens löneutveckling har inneburit att arbetarkollektivet tappat
Europanormen saknar relevans
Lönebildning för jämlikhet nr 7 Ett projekt av 6F fackförbund i samverkan Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko i samverkan med Katalys Europanormen saknar relevans Om sambandet mellan lönebildning,
7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4
KOMMUNALS AVTALSUPPSÄGNING OCH UTVECKLINGEN AV RELATIVLÖNERNA Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perioden 1 april 2003 31 mars 2004, i löneavtalen
Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge
Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7
Lönebildningsrapporten 2008
Lönebildningsrapporten 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET NOVEMBER 2008 KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser över den svenska och den internationella ekonomin samt bedriver forskning i anslutning
Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning
1 Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning Bo Enegren Augusti 2013 Efter en rad framgångsrika år seglar den finländska ekonomin i motvind och i år väntas BNP sjunka för andra året i
Vem ska bestämma takten? Parternas syn på lönenormering. Rapport från en konferens med arbetsmarknadens parter
Vem ska bestämma takten? Parternas syn på lönenormering Rapport från en konferens med arbetsmarknadens parter Vem ska bestämma takten? Parternas syn på lönenormering Rapport från en konferens med arbetsmarknadens
Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Industrin ska sätta märket varför då? Vad är märket? Vem sätter märket? Kan någon annan sätta märket? Varför just industrin? Hur sätts märket?
Avtalsskolan Innehåll Industrin ska sätta märket varför då?... 4 Avtalsprocessen så växer den fram... 5 Så växer avtalskraven fram... 6-7 Vad innebär samarbetet mellan industrins fackförbund... 8 Förhandlingsprocessen
Arbetsmarknadsekonomisk. Inför avtalsrörelsen 2016
Arbetsmarknadsekonomisk rapport Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomiska rådet 2015 1 ARBETSMARKNADSEKONOMISKA RÅDET (AER) BOX 55665 102 15 STOCKHOLM TEL. 08-665 45 00 WWW.ARBETSMARKNADSEKONOMISKARADET.SE
Bilaga till omvärldsrapporten 2011
Bilaga till omvärldsrapporten 2011 uppdaterade omvärldsnyheter mars juli 2011 Samhällsutveckling som påverkar Vårdförbundet och vården Lägesbeskrivning för svensk ekonomi Arbetsförmedlingens senaste prognos
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.
YTTRE OCH INRE BALANS
DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen
Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING
TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA
Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland
Ekonomirapport från SKOP om Hushållens löneförväntningar, 21 maj kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
Får publiceras omedelbart! Ekonomirapport från SKOP om, 21 maj 2 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Trots Riksbankens försök att driva upp inflationen: - Löneförväntningarna har stabiliserats på en mycket
Den svenska modellen och Medlingsinstitutet
Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetsmarknadens parter har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra anställningsvillkor. Detta
Lönebildningen Samhällsekonomiska förutsättningar
Lönebildningen Samhällsekonomiska förutsättningar i Sverige 3 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 3 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin
Innehåll. Kollektivavtal och lön Lönebildningen en tillbakablick Samhällsekonomi och lönebildning...7
Innehåll Kollektivavtal och lön.................................................... 3 Lönebildningen en tillbakablick....................................... 4 Samhällsekonomi och lönebildning......................................7
Samhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Ekonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017
Presskonferens s rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 Carina Gunnarsson Generaldirektör Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas
Sverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se
TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september
>Den svenska modellen >Lönebildningen och avtalsrörelsen >Perspektiv på den globala krisen och vändningen. >Svenska konjunkturläget LOekonomernas
Något om den svenska modellen och krisen, krisen, krisen Föreläsning Lena Westerlund Chefsekonom, LO Nationalekonomiska institutionen Stockholms universitet 7 maj 2010 Upplägget >Den svenska modellen >Lönebildningen
God sed vid lönebildning Utvärdering av Medlingsinstitutet
God sed vid lönebildning Utvärdering av Medlingsinstitutet Betänkande av utredningen Utvärdering av Medlingsinstitutet Stockholm 2006 SOU 2006:32 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
Den svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Brister i EMU-utredningen
Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig
INFLATIONSRAPPORT 2002:2
LÖNESTATISTIK OCH UPPDATERING AV AVTALSLÄGET VÅREN I denna ruta ges en redogörelse av en del av den statistik över löner och arbetskraftskostnader som finns tillgänglig. Rutan innehåller också en beskrivning
Svensk Handels utgångspunkter för Avtal-13
Stockholm den 24 januari 2013 Svensk Handels utgångspunkter för Avtal-13 Handeln gynnas av att arbetsmarknadens parter inom handeln har goda relationer. Genom att arbeta tillsammans, bejaka varandras olika
Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010
Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET
Avtals EXTRA. Hög anslutningsgrad och sammanhållning är viktigast när arbetsgivarna. försämringar i avtalen. Vi är starkast tillsammans!
Avtals EXTRA Hög anslutningsgrad och sammanhållning är viktigast när arbetsgivarna kräver kraftiga försämringar i avtalen. Vi är starkast tillsammans! JANUARI 22017 Tillsammans är vi starka Vi är världens
2016 Lena Granqvist och Håkan Regnér. Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner. En del av akademikernas arbetsmarknad
2016 Lena Granqvist och Håkan Regnér Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner En del av akademikernas arbetsmarknad Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner En del av akademikernas arbetsmarknad
I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och
I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras
UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN. Cirkulärnr: 17:28 Diarienr: 17/03064 P-cirknr: 17-2:17 Nyckelord: Handläggare:
UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 17:28 Diarienr: 17/03064 P-cirknr: 17-2:17 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: HÖK 17, OFRs förbundsområde Läkare Ann-Sophie Svedhem Jeanette Hedberg
KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen
Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris
Ordlista för avtalsrörelsen
Ordlista för avtalsrörelsen A Ackord Löneform som innebär att den ackordsarbetande får betalt i relation till en viss prestation. Allmän visstidsanställning En tidsbegränsad anställning på maximalt två
Avsiktsförklaring 16 augusti 2011
Avsiktsförklaring 16 augusti 2011 1 Namn och deltagare Facken inom industrin är ett samarbete mellan fackförbund som organiserar anställda inom industrin och omfattas av Industriavtalet. De fem förbunden
AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1
AVTAL 2016 Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 Den globala ekonomiska utvecklingen visar i dagsläget få ljuspunkter. Europa svensk exportindustris viktigaste marknad upplever fortsatt stora
Inför avtalsrörelsen 2017
Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv
Slutjustering av pris- och lönekompensation nivå 2017 samt preliminär pris- och lönekompensation nivå 2018
Tjänsteskrivelse 1 (5) Kommunledningsförvaltningen Pär Thudeen 2017-06-31 Dnr 2017-547 Kommunstyrelsen av ekompensation nivå 2017 samt ekompensation nivå 2018 Förslag till beslut 1. Nämndernas ramar för
Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 10 med Svenska Kommunalarbetareförbundet
Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 10 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Inledning Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 10 exklusive Allmänna bestämmelser, som behandlas
Varför har vi ännu inte sett någon löneexplosion? Nils Henrik Schager
- 307 - Specialstudie II Varför har vi ännu inte sett någon löneexplosion? Nils Henrik Schager Studerar man mönstret för timlöneutvec~lingenför arbetare inom svensk industri under de senaste två decennierna
Ordlista om lönebildning
Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord
Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017
Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017 Bakgrund Svenska Elektrikerförbundet kan konstatera att till skillnad från förra avtalsrörelsen har förbunden inom LO enats
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 11 med OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård
2011-04-18 Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 11 med OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 11. Därutöver ges en mer utförlig beskrivning
Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Lönepolicy Policy Kf , 101 Kommunfullmäktige. Lönepolicy
Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Lönepolicy Policy Kf 170619, 101 Kommunfullmäktige Lönepolicy 2 1 Omfattning Lönepolicyn omfattar samtliga medarbetare. 2 Syfte Lönepolicyns
ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen
ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se