GEMENSAMMA AVTALSKRAV Avtal 2016

Transkript

1 GEMENSAMMA AVTALSKRAV Avtal 2016 Till Teknikföretagen/Teknikarbetsgivarna IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen framställer härmed sina gemensamma krav på prolongering av gällande avtal med följande förändringar och tillägg av löner och allmänna anställningsvillkor m.m. enligt bilaga 1. Respektive förbund kommer, inom ramen för de gemensamma förhandlingarna, att ytterligare precisera de gemensamma kraven samt framföra krav på vissa förbundsspecifika frågor, bilagorna 2-4. Avtalskraven är utformade utifrån ett ettårigt avtal. Stockholm den 21 december 2015 Anders Ferbe Ulf Bengtsson Martin Linder IF Metall Sveriges Ingenjörer Unionen Bilagor Bilaga 1 Gemensamma avtalskrav IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen Bilaga 2 Specifika krav för IF Metall Bilaga 3 Specifika krav för Sveriges Ingenjörer Bilaga 4 Specifika krav för Unionen Bilaga 5 Krav rörande jämställdhet Bilaga 6 Krav rörande arbetsmiljö

2 Bilaga 1 Avtal som ger reallöneökningar, hög sysselsättning och konkurrenskraft Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att parterna ska beakta lönebildningens konsekvenser på inflation, sysselsättning och konkurrenskraft. Utgångspunkten för förhandlingarna inom industrin är industrins villkor och förhållanden men hänsyn måste också tas till den svenska ekonomin i dess helhet. En genomgång av olika konkurrenskraftsindikatorer tyder på att svensk industris konkurrenssituation var ansträngd under åren En orsak till detta var den starka kronkursen. Konkurrenskraftsindikatorerna visar också att utvecklingen nu vänt och att svensk industris konkurrenskraft stärkts under innevarande avtalsperiod. Omsvängningen sammanfaller med omläggningen av den svenska penningpolitiken och en återgång till en kronkurs mer i nivå med genomsnittet under industriavtalsperioden. Under 2015 har industriproduktionen ökat och lönsamheten i svensk industri har förbättrats och bedöms nu vara på normala nivåer. Konjunkturläget i Sveriges viktigaste konkurrentländer och i Sverige har förbättrats under de senaste åren, om än i långsam takt. Prognoserna för 2016 är osäkra men de flesta bedömare tror på en fortsatt långsam återhämtning. Tillväxten och produktivitetsutvecklingen i industrin och i hela näringslivet är dock fortfarande på en betydligt lägre nivå än under perioden före finanskrisen. Den lägre produktivitetsutvecklingen är inte bara ett svenskt fenomen utan situationen är likartad i flera andra länder. En orsak till den låga produktivitetsutvecklingen är den svaga investeringsutvecklingen. Under en period blandade Riksbanken in nya mål för penningpolitiken. Det gjorde att penningpolitiken blev otydlig och stramare än den annars skulle varit. Det ledde i sin tur till att inflationsförväntningarna började sjunka. Sedan sommaren 2014 har Riksbanken åter inflationsmålet i fokus. Den mycket expansiva penningpolitiken visar att Riksbanken i dag kraftfullt värnar inflationsmålet som nominellt ankare för pris- och lönebildningen. Det är nu viktigt att arbetsmarknadens parter beaktar inflationsmålet och inte på nytt, som under och 1980-talen, börjar jaga inflationen när den svänger upp och ned. Tillfälliga svängningar i inflation, ränta eller växelkurs bör inte påverka bedömningen av utrymmet för löneökningar. Ett sådant förhållningssätt ger stabilitet och förutsägbarhet och bidrar därmed till en bättre utveckling för industrin och hela samhällsekonomin. Inför avtalsrörelsen har det från olika håll framförts förslag om både väsentliga upp- och nedväxlingar av rådande löneökningstakt. Vi menar att dessa förslag är riskfyllda och skulle kunna leda till en sämre utveckling av såväl sysselsättning som konkurrenskraft. En granskning av utvecklingen och prognoserna för produktiviteten, förädlingsvärdespriserna, bytesförhållandet och lönsamheten i Sverige och svensk industri visar att, även om det finns vissa skillnader, så påminner de ekonomiska förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2016 i väsentliga avseenden om situationen inför 2013 års avtalsrörelse. Även om tillväxten och produktivitetsutvecklingen är lägre än perioden före finanskrisen så finns fortfarande en tillväxt. Det innebär att med en väl avvägd löneökningstakt är det möjligt att förena en hög svensk konkurrenskraft och sysselsättningsökning med fortsatta reallöneökningar. 2 (13)

3 Löner En partsgemensam löneprocess ökar de anställdas delaktighet i företaget, vilket stärker företagets utveckling och konkurrenskraft. Därför vill IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen att: En lönepott skapas den 1 april 2016 på varje arbetsplats genom att varje anställd bidrar med 2,8 procent 1. Områden med lågt löneläge ska särskilt uppmärksammas. Följande punkter gäller endast IF Metall och Unionen och skall gälla från den 1 april Alla anställda ska ha en lägsta löneökning på minst 450 kronor per månad 2. Fasta ersättningar ska höjas med minst 2,8 procent. Avtalens lägstlöner ska höjas i syfte att säkerställa värdet av lägsta löner i relation till utgående lön 3. Arbetstidsförkortning deltidspension/flexpension En ytterligare avsättning ska göras till de system för deltidspension/flexpension som parterna träffade överenskommelse om i senaste avtalsrörelsen. Storleken på avsättningen preciseras i de kommande förhandlingarna. Jämställdhet Parterna ska träffa överenskommelse om att införa en partsgemensam modell för systematiskt jämställdhetsarbete. Avsikten med modellen är att införa ett arbetssätt som innebär ett kontinuerligt partsgemensamt arbete och som tar sikte på alla de situationer där ojämställdhet på grund av kön föreligger. Modellen för systematiskt jämställdhetsarbete ska vara klar för implementering den 1 januari 2017, bilaga 5. Arbetsmiljö Parterna inom industrin ska träffa överenskommelse om att inleda ett permanent partsgemensamt arbete i arbetsmiljöfrågor inklusive frågor kring rehabilitering, företagshälsovård och säkerhet. Arbetet ska fokusera på implementeringen av Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt en förbättrad rehabiliteringsprocess. Parterna ska under avtalsperioden ta fram gemensamma tillämpningsanvisningar kring föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö och tillse att dessa implementeras på arbetsplatserna, bilaga 6. 1 För Sveriges Ingenjörer avsätts ett löneutrymme om 2,8 procent. 2 För IF Metall gäller 635 kronor för arbetare som inte omfattas av lokala kollektivavtal om lönesystem. 3 För IF Metall gäller lägst 745 kronor. 3 (13)

4 Bilaga 2 Avtalskrav 2016 IF Metall Till Teknikföretagen/Teknikarbetsgivarna Industrifacket Metall ställer följande avtalskrav på förändringar i Teknikavtalet IF Metall i avtal Kraven är förbundsspecifika komplement till de gemensamma kraven från IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. 4 Arbetstid mom. 5:2 Avstämning rörande övertid per årsbasis ska hädanefter ske löpande under kalenderåret. Övertidsspärren får inte utan lokal överenskommelse överskridas någon gång under kalenderåret. 5 Ersättningar för arbete på obekväm tid och övertid mom. 5:3 Den tid i tidbanken som vid årsskiftet överstiger 150 timmar ska ersättas genom att belopp som motsvarar aktuell lön per timme betalas in som premie till pensionsförsäkring för arbetstagaren. 9 Anställningens ingående och upphörande, nytt moment mom. 7:1 Arbetsgivarintyg Om arbetstagaren begär det ska arbetsgivaren inom sju kalenderdagar efter att arbetstagaren slutat sin anställning utfärda ett skriftligt arbetsgivarintyg. Lokala parter kan enas om kortare eller längre tidsperiod. 11 Permission mom. 1 Nära anhörig begreppet ska även omfatta barnbarn. Tim- och ackordslönebilaga, 2 Timlön och 3 ackord Lönegrupp 1 och 2 ska utgå och texter i tim- och ackordslönebilagan ska konsekvensändras därefter. Löneutvecklingsgarantierna, klossarna, för 12 månader respektive 24 månader ska ökas till samma värde som för månadslön ( 3 mom.2). 4 (13)

5 Övriga krav Löneutvecklingsgarantierna, klossarna, för anställda med 12 månader respektive 24 månader anställningstid ska höjas med lägst 2,8 procent. Detsamma gäller lön för ferieanställda och lägsta semesterlön per betald semesterdag. Lägsta timlöner i tim- och ackordslönebilagan ska höjas med lägst 426 öre i timmen. Tim- och ackordslönebilagans bestämmelser i punkt 2 Timlön om löneutvecklingsgarantierna, klossarna, vid 12 månader respektive 24 månader anställningstid ska utöver harmonieringen med lägsta lön för månadslön höjas med lägst 2,8 procent. Penningfaktorerna ska höjas med lägst 2,8 procent. Övriga ersättningar och tillägg höjs med lägst 2,8 procent. Stockholm den 21 december 2015 IF Metall 5 (13)

6 Bilaga 3 Avtalskrav 2016 Sveriges Ingenjörer Till Teknikföretagen/Teknikarbetsgivarna Sveriges Ingenjörer yrkar följande avtalsförändringar fr.o.m. 1 april Kraven är förbundsspecifika komplement till de gemensamma avtalskraven från IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Lön Akademikergruppens lönestruktur ska utformas så att den stöder utveckling av individens kompetens och arbetsuppgifter. Det är av stor vikt att löne- och befattningsvärderingssystem och anställningsvillkor stimulerar individen till kontinuerlig utveckling av arbetsuppgifter och kompetens samt att lokal facklig part tillförsäkras inflytande över dess tillämpning. Lönerevision Ett nivåhöjande löneutrymme om 2,8 % avsätts den 1 april Vid ändring av befattning med överenskommen högre lön ska lönejustering ske utan att belasta löneutrymmet i revisionen. Löneavtalet förtydligas/kompletteras enligt följande Utgångspunkter för lönesättningen, ny text: För det fall det förekommer befattningsvärderingssystem ska de lokala parterna ha insyn i och påverkansmöjligheter i dess utformning och tillämpning. Förstärkt lönesamtal, reviderad text: Medlemmen har, efter samtalet med lönesättande chef rätt att begära förstärkt lönesamtal Dokumentation av lönesamtal, ny text De lokala parterna ska enas om former för dokumentation av lönesamtalen. Dokumentationen ska hållas tillgänglig för lokal part. De lokala parternas uppföljning, ny text: För att slutföra lönerevisionen genomför de lokala parterna vid företaget en förhandling. 6 (13)

7 Anställningsvillkor Innovation Sverige är ett ledande innovationsland. Ingenjörers innovationer är avgörande för att skapa nya jobb, öka konkurrenskraften och bidra till ett hållbart samhälle. För att stärka innovationsförmågan och stimulera tillväxt av nya teknikföretag behöver rätten till tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet förlängas. Rätten till tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet ska förlängas från lagens 6 månader till 12 månader. Föräldralön/jämställdhet Föräldralön ska kunna tas ut under flera perioder. Föräldralön ska kunna tas ut till dess att barnet fyllt 24 månader. Förlängd rätt för förälder till förkortad arbetstid till dess att barnet fyllt 12 år. Löneutfyllnad upp till 90 % ska betalas vid uttag av tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. Löneutfyllnad upp till 90 % ska betalas vid uttag av tillfällig föräldrapenning i samband med vård av barn. Tjänsteresa utomlands Vid tjänsteresa utomlands gäller arbetstids- och ersättningsreglerna i detta avtal såvida inte lokal överenskommelse eller överenskommelse med berörda anställda träffats. Beräkning av anställningstid Rörlig lön Vid beräkning av anställningstid där intjänande krävs för att förmån eller rättighet ska gälla, ska tiden beräknas utifrån sammanlagd anställningstid. Rörliga lönedelar som komplement till den fasta lönen blir allt vanligare. För den som har hög andel rörlig lön kan utfallet variera stort från månad till månad. Detta innebär att det ofta är svårt att förutse hur stort inkomstbortfallet blir vid t.ex. frånvaro pga. sjukdom eller vid vård av barn. System för rörlig lön ska utformas så att det är neutralt/likvärdigt gentemot fast lön vad avser avdrag och ersättningar samt vid sjukdom och uttag av ledighet. Villkor för rörlig lön ska fastställas i lokalt avtal. Arbetstid Balans mellan arbete och privatliv är en förutsättning för ett produktivt och hållbart arbetsliv. Resor sker ofta på obekväma tider utanför ordinarie arbetstid och begränsar möjligheter till återhämtning. Restid som sker utanför den ordinarie arbetstiden ska ur vilosynpunkt likställas med arbetstid. 7 (13)

8 Förtroendevalda Arbetsplatser med insatta och välutbildade förtroendevalda är av stor vikt för att verksamheten ska kunna drivas framåt. En lokal facklig verksamhet ska eftersträva goda relationer till nytta både för anställda, förtroendevalda och arbetsgivare. Avtal med villkor för de förtroendevalda ska träffas för att främja en väl fungerande facklig verksamhet. Vi förbehåller oss rätten att under förhandlingarna komplettera och precisera våra krav. Stockholm den 21 december 2015 Sveriges Ingenjörer 8 (13)

9 Bilaga 4 Avtalskrav 2016 Unionen Till Teknikföretagen/Teknikarbetsgivarna Unionen framställer härmed sina krav i avtal 2016 på prolongering av gällande avtal med följande förändringar och tillägg av löner och allmänna anställningsvillkor m.m. Kraven är förbundsspecifika komplement till de gemensamma avtalskraven från IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Lön System för rörlig lön är ibland konstruerande så att uttag av semester och annan ledighet medför oproportionerligt stort lönebortfall. Samma konsekvens uppstår vid sjukdomsfrånvaro, vård av barn, med mera. Sammantaget gör detta att det finns risk för att ledighet inte tas ut, så att tidsaldon växer och återhämtning uteblir. Vid beräkning av sjuklön, när tjänstemannen har rörliga lönedelar, ska man titta på den fasta lönen och de rörliga lönedelarna var för sig. Sjuklöneavdrag enligt kollektivavtalet beräknas då enbart på den fasta lönen, varefter man gör en uppskattning av hur stor del av de rörliga lönedelarna som fallit bort på grund av sjukdom, och 80 % av dessa ska betalas ut som sjuklönetillägg. Balans i arbetslivet Kollektivavtalet ska ge förutsättningar för balans i livet mellan arbete och fritid och ge förutsättningar för att utföra ett bra arbete. Möjligheterna till återhämtning ska stärkas. Ständig tillgänglighet Arbetslivets nya verktyg har skapat nya möjligheter. Beslut och information kan kommuniceras omgående. Företagen kan bli snabbare, effektivare och rörligare. Men ständig uppkoppling kan också vara förödande för individen. Det är vanligt att tjänstemän är tillgängliga för arbetsgivaren, kunder och kollegor utanför arbetstid. I många fall blir tjänstemannen vare sig kompenserad i ersättning eller viloperiod. Det är tydligt att det medför hälsorisker för såväl kollektivet som för den enskilde. Tillgängligheten uppstår som en konsekvens av hur arbetet är organiserat och är därför en arbetsmiljöfråga, varför tydliga ramverk för tjänstemännen att förhålla sig till behövs. Resor i arbetet Utvecklingen av var arbetet ska utföras har också medfört att ett stort antal tjänstemän regelbundet reser i tjänsten. Resor kan starta tidigt och avslutas sent på kvällen eller rent av på natten. Det förekommer också att utresa eller hemkomst sker på lördagar eller söndagar. Detta sker ofta för att tjänstemannen skall kunna påbörja arbetet hos kund på måndag morgon eller avsluta arbetet på fredag eftermiddag. Detta resande kommer i stark konflikt med de 9 (13)

10 kollektivavtalade viloreglerna. Resandet sker i arbetsgivarens intresse och skall därför vara arbetstid, således ska resandet planeras inom ordinarie arbetstid. Arbetstid och återhämtning Det är viktigt att tjänstemannen kan få balans mellan arbetsliv och privatliv. Därför är det angeläget att tjänstemannen kan påverka sin arbetstidsförläggning samt att arbetstiden generellt minskas. Ett bra sätt att kunna förena arbetet med fritid och återhämtning är att stärka den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen. All tid som tjänstemannen ställer till arbetsgivarens förfogande skall vara arbetstid Rätten till särskild övertidskompensation ska inte kunna avtalas bort första anställningsåret, om inte lokala parter kommer överens om annat. Helgersättningen ska börja gälla kvällen sista vardagen/arbetsdagen före arbetsfri dag Utveckling och trygghet I avtalet gällande föräldralön ska en sammanhängande ledighetsperiod ändras till sammanlagd föräldraledighet Redaktionell ändring Med anledning av att Socialförsäkringsbalken ersatt Lagen om allmän försäkring ska ändringar i avtalet genomföras för att uppdatera texten till dagens lagstiftning. Stockholm den 21 december 2015 Unionen 10 (13)

11 Bilaga 5 Partsgemensam branschövergripande arbetsgrupp Jämställdhet Avtalskrav Parterna ska träffa överenskommelse om att införa en partsgemensam modell för systematiskt jämställdhetsarbete. Avsikten med modellen är att införa ett arbetssätt som innebär ett kontinuerligt partsgemensamt arbete och som tar sikte på alla de situationer där ojämställdhet på grund av kön föreligger. Modellen med systematiskt jämställdhetsarbete ska vara klar för implementering den 1 januari Underlag till direktiv Parterna inom industrins mål är ett arbetsliv fritt från diskriminering och trakasserier där alla anställda och arbetssökande ska behandlas med samma respekt oavsett kön. För att nå målet om ett arbetsliv fritt från diskriminering krävs ett välfungerande målinriktat och främjande arbete. Diskrimineringslagens krav om aktiva åtgärder anger vad och inte hur. Genom att tillämpa ett systematiskt jämställdhetsarbete enligt Facken inom industrins modell ger det arbetsgivaren och de lokala parterna verktyg för att uppnå målet om ett arbetsliv fritt från diskriminering och trakasserier. För att som parter kunna verka med större kraft och skapa ett engagemang på arbetsplatserna ska vi verka för att diskrimineringslagen ska bli semidispositiv. En dubbelreglering ska inte förekomma utan med det avtal som träffas mellan parterna reglerar vi tillsammans ett partsägt regelverk kring jämställdhetsfrågorna. Parterna är överens om Att en partsgemensam arbetsgrupp tillsätts som arbetar vidare med underlag och implementering av modellen för systematiskt jämställdhetsarbete. Att Industrins jämställdhetsgrupp är styrgrupp för arbetet. Att parterna gemensamt verkar för att diskrimineringslagen blir semidispositiv. 11 (13)

12 Bilaga 6 Partsgemensam branschövergripande arbetsgrupp Arbetsmiljö Avtalskrav Parterna inom industrin ska träffa överenskommelse om att inleda ett permanent partsgemensamt arbete i arbetsmiljöfrågor inklusive frågor kring rehabilitering, företagshälsovård och säkerhet. Arbetet ska fokusera på implementeringen av Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt en förbättrad rehabiliteringsprocess. Parterna ska under avtalsperioden ta fram gemensamma tillämpningsanvisningar kring föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö och tillse att dessa implementeras på arbetsplatserna. Underlag till direktiv Bakgrund Parterna inom industrin har inom flera olika frågeområden ett permanent partsgemensamt arbete. Detta saknas inom arbetsmiljöområdet. Det är olyckligt och utgör ett av skälen till att kravet på arbetsmiljöområdet ställs gemensamt av förbunden i Facken inom industrin. Förbunden i Facken inom industrin anser också att arbetsmiljöfrågorna är centrala utifrån flera olika aspekter. För en god utveckling av verksamheter och för att främja ett hållbart arbetsliv för arbetstagarna krävs ökat fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete, rehabilitering, företagshälsovård och säkerhetsfrågor. Samtidigt som denna insikt finns kan konstateras att sjukskrivningarna ökar och att dessa ökar särskilt mycket för personer som drabbas av psykisk ohälsa. Vidare träder Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft Uppdragsbeskrivning Uppdraget till den partsgemensamma branschövergripande arbetsgruppen (nedan arbetsgruppen) är att arbeta fram förslag på ansvarsområden och arbetsformer för en permanent partsgemensam arbetsgrupp. Viktiga frågor i det permanenta arbetet handlar exempelvis om att följa utvecklingen av sjukskrivningar och skälen till dessa inom industrin, utvecklingen av säkerhetsarbetet inom industrin samt utvecklingen kring tillgången av företagshälsovård för industrins anställda. Vidare ska arbetsgruppen ta fram förslag på partsgemensamma tillämpningsanvisningar för Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Uppdraget är att anvisa modeller och förslag på hur ett förebyggande systematiskt arbete kan bedrivas och således inte att skapa nya regler utöver det som följer av föreskriften. Arbetsgruppen ska också ta fram förslag på utbildningsmaterial, handledningar och andra verktyg som lokala parter kan behöva i arbetet med att tillämpa föreskriften. Arbetsgruppens sammansättning, styrgrupp och tidsramar Arbetsgruppen ska påbörja sitt arbete under våren 2016 och vara paritetiskt sammansatt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Arbetet med förslag till ramar och ansvarsområden för den permanenta partsgemensamma arbetsgruppen och arbetet med tillämpningsanvisningar kring föreskriften ska vara klart till december (13)

13 En styrgrupp bestående av tre förhandlingschefer/avtalssekreterare från vardera sidan ska tillsättas och rapportering av uppdragen från arbetsgruppen ska ske till styrgruppen. 13 (13)