Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson"

Transkript

1 Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik

2 Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen. Stabiliseringspolitik. Keynesianismen.

3 Inflation Centralbankens uppgift: bevara förtroendet för det finansiella systemet och bevara penningvärdet, dvs bekämpa inflationen. Inflationsmålet 2% (+/- 1%). I januari var inflationen, mätt som den årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI) = 0,6 procent (0,9 procent i december).

4 Inflationen just nu (januari 2010) Källa: Riksbanken,

5 Igen: Varför vill vi inte ha inflation? Omfördelning av förmögenhet Trögrörliga löner (fleråriga avtal) gör att köpkraft urholkas. Bättre för grupper med indexerad lön. Sparande missgynnas. Bra med reala tillgångar. Oförutsägbar inflation kan störa prissignaler (leder till ineffektivitet). Mindre investeringar då svårt att låna eftersom osäkerhet om framtida inflation. Svårt att klara jobben inflation ger dyrare exportvaror och mindre export (sämre konkurrenskraft). Inflation ger förväntningar om framtida inflation.

6 Hur kontrollera penningvärdet? Penningvärdet bevaras genom att centralbanken kontrollerar penningmängden. Den monetära basen (the monetary base) kontrolleras den utestående mängden av sedlar och mynt och bankernas tillgodohavanden i centralbanken. Penningmängden den monetära basen: M0 sedlar och mynt. M3 Riksbankens officiella mått, förutom sedlar och mynt även bankinlåning från hushåll och företag och bankcertifikat.

7 Hur ökas (och minskas) penningmängden? Genom att sänka styrräntan (reporäntan) billigare för bankerna att låna från centralbanken. Genom köp av statsobligationer och utländsk valuta och betalning sker med sedlar som cirkulerar i systemet. Den ökade monetära basen används antingen till konsumtion eller sparande: Konsumtion bidrar till ny konsumtion. Sparande bidrar till ökad utlåning som genererar mer sparande och konsumtion. Den totala penningmängden kommer öka mer än vad den monetära basen ursprungligen gjorde kreditmultiplikatorn (the multiplicator effect).

8 Prognos för reporäntan Källa: Riksbanken,

9 Svårigheter när inflationen ska kontrolleras med penningmängden Hur starkt är sambandet mellan penningmängd och prisnivå? Hur snabbt slår förändringar i penningmängden på prisnivån? Svårt att kontrollera penningmängden i en liten öppen ekonomi. Vad är pengar? Politiska svårigheter.

10 Kostnads- och efterfrågeinflation Kostnadsinflation beror på kostnadsstegringar (flaskhalsar i produktion). Efterfrågeinflation beror på en ökad efterfrågan i ekonomin (penningmängdstillväxt). Svårt att skilja de båda åt! Pris-löne-spiral (price wage spiral).

11 För att stark efterfrågan ska lyckas trycka upp inflationen krävs en ackommoderande politik (accomodating policy). Centralbanken tänker inte öka penningmängden och släppa upp inflation icke ackommoderande politik.

12 Marknadsstrukturens roll Prisökningar om konkurrensen försämras: Monopol Oligopol Monopolistisk konkurrens En alltmer avreglerad marknad samt frihandel har minskat inflationstrycket. Skärpt pris och kostnadspress. Utländska företag. Företag allt mindre trogna sina leverantörer. IT och Internet har gjort det enklare att jämföra priser och handla billigare.

13 Förväntningar - trovärdighet Att knäcka förväntningar en central uppgift för centralbanken. Länder med låg inflation kännetecknas av att människor har ställt in sig på låg inflation. Inflationsmål. Ett mål på 2 % är liktydigt med prisstabilitet. Riksbanken har en oberoende ställning!

14 Importerad inflation Pris och valutaförändringar i utlandet. Revalvering.

15 Konjunkturer - definitioner Potentiell BNP: Hållbar BNP, då alla resurser utnyttjas men utan att överansträngas. Högkonjunktur (Economic boom): Period med hög produktion, ibland över potentiell BNP. Lågkonjunktur (Economic recession): Produktionsnivån ligger under potentiell BNP. Kan leda till recession och depression. Produktionsgap (Output gap): Hur mycket understiger faktisk BNP potentiell BNP?

16 Hög- och lågkonjunkturer BNP Neg. produktionsgap Potentiell tillväxt Faktisk BNP Produktionsgap Tid

17 En normal konjunkturrörelse Produktionen ökar (kan bero på ökad efterfrågan). Ökad D och stigande produktivitet skapar optimism. Fortsatt stigande efterfrågan skapar investeringar för att bygga upp kapaciteten. Investeringar finansieras med lån på kreditmarknaderna. Räntan går därmed upp. Om efterfrågan fortsätter måste företagen nyanställa sysselsättning stiger och arbetslöshet sjunker. Efterfrågan på varor och tjänster gör att kostnaden för arbetskraft stiger. Företag måste höja lönerna för att locka personal. Flaskhalsar uppstår och den allmänna prisnivån pressas upp inflation. Optimismen kan också vara överdriven, överkapacitet. Den höga räntan gör att D på krediter faller. De som skuldsatt sig börjar amortera, D faller.. Processen spegelvänds.

18 Vad kan orsaka konjunktursvängningar? Intensiva investeringsperioder. Köpkraftsökning investeringar mer tillväxt flaskhalsar mindre tillväxt mindre investeringar mindre tillväxt Extern störning: T ex oljepriset ökar mindre köpkraft mindre investeringar lägre tillväxt Stötvis teknisk utveckling. Förväntningar - flockmentalitet (herd behaviour) Politiskt skapade konjunkturer.

19 Hur analysera konjunktursvängningar? - AD modellen Utbud och efterfrågan (som tidigare). Skillnader: Kort och lång sikt. Ekonomins aggregerade efterfrågan (hela ekonomin!) och den allmänna prisnivån. AD=C + I + G + Ex Im. Efterfrågekomponenter: konsumtion, investeringar och bytesbalansen. Alla komponenter stimuleras av låg prisnivå på kort och lång sikt.

20 Aggregerad efterfrågan Prisnivå Aggregerad Efterfrågan BNP

21 Forts. Utbudet: Hur snabbt sker anpassningen till ändrade förhållanden? På kort sikt påverkas det aggregerade utbudet av prisnivån. tröga priser och löner. priser utvecklas olika snabbt på olika marknader. Inte perfekt information. På lång sikt påverkas INTE utbudet av prisnivån, påverkas av tillgången på produktionsresurser och teknik.

22 Prisnivå Långsiktigt utbud Kortsiktigt utbud BNP

23 Alltså: på lång sikt priset inget påverkan på produktion och sysselsättning. Men på kort sikt kan ekonomin nå en jämvikt som avviker från den långsiktiga (hög- eller lågkonjunktur). Exempel 1: aggregerad efterfrågan sjunker pga av pessimism om framtiden. Exempel 2: utbudschock. Anpassning tillbaka beror på hur god anpassningsförmågan är.

24 Efterfrågechock - Långsiktig anpassning Prisnivå Långsiktigt utbud E 1 E 0 A U 0 U 1 B C BNP

25 Utbudschock - Långsiktig anpassning Prisnivå Långsiktigt utbud E U 1 U 0 U 2 B A BNP

26 Konjunkturer stabiliseringspolitik Varför är konjunkturer ett problem? - Variationer i priser och arbetslöshet ger en godtycklig omfördelning av realinkomst, osäkerhet för hushåll och företag, svårigheter planera... => en poäng att minska konjunktursvängningar. TOLK VT 08

27 Hur motverka konjunkturer? Automatiska stabilisatorer: per automatik påverkas människors disponibla inkomster (t ex arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag, progressiva skatter). Finanspolitik (Fiscal policy): statens budget. Penningpolitik (Monetary policy): centralbankens kontroll över ränta och penningmängd.

28 Finanspolitik (fiscal policy) Expansiv finanspolitik innebär t ex: Sänka skatter utan att sänka utgifter. Öka utgifter utan att öka skatter. Syfte: att stimulera efterfrågan. Kontraktiv finanspolitik. Samma sak fast tvärt om...

29 Penningpolitik (monetary policy) Riksbanken kan göra följande: Höja/sänka reporäntan. Öka minska penningmängden. Om räntan går upp har vi en kontraktiv penningpolitik och om den går ner har vi en expansiv dito. Om räntan går ner stimuleras efterfrågan och vice versa.

30 Efterfrågechock - Expansiv stabiliseringspolitik Prisnivå Långsiktigt utbud E 1 E 0 E 2 A U B BNP

31 Utbudschock -Expansiv stabiliseringspolitik Prisnivå Långsiktigt utbud E 1 U 1 E 0 C U 0 B A BNP

32 Utbudschock -Expansiv stabiliseringspolitik Prisnivå Långsiktigt utbud U 1 E 0 C U 0 B A BNP

33 Keynesianismen Ifrågasatte den klassiska synen. Antar tröga priser och löner på kort sikt. Ekonomin rör sig inte automatiskt mot full sysselsättning. Efterfrågepolitik anses som väldigt effektivt. Anses orsaka endast lite (om någon) inflation. Har präglat efterkrigstidens ekonomiska politik.

34 Problem med keynesiansk efterfrågepolitik Information. Svårt med fine tuning, riskerar att förstärka problemen. Keynesianism: antingen arbetslöshet eller inflation men stagflation då? Penningpolitik kan vara mer effektivt än finanspolitik. Antar i stora drag en stängd ekonomi (ingen utrikeshandel eller valutaflöde).

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 21 februari 2012 Konjunkturer och stabiliseringspolitik En modell för makroekonomisk analys Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Introduktion Det

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 Marknad och Politik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 23-05-2016 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Totalt

Läs mer

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet Kap 11-13 Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet 1 Pengar och dess funktioner Bytesmedel Pengar fungerar som bytesmedel för varor och tjänster effektiviserar handel Räkenskapsenhet Anger priser och

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Tillväxt på lång och kort sikt Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Föreläsning I i) Tillväxt ii) Penningvärde iii) Konjunktur i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning Tillväxt ökning av

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Tillväxt och konjunkturer

Tillväxt och konjunkturer Tillväxt och konjunkturer Produktion För att producera krävs: Råvaror Arbetskraft Realkapital och humankapital (mänskliga tekniska kunskaper) Dessa tillsammans kallas för produktionsfaktorerna Bruttonationalprodukten

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

Makroekonomi, 730G43, 10hp

Makroekonomi, 730G43, 10hp LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 5/11 2014 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

KLAS EKLUND. En introduktion till samhallsekonomin. Elfte upplagan. Norstedts Akademiska Forlag

KLAS EKLUND. En introduktion till samhallsekonomin. Elfte upplagan. Norstedts Akademiska Forlag KLAS EKLUND En introduktion till samhallsekonomin Elfte upplagan Norstedts Akademiska Forlag Forord 5 1. Varfor samha'llsekonomi? 17 Varfor ar ekonomerna sa oeniga? 18 Teorier och modeller 18 Politik och

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Kort sikt: Keynes och konjunktur

Kort sikt: Keynes och konjunktur Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012.

DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012. DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap. 9-12. Joakim Persson. Vt 2012. 1. Konjunkturer Från den långsiktiga modellen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av BNP per capita ökar med den tekniska utvecklingen

Läs mer

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet l Kurskod: 730071 Provkod: EXA1 Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-30 Sal TER1, TER2 Tid 14-19 Kurskod 730071 Provkod EXA1 Kursnamn/benämning Makroekonomi

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10 Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad

Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad ANFÖRANDE DATUM: 2009-03-27 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Övningsuppgifter till Vår ekonomi i korthet FACIT

Övningsuppgifter till Vår ekonomi i korthet FACIT Övningsuppgifter till Vår ekonomi i korthet FACIT Kapitel 1: Varför läsa ekonomi? 1. Vad är skillnaden på nationalekonomi och företagsekonomi? Nationalekonomi handlar om samhällets ekonomi, till exempel

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Imageundersökning 2004

Imageundersökning 2004 Imageundersökning 2004 - Sveriges riksbank T-110746 Sveriges Riksbank: Temo AB: Madelene Sandgren Gun Pettersson Elinor Tilander Datum: 2004-12 - 01 Sida 2 Innehållsförteckning Kort sammanfattning av resultaten

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer