Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar"

Transkript

1 Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke? Antingen sätter internationellt konkurrenssatt verksamhet märket eller går det lika bra med inhemska sektorer? 4. Märket ifrågasätts inte, men 5. Viktiga frågor för fortsatt diskussion A. Hur hanteras den internationella konkurrenskraften om någon inhemsk sektor sätter kostnadsmärket? B. När fler och fler områden i ekonomin utsätts för internationell konkurrens, vad borde det betyda för lönenormeringen i Sverige framöver? C. Hur påverkas lönebildningen av att fler och fler avtal är sifferlösa? D. Hur bör eller skall relativa löneförändringar hanteras inom och mellan olika avtalsområden? TF_ALMEDALSRAPPORTEN.indd :22

2 1. Lönebildning i Sverige jämfört med Europa Enligt Medlingsinstitutets årsrapport för 2012, kännetecknas den svenska arbetsmarknaden av att det finns mer än 110 centrala parter, 50 arbetsgivarorganisationer och cirka 60 fackförbund som tillsammans tecknar totalt omkring 680 kollektivavtal 1. Fördelningen mellan privat och offentligt anställda är som framgår av diagrammet nedan, drygt 70 procent privat anställda mot knappt 30 procent offentligt anställda. Andelen privat anställda har gradvis ökat under de tjugo år som presenteras i diagrammet. Diagram 1: Sektorers andel av sysselsättningen i Sverige. Källa: SCB Antalet olika avtal indikerar behovet av flexibilitet på arbetsmarknaden där de centrala parterna tecknar avtal som innehåller grundelement, som exempelvis en kostnadsram, för lokala parter att hålla sig till. Det ska också påpekas att inom vissa branschområden har företagen inte slutit sig samman till en avtalsslutande part utan avtalen tecknas på företagsnivå omfattade kollektivavtalen 88 procent av löntagarna, enligt en beräkning som Medlingsinstitutet gjort 2. Andelen har minskat någon procentenhet under de allra senaste åren beroende på att den offentliga sysselsättningens andel minskat, men också då en del företag i nya branscher (ännu) inte är organiserade i samma utsträckning som företag i mer etablerade branscher. Lönebildningen på den svenska arbetsmarknaden har sedan mycket länge baserats på att de avtal som tecknas först i varje enskild avtalsrunda blivit tongivande. Antingen som ett kostnadsmärke som övriga parter har följt eller som ett golv som andra parter ansträngt sig för att övertrumfa. Som regel har den internationellt konkurrensutsatta sektorn gått först och också varit den del av arbetsmarknaden som haft bäst förutsättningar för att utgöra märke. Medlingsinstitutet följer utbredningen och utvecklingen av olika former av avtalskonstruktioner. I tabellen nedan framgår att sifferlösa avtal (vilka finns under rubriken lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme ) berör cirka 11 procent av samtliga anställda och då framför allt inom staten. Andelen som har dessa avtal sjönk något 2012 jämfört med 2011 sett till hela arbetsmarknaden. Inom den statliga sektorn har emellertid andelen ökat till att omfatta cirka 44 procent. En jämförelse bakåt i tiden ger vid handen att andelen anställda med sifferlösa avtal 2009 var 9 procent totalt. Inom privat sektor fanns 7 procent med sifferlösa avtal, inom statlig sektor 38 procent och 5 procent inom kommunal- och landstingskommunal sektor. 1 Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012, Medlingsinstitutets årsrapport, sidan 19 2 Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012, Medlingsinstitutets årsrapport, sidan 28 TF_ALMEDALSRAPPORTEN.indd :22

3 Tabell 1: Avtalskonstruktionernas fördelning per sektor Totalt fördelat efter antal anställda som omfattas av respektive avtalskonstruktion i procent Siffran inom parentes anger motsvarande omfattning Avtalskonstruktion (fördelat efter andel anställda i procent) Privat Staten Kommuner och landsting Samtliga sektorer Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme 5 (8) 44 (38) 16 (17) 11 (13) Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek 11 (10) 56 (62) 34 (42) 21 (23) Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 6 (6) 4 (4) Lönepott utan individgaranti 15 (15) 50 (0) 25 (9) Lönepott med individgaranti alt. stupstock som individgaranti 23 (27) 0 (40) 14 (29) Generell utläggning och lönepott 23 (19) 14 (12) Generell utläggning 17 (15) 0 (1) 11 (10) Summa procent Källa: Medlingsinstitutets årsrapport: Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012, sidan 148 Det statliga inflytandet över lönebildningen kommer ofta upp till diskussion. Traditionellt har regeringens och Riksbankens roll varit att tydliggöra de nationalekonomiska förutsättningarna under vilka avtal förhandlas fram. Regeringen har också i den mån parterna inte själva utvecklat en egen förhandlingsordning, sett till att medlare finns tillgängliga och utses när förhandlingar gått i stå talet präglades av en kostnadsexplosion som i slutet av årtiondet och i början av 1980-talet drev fram en rad devalveringar. I samband med en ny kostnadskris i början av 1990-talet tillsattes i mars samma år den så kallade Rehnberg-kommissionen för att tillsammans med parterna hitta metoder att växla ner löne- och inflationstakten i Sverige. Parallellt förändrades skatter och andra regelverk. Bland annat släpptes kronan att flyta fritt i slutet av Då övergick penningpolitiken från att ha ett växelkursmål till att få ett prisstabilitetsmål. Från 1997 och framåt har det varit industrins egna samarbetsavtal Industriavtalet som styrt lönebildningen och med betydligt bättre resultat både vad gäller låg inflation och kostnadsutveckling, samtidigt som lägre nominella löneökningar gett reala löneökningar. En liten europeisk utblick I stora delar av Europa intervenerar regeringar oftare i lönebildningen, bland annat genom att lagstadga om minimilöner eller att genomföra en allmängiltigförklaring av avtal. Sverige tillhör de få länder i Europa där parterna själva hanterar lönebildningen och där parternas ambitioner att organisera sig både på den fackliga sidan och på arbetsgivarsidan är avgörande för avtalens tillämpning och betydelse. I tre av de nordiska länderna används allmängiltigförklaring av kollektivavtalen vilket betyder att avtalens villkor tillämpas utan att arbetsplatserna behöver omfattas av kollektivavtal. TF_ALMEDALSRAPPORTEN.indd :22

4 Tabell 2: Två mått på statlig inblandning i lönebildning Länder med allmängiltigförklaring av kollektivavtal Länder utan allmängiltigförklaring av kollektivavtal Källa: Medlingsinstitutet, egen bearbetning Länder med lagstadgade minimilöner Belgien, Estland, Frankrike, Grekland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Ungern Bulgarien, Cypern, Irland, Malta, Rumänien, Storbritannien Länder utan lagstadgade minimilöner Finland, Island, Liechtenstein, Norge, Tyskland, Österrike Danmark, Italien, Sverige 2. En väl fungerande lönebildning På svensk arbetsmarknad har utvecklats en ordning där arbetsgivare och fackförbund förhandlar med ambitionen att sätta ett nationellt riktmärke för lönekostnadsökningarna i kollektivavtal. Parterna i den konkurrensutsatta industrin har alltsedan Industriavtalet etablerades i slutet av 1990-talet varit de som satt märket. Hur dessa parter kommer fram till märket baseras på en lång rad hänsyn, där parterna inte i alla avseenden är helt överens. Industriavtalet innehåller därför en förhandlingsordning och ett samarbetsavtal för att underlätta för parterna att i tid och utan konflikter, komma fram till avtal som blir ett kostnadsmärke. Parterna inom industrin har åtagit sig, var och en för sig och gemensamt, att verka för att kostnadsmärket inom industrin är den norm inom vilken övriga parter på arbetsmarknaden ska hålla sig. Samarbetet grundar sig på en gemensam syn på industrins roll och betydelse för samhällsekonomin. När sedan normen väl finns, sätts de faktiska lönerna direkt på arbetsplatsen i samtal mellan företag, fack och individ. Industriavtalet har de senaste 15 åren varit avgörande för att åstadkomma en väl fungerande lönebildning. Perioden har varit bland de mer lyckosamma. En viktig men ibland underskattad egenskap i svensk lönebildning är förmågan att skapa tillräcklig konsensus om den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Efter de många åren med normerande industriavtal finns en tendens att glömma bort tidigare erfarenheter av långtgående splittring och urholkad konkurrenskraft. Erfarenheter som vi på ett dyrköpt sätt skaffade oss under och 80-talen. Det sedan 1990-talet återskapade förtroendet för parternas förmåga att hantera lönebildningen har erhållits genom att industrins parter regelmässigt satt ett kostnadsmärke som också stora delar av arbetsmarknaden i övrigt accepterat. Lönebildning enligt industrins parter Lönebildningen ska bidra till en effektivare produktion och högre produktivitet, vilket på lokal nivå främjas genom lönesystem och lönesättning i företagen som driver på de anställdas utveckling av sitt arbete och sin kompetens. Lönebildningen medverkar då till att skapa högre värden för företaget och därmed också förutsättningar för högre och rättvisa löner, utveckling och trygghet i ett föränderligt arbetsliv. För att fortlöpande öka industrins konkurrensförmåga krävs god tillgång på kvalificerade medarbetare. Rekrytering av framtidens medarbetare är beroende av att löne- och anställningsvillkor är konkurrenskraftiga och att arbetsuppgifter och arbetsorganisation utvecklas så att de anställda upplever att deras kunskaper och resurser tas tillvara. Följande punkter visar tydligt på kopplingen mellan den anställdes ersättning och företagets krav på prestation; Lönesättningen ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårigheterna i arbetsuppgifterna och den anställdes sätt att uppfylla dessa. Lönen ska vara differentierad och baseras på den enskilde medarbetarens skicklighet, ansvar och kompetens. Lönesättningen i företagen bör utformas så att den blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens, arbetsuppgifter och stimulerar till ökad produktivitet och ökad konkurrenskraft. På lokal nivå sätts lönen i det enskilda företaget utifrån dess ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, baserat på de sektorsvisa avtalen. TF_ALMEDALSRAPPORTEN.indd :22

5 Konkurrenskraften och inflationsmålet är viktiga utgångspunkter för lönebildningen. En väl fungerande lönebildning har följande utgångs punkter; Lönebildningen måste utgå från att omvärldsberoendet i svensk ekonomi är stort, vilket motiverar internationellt konkurrensutsatta sektorns särställning. Inflationen har betydelse för medarbetarnas reallöner medan det är de nominella kostnaderna för arbetskraften i relation till produktiviteten som har betydelse för företagets konkurrenskraft. En väl fungerande lönebildning ska både stärka konkurrenskraften för företagen och förbättra villkoren för de anställda. En väl fungerande lönebildning enligt industrins parter 3 ; Lönebildningen är parternas ansvar. En väl fungerande lönebildning beaktar lönebildningens konsekvenser på inflation, sysselsättning och konkurrenskraft. Arbetskraftskostnaderna måste långsiktigt stå i överenskommelse med den internationella utvecklingen, främst i våra viktigaste konkurrentländer, för att inte underminera tillväxt och sysselsättning. Industrins avtal utgör kostnadsnorm och vägledning för arbetskraftskostnader på svensk arbetsmarknad. En väl fungerande lönebildning är förutsättningen för att en stärkt konkurrenskraft kan kombineras med god löneutveckling och goda villkor i övrigt för de anställda. 3. Vem kan sätta ett märke? Alltsedan det första industriavtalet tecknades 1997 har kostnadsmärket för lönebildningen i Sverige satts i förhandlingar mellan industrins parter. Dessa har då uppfyllt kravet på att omfatta en tillräckligt stor del av arbetsmarknaden och att de tecknat avtal före andra parter. Industrins avtal har också accepterats av de flesta andra parter på arbetsmarknaden, vilket är ett nödvändigt villkor för att märket skall bli ett kostnadsmärke som håller. För att sätta ett kostnadsmärke har hittills förutsatt att; 1. avtalet omfattar ett tillräckligt stort antal anställda 4 2. avtalet tecknas först 3. avtalet accepteras av andra parter i tillräcklig omfattning 4. avtalet tar hänsyn till lönebildningens konsekvenser på inflation, sysselsättning och konkurrenskraft. Vad som menas med tillräckligt stort eller tillräcklig acceptans kan alltid diskuteras. Ett mindre avtal och/eller ett avtal som inte uppnår mer allmän acceptans, behöver inte bli ett märke även om ett sådant avtal tecknas först. I Sverige har vi arbetat utifrån principen rikstäckande avtal, i andra länder finns exempel på lokala eller regionala avtal som sätter märket. Antingen sätter internationellt konkurrenssatt verksamhet märket Argumenten för att de internationellt konkurrensutsatta verksamheterna skall sätta kostnadsmärket, är väl kända och grundprinciperna har redan mer ingående presenterats i avsnitt 2 om vad man inom industrin anser är en väl fungerande lönebildning. Modellen stöds både av Medlingsinstitutets (MI) instruktioner och av industrins eget samarbetsavtal (Industriavtalet). Alltsedan 1997 har de första avtalen träffats inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn. Det innebär i praktiken att de avtal som träffats mellan industriavtalets parter har haft en normerande roll för resten av arbetsmarknaden. Denna syn på lönebildningen utgår både från en ekonomisk analys, men också från hur arbetsmarknaden är uppbyggd institutionellt/organisatoriskt. Det finns dock exempel på avtalsområden som försökt lägga sig med helt annan tidsordning än industrin, för att därigenom söka frigöra sig från normen. Tankarna om att internationellt konkurrensutsatt sektor ska vara lönenormerande uppstod under en ekonomisk-politisk regim med fast växelkurs. Vid rörlig växelkurs är det teoretiskt inte helt självklart att internationellt konkurrensutsatta branscher ska vara normsättare. Inflationsrestriktionen gäller för alla sektorer och i princip skulle då växelkursen sakna betydelse. 3 Se industrins samarbetsavtal sidan 8 4 Att industriavtalet omfattar både tjänstemän och arbetare är också viktigt för legitimiteten TF_ALMEDALSRAPPORTEN.indd :22

6 I praktiken finns det dock skäl att tro att även ett system med rörlig växelkurs och inflationsmål fungerar bäst med ett tydligt ankare i de utlandskonkurrerande verksamheterna. Det beror på att såväl växelkursreaktioner som inflationsstyrning är nyckfulla och mer komplicerade i praktiken än i teorin. Om den konkurrensutsatta sektorn kommer i otakt med omvärlden kan de samhällsekonomiska kostnaderna bli stora också i ett system med rörlig växelkurs 5. Industrin är ett tillräckligt stort område för att få legitimitet som normsättare. I industrin finns idag egna anställda och många fler är direkt och indirekt beroende av industrin. Att Industriavtalet omfattar både arbetare och tjänstemän är viktigt för legitimiteten. Avtalsområdet måste känna av hur näringslivets vinster förhåller sig till internationellt bestämda avkastningskrav och känna av de samhällsekonomiska förutsättningarna för löneökningar. Industrins parter har i sin märkessättning representerat stora delar av de i Sverige internationellt konkurrensutsatta verksamheterna. I takt med att fler andra sektorer blir mer direkt utsatta för internationell konkurrens finns anledning att utvidga kretsen av verksamheter som tillhör den internationellt konkurrensutsatta delen av ekonomin. Dessa sektorer kan välja att göra gemensam sak med industrins parter, när det gäller att sätta ett kostnadsmärke med utgångspunkt i en väl fungerande lönebildning, baserad på att både företagens konkurrenskraft som de anställdas villkor utvecklas väl. Industrins lönenormerande roll ifrågasätts från tid till annan. Kritik i olika avseenden har uppkommit när industrinormen ska översättas till områden utanför industrin. Det har funnits tendenser till att andra sektorer och områden vill ha den nivå som de normerande avtalen gett plus lite ytterligare. Denna kritik har periodvis kommit från arbetsgivarhåll och ibland från fackförbund i andra sektorer. Ogillandet kan tolkas som brist på delaktighet och insyn i processen där kostnadsmärket sätts. En del hävdar att industrin visserligen med stor acceptans av övriga sätter ett tak för kostnadsökningar på alla avtalsområden men samtidigt också ett lika högt golv. Inget område vill eller ska ha mindre än det kostnadsmärke industrin satt. När golvet är det samma som taket är utrymmet däremellan minst sagt begränsat och man kan förstå den frustration som av detta skäl kan finnas på andra avtalsområden. eller går det lika bra med inhemska sektorer? Enligt en teoretisk modell finns det alternativa sätt att se på lönebildningen och normsättandet, där utgångspunkten inte behöver vara hänsyn till konkurrenskraft och omvärld. Konjunkturinstitutet (KI) har i sina årliga lönebildningsrapporter under en rad år använt en teoretisk tankeram för vad de anser vara grundelement för en väl fungerande lönebildning. Tankeramen har i olika delar kritiserats av bl.a. Industrins Ekonomiska Råd, LO och Medlingsinstitutet. Tanken är här att man utifrån en av parterna gemensamt given syn på sambanden mellan lönekostnader, vinster och sysselsättning, kan analysera lönebildningen och dess (för Sverige) samhällsekonomiska effekter. KI hävdar att det centrala är att den bransch som normerar agerar på ett sätt som främjar en samhällsekonomiskt önskvärd nivå på de totala löneökningarna (det vill säga dito arbetskraftskostnadsökningar) och att efterföljande branscher accepterar den norm som sätts 6. Modellen förutsätter utöver kravet på samsyn, att framtida förutsättningar kan härledas ur historiska data. Modellen som är nationalekonomisk uppifrån ner förutsätter också att kvalitén på data är god och att modellen speglar verkliga och aktuella förhållande på ett bra sätt. KIs modell utgår från att Sverige är en liten öppen ekonomi med rörlig växelkurs. I och med detta ifrågasätter KI den s.k. Europanormen, dvs. att hänsyn måste tas arbetskraftskostnadernas utveckling i våra viktiga konkurrentländer i Europa. KI anser emellertid att det är mer självklart att märket skall sättas av den konkurrensutsatta sektorn om Sverige istället hade haft en fast växelkurs. I sina rekommendationer om vilket samhällsekonomiskt löneutrymme som finns har tankeramen också en faktor som varierar beroende på vad man tror om de ekonomiska utsikterna i svensk ekonomi. KI mäter framgången för lönebildningen genom att via löneutfallen recensera huruvida parterna tagit ett samhällsekonomiskt ansvar som de definierar med att jämviktsarbetslösheten minskat 7. Modellen förutsätter därmed en samsyn mellan parterna om sysselsättningsnivån i hela ekonomin. Med tanke på att sysselsättningsnivån bland annat påverkas av utfallen i de 680 avtalsområden som Medlingsinstitutet identifierat, går KI långt utöver vad var och en rimligen kan överblicka. Detta gör inte frågan lättare. Enligt KI:s teoretiska modell kan sammanfattningsvis vem som helst sätta märket förutsatt att de har tillräcklig 5 Det blir en dubbel effekt i den sektor som konkurrerar internationellt. En löneökningstakt som hotar inflationen driver upp räntan och stärker kronan. 6 Lönebildningsrapporten 2008 från Konjunkturinstitutet sid Dvs. den lägsta nivån på arbetslösheten där inflationen inte tar fart. Den beräknade nivån på jämviktsarbetslösheten har historiskt varierat kraftigt över tid. TF_ALMEDALSRAPPORTEN.indd :22

7 legitimitet hos andra. KI hävdar att inhemska sektorer i princip lika väl som den konkurrensutsatta sektorn kan sätta ett kostnadsmärke. Finns det då i praktiken några alternativ till den hittills gällande ordningen att industrin (i vid bemärkelse) fortsätter sätta kostnadsmärket om man samtidigt vill säkerställa en väl fungerande lönebildning? En viktig faktor är hur arbetsmarknaden är uppbyggd institutionellt/organisatoriskt inom olika sektorer. En annan faktor är huruvida inflation och konkurrenskraft skulle vara vägledande utgångspunkter för en alternativ lönebildningsmodell. Den teoretiska modell som säger att det inte har någon betydelse vilken sektor som går först och sätter märket, bör kunna testas utifrån olika utgångspunkter. Det kan vara lämpligt att utgå ifrån de kriterier som framförts tidigare i texten som nödvändiga inslag i en väl fungerande lönebildning. De fyra kriterier som förespråkas är att; avtalet omfattar ett tillräckligt stort antal anställda 8 avtalet tecknas först avtalet accepteras av andra parter i tillräcklig omfattning avtalet tar hänsyn till lönebildningens konsekvenser på inflation, sysselsättning och konkurrenskraft I denna rapport finns inte ambitionen att svara på frågan om det praktiken finns alternativ till den internationellt konkurrensutsatta sektorns normering, men olika inhemska sektorer skulle kunna testas mot kriterierna ovan, exempelvis hela eller delar av den privata tjänstesektorn. Andra tänkbara exempel är detalj- och partihandeln, byggsektorn eller den offentliga sektorn, staten och/eller kommunerna. 4. Märket ifrågasätts inte, men Den diskussion som förts i Sverige under senare år har mindre handlat om ifall det är rätt eller fel att den internationellt konkurrensutsatta sektorn sätter ramen för kostnadsökningarna på arbetsmarknaden. Det har så vitt det går att bedöma funnits en enhetlig syn på att det ändå är denna del av ekonomin som i slutändan avgör vad som är möjligt att uppnå. En del hävdar att industrin visserligen med stor acceptans av övriga sätter ett tak för kostnadsökningar på alla avtalsområden men samtidigt också ett lika högt golv. Inget område vill eller ska ha mindre än det kostnadsmärke industrin satt. När golvet är det samma som taket är utrymmet däremellan minst sagt minimalt och man kan förstå den frustration som av detta skäl kan finnas på andra avtalsområden. En diskussion har handlat om grupper som hävdat att de anser sig vara relativt sett lågt avlönade, i den mening att de inte har en lönestruktur som gör det möjligt att rekrytera medarbetare med rätt kvalifikationer. Debatten gäller då lönesättningen enbart på kollektiv nivå. Inget hindrar någon arbetsgivare, att betala en medarbetare mer än vad ett kollektivavtal förpliktigar. I klartext handlar frågan om det går att kombinera ett kostnadsmärke med omfördelningar som inte skulle kunna hanteras inom ramen för det egna avtalsområdet. En sådan omfördelning förutsätter en mycket bred acceptans bland allmänheten och arbetsmarknadens olika parter. En viktig aspekt på arbetsmarknadens funktionssätt handlar om att få arbetssökanden att söka sig till de sektorer, branscher och företag där efterfrågan på och behovet av arbetskraft är störst och växande. Lönebildningens roll i detta sammanhang tas ibland upp, men har i regel en liten betydelse i förhandlingarna på övergripande nivå. På företags-/ arbetsplatsnivå kan lönebildningen påverka individer att söka kompletteringar till sin egen kompetens. Det finns dock stora restriktioner i samhället för att med hjälp av lönebildningen styra utbildningens omfattning. Normalt sett driver knapphet på en resurs priset uppåt och god tillgång dämpar priseffekten. Dessutom har alla verksamheter budgetrestriktioner som gör det svårt att styra större strukturella förändringar på arbetsmarknaden via lönebildningen. På individnivå sätts lönen dessutom (förhoppningsvis) efter hur individerna utför sitt arbete relativt kraven, och inte utifrån hur den framtida arbetskraftssammansättningen bör se ut yrkesmässigt. En annan diskussion handlar om hur sifferlösa avtal förhåller sig till ett kostnadsmärke. Som inledningsvis beskrivits i avsnitt 1 har användandet av sifferlösa centrala avtal ökat. 8 En fördel är om avtalet omfattar både tjänstemän och arbetare, vilket är viktigt för legitimiteten TF_ALMEDALSRAPPORTEN.indd :22

8 Genomgången visar att det finns spänningar inom svensk lönebildning och att det är viktigt att kostnadsmärkets sättande och normbildande roll kontinuerligt diskuteras. Det är därför intressant att diskutera på vilka grunder ett väl balanserat kostnadsmärke kan sättas, så att utfallet blir en väl fungerande lönebildning i Sverige. 5. Viktiga frågor för fortsatt diskussion Avslutningsvis ställs följande frågor för fortsatt diskussion; A. Hur hanteras den internationella konkurrenskraften om någon inhemsk sektor sätter kostnadsmärket? B. När fler och fler områden i ekonomin utsätts för internationell konkurrens, vad borde det betyda för lönenormeringen i Sverige framöver? C. Hur påverkas lönebildningen av att fler och fler avtal är sifferlösa? D. Hur bör eller skall relativa löneförändringar hanteras inom och mellan olika avtalsområden? Stockholm den 25 juni 2013 Erica Sjölander, Förbundsekonom IF Metall Gösta Karlsson, Tf. Chefsekonom Unionen Anders Rune, Chefekonom Teknikföretagen TF_ALMEDALSRAPPORTEN.indd :22

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Nästa år kommer löneavtal för en stor Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen

Läs mer

Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård

Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård Den svenska lönemodellen SIMRA 2015-10-18 Eva Uddén Sonnegård Frågeställningar 1. Vem ska sätta märket? 2. Var finns löneglidningen? 3. Utmaningar i kommande avtalsrörelse 4. Svagheter i rapportens slutsatser

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Disposition Historiskt perspektiv Utfallet av 2013 års avtalsrörelse Normsättning ett teoretiskt perspektiv Sifferlösa avtal Historiskt perspektiv

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag

Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Ett argument som ibland framförs från fackligt håll är att höga löneökningar behövs för att hålla i

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Två huvudfrågor Totala (genomsnittliga) löneökningar Relativlöner Lönenormering Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin)

Läs mer

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten PM 1 (5) Datum 2015-09-24 Polismyndigheten Sektionen för arbetsgivarpolitik/avtal Diarienr (åberopas) Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten Arbetet med lönerevisionen är i full gång. Här

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet. Historik

Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet. Historik Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet Historik Lönebildningen - makroekonomiska förutsättningar 1950-talet präglades av att fredsekonomin återställdes i Europa - Svensk ekonomi synnerligen god.

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Yrkanden Gruventreprenadavtalet

Yrkanden Gruventreprenadavtalet Yrkanden Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Flexiblare kollektivavtal - ett framtidskrav 1 (5) Avtalsrörelsen 2017 Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Maskinentreprenörernas

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/ REMISSVAR Rnr 34.02 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2002-10-28 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Gunnar Wetterberg/LE Till Finansdepartementet STABILISERINGSPOLITIK I VALUTAUNIONEN (SOU 2002:16)

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm

Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari 2016 WiFi: CCC Stockholm Twittra gärna på #miavtal2016 Medlingsinstitutets generaldirektör CARINA GUNNARSSON Utredare CHRISTIAN KJELLSTRÖM Förhandlingsresultat

Läs mer

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION LÖN OCH LEDARSKAP - LÖNEBILDNING Helena Hedlund Förhandlingschef BAKGRUND Ledarna har i 20 års tid verkat för en modell med lokal lönebildning som sätter individen och

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Normering och lönebildning i Norden

Normering och lönebildning i Norden 1 September 2014 Bo Enegren Normering och lönebildning i Norden Varför normering? Det råder relativt stor enighet såväl bland ekonomer som bland arbetsmarknadens parter om att någon form av koordinering

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Vår syn på lönebildning

Vår syn på lönebildning Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V)

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Kommittémotion V333 Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Medlingsinstitutets uppdrag 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Medlingsinstitutets

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys våren 2011 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Arbetsmarknadsekonomisk. Inför avtalsrörelsen 2016

Arbetsmarknadsekonomisk. Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomisk rapport Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomiska rådet 2015 1 ARBETSMARKNADSEKONOMISKA RÅDET (AER) BOX 55665 102 15 STOCKHOLM TEL. 08-665 45 00 WWW.ARBETSMARKNADSEKONOMISKARADET.SE

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT AF/EEE/BG/RO/sv 1 2 von 9 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Modell för löneökningar

Modell för löneökningar Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2017

Inför avtalsrörelsen 2017 Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag.

Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag. Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag. Dessa partsgemensamma anvisningarna utgår från löneavtalet mellan IT&Telekomföretagen och Unionen respektive Sveriges Ingenjörer,

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Lönebildning i företagen Utbildningsföretag Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Gemensamma utgångspunkter... 3 2 Företagets utveckling och medarbetarens kompetensutveckling... 4 3 Grundläggande

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Lönebildningsrapporten 2008

Lönebildningsrapporten 2008 Lönebildningsrapporten 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET NOVEMBER 2008 KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser över den svenska och den internationella ekonomin samt bedriver forskning i anslutning

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Utgångspunkter Avtal 17

Utgångspunkter Avtal 17 Utgångspunkter Avtal 17 2(7) 2017-01-26 Utgångspunkter Avtal 17 De större avtalen inom handeln löper ut den 31 mars 2017. Innevarande ettåriga avtalsperiod har inneburit höga kostnadsökningar för en bransch

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2006 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2006 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 AVTAL 2016 Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 Den globala ekonomiska utvecklingen visar i dagsläget få ljuspunkter. Europa svensk exportindustris viktigaste marknad upplever fortsatt stora

Läs mer

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Lönebildningen. och frukten av vårt arbete. En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin. Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet

Lönebildningen. och frukten av vårt arbete. En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin. Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet Lönebildningen och frukten av vårt arbete En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet Lönebildningen och frukten av vårt arbete Lönebildningen och frukten

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser AVTAL 2016 Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser 2 Inledning 2016 är det dags att förhandla om kollektivavtalen igen det är dags för en ny avtalsrörelse, den fjärde Unionen genomför. Inför och

Läs mer

>Den svenska modellen >Lönebildningen och avtalsrörelsen >Perspektiv på den globala krisen och vändningen. >Svenska konjunkturläget LOekonomernas

>Den svenska modellen >Lönebildningen och avtalsrörelsen >Perspektiv på den globala krisen och vändningen. >Svenska konjunkturläget LOekonomernas Något om den svenska modellen och krisen, krisen, krisen Föreläsning Lena Westerlund Chefsekonom, LO Nationalekonomiska institutionen Stockholms universitet 7 maj 2010 Upplägget >Den svenska modellen >Lönebildningen

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer