Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007"

Transkript

1 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

2 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS UTVECKLING ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NUTIDA NIVÅ ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NIVÅ UPPDELAT EFTER BRANSCH ÄR ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA FÖR HÖGA? EKONOMISK TILLVÄXT PRODUKTIVITET MARKNADSANDELAR EFFEKTEN AV FÖR HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER DÅ: ÖKAD INFLATION OCH FALLANDE VÄXELKURS NU: OBALANS GENERERAS PÅ ARBETSMARKNADEN EN HÄMMAD STRUKTUROMVANDLING SLUTSATS APPENDIX. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UPPDELAT EFTER BRANSCHER...13

3 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen De stora ökningarna av arbetskraftskostnaderna under och 1980-talen resulterade i att den svenska inflationen översteg den i konkurrentländerna. Den höga inflationen urholkade i sin tur förtroendet för och värdet av den svenska kronan, vilket ledde till upprepade devalveringar av växelkursen. Nu är läget ett annat. Med en Riksbank som värnar prisstabilitet, samtidigt som växelkursen är flytande, kommer inte snabba ökningar av arbetskraftskostnaderna att resultera i högre inflation och en dalande krona. Under det senaste decenniet har effekten snarare blivit en svag utveckling av sysselsättningen. I den här rapporten undersöker vi de svenska arbetskraftskostnaderna ur ett internationellt perspektiv. Dels redovisar vi utvecklingen under de senaste 25 åren och dels redogör vi för den nutida nivån inom tillverkningsindustri, privat tjänstesektor, samt byggsektor. Vi analyserar därefter huruvida arbetskraftskostnadernas nivå i är samhällsekonomiskt hållbar, samt vilka effekter de höga arbetskraftskostnaderna får på svensk ekonomi och i synnerhet arbetsmarknad. I både och de flesta andra -länder har sysselsättningen inom industrin sjunkit påtagligt det senaste decenniet. En allmän uppfattning är att västvärldens länder för närvarande går igenom en utvecklingsfas från industri- till tjänstesamhälle. Denna trend lär fortsätta även i framtiden och kan vara det ena ledet i en väl fungerande strukturomvandling. Det förutsätter i så fall att sysselsättningen utvecklas mer fördelaktigt inom andra branscher i ekonomin. Men inom den svenska privata tjänstesektorn har dessvärre sysselsättningen utvecklats avsevärt sämre än inom motsvarande sektor i. Vår övergripande slutsats är att de kraftiga ökningarna av arbetskraftskostnaderna inom det svenska näringslivet sannolikt är en viktig orsak till att haft en svagare sysselsättningsutveckling än (de länder som var medlemmar före 2004). De svenska arbetskraftskostnaderna är idag cirka 30 procent högre än genomsnittet för och nästan 50 procent högre än genomsnittet för samtliga 25 EU-länder. Mycket talar för att de höga arbetskraftskostnaderna, i kombination med den höga beskattningen samt rigida arbetsmarknadslagstiftningen, hämmar den svenska strukturomvandlingen.

4 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 4 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Internationell statistik över arbetskraftskostnader (lön, skatter och obligatoriska avgifter) inom näringslivet är en bristvara. Ofta jämförs arbetskraftskostnaden för tillverkningsindustrin och ibland försöker man även ta hänsyn till konkurrentländernas produktivitetsutveckling (RULC). En ofta citerad källa är det amerikanska arbetsmarknadsdepartementets statistik över arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i 32 olika länder. 1 Utifrån den statistiken har bland annat Facken inom Industrin lanserat en rad rapporter där s arbetskraftskostnader analyseras ur ett internationellt perspektiv. 2 Tillverkningsindustrins andel av den totala sysselsättningen har emellertid sjunkit trendmässigt i de flesta utvecklade länder de senaste decennierna. För 40 år sedan svarade tillverkningsindustrin för nästan 35 procent av den totala sysselsättningen i uppgick sektorns andel till cirka 16 procent. Tillverkningsindustrins minskande sysselsättningsandel motsvaras av stigande andelar för bland annat den privata tjänstesektorn. Parallellt, om än i något måttligare takt, har tjänstehandelns andel av den totala handeln successivt stigit. 3 Då den privata tjänstesektorn blir allt viktigare ur såväl ett arbetsmarknads- som ett handelsperspektiv riskerar arbetskraftskostnadsjämförelser att bli missvisande om inte hänsyn tas till kostnadsutvecklingen inom tjänstesektorn. Vi har i den här rapporten valt att illustrera arbetskraftskostnaderna inom de västeuropeiska ländernas näringsliv ur två olika perspektiv. Först redovisar vi de svenska arbetskraftskostnadernas utveckling över tiden relativt övriga länder. Sedan granskar vi de svenska arbetskraftskostnadernas nutida nivå relativt övriga länder inom ett antal branscher. 1.1 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS UTVECKLING Utifrån OECD:s statistikdatabas Economic Outlook, kan man beräkna jämförbar statistik över timkostnaden för arbete för OECD-länderna. I diagrammet nedan redovisas näringslivets arbetskraftskostnad inom - länderna (exklusive och, för vilka data saknas) under perioden Under hela 1980-talet och fram till krondeprecieringen 1992 låg de svenska arbetskraftskostnaderna varaktigt högre än motsvarande kostnader i våra konkurrentländer. Efter krondeprecieringen och fram till mitten av 1990-talet var inte de svenska arbetskraftskostnaderna särskilt mycket högre än genomsnittet för övriga västeuropeiska länder. Under senare hälften av 1990-talet och 2000-talets första fem år har dock de svenska arbetskraftskostnaderna successivt stigit relativt våra konkurrentländer. Enligt OECD:s statistik är timkostnaden enbart högre i och jämfört med och därtill bör påpekas att skillnaden endast utgörs av några få procentenheter Arbetskraftskostnad inom näringslivet, Västeuropa , USD/timma Källa: OECD samt egna beräkningar Irland 1 Se exempelvis: International Comparisons of Hourly Compensation Costs for Production Workers in Manufacturing, 2004, United States Department of Labor, Bureau of Labor Statistics, November Se exempelvis Globala arbetskraftskostnader, En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin , Facken inom industrin, oktober Enligt Statistiska Centralbyråns statistik över tjänsteexport och tjänsteimport har tjänstehandelns andel av den totala handeln med utlandet stigit från cirka 15 procent 1970 till cirka 25 procent 2005.

5 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 5 För svensk del är bilden av de senaste tio årens ökningar av arbetskraftskostnaderna möjligen överraskande. Andra internationella jämförelser gör gällande att löneökningarna inom den svenska industrin varit lägre än i de flesta andra länder. Notera därför att statistiken ovan refererar till hela näringslivet, det vill säga även de tjänsteproducerande sektorerna samt byggsektorn. OECD:s statistik är intressant ur ett strukturellt perspektiv, inte minst då man vill undersöka trender och avvikelser från trender ur ett något längre perspektiv. Dock kan det vara vanskligt att lägga alltför stor vikt vid statistiken då man vill undersöka den exakta nivån relativt övriga länder för ett givet år, detta då grundstatistiken för såväl arbetskraftskostnader som antal arbetade timmar kan skilja sig åt definitionsmässigt länderna emellan. Ur det perspektivet kan det vara mer relevant att utgå från statistik från Eurostat. 1.2 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NUTIDA NIVÅ Eurostat genomför, i samarbete med EU-ländernas nationella statistikmyndigheter, sedan ett decennium tillbaka en omfattande, branschöverskridande undersökning av arbetskraftskostnaderna i EUländerna. En fördel med statistiken från Eurostat är att ett utförligt arbete har ägnats åt att harmonisera definitionerna, vilket ger en stor styrka i relevans då man jämför arbetskraftskostnadernas nivå mellan länderna. 4 Statistiken, mätt i euro/timma, finns lätt tillgänglig på Eurostats hemsida. 5 Dessvärre publiceras statistiken med flera års fördröjning, varför det senaste jämförbara året för närvarande är Det finns dock inte något skäl att anta att rangordningen i arbetskraftskostnaderna har förändrats i stor utsträckning sedan dess Arbetskraftskostnader inom näringslivet, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = Cypern *Data för avser Data för Irland saknas. Slovenien Malta Tjeckien Ungern Polen Slovakien Estland Litauen Lettland Enligt Eurostats statistik är arbetskraftskostnaderna högre inom det svenska näringslivet än i något annat EUland. Detta innebär därmed att den tidsserie över arbetskraftskostnadernas utveckling som illustrerades i föregående avsnitt, det vill säga utifrån OECD:s statistik, underskattar s relativa position något. De svenska arbetskraftskostnaderna är cirka 30 procent högre än genomsnittet för de 15 gamla EU-länderna och nästan 50 procent högre än genomsnittet för samtliga 25 EU-länder. I Lettland, vilket är det EU-land med lägst arbetskraftskostnader, uppgår arbetskraftskostnaden till cirka åtta procent av den svenska nivån. Statistiken återfinns i rapportens appendix. 1.3 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NIVÅ UPPDELAT EFTER BRANSCH De höga arbetskraftskostnaderna i beror inte på att arbetskraftskostnaderna är högre inom samtliga sektorer i ekonomin, utan snarare på att det inte finns någon bransch där de svenska arbetskraftskostnaderna är förhållandevis låga jämfört med övriga länder. EU-25 4 En metodologisk beskrivning av statistiken återfinns på följande sida: 5 Den statistik vi redovisar i diagramformat finns att läsa på följande sida: Gå in under Data och därefter Labour Market. Gå vidare in på Labour costs och vidare in på Labour costs annual data. Välj slutligen Hourly labour costs.

6 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 6 Inom tillverkningsindustrin är exempelvis arbetskraftskostnaderna högre inom såväl som. Skillnaden gentemot de tyska arbetskraftskostnaderna är relativt liten, men de belgiska arbetskraftskostnaderna är cirka elva procent högre än de svenska. Hursomhelst kan vi konstatera att de svenska arbetskraftskostnaderna är drygt 20 procent högre än genomsnittet för. Liksom är fallet för näringslivet i stort är arbetskraftskostnaderna inom den baltiska tillverkningsindustrin cirka en tiondel av den svenska nivån. Eurostats statistik visar att skillnaden i arbetskraftskostnad mellan och genomsnittet för är större i tjänstesektorn än i tillverkningsindustrin. Den svenska tjänstesektorns genomsnittliga arbetskraftskostnad är nästan 35 procent högre än genomsnittet för. En förklaring till den stora skillnaden kan vara de höga skatterna på arbete i relativt många andra EU-länder, vilket har som följd att vissa tjänster som karakteriseras av en något lägre produktivitet knappt tillhandahålls i, åtminstone inte i den vita sektorn. Ytterligare en förklaring kan vara det faktum att en stor del av den svenska tjänstesektorn, till skillnad från tillverkningsindustrin, fortfarande inte är utsatt för utländsk konkurrens. Detta förhållande ändras emellertid snabbt, inte minst i takt med en ökad internationell tjänstehandel Arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = *Data för avser Cypern Slovenien Malta Tjeckien Ungern Polen Slovakien Estland Litauen Lettland Arbetskraftskostnader inom privat tjänstesektor, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = Slovenien Cypern Malta Tjeckien Ungern Polen Estland Slovakien Litauen Lettland *Data för och avser Data för Irland saknas. Arbetskraftskostnader inom byggsektor, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = EU-25 EU-25 Även inom byggsektorn är de svenska arbetskraftskostnaderna drygt 30 procent högre än genomsnittet för. Liksom är fallet för tjänstesektorn speglar detta sannolikt en bristande grad av konkurrens från utlandet. Konkurrensen tenderar dock att brytas in även i denna traditionellt skyddade sektor, vilket bland annat illustreras av det i EU-domstolen pågående Vaxholmsfallet där det lettiska byggföretaget Laval anser sig diskriminerat av svenska fackföreningen Byggnads *Data för Irland saknas. Cypern Slovenien Malta Tjeckien Polen Estland Ungern Slovakien Litauen Lettland EU-25

7 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 7 2. ÄR ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA FÖR HÖGA? Det faktum att arbetskraftskostnaderna har ökat snabbare och idag är högre än i våra konkurrentländer behöver inte vara något problem i sig. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns det nödvändigtvis inte något egenvärde i att minimera arbetskraftskostnaderna. Ett sätt att undersöka huruvida de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna är samhällsekonomiskt hållbara är att studera svensk respektive europeisk statistik över ekonomisk tillväxt, produktivitet och marknadsandelar. 2.1 EKONOMISK TILLVÄXT Om den ekonomiska tillväxten har varit högre i än i omvärlden skulle man kunna argumentera att det inte är mer än rättvist att även svenska arbetstagare får sin beskärda del av den växande kakan. Den svenska tillväxten, mätt som ökningen av real BNP, har varit större i än i, men skillnaden är försumbar. Mellan 1995 och 2005 ökade s reala BNP med cirka 25,6 procent, samtidigt som -ländernas reala BNP ökade med 24,5 procent. Det faktum att s ekonomiska tillväxt inte har varit mer än marginellt högre än tillväxten i övriga -länder bekräftas dessutom av Eurostats statistik över medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP/capita. Under perioden har klättrat förbi EU:s problembarn, samtidigt som vi har blivit omkörda av de mer dynamiska ekonomierna Irland och. Såväl 1995 som 2005 var s köpkraftsjusterade BNP/capita sex procent över genomsnittet för EU- 15. Och såväl då som nu intar vi en mellanposition i -ländernas välståndsliga. Sammantaget kan man konstatera att de svenska tillväxtsiffrorna inte direkt rättfärdigar våra höga arbetskraftskostnader Real BNP-tillväxt, Index 1995 = 1998 Källa: Statistiska Centralbyrån, Eurostat, samt egna beräkningar BNP per capita, Justerat för köpkraft (PPS), Index = Irland Irland

8 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen PRODUKTIVITET Om den genomsnittliga produktiviteten inom det svenska näringslivet är högre än i andra länder skulle man kunna argumentera att även arbetskraftskostnaderna borde kunna tillåtas vara högre. Produktivitet kan mätas på en rad olika sätt. Ett vanligt sätt är att undersöka produktionsvärdet per arbetad timma, vilket erhålls genom att dividera BNP med antalet arbetade timmar i ekonomin. Detta kan bland annat illustreras i form av volymförändring, real förändring, relativ nivå i löpande priser, eller relativ nivå i köpkraftsjusterade termer. Eurostat väljer att jämföra EUländernas produktivitet i termer av köpkraftsjusterad BNP per arbetad timma. Enligt det måttet har den svenska 90 produktiviteten gått från att ha varit cirka två procent lägre än genomsnittet för 1995, till att 2004 vara 0,6 procent högre än genomsnittet för. 6 har med andra ord haft en något bättre produktivitetsutveckling än EU- 15, men skillnaden i nivå är fortfarande marginell. Eftersom skillnaden i köpkraftsjusterad BNP/capita var oförändrad mellan 1995 och 2004, vilket illustrerades i föregående avsnitt, kan produktivitetsskillnaden helt och hållet förklaras av att antalet arbetade timmar har utvecklats i en långsammare takt i. Vid en jämförelse med samtliga -länder framgår att produktiviteten i den svenska ekonomin är medelmåttig ur ett västeuropeiskt perspektiv. I sex länder är produktiviteten högre och i åtta länder är produktiviteten lägre. Möjligtvis kan den förhållandevis låga produktiviteten delvis förklaras av att den offentliga sektorn är större i än i övriga länder, vilket drar ned vår genomsnittliga produktivitet. Samtidigt tenderar emellertid höga arbetskraftskostnader att slå ut lågproduktiva branscher, vilket innebär att den genomsnittliga produktiviteten i ekonomin blir högre än vad den annars skulle ha varit. Sammantaget kan vi dock dra slutsatsen att produktivitetsstatistiken inte rättfärdigar s höga arbetskraftskostnader Irland Produktivitet i, BNP per arbetad timma, PPS, Index = Produktivitet i, 2004 BNP per arbetad timma, PPS, Index = Dessvärre har Eurostat ännu inte publicerat produktivitetsstatistik avseende 2005 för samtliga länder.

9 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen MARKNADSANDELAR Om svenska företags marknadsandelar har utvecklats bättre än marknadsandelarna för företag i andra länder skulle man kunna hävda att de höga arbetskraftskostnaderna inte har hämmat den svenska konkurrenskraften. s världsmarknadsandel har successivt sjunkit de senaste tio åren svarade den svenska exporten för cirka 1,6 procent av världens totala export. Tio år senare hade andelen sjunkit till cirka 1,4 procent. Denna trend delar med de flesta andra utvecklade länder. Parallellt har en rad utvecklingsländer, inte minst i Asien, vunnit marknadsandelar. Drygt hälften av den förlust i världsmarknadsandelar som OECD har erfarit sedan 1995 kan förklaras av en ökad världsmarknadsandel för Kina. 7 Då vi i denna rapport främst ämnar jämföra den svenska utvecklingen med, är det intressant att avgränsa exportjämförelsen till ett europeiskt perspektiv. Mellan 1995 och 2005 ökade den svenska exportvolymen med 94 procent, vilket kan jämföras med en ökning om 73 procent för. Samtidigt har svenska exportpriser sjunkit med tre procent, vilket kan jämföras med en exportprisökning om tio procent för. Svenska företag har med andra ord exporterat ett snabbt växande antal varor och tjänster till fallande priser. Den goda exportvolymen har därmed inte resulterat i en lika fördelaktig utveckling av våra marknadsandelar. Tio av -länderna har haft en bättre utveckling av exportvärdet, mätt i euro, än. Det innebär att har tappat marknadsandelar i förhållande till övriga -länder, vilket illustreras i diagrammet ovan till höger. Vid en närmare analys av ländernas exportutveckling på den snabbt växande kinesiska marknaden visar det sig att även där har tappat marknadsandelar relativt övriga. Huruvida svenska företags dåliga utveckling på världsmarknaden kan förklaras av alltför höga arbetskraftskostnader är naturligtvis 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Irland Andelar av :s totala export Förändring i procentenheter, svårt att avgöra men vi kan trots det konstatera att den svenska exportstatistiken inte motiverar högre arbetskraftskostnader i än i våra konkurrentländer. samt egna beräkningar 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 Irland Andelar av :s totala export till Kina Förändring i procentenheter, * *Data saknas för Källa: National Bureau of Statistics, China s världsmarknadsandel, Svensk export som andel av global export, procent Källa: OECD Economic Outlook Database 7 Kinas världsmarknadsandel har under ökat från 2,3 procent 1995 till 6,6 procent 2005.

10 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen EFFEKTEN AV FÖR HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER Utifrån statistik över BNP-tillväxten, produktiviteten, samt marknadsandelarnas utveckling är det svårt att rättfärdiga högre arbetskraftskostnader i än i våra konkurrentländer. Detta till trots är våra arbetskraftskostnader märkbart högre än i andra jämförbara länder. Frågan är då vad effekten av för höga arbetskraftskostnader blir, samt om det i det perspektivet går att dra någon lärdom av svensk ekonomisk historia. 3.1 DÅ: ÖKAD INFLATION OCH FALLANDE VÄXELKURS På och 1980-talet kompenserade svenska företag de höga ökningarna av 10,0 arbetskraftskostnaderna genom att ta ut högre priser, vilket resulterade i att inflationstakten i 9,0 var högre än i konkurrentländerna. Den höga inflationen urholkade i sin tur penningvärdet, med en fallande krona som följd. I praktiken skedde denna kronförsvagning genom upprepade devalveringar. Alltför stora ökningar av arbetskraftskostnaderna skapade således stor obalans i ekonomin under dessa decennier som sedermera resulterade i devalveringar. 8,0 7,0 6,0 Den svenska växelkursen, SEK/euro 5, Källa: OECD Economic Outlook Database Omkring 1990 deklarerade politikerna att det måste bli ett slut på devalveringspolitiken. Inflationstakten skulle pressas tillbaka till omvärldsnivå. Under de följande turbulenta åren övergavs den fasta växelkursen, varefter ett mål om prisstabilitet infördes. Sedan dess kan man konstatera att penningpolitiken har varit lyckosam i detta avseende; inflationstakten har det senaste decenniet legat väl i nivå med omvärlden. 3.2 NU: OBALANS GENERERAS PÅ ARBETSMARKNADEN Trots att inflationstakten har pressats till omvärldsnivå, har ökningstakten av arbetskraftskostnaderna fortfarande varit snabbare i än i omvärlden. Under den nuvarande penning- och valutapolitiska regimen resulterar med andra ord inte snabba ökningar av arbetskraftskostnaderna i ökad inflation och fallande växelkurs. Obalans skapas emellertid fortfarande. Skillnaden är att obalansen numera klingar ut på annat sätt. Stigande arbetskraftskostnader innebär för det första att det blir mindre fördelaktigt för företag att anställa. För det andra medför den ökade inflationsrisken att Riksbanken måste föra en mer restriktiv penningpolitik, vilket hämmar den generella aktiviteten i ekonomin. Det som är gemensamt för dessa två faktorer är att sysselsättningen tenderar att utvecklas sämre än vad den annars skulle ha gjort. Konjunkturinstitutet redovisar i sin Lönebildningsrapport ett tydligt, negativt samband mellan arbetskraftskostnader och sysselsättning. I rapporten jämförs två alternativa utfall i avtalsrörelsen. I det så kallade höga alternativet antas lönerna stiga med 1,2 procentenheter mer per år jämfört med det så kallade låga alternativet. Detta beräknas medföra en negativ sysselsättningseffekt motsvarande jobb på lite längre sikt. 8 8 Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten 2006.

11 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 11 Antagandet att höga arbetskraftskostnader resulterar i en sämre sysselsättningsutveckling bekräftas av Eurostats sysselsättningsstatistik för och under perioden Under denna period ökade den svenska sysselsättningen med cirka 5,5 procent, samtidigt som sysselsättningen ökade med cirka tolv procent inom. De kraftiga ökningarna av arbetskraftskostnaderna inom det svenska näringslivet är sannolikt en viktig bidragande orsak till den i svagare sysselsättningsutvecklingen Sysselsättningsutveckling, Index 1995 = EN HÄMMAD STRUKTUROMVANDLING Sysselsättningen inom såväl den svenska industrin som de flesta andra - ländernas industri har sjunkit påtagligt sedan Sammantaget har industrisysselsättningen sjunkit med cirka 8 procent i och ungefär lika mycket i. Till följd av återkommande rationaliseringar kombinerat med en ökande utflyttning av produktion till lågkostnadsländer kan vi vänta oss att denna negativa trend fortsätter även i framtiden. Man skulle kunna förklara denna utveckling som det ena ledet i en väl fungerande strukturomvandling. Detta förutsätter emellertid att sysselsättningen utvecklas mer fördelaktigt inom andra branscher i ekonomin. En allmän uppfattning är att västvärldens länder för närvarande går igenom en utvecklingsfas från industri- till tjänstesamhälle. Inom den svenska privata tjänstesektorn har dessvärre sysselsättningen utvecklats avsevärt sämre än inom motsvarande sektor i. Mellan 1995 och 2005 ökade sysselsättningen inom denna sektor med 14 procent, vilket kan jämföras med en ökning om 22 procent i genomsnitt för. Mycket pekar med andra ord på att de höga arbetskraftskostnaderna, i kombination med höga inkomstskatter, hög moms, samt en rigid arbetsmarknadslagstiftning, hämmar den svenska strukturomvandlingen Sysselsättningsutveckling inom industrin, Index 1995 = Sysselsättningsutveckling inom privat tjänstesektor Index 1995 =

12 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen SLUTSATS Den svagare sysselsättningsutvecklingen i har varit påtaglig, inte minst de senaste fem åren. Under dessa år har också de svenska arbetskraftskostnaderna varit bland de högsta i Europa. I detta läge står vi nu, mitt under brinnande högkonjunktur med snabbt stigande sysselsättning och inför en avtalsrörelse där löneavtal skall tecknas för drygt 2,8 miljoner arbetstagare. Om inte den kommande avtalsrörelsen blir återhållsam hotar en mycket allvarlig situation för såväl det svenska näringslivet som den svenska arbetsmarknaden. Återigen riskerar den svenska ekonomin att hamna i en kostnadskris av det slag som tidigare utlöste devalveringar. Nu kommer inte en fallande växelkurs att rädda det svenska näringslivet. Följden blir istället att företag slås ut från marknaden, flyttar ut produktion och investeringar, eller rationaliserar verksamhet, vilket i sin tur påverkar sysselsättningen negativt. Olika tal om löneutrymmen, produktivitetstillväxt, vinster, med mera, är alla irrelevanta när det kommer till en internationell jämförelse. Det allenarådande kvittot på hur en avtalsrörelse förlöper är att studera vad som händer på arbetsmarknaden. Om sysselsättningen utvecklas svagare i än i omvärlden samtidigt som den ekonomiska tillväxten är i paritet med omvärlden är det ett uttryck för att arbetskraftskostnaderna i har stigit för mycket.

13 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen APPENDIX. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UPPDELAT EFTER BRANSCHER. Arbetskraftskostnader inom näringslivet EU-25, euro per timma* Arbetskraftskostnader inom tillv.industrin EU-25, euro per timma* Index = 2003 Index = , , Cypern 46 Cypern 40 Slovenien 45 Slovenien Malta 35 Malta Tjeckien 23 Tjeckien 21 Ungern 22 Ungern 20 Polen 20 Polen 17 Slovakien 17 Slovakien 16 Estland 17 Estland 15 Litauen 13 Litauen 12 Lettland 10 Lettland 9 EU EU *Data för avser 2002, data för Irland saknas. *Data för Irland saknas. Arbetskraftskostnader inom byggsektor EU-25, euro per timma* Arbetskraftskostnader inom privat tjänstesektor EU-25, euro per timma* Index = 2003 Index = , , Cypern Slovenien 42 Slovenien Cypern Malta 25 Malta 35 Tjeckien 24 Tjeckien 25 Polen 19 Ungern 23 Estland 19 Polen 21 Ungern 18 Estland 18 Slovakien 17 Slovakien 18 Litauen 13 Litauen 14 Lettland 10 Lettland 10 EU EU *Data för Irland saknas. *Data för och avser Data för Irland saknas.

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

New figures for Sweden

New figures for Sweden New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Fakta om. Sveriges ekonomi 2001

Fakta om. Sveriges ekonomi 2001 Fakta om Sveriges ekonomi 2001 1 Skriften har tagits fram av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har deltagit: Lars-Olof Jacobsson, projektledare Lars Jagrén Patrik Karlsson Anders Rydeman

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Sida: 2 av 29 Innehållsförteckning Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft... 1 Sammanfattning... 3 Befolkningsökningen

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Utgångspunkter för AVTAL16

Utgångspunkter för AVTAL16 Utgångspunkter för AVTAL16 201 1(4) Utgångspunkter för Avtal-16 Den 31 mars 2016 löper de största kollektivavtalen inom handeln ut. Under februari och mars kommer Svensk Handel tillsammans med Handelsanställdas

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna 4 av 5 rapport en håller krisorterna under armarna Det är framför allt i de små företagen i Göteborgsregionen 1, liksom i Sverige i stort, som jobben och tillväxten finns. Det är fler som är sysselsatta

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en

Läs mer

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012 Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys våren 2011 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2013 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation

Läs mer

Arbetsrapport R2008:010. Kvinnors företagande. en statistisk översikt. Måns Lindberg och Björn Falkenhall

Arbetsrapport R2008:010. Kvinnors företagande. en statistisk översikt. Måns Lindberg och Björn Falkenhall Arbetsrapport R2008:010 Kvinnors företagande en statistisk översikt Måns Lindberg och Björn Falkenhall Arbetsrapport R2008:010 Kvinnors företagande - en statistisk översikt Måns Lindberg och Björn Falkenhall

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

Brist på arbetskraft i Stockholm

Brist på arbetskraft i Stockholm 2008 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Brist på arbetskraft i Stockholm Sammanfattning Konjunkturen i Stockholm nådde under år 2007 rekordnivåer inom flera branscher. Samtidigt som det

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Granskning av oppositionens politik

Granskning av oppositionens politik Granskning av oppositionens politik Finansminister Anders Borg 29 april 213 Sverige har högst arbetskraftsdeltagande och näst högst sysselsättningsgrad i EU Befolkningen 15 74 år efter arbetskraftstillhörighet

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna...

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment AM 110 SM 1501 Utvecklingen av tidsbegränsat anställda Trends for persons in temporary employment I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2014 ger en beskrivning av hur antalet och andelen tidsbegränsat

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport från Svensk Mjölk NR 2. 2011 Sammanfattning Fortsatt stark mejerimarknad, även om världsmarknadspriserna för mejeriprodukter har sjunkit något den senaste tiden. Även priserna i Fonterras

Läs mer

Socialdemokraterna, arbetslösheten och partiets bäst-i-eu-mål

Socialdemokraterna, arbetslösheten och partiets bäst-i-eu-mål Liberalerna 1 2014 06 09 Socialdemokraterna, arbetslösheten och partiets bäst-i-eu-mål Av Carl B Hamilton och Katarina Bergkvist Sammanfattning Socialdemokraterna har satt upp målet att år 2020 ska ha

Läs mer