Arbetsmarknadsekonomi lönebildning, arbetsmarknadens parter och kollektivavtal. Lars Calmfors Föreläsning 1 för ESV

Transkript

1 Arbetsmarknadsekonomi lönebildning, arbetsmarknadens parter och kollektivavtal Lars Calmfors Föreläsning 1 för ESV

2 Innehåll 1. Olika lönebildningsmodeller 2. Kollektivtal, fack och arbetsgivare i Sverige och andra länder 3. Olika synsätt på kollektivavtal 4. Grundmodell för att analysera avtalsförhandlingar mellan fack och arbetsgivare: enskilt företag och lokalt fack 5. Modifieringar av och brister i modellen 6. Modellen i allmän jämvikt: jämviktsarbetslöshet 7. Betydelsen av graden av samordning 8. Industrins märkessättning i Sverige 9. Löneökningar utöver avtalen och sifferlösa avtal

3 Modeller för lönebildning och sysselsättning 1. Marknadsjämvikt mellan utbud och efterfrågan 2. Sökmodell med reservationslön 3. Monopsonmodellen 4. Kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack 5. Matchnings- (och sök)modell à la Mortensen- Pissarides

4 Mortensen-Pissaridesmodellen Den work-horse model som är mest etablerad Flöden in och ut ur arbetslöshet Arbetsmarknadsfriktioner innebär samtidig förekomst av vakanser och arbetslöshet En anställd i varje företag Free-entry-condition innebär att vinsten av att öppna en vakans är noll i jämvikt Förhandling om lönen mellan den enskilda löntagaren och företaget - individuell lönebildning Ingen roll för fackföreningar och kollektivavtal

5 Täckningsgrad för kollektivavtal , procent av alla anställda OECD USA Storbritannien Nya Zeeland Korea Kanada Japan Irland Australien Ungern Tjeckien Slovenien Slovakien Polen Litauen Lettland Estland Spanien Portugal Italien Grekland Frankrike Österrike Tyskland Schweiz Nederländerna Luxemburg Belgien Sverige Norge Island Finland Danmark Senaste år Tidigaste år

6 Facklig organisationsgrad , procent av alla anställda OECD USA Storbritannien Nya Zeeland Korea Kanada Japan Irland Australien Ungern Tjeckien Slovenien Slovakien Polen Litauen Lettland Estland Spanien Portugal Italien Grekland Frankrike Österrike Tyskland Schweiz Nederländerna Luxemburg Belgien Sverige Norge Island Finland Danmark Senaste år Tidigaste år

7 Arbetsgivarnas organisationsgrad , procent av anställda i privat sektor Storbritannien Korea Irland Spanien Portugal Italien Grekland Frankrike Ungern Tjeckien Slovenien Slovakien Polen Litauen Lettland Estland Österrike Tyskland Nederländerna Luxemburg Belgien Sverige Norge Island Finland Danmark Senaste år Tidigaste år

8 Kollektivavtalens täckningsgrad och arbetsgivarnas organisationsgrad, procent Kollektivavtalens täckningsgrad FI IS FR IT DK PT SI ES NO DE CZ GR SK EE HU IE PL LV GB LT TR BE AT NL SE R² = 0, Arbetsgivarnas organisationsgrad

9 Kollektivavtalens täckningsgrad och facklig organisationsgrad, procent Kollektivavtalens täckningsgrad HU EE LV LT FR ES PT AT BE FI NL SE IS IT DK SI DE NO CZ GR SK IE GB PL TR R² = 0, Facklig organisationsgrad

10 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare i Sverige, procent av anställda år Facklig organisationsgrad Arbetsgivarnas organisationsgrad Täckningsgrad för kollektivavtal

11 Förhandlingsnivå för kollektivavtal Grekland Irland Estland Luxemburg Ungern Litauen Storbritannien Lettland Turkiet Slovakien Polen Tjeckien Australien Chile Colombia Costa Rica Japan Korea Mexico Nya Zeeland USA Norge Österrike Finland Italien Schweiz Portugal Spanien Sverige Island Belgien Tyskland Nederländerna Danmark Frankrike Slovenien Huvudsakligen på företagsnivå Avtal bara på företagsnivå Huvudsakligen på högre nivå Avtal både på företagsnivå och högre nivå

12 Olika typer av koordinering i olika länder Typ av koordinering Patternbargaining State imposed/induced Inter/Intra-associational Österrike Belgien Österrike Danmark Finland Finland Tyskland Japan Stark Japan Nederländerna Grad av koordinering Nederländerna Norge Sverige Frankrike Norge Sverige Schweiz Frankrike Island Begränsad Italien Portugal Slovenien Spanien

13 Olika synsätt på fack och kollektivavtal Ekonomisk snedvridning Lön och andra anställningsförmåner drivs upp över marknadsjämviktsnivån Insiders gynnas på bekostnad av outsiders Icke marknadskonform lönesammanpressning Effektivitetshöjande Arbetsgivares monopsonmakt motverkas Jämn spelplan för företagen Lönesammanpressning fungerar som en kollektiv försäkringsinstitution Sänkta transaktionskostnader

14 Lönespridning (P90/P10) och kollektivavtalens täckningsgrad Lönespridning 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 TR CR LT US KR PL CL LV EE MX HU JP NZ IL CA SK GB IE GR CZ CH DE LU AU SI NO PT ES IT NL DK R² = 0,49 AT IS FR FI SE BE 1, Kollektivavtalens täckningsgrad

15 Lönespridning (P90/P10) och facklig organisationsgrad Lönespridning 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 CR US IL KR PL CL IE LT LV EE MX PT CA HU SK DE GB TR CZ AU SI ES AT NL GR LU FR JP NZ CH IT NO BE FI SE DK R² = 0,32 IS 1, Facklig organisationsgrad

16 The right-to-manage model Varje företag förhandlar med ett lokalt fack Till företaget hör en given pool av arbetare som kan vara anställda eller arbetslösa Ingen rörlighet mellan olika pooler Alla arbetare är organiserade i det lokala facket Avtalsförhandling mellan facket och företaget Det lokala facket vill ha både en hög lön för medlemmarna och hög sysselsättning Företaget vill ha så hög vinst som möjligt När lönen avtalats bestämmer företaget sysselsättningen (right to manage) Facket måste ta hänsyn till att en högre lön för medlemmarna innebär lägre sysselsättning Arbetarna samlas vid fabriksporten och de tillgängliga jobben för avtalsperioden lottas ut bland medlemmarna

17 Symboler U = Fackets nytta w = Reallönen b = Real arbetslöshetsersättning L = Sysselsättningen M = Antalet medlemmar i facket Π = Företagets vinst om det producerar U o = Fackets nytta om inget avtal med företaget och ingen produktion Π o = Företagets vinst om inget avtal med facket och ingen produktion γ = Fackets relativa förhandlingsstyrka α = Produktionens elasticitet m.a.p. sysselsättningen B = Nashs förhandlingsprodukt

18 Fackets nyttofunktion w = Den enskilda medlemmens nytta om sysselsatt = Reallönen b = Den enskilda medlemmens nytta om arbetslös = Reala arbetslöshetsersättningen L/M = Den enskilda medlemmens sannolikhet att vara sysselsatt 1 L/M Den enskilda medlemmens sannolikhet att vara arbetslös Facket vill maximera den förväntade nyttan för en representativ medlem: U = LL MM w + (1 LL MM ) b

19 Nashs förhandlingslösning Lönen sätts så att Nashs förhandlingsprodukt maximeras: B = (U U o ) γ (Π Π o ) 1 γ B är ett vägt geometriskt medeltal av rents för fack och arbetsgivare. Rents är vinsten för varje part av att komma överens i förhållande till att inte komma överens. Om inget avtal sluts, så får alla medlemmar arbetslöshetsersättningen b. är U o = b. Om inget avtal sluts, så blir företagets vinst noll. är Π o = 0.

20 Företagets vinst och sysselsättningen Företagets produktion är L α / α där 0 < α < 1 Företagets vinst är produktionen minus lönesumman. Π = LLαα αα w L Företaget väljer sysselsättningen L givet reallönen w så att vinsten maximeras: ΠΠ LL = Lα-1 w = 0 L α-1 = w L = ww 1 αα 1 Detta är företagets efterfrågan på arbetskraft.

21 ln L = 1 ln w αααα ddllllll = dddd / dddd = 1 < 0 ddllllll LL ww αααα 1 αααα är sysselsättningens elasticitet m.a.p. reallönen. Vi kan också beräkna företagets vinst när den optimala sysselsättningsnivån valts: 1 αα wl = αα ddllllll = ddππ / dddd = αα ddllllll ΠΠ ww Π= LLαα αα αα αα 1 Efterfråge - och vinstelasticiteter αα wwαααα < 0 αααα är vinstens elasticitet m.a.p. reallönen.

22 Max B = (U U o ) γ (Π Π o ) 1-γ w Enklare lösa: Max ln B = γ ln (U U o ) + (1 γ) ln (Π Π o ) ln w Maximering av Nashs förhandlingsprodukt U U o = LL MM w + (1 LL MM ) b b = LL MM (w b) Π Π o = LLαα αα wl L = ww 1 αααα = γγ( LL/ ww) (LL/ww) + γγww ww bb + 1 γγ ( / ww) (ΠΠ/ww) (1) (2) (3) = 0 (A)

23 Tolkning av maximeringsvillkoret (1) = Sysselsättningsförlusten för facket till följd av en löneökning vägd med fackets relativa förhandlingsstyrka (2) = Nyttovinsten för facket av att sysselsatt medlem får högre lön vägd med fackets relativa förhandlingsstyrka (3) = Vinstminskningen för företaget av högre lön vägd med företagets relativa förhandlingsstyrka Lönen sätts så att värdet av en ytterligare löneökning för facket exakt balanseras av förlusten för företaget (där varje part vägs in med sin relativa förhandlingsstyrka).

24 Löneekvation Ekvation (A) kan skrivas om till: γγ αα 1 + γγ 1 (bb/ww) + 1 γγ αα αα 1 = 0 Lösning ger: w = γγ+αα(1 γγ) b αα sätts reallönen w som ett pålägg på arbetslöshetsersättningen b eftersom γγ+αα (1 γγ) αα > 1 Detta inses eftersom: γγ + αα 1 γγ > αα γγ + αα αα γγ > αα γγ 1 αα > 0

25 Skatter i modellen Anta att sysselsatt medlems nytta är (1 t w )w, där t = proportionell skattesats på inkomsten av arbete Anta att arbetslös medlems nytta är (1 t b )w, där t b = proportionell skattesats på arbetslöshetsersättningen γγ+ αα (1 γγ) Då får vi (1 t w )w = (1 t αα b ) b Lönen efter skatt blir pålägg på arbetslöshetsersättningen efter skatt Anta samma skatt på löneinkomst och arbetslöshetsersättning så att t w = t b = t Förändring av t har då ingen effekt på lönen Men sänkning av t w givet t b (jobbskatteavdrag) sänker lönen

26 Diskussion av modellen Lätt utvidga modellen till mer normala nyttofunktioner för individerna med avtagande marginalnytta Skilja mellan tidigare sysselsatta insiders (företräde till jobben) och outsiders: inget lotteri om jobben utanför fabriksportarna varje morgon - turordningsregler - tillfällig efterfrågeminskning minskar sysselsättningen: när efterfrågan ökar igen ökar inte sysselsättningen utan bara lönerna Förhandla om flera variabler: - arbetstid - sysselsättningen (kan vara realistiskt vid nedskärningar om det är lokala förhandlingar men knappast annars) - permitteringslön Största svagheten: ingen rörlighet mellan företag - partiell och inte allmän jämvikt

27 Omtolkning av den partiella jämviktsmodellen I den partiella jämviktsmodellen (ingen rörlighet mellan företagen) är lönen ett pålägg på arbetslöshetsersättningen: w = [γγ + α(1 γγ)] b/α En mer generell tolkning av b är som den förväntade inkomsten för en person knuten till företag i men som inte får arbete där. Kalla denna ww. Anta nu att en sådan person också kan söka arbete i andra företag. Sannolikheten att få arbete i resten av ekonomin är ll, där ll är sysselsättningsgraden i hela ekonomin (sysselsättningen/arbetskraften). Sannolikheten att vara arbetslös är (1 ll). Låt w i vara reallönen i företag i, w = den genomsnittliga lönen i hela ekonomin och b = arbetslöshetsersättningen. Då gäller: γγ+ αα (1 γγ) w i = ww αα ww = llw + (1 ll)b

28 w i = γγ+ αα (1 γγ) αα Allmän jämvikt [llw + (1 ll)b] w i = w om alla företag är lika (symmetrisk jämvikt) Låt γγ+ αα (1 γγ) αα Då fås: w = m [llw + (1 ll)b] mm (1 ll) = m = påläggsfaktorn w = b 1 mmmm Lönen är fortfarande ett pålägg på arbetslöshetsersättningen eftersom m (1 ll) > 1 mll m mll > 1 mll m > 1

29 Lönesättningskurvan w = dddd ddll mm (1 ll) 1 mmmm b = mm (mm 1) (1 mmmm) 2 b > 0 Positivt samband mellan sysselsättningsgrad och reallön Positivt lutande lönesättningskurva Skärningen mellan lönesättningskurvan och efterfrågekurvan ger jämviktssysselsättningen

30 Lönesättningskurvan, forts. Jämviktssysselsättningen ökar om - lägre arbetslöshetsersättning - lägre förhandlingsstyrka för facket - högre arbetskraftsefterfrågan Ökad arbetskraftsefterfrågan - fler anställda i offentlig sektor - expansiv finanspolitik: ökad efterfrågan på varor - inte penningpolitik som bara påverkar prisnivån eftersom det är en real modell

31 Empiriska studier Få studier av sambandet mellan arbetslöshetsersättning och reallön Den enkla modellen säger att reallönens elasticitet m.a.p. arbetslöshetsersättningen är 1 -Forslund, Gottfries & Westermark (2008): 0,28-0,52 -Bennmarker, Calmfors & Larsson (2013): 0,1-0,2 Reallönens elasticitet m.a.p. arbetslösheten enligt Blanchflower Oswald: 0,1. Inte så populärt längre estimera lönesättningskurvor -kausalitetsproblem -i stället reducerad form för arbetslösheten

32 Hur bestäms arbetslöshetsersättningen? Konstant real arbetslöshetsersättning Konstant ersättningsgrad Båda inslagen i svensk arbetslöshetsförsäkring - fixerade golv/tak - 80, 70, 65 procent r = Ersättningsgraden w = b = rw w = 1 = mm (1 ll) 1 mmmm mm (1 ll) 1 mmmm mm (1 ll) 1 mmmm ll = 1 rrrr mm 1 rr dddd dddd r b rw = mm (1 mm) [mm 1 rr ] 2 < 0

33 Jämvikt med konstant ersättningsgrad Jämviktssysselsättningen beror bara på arbetsmarknadsinstitutioner - ersättningsgrad - relativ förhandlingsstyrka Ingen effekt av förskjutningar av efterfrågekurvan på jämviktssysselsättningen -bara på reallönen Skattning av jämviktsarbetslösheten enbart med arbetsmarknadsinstitutioner som förklarande variabler - arbetslöshetsersättning (ersättningsgrad, ersättningsperiodens längd) - skatter - arbetsmarknadspolitik - graden av samordning i avtalsförhandlingarna - facklig organisationsgrad - kollektivavtalens täckningsgrad - (produktmarknadsregleringar)

34 Jämvikt med konstant ersättningsgrad ww ww ll * ll

35 Bassanini-Duval