Finanspolitiskt handlingsutrymme internationellt och i Sverige

Transkript

1 Finanspolitiskt handlingsutrymme internationellt och i Sverige Lars Calmfors Vårkonferensen, NHH, Bergen 1 juni 2010

2 Finanspolitiska rådet Myndighet som ska göra oberoende utvärdering av måluppfyllelsen i regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik - långsiktigt hållbara offentliga finanser, överskottsmål, utgiftstak och avvägning med hänsyn till konjunkturen - sysselsättning och tillväxt - granska angivna grunder för den ekonomiska politiken - granska analysunderlag Årlig rapport Åtta ledamöter - sex akademiska forskare - två f d politiker Litet (!) kansli

3 Förändring i real BNP per person i arbetsför ålder , procent Polen Korea Grekland Australien Slovakien Norge Schweiz Österrike Nederländerna Portugal Frankrike Tyskland Tjeckien USA Belgien Nya Zeeland OECD Japan Kanada Spanien Storbritannien Ungern Danmark Italien Finland Sverige Luxemburg Island Turkiet Mexiko Irland

4 Förändring av offentligt finansiellt sparande , procent av BNP Ungern Schweiz Österrike Tyskland Italien Slovakien Portugal Polen Nederländerna Japan Tjeckien Frankrike Belgien Australien Luxemburg Nya Zeeland OECD Korea Kanada Sverige Danmark Finland Norge Grekland USA Storbritannien Island Spanien Irland

5 Förändring av offentlig nettoskuld , procent av BNP Nya Zeeland Schweiz Danmark Australien Korea Norge Nederländern Kanada Ungern Tyskland Österrike Belgien Slovakien Tjeckien Sverige Polen OECD Italien Portugal USA Spanien Grekland Japan Storbritannien Finland Frankrike Irland Island

6 Förändring av offentligt underliggande primärt finansiellt sparande , procent av BNP Ungern Tjeckien Italien Schweiz Tyskland Sverige Österrike Belgien Japan Luxemburg Danmark Finland Nederländerna Frankrike Polen OECD Portugal Nya Zeeland Australien Kanada Storbritannien Grekland Norge USA Irland Spanien Island

7 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien Tjeckien Lettland Malta Nederländ Frankrike Portugal Belgien Österrike Tyskland Finland Polen Sverige Italien Estland Bulgarien Ungern Danmark

8 Finansiellt sparande och skuldkvoter, procent av BNP Finansiellt sparande Bruttoskuld Frankrike -8,2-8,6 84,5 92,5 Grekland -12,7-9,8 114,9 123,3 Irland -12,2-12,2 65,8 81,3 Italien -5,5-5,4 123,6 127,0 Japan -7,4-8,2 189,3 197,2 Portugal -6,7-7,6 83,8 90,9 Storbritannien -12,6-13,3 71,0 83,1 USA -11,2-10,7 83,9 92,4

9 Dekomponering av nettoskuldens förändring Förändring av nettoskulden som andel av BNP = (Primärt finansiellt sparandeunderskott som andel av BNP) + (Låneräntan Tillväxttakten) (Tidigare nettoskuld som andel av BNP) + Restpost.

10 Kan finanspolitiska åtstramningar vara expansiva? Sverige under 1990-talskrisen? Tidigare Danmark och Irland? Våra skattningar för Sverige under 1990-talskrisen stöder inte detta Sammanblandning med effekter av valutadeprecieringar? Expansiva effekter bara om kraftigt negativa efterfrågeeffekter från räntor och förväntningar om framtida åtstramningar i utgångsläget

11 Krav på finanspolitiken i vår omvärld Behov av tydliga och trovärdiga planer Det går knappast längre att betinga politiken på konjunkturutvecklingen Krav följa obetingad strategi: budgetkonsolidering oberoende av konjunkturutvecklingen Budgetkonsolideringarna måste vara snabba Förmodligen omöjligt att finjustera exitstrategierna

12 Pensionsreformer? Metod uppnå långsiktig hållbarhet samtidigt som man undviker negativa efterfrågeeffekter nu Diskussion om double dividend - högre efterfrågan nu om arbetstagarna tvingas arbeta längre i framtiden - ja, om man bara kan flytta lagstadgad pensionsålder - nej, om man ska skapa incitament för senare pensionering genom lägre framtida pensionsförmåner - i så fall negativ inkomsteffekt på både konsumtion och fritid Trovärdighet för framtida anpassningar?

13 De offentliga finanserna i EU-länderna 2010 och de finanspolitiska reglerna 15 Underskott 10 5 EE LU BG LV LT RO SI SK CZ ES PL CY DK FI SE UK IE PT FR NL AT DE HU MT BE GR IT Konsoliderad bruttoskuld

14 Finanspolitiska överväganden Utrymme för permanenta reformer Utrymme för tillfälliga stabiliseringspolitiska insatser Återgång till budgetöverskott 2012 utan diskretionära beslut om skattehöjningar eller utgiftsminskningar

15 Permanenta fall i sysselsättningsgraden efter tidigare kraftiga konjunkturkriser i de nordiska länderna Danmark Finland Norge Sverige

16 BNP-nivåns utveckling jämfört med 1990-talskrisen kv1 = kv1 = 100 Prognos

17 Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande jämfört med sista kvartalet innan BNP började falla, skillnad i procentenheter Sysselsättning 1990 kv1 = 100 Sysselsättning 2008 kv1 = 100 Arbetskraftsdeltagande 1990 kv1 = 100 Arbetskraftsdeltagande 2008 kv1 = 100

18 Osäkert reformutrymme Osäkerhet om krisens långsiktiga effekter på de offentliga finanserna Utfästelser om ofinansierade permanenta reformer bör inte göras Redan aviserade reformer kan behöva omprövas

19 Kalkyler för statslåneräntans känslighet för förändringar i skuldkvoten Statsskuldräntan kompenserar för default risk Ränteutgifterna för högre skuldsättning antas bli betalda genom höjda skatter Beräkning av sannolikhetsfördelning för att det ska krävas större ökningar av skatteintäkterna än som kan uppnås ens vid toppen på Lafferkkurvan Sannolikhetsfördelning för skuldnedskrivningar backas ut Beräkning av vilken riskpremie som krävs

20 Sambandet mellan den offentliga sektorns skuldkvot och statslåneräntan, 1990-talet jämfört med idag talet Idag

21 Men stabiliseringspolitiskt handlingsutrymme Ingen bindande hållbarhetsrestriktion för tillfälliga konjunkturinsatser Politiskt val mellan stabilisering och att snabbt återställa offentligfinansiellla buffertar Förlängning av tillfälliga statsbidrag till kommunerna 2011? - för att få viss sysselsättningsökning - risk för att bidragen ska ses som permanenta Regelsystem för att utjämna kommunernas inkomster över konjunkturcykeln behövs

22 Varför har Sverige stabiliseringspolitiskt manöverutrymme? Vi har inte behövt ge bankstöd Fallande kostnader för sjukförsäkring Bra track record från 1990-talet Starka offentliga finanser vid ingången till krisen Strikt finanspolitiskt ramverk sedan slutet av 1990-talet

23 Finansiellt sparande i procent av BNP

24 Tydligt finanspolitiskt ramverk Top-down approach - total utgiftsram bestäms först - utgiftsramarna för 27 utgiftsområden bestäms sedan Treåriga utgiftstak för statens utgifter Överskottsmål: finansiellt sparande på en procent av BNP över konjunkturcykeln Kommunalt balanskrav Oberoende utvärdering av finanspolitiken (!?) - Finanspolitiska rådet -CBO i USA - Ungern, Slovenien, Slovakien, Storbritannien - Frankrike?

25 Önskvärda förändringar av utgiftstaket Starkare restriktioner på skatteutgifter (tax expenditures) Förbud mot att bokföra utgifter på fel år I stället tydligt definierad undantagsklausul

26 Överskottsmålet Finansiellt sparande på en procent av BNP över konjunkturcykeln Oklart om tidigare avvikelser ska kompenseras eller inte

27 Regeringens indikatorer för avstämning av överskottsmålet, procent av BNP Tillbakablickande tioårsgenomsnitt 1,3 Konjunkturjusterat tillbakablickande tioårsgenomsnitt 1,4 Framåtblickande sjuårsindikator 0,7 0,5 0,3 Konjunkturjusterad sjuårsindikator 1,4 1,6 1,6 Strukturellt sparande 2,2 0,4 0,7 1,5 2,0 2,4

28 Tolkningen av överskottsmålet Regeringen verkar tycka att det är viktigare att försöka uppnå målet i framtiden än att verkligen göra det under en bestämd tidsperiod Sammanblandning av bakåtblickande och framåtblickande perspektiv - utvärdering av om målet har uppnåtts - planeringsverktyg för att målet ska uppnås framöver Använd bara två indikatorer! Särskild skrivelse till riksdagen om målavvikelse över viss storlek (0,5 procent av BNP?)

29 Övergripande motiv för överskottsmålet Långsiktigt hållbara offentliga finanser Samhällsekonomisk effektivitet och tax smoothing Intergenerationell rättvisa Försiktighetssparande för att ha stabiliseringspolitiskt handlingsutrymme

30 Varför en procent av BNP? Varför inte? Med nominell tillväxt på 4 procent per år konvergerar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet mot 25 procent av BNP Svårt säga vad som är bäst Trovärdighetsvinst om vi kan hålla fast vid målet nu

31 Vad betyder finanspolitiska ramverk? Korrelation mellan strikta ramverk och goda offentliga finanser Kausal relation eller förklaras både goda finanser och strikta ramverk av konsensus om värdet av budgetdisciplin? Konsensus om budgetdisciplin är en stor del av förklaringen

32 Alt-Lassens index över finanspolitisk transparens i OECD-länderna GRC ITA NOR BEL DNKDEU IRE ESP CHE AUT FRA ISL PRT CAN FIN NLDSWEAUSGBRUSA NZL

33 Finanspolitisk transparens och genomsnittligt budgetunderskott , procent av BNP 10 GRC Average deficit, ITA NOR BEL ESP DEU CHE IRE DNK PRT FRA AUT ISL CAN NLD SWE FIN AUS GBR USA NZL Fiscal transparency index

34 Finanspolitisk transparens och genomsnittlig bruttoskuld , procent av BNP 140 Average general government debt, GRC ITA NOR BEL DNK ESP DEU CHE IRE PRT AUT FRA ISL CAN NLD SWE FIN AUS GBR Fiscal transparency index USA NZL

35 Budgetunderskott i Danmark, Finland och Sverige Denmark Finland Sweden