Arbetskraften. Arbetskraften. Individer ej i arbete som andel av arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 6 6-1
|
|
- Lars Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Blanchard kapitel 6 Ekonomin påp medellång sikt 6-1 Arbetskraften Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas p arbetslösheten sheten av faktorer som arbetslöshetsers shetsersättning ttning och konkurrenstryck? I arbetskraften är r de som har jobb eller söker s jobb. Individer mellan som ej är r i arbetskraften kan vara studerande pensionerade på sabbatsår, i hemarbete. Sysselsättning är r de i arbetskraften som har ett arbete. En person är r sysselsatt enligt Arbetskraftsundersökningarna kningarna (AKU) om: han/hon under mätveckan utför r minst en timmes arbete som avlönad arbetstagare, som egen företagare f (inklusive fri yrkesutövare) eller som oavlönad medhjälpare i företag f som tillhör r familjemedlem i samma hushåll (personen är i arbete). han/hon normalt är r sysselsatt enligt ovan, men tillfälligt lligt är r frånvarande från arbetet under hela mätveckan (personen är tillfälligt lligt frånvarande nvarande). ersoner som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas r som sysselsatta T. ex. offentligt skyddat arbete, arbete vid Samhall, start av näringsverksamhet samt anställning med lönebidrag l eller anställningsst llningsstöd. Arbetskraftsdeltagandet är r kvoten mellan personer i arbetskraften och total befolkning (ofta i åldersgruppen år). Senast uppdaterad April -10 F4: sid. 2 Arbetskraften Individer ej i arbete som andel av arbetskraften Alla sysselsatta arbetar inte, de kan vara sjukskrivna, lediga av andra skäl. USA har högt h arbetskraftsdeltagande jämfj mfört med Europa. Också Sverige har högt h arbetskraftsdeltagande jämfj mfört med övriga Europa. Störst skillnader mellan länder l för f r kvinnor och äldre. Sverige har relativt sett höga h andelar frånvarande (sjuka). Också stor variation över tiden Ej i arbetskraften Frånvarande Arbetslösa F4: sid. 3 F4: sid. 4 Källa: AKU SCB 1
2 F4: sid. 5 Utanför arbetskraften,, 2007 Studerande 6% Hemarbetande Arbetssökande 27% Värnpliktiga Lediga 23% ensionärer Sjuka och sjukpensionärer Övrigt 3% 1,5% Betraktar sig som arbetssökande men 2% uppfyller inte 37% kriterierna enligt AKU Källa: SCB, AKU F4: sid. 6 Sysselsättning och arbetskraftsdeltagande i OECD 2006 (av befolkning 15-64) S y s s e ls ä ttn in g A r b e ts k r a fts d e lta g a n d e ( e m p lo y m e n t r a te s ) A u s tr a lia A u s tr ia B e lg iu m C a n a d a C z e c h R e p u b lic D e n m a r k F in la n d F r a n c e G e r m a n y G r e e c e Ic e la n d Ir e la n d It a ly J a p a n K o r e a L u x e m b o u rg M e x ic o N e th e r la n d s N o rw a y o la n d o r tu g a l S lo v a k R e p u b lic S p a in S w e d e n S w itz e r la n d T u r k e y U n ite d K in g d o m U n ite d S ta te s E u r o a r e a T o ta l O E C D N o t: S iffr o r n a fö r U S A g ä lle r Flöden mellan olika arbetsmarknadsstatus Stora flöden Bakom samma arbetslöshetsniv shetsnivå kan två olika situationer gömma g sig: Stora flöden, många m förlorar f jobbet men de flesta hittar också snabbt ett nytt jobb, eller Få som förlorar f jobbet men de som förlorar f jobbet har svårt att hitta ett nytt. Stora skillnader mellan Europa och USA i detta avseende. Genomsnittliga flöden per månad i USA,, (1) Flöden in och ut från sysselsättning är stora. (2) Relativt stocken är flödena in och ut ur arbetslösheten ännu större. Genomsnittlig tid i arbetslöshet ungefärligen 3 månader. (3) Stora flöden också in och ut ur arbetskraften. (4) Också stora jobbflöden, många nya jobb skapas och gamla försvinner. Sysselsatta 122 miljoner Ej i arbetskraften 59,3 Arbetslösa 6,2 miljoner miljoner F4: sid. 7 F4: sid. 8 2
3 F4: sid. 9 % Nyskapade och förlorade f jobb i tillverkningsindustrin i Sverige Här visar vi data över nyskapade och förlorade arbetstillfällen i tillverkningsindustrin i Sverige. Detta visar flödena av arbetstillfällen, snarare än flödena av löntagare. Dvs, om en person på ett jobb slutar och ersätts med en annan, räknades detta som ett flöde av löntagare men inte som ett jobb-flöde. Förlorade Nyskapade Källa: Doktorsavhandling, Fredrik Andersson, Uppsala, 200 Mindre flöden in och ut ur arbetslösheten sheten i Europa Inflöde Utflöde Belgien Denmark Finland France Germany Italy Netherlands Spain Sweden U.K Gen. sn.. ovan USA F4: sid Förändringar i arbetslösheten sheten Jobbhittartakt Förändringar i arbetslösheten sheten påverkar p individernas välfv lfärd, och lönebildningen. Arbetslösheten sheten går g r upp för f r att: nyanställningstakten minskar det blir svårare att hitta nytt jobb. uppsägningarna ökar större risk bli av med jobbet. F4: sid. 11 F4: sid. 12 3
4 Jobbförlorartakt Arbetslöshet shet i EU och USA Arbetslöshet i USA Arbetslöshet i EU F4: sid. 13 F4: sid Lönebildningen Löner, priser och arbetslöshet shet F4: sid. 15 Kollektiva lönefl neförhandlingar mellan företag f och anställda regel snarare än n undantag i Europa. Oavsett förhandlingsform f sås gäller att löntagarnas l förhandlingsstyrka är: högre, ju svårare det är r att ersätta dem med andra, lägre, ju svårare det är r för f r dem att hitta alternativ sysselsättning. Dessa faktorer påverkas p av arbetsmarknadens situation, men också av institutionella faktorer inklusive lagstiftning. Effektivitetslöneteorin säger att lönen l också är r ett instrument för f r att påverka p den anställdes produktivitet. 1. Anställda och företag f bryr sig om den reala lönen l (/), inte den nominella (). 2. Högre arbetslöshet shet försvagar f löntagarnas l förhandlingsposition. 3. Bland andra faktorer som påverkar p lönen l är arbetslöshetsers shetsersättningen.. Högre H ersättningar ger mindre press påp lägre löner l för f r att minska arbetslösheten. sheten. Även andra institutionella faktorer som anställningsskydd, vilka som förhandlar f m.m. är betydelsefulla. F4: sid. 16 4
5 Löner, priser och arbetslöshet shet -- en formalisering 6-4 riss issättning F4: sid. 17 Vi antar att den nominella lönenl nen,, beror påp tre faktorer: Förväntad prisnivå, e (positivt). Arbetslösheten sheten, u (negativt). En variabel, z, som fångar f allt annat som kan påverka lönebildningen l (arbetslöshetsers shetsersättning, ttning, arbetsrätt, tt, m.m.). Detta kan skrivas, e = F( u, z) roduktionsfunktionen är r en relation mellan mängden och kvaliteten påp produktionsfaktorer och produktion. Vi bortser tillsvidare från n kapital och fokuserar påp produktionsfaktorn arbetskraft. En enkel produktionsfunktionen kan dåd skrivas: Y = AN Y = produktion N = sysselsättning A = arbetskraftsproduktivitet, (produktion per arbetare) För r att förenkla f notationen, antag att en arbetare producerar en enhet output, dvs A = 1. Y = N F4: sid. 18 riss ssättning 6-5 Hur bestäms arbetslöshetens nivå? Vi antar att företag f har viss prissättningsstyrka och sätter priset = (1+ µ ) µ kallas påslag (markup) på produktionskostnaderna. Under perfekt konkurrens gäller att µ = 0, och =. = (1+ µ ) kommer att ge oss en prissättningsrelation. Överkurs; I detta fall är r företagens f vinst (-)Q( där Q är r såld s kvantitet. Om ett företag f möter m en efterfråga Q = -(1+ (1+µ)/µ där µ>1, så maximeras vinsten om =(1+ (1+µ). 1+µ Lös µ max( ) F4: sid. 19 F4: sid. 20 I denna sektion studerar vi hur lönesl nesättning och prissättning bestämmer arbetslösheten sheten. Vi antar att e =, så att nominallönen nen beror den faktiska prisnivån. Detta är r ett antagande om att marknaden är r i jämvikt. j Senare kommer vi att tillåta ta avvikelser från n en sådan s jämvikt. 5
6 Lönesättningsrelationen rissättningsrel ttningsrelationen F4: sid. 21 Ovan antog vi att den nominella lönen l beror på prisnivån, n, arbetslösheten sheten och z: z e = F( u, z) Eftersom vi antar att e =, så får r vi: = F( u, z) Genom att dela båda b sidor med får f r vi lönebildningsrelationen: = F( u, z) F4: sid. 22 rissättningen lyder: = ( 1 + µ ) Dela båda b sidor med : = ( 1 + µ ) För r att uttrycka detta i termer av reallön inverterar vi båda b sidor, vilket ger oss prissättningsrelationen ttningsrelationen: = 1 ( 1 + µ ) Lönesättning, prissättning och jämviktsarbetslöshet shet (naturlig arbetslöshet) shet) Enligt prissättningsrelationen är reallönen oberoende av arbetslösheten. Enligt lönesättningsrelationen är reallönen en fallande funktion av arbetslösheten. Slutsats: Den naturliga arbetslösheten är sådan att den lönesättarna väljer den lön som ges av prissättningsrelationen. F4: sid. 23 Jämviktsarbetslöshetshet Reallön, / = F( u, z) Arbetslöshet, u rissättning, S = 1 ( 1+ µ ) Lönesättning, S F4: sid. 24 Arbetslöshetsers shetsersättning ttning och arbetslöshet shet Hur påverkas p arbetslösheten sheten av högre h arbetslöshetsers shetsersättning? ttning? Högre arbetslöshetsersättning stärker löntagarnas förhandlingskraft, Skurvan skiftar uppåt (zvariabeln ökar.) Slutsats: Arbetslösheten ökar från u till u. Reallön, / = F( u, z) u u Arbetslöshet, u S S S 6
7 risbildning och arbetslöshet shet Den strukturella arbetslösheten sheten Vad händer om konkurrensen på varumarknaden minskar så prispåslagen slagen ökar? En ökning av påslagen innebär att µ går upp. S kurvan skiftar då nedåt. Slutsats: Reallönen faller och arbetslösheten ökar. Reallön, / u = 1 ( 1+ µ ) u Arbetslöshet, u S S S Ett annat, kanske bättre, b namn påp den naturliga arbetslösheten sheten är den strukturella arbetslösheten sheten (structural rate of unemployment) eftersom denna beror påp en rad strukturella faktorer i ekonomin (arbetslöshetsers shetsersättning, ttning, konkurrenstryck, lagstiftning, m.m.). Vi kan också definiera den naturliga (eller strukturella) sysselsättningen: N = L( 1 u ) n n F4: sid. 25 F4: sid. 26 Från n sysselsättning till produktion Mer om naturlig produktion F4: sid. 27 Associerade med den naturliga sysselsättningen finns en naturlig produktionsnivå. Hittills har vi förenklat f och sagt att en arbetare producerar en en enhet output (Y=N =N) Yn = N n = L( 1 un ) Den naturliga produktionsnivån n tillfredsställer ller följande f ekvation: Yn F 1 L z 1, = 1 + µ I ord, den naturliga produktionsnivån är r sådan s att: vid den associerade arbetslösheten sheten (u( n =1- Y n /L) den av lönesl nesättarna valda reallönen (F(u( n,z)), överensstämmer med den som impliceras av prissättningen (1/(1+( /(1+µ)) ). F4: sid. 28 I statistiken redovisas potentiell output, detta är r i princip samma sak som naturlig produktion, men tar också hänsyn till kapitalstocken och dess normala utnyttjandegrad (kapacitetsutnyttjande). otentiell output; Givet, kapitalstockens storlek och kvalitet, mängden personer i arbetskraften och deras kvalifikationer samt det tekniska kunnandet och företagsorganisationen, f hur hög h g skulle produktionen vara vid den naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv shetsnivån n och normalt kapacitetsutnyttjande. å kort sikt är r det främst arbetslösheten sheten och kapacitetsutnyttjandet som varierar, därfd rför är r våra v tidigare förenklingar om att kapitalstock och teknologi är r exogena OK påp kort sikt (men INTE påp längre sikt). 7
8 rissättningsrel ttningsrelationen vid ökande marginalkostnader Lägre arbetslöshetsersättning vid ökande marginalkostnader I verkligheten kan det vara rimligt att anta att företagens f kostnader (kortsiktigt) ökar om de producerar mer. Vi kan fånga f detta genom att skriva. ( 1+ ) c ( ) = µ Y + Eftersom Y = N = L(1-u) L ) får f r vi följande f prissättnings relation = 1 ( 1+ µ ) c( L(1 u) ) Notera att denna S-relation är r uppåtlutande i diagrammet. Lägre arbetslöshetsersättning försvagar löntagarnas förhandlingskraft, S-kurvan skiftar nedåt. Slutsats: Arbetslösheten faller från u till u och reallönen faller också. Reallön, / = F( u, z) S S S u u F4: sid. 29 F4: sid. 30 Arbetslöshet, u 8
Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen.
Föreläsning 4 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas
Läs merArbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen
Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs merFöreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik
Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg
Läs merFöreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik
Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)
Läs merPhillipskurvan: Repetition
Dagens föreläsning Phillipskurvan: Repetition Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten NAIRU Phillipskurvan i termer av avvikelser från jämvikt eller i förändringstakt Mera om NAIRU Phillipskurvan:
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs merUtbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)
Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig
Läs merEn beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP
Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet
Läs merTabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet
Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet Månadsinkomst Nettoförlust vid arbets-löshet, dagens system Nettoförlust vid arbetslöshet, moderaternas förslag Skillnad 12 500 1 596 3 599-2 003
Läs merImperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10
Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs merFöreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q
Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merGrundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
It s just a job. Grass grows, birds fly, waves pound the sand. I beat people up. Muhammed Ali Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Finlands makropolitiska framtid, här. 25.11.2014
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs merUppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merMånadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska program
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Frändén Kristina Datum 2013-11-05 Diarienummer UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av
Läs merTillväxt genom mer arbete
Tillväxt genom mer arbete Vad bestämmer tillväxten? Mycket lång sikt (50-100 år) - den totala faktorproduktivitetens tillväxt - kapitalstockens tillväxt På några års sikt - graden av resursutnyttjande
Läs merArbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013
Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs merOrsaker till och effekter av arbetstidsförlängning
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merPressinformation från SCB
1(6) Pressinformation från SCB 2003-02-13 kl. 13:00 Nr 2003:044: Arbetskraftsundersökningen i januari 2003: ARBETSLÖSHETEN 5,1 PROCENT Antalet arbetslösa ökade mellan december 2002 och januari i år. Det
Läs merUppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per maj 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-06-04 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser
Läs merA-kassan och den svenska modellen
A-kassan och den svenska modellen Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet LO seminarium den 19 april 2010 1 A-kassan och den svenska modellen A-kassans effekter påp arbetslösheten
Läs merArbetsmarknadsstatistik
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås
Läs merARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ.
ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. Föreläsning: Arbetsmarknaden från ett mikroperspektiv. Dvs. sett från ett företags perspektiv. Ett perfektkonkurrensföretags efterfrågan på
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merPressinformation från SCB
1(9) Pressinformation från SCB 2004-09-13 AKU augusti 2004 Arbetskraftsundersökningen i augusti 2004: Trendbrott på arbetsmarknaden? För första gången sedan november 2002 ökar inte antalet arbetslösa jämfört
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merU t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:
Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten
Läs merEkonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010
Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merPROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi
Läs merFacit till frågorna finns i slutet av skrivningen.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 26 oktober 2015 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merPressmeddelande från SCB
1(5) Arbetsmarknadsläget i oktober 2002; 2002-11-14 Kl 13.00 Nr 2002:278 Oförändrad arbetslöshet Både antalet arbetslösa och antalet sysselsatta låg i oktober 2002 kvar på samma nivå som i september. Detta
Läs merUtträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
Läs merPressmeddelande från SCB
1(5) Detta pressmeddelande publiceras direkt på SCB:s webbplats: www.scb.se Arbetsmarknadsläget i augusti 2002 Arbetslösheten har minskat varje månad sedan årets början Den minskning av antalet arbetslösa
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs merHur hög är arbetslösheten?
Dan Andersson 050525 Hur hög är arbetslösheten? De senaste månaderna har det förts en högljudd diskussion om hur många som är arbetslösa i Sverige. För oss på LO som dagligen arbetar med arbetslöshetsstatistik
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs merLöneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Läs merFlervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.
Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merMånadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska program
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Frändén Kristina Datum 2013-10-01 Diarienummer UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska
Läs merökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare
Europeik arbetlöhet numera generellt högre än i USA. Vid lågkonjunktur ökar arbetlöheten i alla länder, men i USA ker tilbakagången nabbare än i typikt Europeikt land. Från att ha legat på en tabil, internationellt
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning
Läs mer1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merFakta om Tillväxt. Tillväxt i Sverige. Långsiktig. tillväxt. Blanchard Kapitel Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering
Blanchard apitel 10-11 11 Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Fakta om Tillväxt Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka?
Läs merMånadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska program
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Frändén Kristina Datum 2013-09-03 Diarienummer UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 29 januari 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merFunktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen
Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER
Läs merTentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 0 p. Fredagen den februari 005 Skrivtid: 5 timmar.
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merSysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe
AM 110 SM 1303 Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa Development of employment and labour force participation in Europe I korta drag Temarapporten för andra kvartalet 2013
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 24 mars 2007 Tentamen består av två delar om tillsammans 100 poäng. Om du klarat dugga
Läs merMetod för beräkning av potentiella variabler
Promemoria 2017-09-20 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Metod för beräkning av potentiella variabler Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat
Läs merJämförande studie AKU och Af Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie
Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie Förfrågningar: Daniel Samuelsson, +46 8 506 949 78 daniel.samuelsson@scb.se Enheten för
Läs merBOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER
G A D I B A O I G I T T Ä L Y TILL Ä ALL M T A K Ö HA 1 A ADA A 2005 PP D ÅLDGU BOTADTILLÄGGT FÖ PIOÄ ammanfattning Trots finanskrisen har antalet sysselsatta seniorer ökat med mer än 100 000 sedan 2005.
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merFöreläsning 7. Fakta om Tillväxt
Föreläsning 7 Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka? Vad bestämmer tillväxten? F7:
Läs merUtmaningar på arbetsmarknaden
Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merModell för löneökningar
Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den
Läs merArbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Läs merArbetsmarknad. Kapitel 9
Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merNordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden
Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av april 2012
2012-05-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av april 2012 Antalet lediga platser på ungefär samma nivå som i april 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i april ungefär lika
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24
Läs merArbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby september månad 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län september månad 2014 2 238 (7,9 %) 1 058 kvinnor (7,6 %) 1 180
Läs merPerspektiv på jobbskatteavdraget
2008-09-19 Harald Niklasson Perspektiv på jobbskatteavdraget I Sverige råder numera ett betydande samförstånd mellan de politiska partierna om huvuddragen i den rådande roll- och ansvarsfördelningen mellan
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR
KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader
Läs mer3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.
Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende
ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merNODALIDA '93. Proceedings of 9:e Nordiska Datalingvistikdagarna' Stockholm 3-5 June R o b e r t E k l u n d, e d i t o r
NODALIDA '93 Proceedings of 9:e Nordiska Datalingvistikdagarna' Stockholm 3-5 June 1993 R o b e r t E k l u n d, e d i t o r S t o c k h o l m 1 9 9 4 T h is v o lu m e w a s s p o n s o r e d b y : Humanistisk-Samhallsvetenskapliga
Läs merArbets-PM Hur mycket arbetar seniorer?
Promemoria 2019-04-10 Delegationen för senior arbetskraft S 2018:10 Arbets-PM Hur mycket arbetar seniorer? Allt fler seniorer redovisar inkomst av tjänst och deltar i arbetskraften. Men hur mycket arbetar
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merTentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
Läs merAnalys av sjukfrånvarons variation
Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén
Läs merPRISMEKANISMEN (S.40-52)
PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det
Läs merLång sikt: Arbetslöshet
Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet
Läs merAllmän makroekonomisk bedömning
Kapitel 4 Komplettera nuvarande pensionssystem med partiella premiereservsystem Högre formell och reell pensionsålder Generella argument för mer stöd åt barnfamiljer - barn betalar pensionerna för alla
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2014 augusti
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 september 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län augusti 2014 8 199 (7,3 %) 3 672 kvinnor (6,9 %) 4 527 män (7,7 %)
Läs meräkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?
äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V
Läs mer