Kursnamn/benämning Makroekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kursnamn/benämning Makroekonomi"

Transkript

1 Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution IEI/Nationalekonomi Antal uppgifter som 6 ingår i tentamen Antal sidor på tentamen 4 (inkl. försättsbladet) Jour/Kursansvarig Johan Holmgren Telefon under skrivtid Besöker salen ca kl. 10 Kursadministratör (namn + tfnnr + mailadress) Christina Svensson ank 1541 Tillåtna hjälpmedel Blad med egna anteckningar (fram och baksida) Övrigt (exempel när resultat kan ses på webben, betygsgränser, visning, övriga salar tentan går i m.m.) Miniräknare För betyget G krävs 32p För betyget VG krävs 48p 1(4)

2 Uppgift 1 (3p + 2p + 2p +3p) Tabellen nedan visar produktions- och prisnivå för olika varor i ett land (Land A) år 2000 samt År 2000 År 2008 Vara Kvantitet Pris Kvantitet Pris Mat , ,75 Kläder Övrigt a) Hur stor var ökningen i aggregerad produktion mellan 2000 och 2008? b) Beräkna BNP-deflatorn för respektive år. (valfritt basår) c) Hur stor bör penningmängdsökningen ha varit under perioden ( )? d) Antag att penningmängden i Land B har ökat med 15 %. Vilken ytterligare informations krävs för att du skall kunna dra slutsatser om växelkursens (mellan Land A:s respektive Land B:s valuta) förändring? Gör ett antagande om den saknade informationen och beräkna växelkursförändringen. Uppgift 2 (2p + 2p + 2p + 4p) I en ekonomi är penningmängden 6000, kontantkvoten är 0,2 och bankerna håller 600 i reserver pga. ett lagstadgat krav om reservkvot. a) Hur stor är allmänhetens kontantinnehav? Antag att allmänhetens förtroende för affärsbankerna minskar och att kontantkvoten då ökar till 0,3. b) Hur stor kommer penningmängden att vara efter detta? c) Ange två medel centralbanken kan använda om man vill få penningmängden att återgå till Välj ett sätt och visa hur det skulle gå till (hur stor behöver åtgärden vara?) d) Vad händer om centralbanken inte gör någonting? Beskriv hur ekonomin påverkas med hjälp av lämpliga figurer. Antag konstant prisnivå och rörlig växelkurs. 2(4)

3 Uppgift 3 (3p + 3p + 2p + 4p) Utgå från en ekonomi som kan beskrivas enligt följande: C = , 4 Y t=0,5 I = 400 Tr=50 G = 600 X = 1000 IM = , 2 Y a) Ställ upp en försörjningsbalans för ekonomin. b) Hur påverkas jämviktsnationalinkomsten om MPC ökar med 0,1? c) Hur stor är potentiell nationalinkomst om det föreligger ett deflationsgap om 480? (utgå från utgångsläget innan förändringen i föregående fråga) d) Antag att ekonomin har fast växelkurs och att staten ändrar de offentliga utgifterna för att uppnå potentiell nationalinkomst. Är situationen som då uppstår långsiktigt hållbar? Varför? Varför inte? Resonera kring vad som eventuellt kunde göras i stället. Uppgift 4 (4p + 4p) Tänk dig att Sverige, Danmark, Norge och Island har kommit överrens om att upprätta en valutaunion med gemensam valuta. a) Antag att Sverige inför bildandet av unionen (rörliga växelkurser råder fortfarande) försöker stimulera sin ekonomi genom expansiv penningpolitik. Redogör för denna politiks effekter på ränta, växelkurs och produktionsnivå på kort sikt. b) Hur påverkas pris- och produktionsnivå på medellång sikt av den förda politiken? Uppgift 5 (4 + 4) Visa hur en ekonomi med rörlig växelkurs påverkas av att utebliven nederbörd leder till vattenbrist för vattenkraftverken om: a) Centralbanken för en diskretionär politik (åtgärderna anpassas till varje ny situation) syftande till produktionsstabilitet. b) Centralbanken ökar penningmängden enligt en fastslagen regel oavsett vad som händer. 3(4)

4 Uppgift 6 (4p + 4p + 4p) a) Vilka för- och nackdelar finns det med att ha fast respektive rörlig växelkurs och vilka begränsningar sätter respektive val för möjligheterna att föra ekonomisk politik? b) Diskutera eventuella svårigheter med att föra en aktiv diskretionär (åtgärderna anpassas till varje ny situation) konjunkturpolitik. c) Vad är alternativet/alternativen till diskretionär politik. Vilka är fördelarna med det/dem? 4(4)

5 Lösningsförslag tentamen makroekonomi ht 2008 Fråga 1 a) BNP år 2000 till 2000 års priser = 1000*5,5 + 50* *30 = BNP år 2008 till 2000 års priser = 1340*5,5 + 62* *30 = , Produktionen ökade med 23% under den aktuella perioden. b) Nominell BNP 2008 = 1340*6, * *33 = BNP-deflator 2000 = = BNP-deflator 2008 = = 1, c) Eftersom M = 36,5 P = M Y måste M = P+ Y d.v.s. M = 13, Penningmängden har ökat med 36,5 % under perioden d) M = 15 E = P landa P landb Inflationen land A kan erhållas från uppgift C P landa = M P landb = M landb Y landb för att beräkna prisförändringen i land B måste vi veta något om hur E = 13,5 15 real BNP utvecklats. Om vi antar att Y landb = 0 kommer E = 1,5 Land A:s valuta har därmed apprecierat med 1,5% i förhållande till Land B:s valuta. landa Y landa

6 Fråga 2 M = CU + D CU c = = 0, 2 D CU = 0, 2D M = 0, 2D+ D 6000 = 1,2 D 6000 D = 1, 2 D = 5000 CU = CU=1000 b) MB= CU + R MB = 1600 M c+ 1 θ = = MB c + r R r = = 0,12 D Ny kreditmultiplikator är därmed: 0,3 + 1 θ = 0,3 + 0,12 θ 3,095 M = θ MB M = 3, Penningmängden är 4952 efter förändringen c) CB kan exempelvis köpa statspapper (öka den monetära basen) eller sänka reservkravet. CB väljer att öka MB = 1048 CB vill öka M med 1048 Δ M = θ ΔMB 1048 = 3, 095 ΔMB 1048 Δ MB = 3,095 ΔMB 339

7 CB vill därmed köpa statspapper (öka MB) för 339. d) Hur påverkas en liten öppen ekonomi med rörlig växelkurs av minskad penningutbud? När Ms minskar stiger räntan över omvärldsräntan och det uppstår en ökad vilja att investera kapital i landet. Efterfrågan på den egna valutan ökar (S utländsk valuta ökar, D utländsk valuta minskar) och den stärks därmed. Den starkare valutan gör att NX faller och därmed också Y. Minskad produktion (inkomst) gör att Md minskar till dess att i=i*. I IS_LM modellen illustreras detta Genom att LM först skiftar in (penningmarknadsstörningen) och därefter följer IS också med (NX minskar). I slutändan har Y minskat, växelkursen har fallit (valutan stärkts) och i är oförändrad (i=i*). Fråga 3 a) Räkna först ut jämviktsnationalinkomsten AD(Y) =C + I +G + X IM AD(Y) = 100+0,4Y (500+0,2Y) AD(Y) = ,2Y I jämvikt är Y = AD(Y) Y = ,2Y Y 0,2Y = 1600 ( 1 0, 2) Y = Y = ,2 Y = 2000 Vid jämviktsnationalinkomsten är därmed C= ,4*2000 och IM = ,2*2000 Försöjningsbalans Tillgångar Användning 2000 (BNP) 900 (C) 900 (IM) 400 (I) 600 (G) 1000 (X) b) Räkna ut ursprunglig MPC 0,4 = MPC*(1-t) (eftersom C står som en funktion av Y) 0,4 = MPC*(1-0,5) MPC = 0,8

8 MPC ökar därmed till =0,9 Räkna ut C = C 0 + 0,8*50 (eftersom C står som en funktion av Y) C 0 = 60 C ny = ,9*50 + 0,9*(1-0,5)*Y C ny = ,45Y Sätt in den nya konsumtionsfunktionen i AD: AD(Y) = ,25Y Y Y 1 = ,25 = 2140 Jämviktsnationalinkomsten ökar med 140 c) Ett deflationsgap på 480 innebär att AD autonom skulle behöva ökas med 480 för att potentiell BNP skall uppnås. 1 Δ Y = ,2 Δ Y = 600 Potentiell BNP är därmed 600 högre än jämvikts BNP d.v.s d) Om G används för att öka BNP till 2600 kommer NX minska till -20. Ekonomin är därmed i intern balans (BNP = potentiell BNP) men i extern obalans. På sikt kommer underskottet leda till att CB får svårt att försvara den fasta kursen då valutareserven tar slut. Regeringen kan devalvera så att NX ökar antingen som ensamt medel för att uppnå potentiell BNP eller i kombination med utgiftsökning. Fråga 4 a) Vad händer i en liten öppen ekonomi med rörlig växelkurs vid expansiv penningpolitik? Svar = Omvänt från svaret till 2d. Se även Fregert Jonung sid. 307 b) AD förskjuts (högre efterfrågan vid varje given prisnivå) så att AD och SAS skär varandra vid en högre produktions- och prisnivå. Om ekonomin ursprungligen var i jämvikt hamnar den i högkonjunktur. Bristen på arbetskraft kommer så småningom att pressa upp lönerna och därmed produktionskostnaderna vid varje given prisnivå. SAS skiftar till dess att AD(p) och SAS skär varandra vid MAS. Ekonomin är då tillbaka vid potentiell BNP men vid en högre produktionsnivå.

9 Fråga 5 a) Vattenbrist leder till höjda elpriser, då el är en viktig insatsvara leder detta till att SAS skiftar mer än AD och ekonomin hamnar i lågkonjunktur. CB kompenserar för detta genom att öka penningmängden mer än tidigare så att AD skiftar mer än den skulle ha gjort annars. Om åtgärden är rätt avvägd återvänder ekonomin till jämvikt vid MAS. Priserna kommer under anpassningstiden att öka snabbare än tidigare. b) Om CB håller fast vid att öka penningmängden i samma takt som innan vattenbristen kommer lågkonjunkturen bli mer långvarig och anpassningen till jämvikt sker via dämpade lönekrav, reallönerna faller och SAS skiftar därför mindre än AD till dess att ekonomin återgått till jämvikt. Under anpassningsperioden kommer priserna att öka långsammare än tidigare. Fråga 6 a) Vid rörlig växelkurs fungerar (är mer effektiv) penningpolitik men ej finanspolitik (mindre effektiv). Ekonomin skyddad från (mindre känslig för) varumarknadsstörningar. Vid fast växelkurs fungerar (är mer effektiv) finanspolitik men ej penningpolitik (mindre effektiv) Ekonomin skyddad från (mindre känslig för) penningmarkandsstörningar. Vid fast växelkurs kan den inhemska inflationen ej långsiktigt avvika från omvärldens (det område till vilket valutan är knuten) därmed importerar man inflation från detta område. Kan vara bra om det är ett låginflationsområde. Fast växelkurs minskar transaktionskostnaderna för företag som exporterar och importerar. Fas kurs kan vara svår att försvara om den utsätts för spekulation eller då inflationen inte hålls på nivå med omvärlden. b) Här kan man exempelvis ta upp sådant som problem att göra goda prognoser, trovärdighet med den ekonomiska (låginflations)politiken, politiska konjunkturcykler, besluts- och implementeringslaggar. c) Alternativet är regelstyrd politik. Reglerna kan vara återblickande eller fasta Regler ger förutsägbarhet och trovärdighet men också mindre handlingsfrihet.

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 1 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009 Makroekonomi kompendium Rob Hart c Draft date 24 mars 2009 Förord Detta kompendium bygger på föreläsningsanteckningarna till kursen Makroekonomi på SLU, Ultuna, våren 2009. Det ska betraktas som provisoriskt

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG.

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift : poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 16.6.2003 Uppgift 1 (10 poäng) FLERVALSUPPGIFT RINGA IN RÄTT ALTERNATIV RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

n Penningpolitik när styrräntan är noll

n Penningpolitik när styrräntan är noll n Penningpolitik när styrräntan är noll av Ulf Söderström och Andreas Westermark Författarna är verksamma vid forskningsenheten på avdelningen för penningpolitik. Båda författarna är docenter i nationalekonomi

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Tillväxt på lång och kort sikt Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Föreläsning I i) Tillväxt ii) Penningvärde iii) Konjunktur i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning Tillväxt ökning av

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG100 Finansiell Ekonomi Datum 2013 Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Hanna Appelfeldt

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin. Anton Dahlén Cecilia Edström 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin. Anton Dahlén Cecilia Edström 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin Anton Dahlén Cecilia Edström 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Expansiv finanspolitik av min administration tillsammans med expansiv penningpolitik av Centralbanken har lindrat effekterna av dagens lågkonjunktur. president George Bush, tal till nationen 2008. Grundkurs

Läs mer

Litteratur. Ekonomisk politik. Förutsättningar 1. Förutsättningar 2

Litteratur. Ekonomisk politik. Förutsättningar 1. Förutsättningar 2 Ekonomisk politik Förutsättningar Förväntningar, tidskonsistens Penningpolitik Finanspolitik Samordning av penning- och finanspolitik (eventuellt Förutsättningar Ch 24 Torsten Persson Historik Tidsinkonsistens

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Att tänka som en ekonom

Att tänka som en ekonom INTRODUKTION TILL NATIONALEKONOMI Att tänka som en ekonom Viktigt syfte med kursen: Att medvetet kunna inta ett nationalekonomiskt förhållningssätt till olika typer av ekonomiska problem. Att tänka som

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Det japanska deflationsproblemet-

Det japanska deflationsproblemet- Det japanska deflationsproblemet- En historisk redogörelse och analys Av: Caspar Flink Greiff Kandidatuppsats Nationalekonomiska institutionen Lunds universitet Handledare: Fredrik NG Andersson 1 Abstract

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn NEG100 Grundläggande makroekonomi Datum Material Kursexaminator Sammanfattning Bo Sandelin Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0008N Inledande extern redovisning Datum 2013-03-23 Material Omtentamen Kursexaminator Betygsgränser G = 42-55,5 ; VG = 56- Tentamenspoäng 73

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 TÄVLINGSFRÅGOR OCH MODELLSVAR 1) Ekonomiguruland är en självständig stat. Tabellen innehåller siffror som beskriver statens utveckling 2013 2014. Ange om påståendena

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) 1950-1970. Oljeprischocken. Vägledande idéer. Devalveringspolitiken. Mått på kostnadsläge

Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) 1950-1970. Oljeprischocken. Vägledande idéer. Devalveringspolitiken. Mått på kostnadsläge Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) Början av efterkrigstiden: Arbetslösheten sjönk till en varaktigt låg nivå Reglering av kapitalmarknaden Bretton Woods-systemet (fast växelkurs) 1950-1970 Hög

Läs mer

Euro. Ett monetärt system

Euro. Ett monetärt system Euro Ett monetärt system Daniel Asplund, Hannes Boodé, Josef Bravadish, Cecilia Brage Linköpings Universitet TGTU37 Teknikens utveckling ur ett samhällsperspektiv SL 1, HT 2009 Sammanfattning I texterna

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3-2008 Sveriges ekonomi

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3-2008 Sveriges ekonomi LEKTIONSTIPS FRÅN SWEDBANK OCH SPARBANKERNA LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3-2008 Sveriges ekonomi 1/10 Till dig som är lärare

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Sysselsättningen: samspel. Om att stabilisera svängningar. Lena westerlund

Sysselsättningen: samspel. Om att stabilisera svängningar. Lena westerlund Sysselsättningen: samspel Om att stabilisera svängningar Lena westerlund Lena Westerlund arbetar som LO-ekonom. Hon har examen i internationell ekonomi från Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer