Kursnamn/benämning Makroekonomi

Transkript

1 Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution IEI/Nationalekonomi Antal uppgifter som 6 ingår i tentamen Antal sidor på tentamen 4 (inkl. försättsbladet) Jour/Kursansvarig Johan Holmgren Telefon under skrivtid Besöker salen ca kl. 10 Kursadministratör (namn + tfnnr + mailadress) Christina Svensson ank 1541 christina.svensson@liu.se Tillåtna hjälpmedel Blad med egna anteckningar (fram och baksida) Övrigt (exempel när resultat kan ses på webben, betygsgränser, visning, övriga salar tentan går i m.m.) Miniräknare För betyget G krävs 32p För betyget VG krävs 48p 1(4)

2 Uppgift 1 (3p + 2p + 2p +3p) Tabellen nedan visar produktions- och prisnivå för olika varor i ett land (Land A) år 2000 samt År 2000 År 2008 Vara Kvantitet Pris Kvantitet Pris Mat , ,75 Kläder Övrigt a) Hur stor var ökningen i aggregerad produktion mellan 2000 och 2008? b) Beräkna BNP-deflatorn för respektive år. (valfritt basår) c) Hur stor bör penningmängdsökningen ha varit under perioden ( )? d) Antag att penningmängden i Land B har ökat med 15 %. Vilken ytterligare informations krävs för att du skall kunna dra slutsatser om växelkursens (mellan Land A:s respektive Land B:s valuta) förändring? Gör ett antagande om den saknade informationen och beräkna växelkursförändringen. Uppgift 2 (2p + 2p + 2p + 4p) I en ekonomi är penningmängden 6000, kontantkvoten är 0,2 och bankerna håller 600 i reserver pga. ett lagstadgat krav om reservkvot. a) Hur stor är allmänhetens kontantinnehav? Antag att allmänhetens förtroende för affärsbankerna minskar och att kontantkvoten då ökar till 0,3. b) Hur stor kommer penningmängden att vara efter detta? c) Ange två medel centralbanken kan använda om man vill få penningmängden att återgå till Välj ett sätt och visa hur det skulle gå till (hur stor behöver åtgärden vara?) d) Vad händer om centralbanken inte gör någonting? Beskriv hur ekonomin påverkas med hjälp av lämpliga figurer. Antag konstant prisnivå och rörlig växelkurs. 2(4)

3 Uppgift 3 (3p + 3p + 2p + 4p) Utgå från en ekonomi som kan beskrivas enligt följande: C = , 4 Y t=0,5 I = 400 Tr=50 G = 600 X = 1000 IM = , 2 Y a) Ställ upp en försörjningsbalans för ekonomin. b) Hur påverkas jämviktsnationalinkomsten om MPC ökar med 0,1? c) Hur stor är potentiell nationalinkomst om det föreligger ett deflationsgap om 480? (utgå från utgångsläget innan förändringen i föregående fråga) d) Antag att ekonomin har fast växelkurs och att staten ändrar de offentliga utgifterna för att uppnå potentiell nationalinkomst. Är situationen som då uppstår långsiktigt hållbar? Varför? Varför inte? Resonera kring vad som eventuellt kunde göras i stället. Uppgift 4 (4p + 4p) Tänk dig att Sverige, Danmark, Norge och Island har kommit överrens om att upprätta en valutaunion med gemensam valuta. a) Antag att Sverige inför bildandet av unionen (rörliga växelkurser råder fortfarande) försöker stimulera sin ekonomi genom expansiv penningpolitik. Redogör för denna politiks effekter på ränta, växelkurs och produktionsnivå på kort sikt. b) Hur påverkas pris- och produktionsnivå på medellång sikt av den förda politiken? Uppgift 5 (4 + 4) Visa hur en ekonomi med rörlig växelkurs påverkas av att utebliven nederbörd leder till vattenbrist för vattenkraftverken om: a) Centralbanken för en diskretionär politik (åtgärderna anpassas till varje ny situation) syftande till produktionsstabilitet. b) Centralbanken ökar penningmängden enligt en fastslagen regel oavsett vad som händer. 3(4)

4 Uppgift 6 (4p + 4p + 4p) a) Vilka för- och nackdelar finns det med att ha fast respektive rörlig växelkurs och vilka begränsningar sätter respektive val för möjligheterna att föra ekonomisk politik? b) Diskutera eventuella svårigheter med att föra en aktiv diskretionär (åtgärderna anpassas till varje ny situation) konjunkturpolitik. c) Vad är alternativet/alternativen till diskretionär politik. Vilka är fördelarna med det/dem? 4(4)

5 Lösningsförslag tentamen makroekonomi ht 2008 Fråga 1 a) BNP år 2000 till 2000 års priser = 1000*5,5 + 50* *30 = BNP år 2008 till 2000 års priser = 1340*5,5 + 62* *30 = , Produktionen ökade med 23% under den aktuella perioden. b) Nominell BNP 2008 = 1340*6, * *33 = BNP-deflator 2000 = = BNP-deflator 2008 = = 1, c) Eftersom M = 36,5 P = M Y måste M = P+ Y d.v.s. M = 13, Penningmängden har ökat med 36,5 % under perioden d) M = 15 E = P landa P landb Inflationen land A kan erhållas från uppgift C P landa = M P landb = M landb Y landb för att beräkna prisförändringen i land B måste vi veta något om hur E = 13,5 15 real BNP utvecklats. Om vi antar att Y landb = 0 kommer E = 1,5 Land A:s valuta har därmed apprecierat med 1,5% i förhållande till Land B:s valuta. landa Y landa

6 Fråga 2 M = CU + D CU c = = 0, 2 D CU = 0, 2D M = 0, 2D+ D 6000 = 1,2 D 6000 D = 1, 2 D = 5000 CU = CU=1000 b) MB= CU + R MB = 1600 M c+ 1 θ = = MB c + r R r = = 0,12 D Ny kreditmultiplikator är därmed: 0,3 + 1 θ = 0,3 + 0,12 θ 3,095 M = θ MB M = 3, Penningmängden är 4952 efter förändringen c) CB kan exempelvis köpa statspapper (öka den monetära basen) eller sänka reservkravet. CB väljer att öka MB = 1048 CB vill öka M med 1048 Δ M = θ ΔMB 1048 = 3, 095 ΔMB 1048 Δ MB = 3,095 ΔMB 339

7 CB vill därmed köpa statspapper (öka MB) för 339. d) Hur påverkas en liten öppen ekonomi med rörlig växelkurs av minskad penningutbud? När Ms minskar stiger räntan över omvärldsräntan och det uppstår en ökad vilja att investera kapital i landet. Efterfrågan på den egna valutan ökar (S utländsk valuta ökar, D utländsk valuta minskar) och den stärks därmed. Den starkare valutan gör att NX faller och därmed också Y. Minskad produktion (inkomst) gör att Md minskar till dess att i=i*. I IS_LM modellen illustreras detta Genom att LM först skiftar in (penningmarknadsstörningen) och därefter följer IS också med (NX minskar). I slutändan har Y minskat, växelkursen har fallit (valutan stärkts) och i är oförändrad (i=i*). Fråga 3 a) Räkna först ut jämviktsnationalinkomsten AD(Y) =C + I +G + X IM AD(Y) = 100+0,4Y (500+0,2Y) AD(Y) = ,2Y I jämvikt är Y = AD(Y) Y = ,2Y Y 0,2Y = 1600 ( 1 0, 2) Y = Y = ,2 Y = 2000 Vid jämviktsnationalinkomsten är därmed C= ,4*2000 och IM = ,2*2000 Försöjningsbalans Tillgångar Användning 2000 (BNP) 900 (C) 900 (IM) 400 (I) 600 (G) 1000 (X) b) Räkna ut ursprunglig MPC 0,4 = MPC*(1-t) (eftersom C står som en funktion av Y) 0,4 = MPC*(1-0,5) MPC = 0,8

8 MPC ökar därmed till =0,9 Räkna ut C = C 0 + 0,8*50 (eftersom C står som en funktion av Y) C 0 = 60 C ny = ,9*50 + 0,9*(1-0,5)*Y C ny = ,45Y Sätt in den nya konsumtionsfunktionen i AD: AD(Y) = ,25Y Y Y 1 = ,25 = 2140 Jämviktsnationalinkomsten ökar med 140 c) Ett deflationsgap på 480 innebär att AD autonom skulle behöva ökas med 480 för att potentiell BNP skall uppnås. 1 Δ Y = ,2 Δ Y = 600 Potentiell BNP är därmed 600 högre än jämvikts BNP d.v.s d) Om G används för att öka BNP till 2600 kommer NX minska till -20. Ekonomin är därmed i intern balans (BNP = potentiell BNP) men i extern obalans. På sikt kommer underskottet leda till att CB får svårt att försvara den fasta kursen då valutareserven tar slut. Regeringen kan devalvera så att NX ökar antingen som ensamt medel för att uppnå potentiell BNP eller i kombination med utgiftsökning. Fråga 4 a) Vad händer i en liten öppen ekonomi med rörlig växelkurs vid expansiv penningpolitik? Svar = Omvänt från svaret till 2d. Se även Fregert Jonung sid. 307 b) AD förskjuts (högre efterfrågan vid varje given prisnivå) så att AD och SAS skär varandra vid en högre produktions- och prisnivå. Om ekonomin ursprungligen var i jämvikt hamnar den i högkonjunktur. Bristen på arbetskraft kommer så småningom att pressa upp lönerna och därmed produktionskostnaderna vid varje given prisnivå. SAS skiftar till dess att AD(p) och SAS skär varandra vid MAS. Ekonomin är då tillbaka vid potentiell BNP men vid en högre produktionsnivå.

9 Fråga 5 a) Vattenbrist leder till höjda elpriser, då el är en viktig insatsvara leder detta till att SAS skiftar mer än AD och ekonomin hamnar i lågkonjunktur. CB kompenserar för detta genom att öka penningmängden mer än tidigare så att AD skiftar mer än den skulle ha gjort annars. Om åtgärden är rätt avvägd återvänder ekonomin till jämvikt vid MAS. Priserna kommer under anpassningstiden att öka snabbare än tidigare. b) Om CB håller fast vid att öka penningmängden i samma takt som innan vattenbristen kommer lågkonjunkturen bli mer långvarig och anpassningen till jämvikt sker via dämpade lönekrav, reallönerna faller och SAS skiftar därför mindre än AD till dess att ekonomin återgått till jämvikt. Under anpassningsperioden kommer priserna att öka långsammare än tidigare. Fråga 6 a) Vid rörlig växelkurs fungerar (är mer effektiv) penningpolitik men ej finanspolitik (mindre effektiv). Ekonomin skyddad från (mindre känslig för) varumarknadsstörningar. Vid fast växelkurs fungerar (är mer effektiv) finanspolitik men ej penningpolitik (mindre effektiv) Ekonomin skyddad från (mindre känslig för) penningmarkandsstörningar. Vid fast växelkurs kan den inhemska inflationen ej långsiktigt avvika från omvärldens (det område till vilket valutan är knuten) därmed importerar man inflation från detta område. Kan vara bra om det är ett låginflationsområde. Fast växelkurs minskar transaktionskostnaderna för företag som exporterar och importerar. Fas kurs kan vara svår att försvara om den utsätts för spekulation eller då inflationen inte hålls på nivå med omvärlden. b) Här kan man exempelvis ta upp sådant som problem att göra goda prognoser, trovärdighet med den ekonomiska (låginflations)politiken, politiska konjunkturcykler, besluts- och implementeringslaggar. c) Alternativet är regelstyrd politik. Reglerna kan vara återblickande eller fasta Regler ger förutsägbarhet och trovärdighet men också mindre handlingsfrihet.