OMTENTA I MAKROEKONOMI HÖSTEN 2011.

Transkript

1 OMTENTA I MAKROEKONOMI HÖSTEN FRÅGA poäng. Deluppgift 1-8 ger 1 poäng. Deluppgift 9 ger 2 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar och resonemang redovisas på andra sidor. Ni skall välja ett av alternativen ökar/minskar/är oförändrad. Om ni inte tycker att något av alternativen stämmer, ange då det svar som ni tycker stämmer. 1.1 Om kapitalstocken (K) och totalfaktorproduktiviteten (A) är konstanta och arbetskraftens storlek (L) ökar då är det troligt att arbetsproduktiviteten (Y/L) ökar/minskar/är oförändrad och att reallönen, åtminstone på lite sikt, ökar/minskar/är oförändrad. 1.2 Utgå ifrån den Keynesianska AS/AD-modellen. Om faktisk BNP är större än BNP vid full sysselsättning, då förväntar vi oss att nominallönerna ökar/minskar/är oförändrade och att prisnivån ökar/minskar/är oförändrad. 1.3 Om den marginella konsumtionsbenägenheten minskar så innebär det att den marginella sparbenägenheten ökar/minskar/är oförändrad och att multiplikatorn för t ex offentliga inköp (G) ökar/minskar/är oförändrad. 1.4 Antag att en ekonomi befinner sig i långsiktig jämvikt och att ekonomin under flera år haft en årlig inflation på 3 procent. Helt plötsligt minskar BNP till följd av en lägre efterfrågan och blir lägre än den potentiella nivån. Då kommer troligtvis inflationen att öka/minska/vara oförändrad. 1.5 Antag att ekonomin är i långsiktig jämvikt, men riksbanken bestämmer sig för att sänka räntan, då förväntar vi oss att BNP ökar/minskar/är oförändrad och att valutan deprecieras/apprecieras/är oförändrad och att NX ökar/minskar/är oförändrad. 1.6 Antag att en ekonomi befinner sig på sin långsiktiga utbudskurva i den Keynesianska AS/AD-modellen. Antag att det nominella penningutbudet ökar. Effekten på lång sikt är att produktionen ökar/minskar/är oförändrad och att prisnivån ökar/minskar/är oförändrad. 1.7 Antag en Keynesiansk kortsiktig AS-kurva med en positiv lutning, en minskning av de offentliga utgifterna (G) leder till att BNP ökar/minskar/är oförändrad och till att prisnivån ökar/minskar. 1.8 För att långivare skall vara villiga att låna ut pengar till Grekland kräver de en högre ränta jämfört med den ränta långivare kräver för att låna ut till ett land med sunda statsfinanser som till exempel Sverige. Dvs. långivarna kräver en kompensation för risken att Grekland inte skall kunna betala tillbaka sina lån. Stora statsskulder kan därmed leda till att investeringarna ökar/minskar/är oförändrade i Grekland, till att Greklands BNP ökar/minskar/är oförändrad och till att EU:s sammanlagda BNP ökar/minskar/är oförändrad.

2 1.9 Kategorisera transsaktioner nedan för Sverige. Är de privat konsumtion (C), privata investeringar (I), offentlig konsumtion och offentliga investeringar (G) eller nettoexport (NX) eller ingetdera. Antag att det finns ett företag, DatorProdukt, som har sin verksamhet/produktion i Karlskoga i Värmland. 4a. DatorProdukt säljer nya datorer till Värmlands landsting. 4b. DatorProdukt säljer nya datorer till Landstinget i London i England. 4c. DatorProdukt säljer nya datorer till Stockholms landsting. 4d. Moa Svenson säljer sin begagnade dator som tillverkats av DatorProdukt på Tradera. FRÅGA 2: Innehåller endast beräkningsuppgifter. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar och resonemang redovisas på andra sidor. Totalpoäng på frågan är 10 poäng 1 poäng 2.1 Om bankernas reservkvot är 20 procent och rikbanken köper statsobligationer för 1 miljon kronor, då kommer penningmängden (M2/M3) att öka med: 1 poäng 2.2 Om en obligation ger 210 miljoner kronor om 1 år och du betalar 200 miljoner kronor för den, vad är då räntan/avkastningen i procent? 1 poäng 2.3 Antag att BNP-deflatorn har 2000 som basår, dvs. BNP-deflatorn är satt lika med 100 för år 2000, och att nominell BNP var 2800 miljarder kronor år Antag också att BNP-deflatorn för år 2011 är 125 och att nominell BNP (=BNP i löpande priser) år 2011 är 3200 miljarder kronor. Vad är BNP 2011 i 2000 års priser? Har real BNP ökat mellan år 2000 och år 2011? 1 poäng 2.4 Om din inkomst är 110 kr i timmen och om din inkomst ökar med 2 procent per år, hur många år tar det ungefärligen innan din inkomst har fördubblats? 3 poäng = Antag att en ekonomi endast producerar två varor: vara A och vara B. Produktion och priser är enligt tabellen nedan: År 1 År 2 A 10 varor á 105 kr 11 varor á 120 kr B 7 varor á 202 kr 7 varor á 220 kr

3 a) Beräkna real BNP (med priser från år 1) för de två åren b) Beräkna BNP-deflatorn med 3 decimaler, dvs. tex c) Beräkna inflationen med hjälp av KPI med 3 decimaler. 3 poäng: 2.6 Antag att ekonomins produktionsfunktion är: 1/3 2/3 Y A K L. Antag att L/ L = 0.025, K/ K= och A/ A=0. A. Beräkna Y / Y B. Beräkna tillväxttakten i arbetsproduktiviteten, Y/L: dvs. ( Y / L) / ( Y / L) Antag nu att L/ L = 0.025, K/ K= 0 och A/ A=0. C. Beräkna tillväxttakten i arbetsproduktiviteten, Y/L: dvs. ( Y / L) / ( Y / L) 9 poäng. FRÅGA 3: Utgå ifrån den enkla Keynesianska modellen på kort sikt som innebär att prisnivån är konstant. (Vi antar, som vanligt, att faktorinkomsterna ifrån utlandet, netto = transfereringarna från utlandet, netto = 0.) Antag att Centralbanken bestämmer nominalräntan och därmed realräntan pga. Prisnivån och inflationen antas vara konstant på kort sikt. Antag att: C (1 t) Y t 0.5 I r, r = realräntan. r = 3 innebär att realräntan är 3 %. (Inte 300 %). G 100 NX=0. A. Beräkna jämvikts-y (Y =BNP/BNI) när r=4. 2poäng B. När r=4, beräkna privat (realt) sparande, den offentliga sektorns budgetsaldo och nationellt realt sparande. 3 poäng. C. Om Y vid full sysselsättning är , vilken real ränta skall Centralbanken välja för att uppnå full sysselsättning? 1 poäng D. Vid full sysselsättning, privat (realt) sparande, den offentliga sektorns budgetsaldo och nationellt realt sparande. 3 poäng.

4 5 poäng FRÅGA 4: Antag att en ekonomi har den kortsiktiga Phillips-kurvan: e t t 0.5( ut 0.05) a. Ange den naturliga arbetslöshetsnivån. b. Antag en positiv utbudschock, t ex lägre oljepriser. Visa I diagram hur det påverrkar den kortsiktiga och långsiktiga Phillips-kurvan. c. Visa i diagram hur högre inflationsförväntningar påverkar den kortsiktiga och långsiktiga Phillips-kurvan. e d. Antag adaptive inflationsförväntningar: t t 1. Men hur många procent måste faktisk arbetslöshet öka för att inflationstakten skall minska med 5 procentenheter på ett år. Svar OMTENTA I MAKROEKONOMI HÖSTEN Svar.1.1: minskar, minskar Svar.1.2 : ökar, ökar Svar1.3: ökar, minskar Svar1.4: minska Svar1.5: ökar, deprecieras, ökar Svar1.6: är oförändrad, ökar Svar1.7: minskar, minskar Svar1.8: minskar, minskar, minskar Svar1.9: A:G. B:NX. C: G. D: ingetdera. Svar2.1: 8 miljoner Svar.2.2: 5 procent. Svar 2.3: Det finns 2 rätta svar på vad BNP 2011 i 2000 års priser är: Svar1: 3200/1.25=2560 miljarder kronor. Svar2: 2800/1.25=2240 mijarder kr. Vi kan inte besvara frågan om real BNP förändrats sedan 2000 eftersom vi inte vet real BNP år Svar2.4 : Använd Rule 70 : antal år = 70/2= 35 år Svar2.5: Nominell BNP: År 1:(10*105)+(7*202)= = 2464 År 2:(11*120)+(7*220)= = 2860 A. År 1:(10*105)+(7*202)= 2464 År 2:(11*105)+(7*202)= =2569 B. BNP-deflatorn = Nominell BNP(år2)/Real BNP(år2)=2860/2569=1.113 C. KPI = [(10*120)+(7*220)]/= [(10*105)+(7*202)] =[ ]/2464=2740/2464= Svar: 2.6:

5 SvarA: 2,5 procent SvarB: 0 procent. SvarC: 2,5*( )-2,5= = Svar3. A. Y= *0.5*Y *(4)+100= Y 0.6*Y=300 Y=300/0.6=500. B. C= *500= =300. Privat sparande = (1-MPC)*(1-t)*Y= *0.5*500= = -50 Disponibel inkomst = (1-t)*Y=0.5*500=250. Nationellt sparande (S)=I = =100. Nationellt sprande (S)=Y-C-G= =100. Offentliga sektorns budgetsaldo (T-G)=0.5* =150. C. 0.6* =400-25*r 350=400-25*r 25*r=50 r=50/25=2 D. T-G=0.5* = =192. C= *( )= Privat realt sparande = Y*(1-t)-C= * = Nationellt realt sparande (S) = privat realt sparande + T-G = = Svar4: A B. Kortsiktiga phillipskurvan skiftar nedåt. Långsiktiga philipskurvan påverkas inte. C. Kortsiktiga phillipskurvan skiftar uppåt. Långsiktiga philipskurvan påverkas inte. D t t 1 0.5( ut 0.05) ( 0.05) u t 0.1 u t ut

6 TENTA MAKRO HT 2011 FRÅGA poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar och resonemang redovisas på andra sidor. Ni skall välja ett av alternativen ökar/minskar/är oförändrad. Om ni inte tycker att något av alternativen stämmer, ange då det som svar. 1.1 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad 1.2 Om en varukorg kostar 100 norskar kronor i Norge och 125 svenska kronor i Sverige och växelkursen (NOK/SEK) är 0.8 då kan vi säga att SEK är övervärderad/att SEK är undervärderad/att köpkraftsparitet råder och att priset på varukorgen i Norge uttryckt i SEK är högre/lägre/samma som priset på varukorgen i Sverige. 1.3 Utgå ifrån Solow-Modellen och antag att antalet arbetare (L) är konstant. Om sparkvoten minskar, då innebär den nya jämvikten att K ökar/minskar/är oförändrad och att Y ökar/minskar/är oförändrad 1.4 Om sparkvoten minskar, och om det råder perfekt konkurrens på varu- och arbetsmarknad och priser och löner är flexibla, blir effekten att reallönen minskar/ökar/är oförändrad. 1.5 En förbättrad teknologi innebär att den långsiktiga utbudskurvan i den Keynesianska modellen är oförändrad/skiftar till vänster/skiftar till höger och att den kortsiktiga utbudskurvan är oförändrad/skiftar ner/skiftar upp. 1.6 En lägre faktisk arbetslöshet än den naturliga arbetslösheten innebär att den kortsiktiga utbudskurvan är oförändrad/skiftar uppåt/skiftar nedåt och att prisnivån är oförändrad/minskar/ökar i den Keynesianska modellen. 1.7 Enligt Phillipskurveteorin så är sambandet mellan inflation och arbetslöshet på kort sikt noll/positivt/negativt och på lång sikt noll/positivt/negativt. 1.8 Ökade inflationsförväntningar leder i Phillipskurvediagrammet till att den kortsiktiga Phillipskurvan är oförändrad/skiftar uppåt/skiftar nedåt och att den långsiktiga Phillipskurvan är oförändrad/skiftar till vänster/skiftar till höger. 1.9 Antag att en ekonomi befinner sig på sin långsiktiga utbudskurva. Antag att det nominella penningutbudet ökar. På kort sikt ökar/minskar/ändras inte produktionen och på lång sikt ökar/minskar/ändras inte prisnivån Antag räntan plötsligt höjs i Sverige (pga. en minskad penningmängd), då förväntas att kronan försvagas/förstärks/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad. FRÅGA 2: Innehåller endast beräkningsuppgifter. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella

7 uträkningar och resonemang redovisas på andra sidor. Varje deluppgift ger 1 poäng. Totalpoäng på frågan är 10 poäng 2.1 Om realräntan är 3 procent och inflationen är 3 procent då är nominell ränta: 2.2 Om nominallönen ökar med 2 procent och inflationen är 3 procent, hur förändras reallönen i procent? 2.3 Angående skuldkrisen i Grekland och Italien: Om räntan är 5 procent (och inga amorteringar görs) och inkomsten i löpande priser ökar med 1 procent, hur förändras skulden som andel av inkomsten: dvs. skuld/inkomst, i procent? 2.4 Använd kvantitetsekvationen för pengar, som kan antas gälla på lång sikt, dvs. i genomsnitt. Antag att Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent, att tillväxttakten i BNP i fasta priser (Y) förväntas bli 3 procent, och att omloppshastigheten för pengar (V) förväntas vara konstant. Vilken tillväxttakt i nominell penningmängd (M) skall Rikbanken välja för att få en inflation på 2 procent enligt kvantitetsekvationen på pengar? 2.5 Antag att ekonomins produktionsfunktion är: 0,2 0,8 Y A K L. Antag att L/ L = 0.01, K/ K= 0.01 och Y / Y =0.02. Beräkna A/ A, approximativt (dvs. ungefärligen): 2.6 Använd uppgifterna ovan och ange tillväxttakten i arbetsproduktiviteten, Y/L: 2.7 Antag att en utestående statsobligation på 100 miljoner (=principalen) med 3 års återstående löptid ger följande kassaflöde: År1: 10 miljoner (ränta) År2: 10 miljoner (ränta) År3: (ränta+principalen) = 110 miljoner. Kassaflödet ovan innebär att räntan på obligationen är 10 procent. Om den nuvarande marknadsräntan, dvs. räntan på nyutgivna obligationer, är 5 procent, vad är nuvärdet på den utestående obligationen? Dvs. hur mycket är du beredd att betala för den utestående obligationen? Använd nationalräkenskapsdata i tabellen nedan i frågorna I miljarder kronor. Privat konsumtion 500 Privata bruttoinvesteringar 150 Löner, före skatt 600 Offentlig konsumtion och investeringar 250 Export av varor och tjänster 400 Import av varor och tjänster 450 Offentliga transfereringar 150 Skatter 450 Faktorinkomster från utlandet, netto 50 Transfereringar från utlandet, netto -25

8 2.8 Beräkna BNI. 2.9 Beräkna offentliga sektorns budgetsaldo Beräkna handelsbalansen och bytesbalansen Fråga 3. 9 poäng. Utgå ifrån den enkla Keynesianska modellen med offentlig sektor och utrikeshandel. (Vi antar, som vanligt, att faktorinkomsterna ifrån utlandet, netto = transfereringarna från utlandet, netto = 0.) Enligt denna modell: AD=C+I+G+X-M Antag att C= *(Y-T), där T=0.5*Y, I=100, G=100, X=100 och M=0.2*Y 3.1 Beräkna jämvikts-y (Y =BNP/BNI). 2 p. 3.2 Beräkna skatteintäkterna och den offentliga sektorns budgetsaldo i jämvikt. 1 p. 3.3 Beräkna handelsbalansen i jämvikt. 1 p. 3.4 Beräkna privat konsumtion och privat (realt) sparande i jämvikt. 2 p. 3.5 Antag att t=0.25, beräkna Y, skatteintäkterna och den offentliga sektorns budgetsaldo i jämvikt? (Om ni inte kan beräkna ge ett kvalitatativt svar, ökar, minskar, är oförändrad, för delpoäng.) 3 p. Fråga 4. 6 poäng. Utgå ifrån den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi med varu- och penningmarknad. (Notera: Privata bruttoinvesteringar (I) påverkas inte av förändringar i Y.) Utgå ifrån kort sikt: dvs. anta att Prisnivån är fix. Vilka är effekterna på inkomst (Y), ränta, privat konsumtion, och privata investeringar av följande händelser. Ge kvalitativa svar (ökar,minskar,konstant) 4.1 Individerna blir mindre sparbenägna; dvs. minskar sitt sparande vid en given disponibel inkomst En minskning av nominellt penningutbud. 4.3 Antag nu att ekonomin är en liten öppen ekonomi med flytande växelkurs. Antag att marknaden (aktörerna på marknaden) plötsligt inser att grekiska statsobligationer är mer riskfyllda än vad man tidigare trott, detsamma gäller italienska statsobligationer. Marknaden vill undvika risk och ökar därför sin efterfråga på svenska statsobligationer. Vad blir effekten på kort sikt på svenska kronan (växelkursen), handelsbalansen, inkomsten (Y) och på privat konsumtion i Sverige av en ökad efterfrågan på svenska statsobligationer. (Fakta: Den 8 november 2011 lånade Greklands riksgäld upp 1,3 miljarder EURO. Löptiden på obligationerna är sex månader och räntan blev 4,89 procent. Svenska obligationer med samma löptid har en ränta på 1,35 procent.)

9 SVAR TENTA MAKRO HT 2011 Svar1.1: exporten ökar och importen minskar. Svar1.2: köpkraftsparitet råder och priset på varukorgen i Norge uttryckt i SEK är samma som priset på varukorgen i Sverige. Svar1.3-4: K, Y och reallönen minskar Svar1.5: LRAS till höger och SRAS nedåt. Svar1.6: SRAS skiftar uppåt och prisnivån ökar. Svar1.7: negativt respektive noll. Svar1.8: upp respektive oförändrad. Svar1.9: ökar respektive ökar. Svar1.10: kronan stärks och importen ökar. Svar2.1: 6 procent Svar2.2: minskar med 1 procent. Svar2.3: ökar med 4 procent. Svar2.4: 5 procent Svar2.5: 1 procent Svar2.6: 2-1= 1 procent. Svar2.7: Nuvärde = 10/ /(1,05)*(1,05) + 110/(1,05)*(1,05)*(1,05) Svar : BNP= =850. BNI = 900. (Disponibel BNI = 875) Beräkna offentliga sektorns budgetsaldo = 450-( )=50 Handelsbalansen = Bytesbalansen = (50) -25= -25 Svar3: A. Y= AD= *(1-0.5)*Y *Y Y= Y-0.2Y Y= *Y Y 0.2*Y = Y = 400 Y = 400/0.8=500 B. Skatteintäkter: 0.5*500 = 250 Offentliga sektorns budgetsaldo= 250- G=150 C. Handelsbalansen = *500= 0 D. C= *500=300. Sparande=Y*(1-t)-C = 500*0.5-C = = E. Y= Y-0.2Y Y= *Y Y 0.4*Y = Y = 400 Y = 400/0.6= Offentliga sektorns budgetsaldo = 0.25* G= = Y ökar, skatteintäkterna och offentliga sektorns budgetsaldo minskar.

10 Svar4: 4.1. C ökar, Y ökar, räntan ökar och investeringarna minskar 4.2. Räntan ökar, investeringarna minskar, Y minskar och C minskar Växelkursen stärks, NX, Y och C minskar. OMTENTA HT 2010 Flervalsfrågor. 1. Om ett privat företag respektive ett hushåll inhandlar ett nytt kylskåp producerat i sverige så räknas det som A. Privat investering respektive privat konsumtion. B. Privat investering respektive privat investering. C. Privat konsumtion respektive privat konsumtion D. Privata konsumtion respektive offentlig konsumtion. 2. I BNP ingår inte A) Produktion av exportprodukter B) Produktion av offentliga tjänster C) Produktion av investeringsvaror D) Produktion av illegal sprit 3. En depreciering av egen valuta leder normalt till A) Ökad export och ökad import B) Minskad export och import C) Ökad export och minskad import D) Ökad import och minskad export 4. Befolkning år Sysselsatta Arbetslösa Hur stor är relativ arbetslöshet? A) 4% B) 5% C) 5,26% D) 2,3% 5. Statsskulden (government debt) A) Är liktydig med utlandsskulden B) Är oberoende av förändringar i statens budgetsaldo C) Växer då statens budgetsaldo är negativt D) Minskar av ett importöverskott

11 6. Med vårt växelkurssystem leder en högre inflation i utlandet än i Sverige på lång sikt enligt lagen om ett pris till A) Depreciering av kronan B) Appreciering av kronan C) Appreciering av utlandets valutor D) Valutans värde påverkas ej av prisförändringar. 7. I en sluten ekonomi utan offentlig sektor är C = ,75Y och I = 25. Y i jämvikt är: A) 400 B) 600 C) 500 D) KPI år 1 är 150, KPI år 2 är 180. Inflationen mellan år 1 och 2 är A) 33.33% B) 50% C) 20% D) 14,28% 9. Centralbanken ökar penningutbudet. Detta leder till A) Ökade räntor B) Minskad inflation C) Sänkta räntor D) Minskad Y Följande uppgifter gäller för en öppen ekonomi med offentlig sektor: C = 100+0,8(Y-T) I = 100 G = 200 T = 100 X = 100 M = Marginella konsumtionsbenägenheten är A) 0,1 B) 0,8 C) 0,9 D) 0,2 11. Offentlig sektors budgetsaldo är A) -100 B) -50 C) +100 D) Det nationella finansiella sparandet är A. 50 B. 150 C. 250

12 D Sparfunktionen för den privata sektorn är: A) S = ,2(Y-T) B) S = (1-0,8)(Y-T) C) S = ,8(Y-T) D) S = ,2(Y-T) 16. Ökade transfereringar till hushållen är en A) finanspolitisk åtgärd B) penningpolitisk åtgärd C) monetaristisk åtgärd D) utbudspolitisk åtgärd 17. Nominell ränta är 6%. Inflation är 4%. Därmed är A) Real ränta är 2% B) Real ränta är -2% C) Real ränta är 6% D) Real ränta är 10% 18. Nationalinkomsten ökar, därmed A) Ökar penningutbudet B) Minskar penningutbudet C) Ökar penningefterfrågan D) Sjunker räntorna 19. Om en valuta minskar i värde kallas det: A) Depreciering B) Appreciering C) Reducering D) Valuering 20. Om arbetslöshetsnivån är högre än den naturliga, så förväntar vi oss: A) Ökade löner eftersom den kortsiktiga AS-kurvan kommer skifta uppåt B) Fallande löner eftersom den kortsiktiga AS-kurvan kommer skifta neråt C) Fallande löner eftersom den kortsiktiga AS-kurvan kommer skifta uppåt D) Inget av ovanstående 21. Automatiska stabilisatorer: A) Kräver explicita åtgärder av regeringen för att bli aktiva B) Fungerar utan några insatser av vare sig regeringen eller någon annan part C) Ökar skatteintäkterna under en recession D) Förstärker fluktuationer i ekonomin 22. BNP-deflatorn kan användas används för att A) beräkna växelkursen B) beräkna NNP

13 C) beräkna inflationen D) arbetslösheten 23 Antag en vanlig negativt lutad AD-kurva och en positivt lutad kortsiktig utbudskurva (AS). Då RB ökar penningutbudet så A) förskjuts AS-kurvan till höger, Y ökar och P sjunker B) förskjuts AD-kurvan till höger, Y ökar och P ökar C) förskjuts både AD och AS till höger, Y ökar och P oförändrad D) AD och AS påverkas ej av penningmarknaden 24 Samma typ av AD-AS-diagram som ovan. Nu ökar G istället. Effekten på AD-AS blir att A) förskjuts AS-kurvan till höger, Y ökar och P sjunker B) förskjuts AD-kurvan till höger, Y ökar och P ökar C) förskjuts både AD och AS till höger, Y ökar och P oförändrad D) AD och AS påverkas ej 25. Lägg till en långsiktig (klassisk) utbudskurva i diagrammet som nämns ovan A) klassiska utbudskurvan är vertikal B) klassiska utbudskurvan ligger på nivån för full sysselsättning C) ligger vi på den klassiska utbudskurvan har vi endast naturlig arbetslöshet D) samtliga tre ovan är rätt 26. Utgå ifrån AD-AS-modellen (med en positivt lutad kortsiktig utbudskurva). Vad händer med real BNP (Y) och prisnivån (P) vid en temporär ökning av det reala oljepriset? A. P ökar och Y ökar. B. P ökar och Y är konstant. C. P ökar och Y minskar. D. P och Y är konstanta 27. Utgår ifrån kvantitetsekvationen på pengar som beskriver sambandet mellan penningmängd och inflation på lång sikt; dvs i genomsnitt. Antag att tillväxttakten i nominellt penningutbud (M) är 5 procent, att omloppshastigheten (V) är konstant, att tillväxttakten i BNP i fasta priser (Y) är 3 procent, vad är inflationstakten? A. 5 procent B. 2 procent C. 3 procent D. 7 procent 28. Antag att realräntan är 2 procent och att den förväntade inflationen är 5 procent, vad är då nominalräntan (i)? A. 5 procent B. 4 procent C. 7 procent D. 9 procent.

14 29 Enligt modellen för långsiktig tillväxt i BNP per anställd; dvs. Solowmodellen: I denna modell antas real BNP (Y) = F(A, K, L). I läroboksmodellen antas arbetskraften, L, vara konstant. Det innebär om Y ökar så ökar även Y/L, produktionen per anställd. (Enklast är att tänka att L=1.) Hur påverkar en ökad sparkvot nivån på det fysiska kapitalet per anställd och produktionen per anställd? A. Kapitalet per anställd och produktionen per anställd ökar B. Kapitalet per anställd minskar och produktionen per anställd ökar. C. Kapitalet per anställd ökar och produktionen per anställd minskar. D. Kapitalet per anställd och produktionen per anställd minskar 30. Om tillväxttakten i BNP per capita är 10 procent, hur lång tid tar det innan BNP per capita fördubblas? A. 5 år. B. 7 år. C. 9 år. D. 11 år. Fråga 1: 8 poäng. I november 2010 höjde Sveriges Riksbank reporäntan 0,25 procentenheter till 1,0 procent. Riksbanken motiverade beslutet med att den svenska ekonomin växer snabbt. Styrkan i återhämtningen i USA och Europa är däremot fortsatt osäker. Inflationstrycket är lågt i Sverige, men det väntas stiga i takt med att konjunkturläget förstärks. För att stabilisera inflationen och uppnå ett normalt resursutnyttjande behöver reporäntan gradvis höjas. a. Förklara hur och varför en räntehöjning påverkar dels inflationen, dels resursutnyttjandet i den svenska ekonomin. (max 2p) (max en halv sida) b. Samtidigt menade Riksbanken att den svaga utvecklingen i omvärlden kan resultera i att reporäntan inte kommer behöva höjas lika mycket de kommande åren. Förklara hur och varför en svagare utveckling utomlands (jämfört med tidigare prognoser) leder till lägre räntehöjningar i Sverige (än vad Riksbanken räknade med tidigare) (max 2p) (max en halv sida). c. Förklara hur och varför kronkursen i dollar och euro skulle påverkas om den svenska penningpolitiken innebär att den svenska räntan höjs relativt räntan i USA och i Euro-området. (max 4p). (max en halv sida). Fråga 2. (4 poäng) a. Vad är deflation? (1p) b. Varför anses deflation vara skadligt för ekonomin? (1p) c. Nämn två orsaker till att inflation kan uppstå på kort sikt. (2p) d. Använd kvantitetsekvationen för pengar gäller på lång sikt; dvs. i genomsnitt för en ekonomi. Anta att reala BNP och omloppshastigheten för pengar är konstanta och det nominella penningutbudet ökar med 10 procent. Hur stor blir då inflationen? (1p)

15 Fråga 3. (5 p) Följande nationalräkenskapsdata gäller: Privat konsumtion, C Privat bruttoinvestering, I 600 Privat Kapitalförslitning 300 Offentlig konsumtion, GC 750 Offentlig bruttoinvestering, GI 150 Skatter, netto (dvs. skatter transfereringar), T 750 Export av varor och tjänster, X Import av varor och tjänster, M a) Beräkna BNP (GDP). (1p) b) Beräkna den offentliga sektors budgetsaldo = den offentliga sektorns finansiella sparande. (1p) c) Beräkna det privata finansiella sparandet. (1p) d) Beräkna handelsbalansens saldo. Hur är den relaterad till offentligt och privat finansiellt sparande? (1 p) e) Beräkna privat nettoinvestering. (1p) Fråga 4. (4 poäng) Anta att det finns en ekonomi som består av bara två företag; företag 1: Grönsaksodlingen, och företag 2: Konservfabriken. Under året sker bara följande saker i ekonomin: Grönsaksodlingen säljer grönsaker för kr till Konservfabriken och klarar sig utan förbrukningsvaror. Konservfabriken importerar konserveringsmedel för kr, importerar en maskin som beräknas hålla i fem år för kr och säljer konserverade grönsaker direkt till konsumenterna för kr. a) Beräkna BNP från användningssidan. Visa tydligt vilka poster som ingår i beräkningarna och hur beräkningarna har utförts. (2p) b) Beräkna förädlingsvärdena i de två branscherna/företagen. Visa att BNP är summan av varje företags förädlingsvärde. Visa beräkningarna tydligt (2p)

16 Fråga 5. (4 poäng) Anta att den aggregerade produktionsfunktionen är: Y = F (A, K, L) = A*K 0,3 *L 0,7 I tillväxttermer (dvs. uttryckt i procent) kan produktionsfunktionen skrivas på följande sätt: Y/Y = A/A + 0,3 K/K + 0,7 L/L. a) Hur mycket ökar BNP (Y), i procent, om sysselsättningen (L) stiger med 5 procent, medan A och kapitalstocken (K) är konstanta? (1p) b) Hur förändras arbetsproduktiviteten (Y/L), i procent, när sysselsättningen stiger med 5 procent medan A och kapitalstocken är konstanta? (1p) c) Hur mycket ökar BNP (Y), i procent, om kapitalstocken växer med 5 procent, medan A och sysselsättningen är konstanta. (1p) d) Anta att både Koch L stiger med 5 procent, medan Y dock stiger med 7 procent. Hur har då totalfaktorproduktiviteten (A) förändrats? (1p) Svar OMTENTA HT 2010 Flervalsfrågor. 1. A 2. D 3. C 4.B 5.C 6. B 7. C 8. C 9. C 10.B 11. A 14.A 15.A 16. A 17. A 18. C 19. A 20. B 21. B 22. C 23 B 24 B 25. D

17 26. C 27. B 28. C 29 A 30. B Svar1: A. högre ränta minskar investeringarna och kanske även konsumtionen och därmed blir den aggregerade efterfrågan och resursutnyttjandet och inflationen lägre. B. Svagare utveckling utomlands innebär en lägre efterfrågan på svenska exportprodukter. Så blir aggregerad efterfråga lägre så behöver inte räntan öka lika mycket för att inflationsmålet skall vara uppfyllt. C. En höjd ränta i Sverige jämfört med omvärlden innebär att det blir lönsammare med finansiella investeringar i sverige vilket innebär en ökad efterfrågan på svenska kronor vilket innebär att den svenska kronan blir starkare (apprecieras) vilket innebär att NX minskar. Svar2: A. Fallande priser. B. Om priserna faller skjuter man upp sina inköp vilket minskar den aggregerade efterfrågan, C. ökad efterfrågan eller ökade priser på produktionsfaktorer tex på olja eller på arbetskraft. D. 10 procent. Svar:3 A =3500. B. T-G= =-150. C. Y-T-C-I= = =350. D Den är lika med offentligt och privat finansiellt sparande. E Svar4: A. BNP = ( )= = B. Förädlingsvärdet i grönsaksodlingsbranschen är 90,000 kronor. Förädlingsvärdet i konserveringsbranschen är (110000)=30000 kronor. Summan av förädlingsvärdena är lika med BNP. Svar5: A. 3,5 procent. B procent. C. 1.5 procent. D. ökat med 2 procent.

18 TENTA HT Om nominella växelkursen, e($/kr), ökar då förväntas att: a. svensk export ökar och svensk import minskar b. svensk export minskar och svensk import ökar c. svensk export minskar och svensk import minskar d. svensk export ökar och svensk import ökar. 2. Beräkna inflationen enligt kvantitetsekvationen för pengar då tillväxttakten i nominellt penningutbud är 10 procent, omloppshastigheten för pengar är konstant och tillväxttakten i real BNP är 2 procent: A. 10 procent. B. 12 procent. C. 8 procent. D. 6 procent. 3. Om realräntan är 3 procent och inflationen är 5 procent då är nominalräntan: A. 5 procent. B. 2 procent. C. 8 procent. D. 7 procent. 4. På lång sikt, enligt lagen om ett pris, om inflationen ökar då förväntar vi att: A. Bankräntan(=nominalräntan) ökar och växelkursen försvagas/deprecieras. B. Bankräntan minskar och växelkursen deprecieras. C. Bankräntan ökar och växelkursen blir starkare/apprecieras. D. Bankräntan minskar och växelkursen apprecieras. 5. I den Keynesianska modellen vid högre räntan: A. Minskar investeringsfrågan (I) och penningefterfrågan. B. Minskar investeringsefterfrågan (I) och penningefterfrågan ökar. C. Ökar investeringsefterfrågan (I) och penningefterfrågan. D. Ökar investeringsefterfrågan (I) och penningefterfrågan minskar. 6. Om tillväxttakten i BNP per capita är 5 procent, hur lång tid tar det innan BNP per capita fördubblas? A. 10 år. B. 14 år. C. 18 år. D. 22 år. 7. Om en varukorg kostar 100 norska kronor i Norge och 160 svenska kronor i Sverige samtidigt som växelkursen är 0.5 norsk krona per svensk krona då är den reala växelkursen sett från svensk synvinkel: A. 0.5 B. 1 C. 1.2 D Vid vilken nominell växelkurs råder köpkraftsparitet mellan Norge och Sverige ifall varukorgen kostar 100 norska kronor i Norge och 160 svenska kronor i Sverige: A. 0.5 B. 0.8 C. 1.2 D Om nominallönen ökar med 10 procent och samtidigt inflationen är 7 procent, då ökar reallönen med ca.: A. 1 procent. B. 2 procent. C. 3 procent. D. 4 procent. 10. Utgå ifrån Solow-Modellen och antag att antalet arbetare (L) är konstant. Om sparkvoten ökar: A. Ökar K och Y. B. Ökar K och Y minskar.

19 C. Minskar K och Y. D. Minskar K och Y ökar. 11. Antag att ekonomins produktionsfunkton är: 0,2 0,8 Y A K L. Antag att L/ L = 0.02, K/ K= 0.02 och Y / Y =0.03. Använd tillväxtbokföring för att beräkna A/ A: a. 0 procent. B. 1 procent. C. 2 procent d. 3 procent. 12. Använd uppgifterna ovan och ange tillväxttakten i arbetsproduktiviteten, Y/L: A. 0 procent. B. 1 procent. C. 2 procent D. 3 procent. 13. Utgår ifrån den enkla Keynesianska modellen: Beräkna Y i jämvikt för en sluten ekonomi utan offentlig sektor och utrikeshandel: Dvs. Y = C + I, där C= *Y och I = 100. a. 800 b c d Beräkna det nationella reala sparandet i uppgiften ovan. A B C. 200 D Utgår ifrån den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi: Vad är effekten av en ökning av G på kort sikt: a. ökad ränta, ökad produktion och minskad privat konsumtion b. minskad ränta, ökad produktion och ökad privat konsumtion c. ökad ränta, lägre investeringar och ökad privat konsumtion d. minskad ränta, ökade investeringar och minskad privat konsumtion. 16. Utgår ifrån den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi: Vad är effekten av ett ökat nominellt penningutbud på kort sikt: a. ökad ränta, ökad produktion och minskade investeringar b. lägre ränta, ökad produktion och ökade investeringar c. ökad ränta, lägre investeringar och ökad privat konsumtion d. lägre ränta, ökade investeringar och minskad privat konsumtion. 17. Utgår ifrån den Keynesianska modellen för en liten öppen ekonomi: Vad är effekten av ett ökat nominellt penningutbud på kort sikt: a. ökad ränta, ökad produktion och ökad nettoexport b. lägre ränta, ökad produktion och ökad nettoexport c. ökad ränta, minskad produktion och minskad nettoexport d. lägre ränta, minskad produktion och minskad nettoexport. 18. Om den faktiska arbetslösheten är mindre än den naturliga arbetslösheten så är: A. Den strukturella arbetslösheten mindre än friktionsarbetslösheten B. Den strukturella arbetslösheten större än friktionsarbetslösheten C. Den konjunkturella arbetslösheten större än den strukturella. D. Den konjunkturella arbetslösheten mindre än noll.

20 19. Antag att en ekonomi består av 300,000 personer i den arbetsföra befolkningen (dvs år). 160,000 är sysselsatta och 18,000 är arbetslösa men söker aktivt arbete. I detta exempel är arbetslösheten ungefär: A. 6 procent. B procent. C procent. D procent. 20. Antag att totalfaktorproduktivitet (A) minskar. Vad händer med reallönen och med potentiell output (dvs. BNP vid full sysselsättning). A. Reallönen ökar och potentiell output ökar. B. Reallönen minskar och potentiell output minskar. C. Reallönen minskar och potentiell output ökar. D. reallönen ökar och potentiell output minskar. 21. Vilket av följande skiftar inte AD-kurvan i diagrammet med AD-kurva, kort- och långsiktig utbudskurva? A. Lägre skatter B. ett ökat nominellt penningutbud. C. ökad BNP i omvärlden D. En minskad prisnivå 22. Antag att en ekonomi befinner sig på sin långsiktiga utbudskurva. Antag vidare att det nominella penningutbudet ökar. På lång sikt leder ett ökat nominellt penningutbud till produktion och till.priser. A. En ökad; oförändrade. B. Oförändrad; ökade. C. en minskad; oförändrade. D. en minskad; minskade. 23. Formeln för skattemultiplikatorn för en sluten ekonomi utan proportionell skattesats: A. b/(1-b). B. 1/(1-b). C. b/(1+b) D. b/(1+b). Notera att b=den marginella konsumtionsbenägenheten. 24. Om reservkvotskravet är 25 procent då är penningmultiplikatorn: A. 2. B. 5. C. 4. D Investeringsprojekt Investeringskostnad Inkomst från investeringen som inträffar 1 år senare A B C D E

21 Antag att nominalräntan är 6 procent och att inflationen är 0 procent. Vilka investeringsprojekt kommer att genomföras? A. E B. E, D, C, och B. C. E, D och C. D. E och D. 26. Lägre ränta i USA, innebär att dollarn: A. Faller i värde (deprecieras) och att USA:s nettoexport ökar. B. faller i värde och att USA:s nettoexport minskar. C. ökar i värde (apprecieras) och att USA:s nettoexport ökar. D. ökar i värde och att USA:s nettoexport minskar. 27. I vilken punkt är den faktiska arbetslösheten större än den naturliga arbetslösheten? A. a. B. c. C. b. D. e.

22 28. Om skatten sänks så sker en rörelse A. från c till b. B. från AD0 till AD1. C. Från a till b. D. Från AD2 till AD Om BNP är 4000 och nettofaktorinkomsterna från utlandet, netto, är 100, Och transfereringarna från utlandet, netto, Beräkna BNI: a b c d Om inflationsförväntningarna ökar i Phillipskurvediagrammet: A. Den kortsiktiga phillipskurvan skiftar uppåt. B. Den kortsiktiga phillipskurvan skiftar nedåt. C. Den långskitiga phillipskurvan skiftar till vänster. D. Den långsiktiga phillipskurvan skiftar till höger.

23 1. Antag perfekt konkurrens på arbetsmarknaden och att reallönen initialt är Y och antalet sysselsatta är B. A. Om företagen ökar kapitalstocken vad händer då med reallön och sysselsättning? Visa i diagrammet. B. Antag återigen att ekonomin befinner sig i det initiala jämviktsläget (Y,B). Ifall regeringen skär ner A-kassan vilken blir då effekten på reallön och sysselsättning. Visa i diagrammet. 4 poäng.

24 2. Antag att ekonomin befinner sig i kortsiktig jämvikt i punkten b. A. Till vilken punkt kommer ekonomin anpassa sig på lång sikt. Förklara varför en anpassning sker. B. Jämför den långsiktiga jämvikten med den initiala kortsiktiga jämvikten med avseende på ränta, investeringar och privat konsumtion. Dvs. är räntan högre i den långsiktiga jämvikten jmf med den initiala kortsiktiga jämvikten. Och varför? Är investeringarna högre eller lägre? Är den privata konsumtionen högre eller lägre. C. Om Kapitalstocken ändras, ändras den långsiktiga utbudskurvan? I så fall hur? 1+3+1= 4 poäng 3. Följande modellekonomi gäller: C = a + by d a = 100 Y d = Y T b = 0,75 T = ty t = 0,5 I = 350 G = 550 X = 600 M = 500 a) Beräkna jämviktsinkomst b) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo c) Beräkna bytesbalans=handelsbalans d) Beräkna nationellt realt sparande och privat realt sparande. e) Full sysselsättning kräver att Y ökar med 125. Hur mycket skall G öka för att Y skall öka med 125? f) Ifall importen skulle öka med inkomsten. Hur påverkas multiplikatorn: Dvs. beräkna multiplikatorn när M=m*Y. Antag att m>0. m är den marginella importbenägenheten. Förklara varför multiplikatorn ändras = 9 poäng.

25 SVAR TENTA HT b 2. c 3.c 4. a 5. a 6. b 7. d 8. d 9. c 10. a 11. b 12. b 13. a 14. d 15. c 16. b 17. b 18. d 19. d 20. b 21. d 22. b 23. a 24. c 25.d 26. a 27.a 28. b 29. b 30. a Facit1: A. efterfrågekurvan skiftar till höger och sysselsättning och reallön ökar. B. Utbudskurvan skiftar till höger och sysselsättning ökar och reallön minskar. Facit2: A. ekonomin anpassar sig till punkten a. B. Räntan högre i den långsiktiga jämvikten (a). En högre prisnivå minskar realt penningutbud som driver upp räntan, vilket minskar investeringarna. Privata konsumtion är lägre i den långsiktiga jämvikten eftersom Y är lägre vilket innebär att disponibel inkomst, Y-T, är lägre. C. Den långsiktiga utbudskurvan skiftar till höger när K ändras. Svar3: A. Y= /(1-0,75*0,5) = 1100/(1-0,375)=1100/0,625 = 1100*1,6=1760 B. T=0,5*1760=880 T-G = = 330 C. 100

26 D.Nationellt realt sparande = I + NX= =450= C Dvs. C=760. C=100+ (b*(1-t)*y = (0,75*0,5)*1760=100+(0,375)*1760= = 760. Sålunda: 1760= =1760. Alternativt sätt att beräkna nationellt realt sparande= Y-(C+G)= = =450. Privat realt sparande = (1-t)*Y-C=1760*0,5 760 = 120. E. 125*(1/1,6)=125*0,625= 78,125. F. 1/(1-b*(1-t)+m)<1/(1-b*(1-t) dvs. multiplikatorn minskar eftersom en del av en inkomstökning riktar sig mot importerade varor..

27 OMTENTA VT 2010 Exkl. flervalsfrågor Fråga 1. 3 poäng. Diagrammet ovan visar Solow-modellen. Antag att teknologisk utveckling inträffar. Kommer det att påverkar kurvornas läge? Om ja, visa eller förklara! Vad är effekten på nivån på output Y (som visas på den vertikala axeln) och effekten på nivån på det fysiska kapitalet (som visas på den horisontella axeln)?

28 Fråga 2. 5 poäng. A. Antag en öppen ekonomi. Om den marginella importbenägenheten ökar, vilket diagram beskriver bäst effekten? B. Antag en ekonomi med proportionell skattesats. Om den proportionella skattesatsen ökar, vilket diagram beskriver bäst effekten? C. Antag en ekonomi med proportionell skattesats. Om den proportionella skattesatsen minskar, vilket diagram beskriver bäst effekten? D. Antag att real förmögenhet ökar i samhället, t ex pga. att börsvärdet ökar realt, vilket diagram beskriver bäst effekten?

29 Fråga 3. 5 poäng. Välj den punkt som passar bäst! A. Antag att ekonomin initialt befinner sig i punkten c. Om priset på olja stiger kraftigt, vilken punkt kommer ekonomin att hamna i? B. Antag att ekonomin initialt befinner sig i punkten a. Om staten sänker inkomstskatterna vilken punkt kommer ekonomin hamna i, på kort sikt? C. Antag att ekonomin initialt befinner sig i punkten a. Om Riksbanken minskar penningutbudet och därmed höjer räntan vilken punkt kommer ekonomin hamna i, på kort sikt? D. Antag att ekonomin initialt befinner sig i punkten e, till vilken punkt kommer ekonomin att anpassa sig på sikt?

30 Fråga poäng. Använd den enkla Keynesianska modellen för en öppen ekonomi med proportionell skattesats: C = C0 + byd C0 = 100 Yd = Y T b = 0,8 T = ty t = 0,4 I = 350 m = 0,28 G = 550 X = 600 M = my b) Beräkna jämviktsinkomst b) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo g) Beräkna bytesbalans h) Beräkna nationellt sparande. i) Full sysselsättning kräver att Y ökar med 250. Hur mycket skall G öka för att Y skall öka med 250? Om vi utökar denna enkla Keynesianska modell med en penning- och obligationsmarknad: j) hur påverkas räntan och investeringarna av ökningen av Y? Svara kvalitativt: dvs. ökar, minskar, är konstant. Studenter som inte klarat av uträkningarna kan besvara frågan f).

31 Svar OMTENTA VT 2010 Exkl. flervalsfrågor Svar fråga 1: Y och K ökar. Svar fråga 2: A. A. B. A. C. D D. C. Svar fråga 3: A. B. B. C. C. E. D. D. Svar fråga 4: Svar: A. BNP = Uträkning: (1-b(1-t)+m)*Y = c0+i+g+x (1-0,8*0,6 + 0,28)*Y = (1-0,48+0,28)*Y=1600 0,8*Y=1600 Y=1600/0,8=2000 B. t*y=0,4*2000=800 Budgetsaldo = t*y-g= = 250 C. Bytesbalans = X-M=X-m*Y=600-0,28*2000= = 40. D. Nationellt sparande = Y C G= I + NX = = 390. Alternativ uträkning genom att först beräkna C: C = c0 + 0,8*0,6*Y = ,48*2000= Nationellt sparande = = 390. E. DG=250/1,25= 200. F. räntan ökar, investeringarna minskar.

32 TENTA VT Ej MCfrågor. Fråga 1: 4 poäng. A. Antag att ekonomin initialt befinner sig i punkten a. Till vilken punkt kommer ekonomin anpassa sig på lång sikt och varför? B. Antag nu att ekonomin initialt befinner sig i punkten c. Till vilken punkt kommer ekonomin anpassa sig på lång sikt och varför? C. Nämn 2 faktorer som skiftar den långsiktiga utbudskurvan till höger. D. Nämn 2 politikåtgärder som ökar totalefterfrågan vid en given prisnivå. Dvs. skiftar AD-kurvan till höger. FRÅGA 2. 5 poäng Följande nationalräkenskapsdata gäller: Privat konsumtion, C Privat bruttoinvestering, I 500 Offentlig konsumtion, GC 800 Offentlig bruttoinvestering, GI 200 Skatter 1500 Transfereringar 400 Export av varor och tjänster, X Import av varor och tjänster, M 1200 a) Beräkna BNP (GDP) b) Beräkna hushållens disponibla inkomst c) Beräkna den offentliga sektors budgetsaldo = den offentliga sektorns finansiella sparande d) Beräkna privat finansiellt sparande = privat sparande - I e) Beräkna handelsbalansens saldo.

33 Fråga 3. 2 poäng Nämn2 faktorer som i Solow-modelln ökar BNP per capita på lång sikt Fråga 4. 3 poäng. 4A- Om inflationen och inflationsförväntningarna faller kraftigt vad förväntar ni skall hända med marknadsräntorna? Öka, minskar, vara oförändrade? 4B. Vad är deflation? 4C. Om deflationen är 10 procent, vad förväntar ni att realräntan är? Fråga poäng. Studera figuren nedan: A. Om kapitalstocken (K) ökar, vad händer med efterfrågekurvan på arbetskraft? Vad händer med utbudskurvan? Vad händer med jämviktsreallönen och med antalet arbetade timmar i jämvikt? Jämför den nya jämvikten med den gamla jämvikten. B. Om staten försämrar A-kassan, så att det lönar sig sämre att vara arbetslös: vad händer med efterfrågekurvan på arbetskraft? Vad händer med utbudskurvan? Vad händer med jämviktsreallönen och med antalet arbetade timmar i jämvikt? Jämför den nya jämvikten med den gamla jämvikten. C. Nuvarande regeringen har även sänkt skatten på arbete. Hur påverkas företagens lönekostnad per arbetad timme, arbetstagarnas timlön efter skatt och sysselsättningen i diagrammet nedan.

34 Fråga 6. 5 poäng. Den Keynesianska modellen är en konjunkturcykelmodell och används därmed för analys av orsaker till varför faktisk BNP kan avvika från potentiell BNP. Använd denna modell för att besvara frågan nedan. A. En expansiv finanspolitik avser att öka totalefterfrågan på nyproducerade varor och tjänster. Nämn två finanspolitiska åtgärder som ger detta resultat. B. Hur påverkas räntan och de inhemska investeringarna av dessa åtgärder i den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt? c. Förklara hur bytesbalansen/handelsbalansen och växelkursen påverkas av en mer expansiv finanspolitik på kort sikt i modellen för en liten öppen ekonomi med rörlig växelkurs. D. Vilket kriterium/indikator brukar användas för att bedöma om ett lands finanspolitik är expansiv? Förklara varför! e. Vad menas med politisk konjunkturcykel och varför uppstår den?

35 SVAR TENTA VT ESSÄFRÅGOR Svar fråga 1: A. ekonomin kommer anpassa sig till punkten b. Eftersom nominallöner faller när faktisk BNP är mindre än potentiell BNP. Dvs. när faktisk arbetslöshet är större än den naturliga arbetslösheten. B. Ekonomin kommer att anpassa sig till punkten b eftersom nominallöner ökar när faktisk BNP är större än potentiell BNP. C. Mer fysiskt kapital, bättre teknologi (inklusive humant kapital) och fler arbetade timmar. D. Ökad penningutbud; lägre skatter; ökad offentlig konsumtion och investeringar (G); Svar 2a: BNP= = b: =2200. c = =100 d. Y-(skatter transfereringar) C - I= = =100. e Svar fråga 3: högre sparande; dvs en högre sparkvot och en bättre teknologi. Svar:4A: marknadsräntorna förväntas falla. 4B. Deflation är fallande priser 4C. Eftersom bankräntan inte kan vara lägre än noll, blir realräntan + 10 procent. Svar 5A: Efterfrågekurvan på arbetskraft skiftar utåt med arbetsutbudskurvan inte påverkas. Reallön och sysselsättning ökar. Svar 5B. Efterfrågekurvan på arbetskraft påverkas ej. Men arbetsutbudskurvan skiftar utåt. Reallönen minskar och sysselsättningen ökar. Svar 5C. Företagens kostnader per arbetad timme minskar, arbetstagarnas timlön efter skatt och sysselsättningen ökar. Svar 6a: en ökning av offentlig konsumtion eller en ökning av offentliga investeringar eller en skattesänkning. Svar 6b. räntan ökar och investeringarna minskar, både på kort och lång sikt. Svar 6c: Valutan deprecieras och bytesbalansen försämras. Real output påverkas ej. Svar 6d. Om den offentliga sektorns budgetsaldo beräknas vara negativt vid full sysselsättning, då sägs finanspolitiken vara expansiv. Svar 6e. Politiker bedriver expansiv finanspolitik under valår så att sysselsättningen ökar så att politikerna kan bli återvalda. En sådan politik kan destabilisera ekonomin; dvs motsatsen till stabiliseringspolitik.