DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012.
|
|
- Inga Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt Konjunkturer Från den långsiktiga modellen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av BNP per capita ökar med den tekniska utvecklingen och med en ökad kapitalstock (fysiskt och humant). I ett kortare perspektiv, spelar inte bara utbudet av produktionsfaktorer roll för produktionsnivån utan även efterfrågan påverkar produktionsnivån. En låg efterfrågan kan innebära att produktionen blir mindre än den möjliga. I så fall finns det finns lediga resurser i ekonomin. Hög arbetslöshet och fabriker används inte. Gå in på SCB:s hemsida ( och klicka på BNP och därefter Bruttonationalprodukt. Där visas tämligen stora årliga svängningarna de senaste 10 åren. Det är dessa svängningar som vi kallar konjunkturer och som det här avsnittet ägnas. Konjunktursvängningar är ett besvärande problem i den industrialiserade världen. Sverige är nu i en lågkonjunktur, om konjunkturen fortsätter att vända nedåt vet vi inte riktigt. Konjunkturutvecklingen påverkar i stort sett alla makrovariabler eftersom de är knutna till BNP. Vi skall granska vad som händer med arbetslösheten, statens budgetsaldo, bytesbalansen, inflation och även vilken ekonomisk politik man kan vänta sig. 2. Konjunkturer och arbetslöshet I den politiska debatten kritiserar oppositionen regeringen Reinfeldt för att vara hjärtlös med enligt oppositionen för låg ersättning från A-kassan vid arbetslöshet. I en lågkonjunktur ökar arbetslösheten och produktionen faller och den offentliga sektorns finanser brukar försämras eftersom färre sysselsatta innebär lägre skatteintäkter och fler arbetslösa innebär ökade offentliga utgifter i form av ökat arbetslöshetsstöd och socialbidrag.. 3. Konjunkturer och priser Priserna har en central roll i ekonomin. Det är med hjälp av dessa som man skapar jämvikt mellan köpare och säljare. En hel del ekonomiska problem kan lösas med motverkande prisförändringar. Så är det också med konjunkturer. När varor, tjänste och arbetskraft blir allt mer efterfrågade stiger priserna och håller därmed efterfrågan nere. Ju flexiblare priser desto smidigare går processen. Men ofta är priser trögrörliga vilket innebär att ojämvikter blir kvar.
2 4. AD AS modellen Vi börjar med AD, aggregerad efterfrågan. P AD Y P står för prisnivån i ekonomin. Varför minskar AD (=aggregate demand), dvs. den aggregerade efterfrågan på nyproducerade varor och tjänster när P stiger? Högre priser i sverige minskar utlandets efterfråga på svenska varor och tjänster och ökar svenska konsumenters efterfråga på utländska varor och tjänster. En högre inhemsk prisnivå ökar således den reala växelkursen vilket minskar exporten och ökar importen. Vidare, en högre prisnivå minskar det reala penningutbudet (M/P) vilket leder till en högre ränta vilket minskar investeringsefterfrågan och kanske även den privata konsumtionen. En högre ränta tenderar att locka till sig finansiellt sparande från utlandet, vilket stärker växelkursen som i sin tur tenderar att minska export och öka importen. En ändring i efterfrågan, pga annat än prisförändringar leder till en förskjutning av ADkurvan. Tex. ökat G förskjuter den till höger. Även ett ökad nominellt penningutbud (M) skiftar AD-kurvan utåt. Eftersom ett ökat nominellt penningutbud vid en given prisnivå (P) ökar det reala penningutbudet (M/P) vilket minskar marknadsräntan vilket leder till ökad investeringsefterfråga och möjligen också till en ökad privat konsumtion. AS-kurvan presenteras i två versioner. Först den klassiska, som vi kan härleda från förra kapitlen. Den är vertikal och bestäms av tillgången på A, K, L. AS dras vid den nivå då åtminstone K och L är fullt utnyttjade. Den gäller på lång sikt. Ifall A eller K eller L ökar så förskjuts den långsiktiga AS-kurvan åt höger. På kort sikt har vi den Keynesianska utbudskurvan, som är positivt lutad eller helt horisontell. En horisontell kortsiktig utbudskurva innebär att företagens Marginal- och Styckkostnader inte ökar när produktionen ökar. Det är inte orimligt eftersom vid låg produktion så är både maskiner och arbetare ej sysselsatta. Om produktionen ökar tas både arbetslösa arbetare och maskiner i bruk. Eftersom det inte bara är antalet sysselsatta utan även antal fabriker (K) som ökar är den inte orimligt att marginal och styckkostnaderna inte ökar särskilt när produktionen ökar. En svagt positivt lutad kortsiktig utbudskurva innebär att marginal och styckkostnader ökar något när produktionen ökar. Det är rimligt ifall nyanställda arbetare och maskiner som åter tas i bruk kan vara mindre produktiva än de som redan är i bruk. Betrakta den kortsiktiga utbudskurvan som ekonomins marginalkostnadskurva. Keynes modeller antar trögrörliga priser. Rita in både den klassiska och den Keynesianska utbudskurvan i ett och samma diagram tillsammans med efterfrågekurvan. Se till att alla tre kurvor skär varandra på samma ställe. Låt nu G öka, tex. pga. ökade väginvesteringar. På lång sikt stiger bara priser men på kort sikt stiger också produktionen. Se till att du förstår AD-ASverktyget, det är användbart för att förklara alla möjliga ekonomisk-politiska händelser.
3 5. Den keynesianska modellen (The Income-Expenditure Model) Nu går vi till en enklare modell som innebär en horisonell kortsiktig utbudskurva. Den enkla modellen presenteras i 45-gradersdiagrammen i kap. 11. Som vanligt börjar man med en enkel modell (utan offentlig sektor och utrikeshandel): Y = C + I och C = C a + by och I är utifrån (exogent) givet. Försök att förstå konsumtionsfunktionen. b kallas marginella konsumtionsbenägenheten. Det privata sparandet, S, får vi också fram här eftersom det är en spegelbild av konsumtion. Det hushållen inte konsumerar går till sparande eller det som blir över när vi konsumerat kallas sparande. Multiplikatorn Se på bokens exempel. Om bruttoinvesteringarna (I) ökar med 10, så leder detta till att Y ökar med mer än 10. Multiplikatorn förklarar varför. Ge dig inte för än du förstår varför. Läs appendix till kap. 11. En mer fullständig modell I två steg släpper man antagandet om ingen offentlig sektor och inget utland. Vi får en fullständig modell: Y = C + I + G + X M. Den känns igen från nationalräkenskaperna. C-funktionen görs om eftersom vi får skatter i modellen. Importfunktionen är inkomstberoende. Dvs. vi importerar mer om vår reala inkomst ökar, Y, vid konstant real växelkurs. Multiplikatorn blir annorlunda om vi tillför skatter och import. Vi börjar också nosa lite på ekonomisk politik genom att se på begreppet automatiska stabilisatorer. De är smarta eftersom de stabiliserar ekonomin av sig själva. 6. Investeringar Med investeringar menar vi vanligen reala investeringar, dvs. investeringar i maskiner och anläggningar. Vi kommer också in en del på den andra typen, nämligen finansiella investeringar. Investeringar bestäms främst av räntekostnad och framtidsförväntningar om framtida vinster. Det är den reala räntan som är relevant. Varför? Priserna på företagens produkter följer den allmänna inflationen därmed följer även företagens nominella intäkter den allmänna inflationen. Därmed blir den reala räntekostnaden den relevanta som är bankräntan minus inflationen. Investeringar har en förmåga att svänga kraftigt, det är inte som konsumtion där vi äter våra mål mat såväl i goda som dåliga tider. Investeringarna är känslolösa och kan sjunka till 0 en period för att bli så stora som möjligt en annan gång. Tror vi på framtiden så ökar investeringarna. Lägger vi in detta i den keynesianska modellen så förstärks effekterna av framtidstron ännu mer pga. multiplikatoreffekten. Vi får den sk. acceleratormultiplikatorefekten. Det finns också en annan investeringsförklaring, som kallas q-teorin. Det är egentligen framtidsförväntningar som uttrycks mer precist. Ett mått på framtiden ges av aktiekurserna. När dessa stiger så ökar investeringar när de sjunker så minskar investeringar. En biprodukt av förklaringen till investeringar är att vi här måste välja mellan kort sikt och lång sikt. Det är inget antingen eller mellan kort och lång det är både och. En investeringskostnad är en utgift vi har idag. Intäkten kommer först på sikt och dessutom varje år ett antal år i framtiden. Begreppet vi använder är present value (nuvärde). Vi räknar om det framtida förväntade vinstflödet till ett nuvärde som vi sedan jämför med investeringskostnaden. Om detta nuvärde är större än investeringskostnaden, då skall investeringen genomföras.
4 7. Finansiella institut Finansiella institut, främst vanliga banker, spelar en viktig roll i en penningekonomi. Det är de som förmedlar sparandet till företagsutlåning för att investera. Kom nu ihåg att S = I gällde endast då vi saknade offentlig sektor och utland. Nu har vi båda delarna, båda kan också hjälpa till att finansiera företagens investeringar. I = S(privat) +T-G + M-X. Högerleden är egentligen sparande från tre källor. S(privat) är privat sparande. T-G är offentligt sparande och räcker inte det till för att finansiera våra investeringar så lånar vi varor av utlandet, M-X är utlandets hjälp till vårt sparande. Notera att G = GC+GI Efter att ha läst kap. 9 skall du kunna följande: Förstå hur konjunktursvängningar vanligen uppför sig. Förstå konsekvenserna av låg- och högkonjunktur. (Vi kan vänta till kap 11 med att förklara konsumtionsfunktionen och multiplikatorn.) 1. Förstå tanken bakom stickey price- och flexible price modeller. 2. Definiera kort sikt och lång sikt när det gäller makroekonomi. 3. Förstå skillnaden mellan auction prices och custom prices. 4. Förklara och teckna AD-kurvan 5. Beskriva komponenterna i AD 6. Förklara varför AD är negativt lutad 7. Förklara vad som får AD-kurvan att förskjutas 8. Förklara skillnaden mellan kortsiktig och långsiktig AS samt teckna dem i ett diagram. 9. Förklara varför kortsiktig AS är positivt lutad 10. Förklara varför långsiktig AS är vertikal. 11. Förklara vad som får AS att förskjutas. 12. Förklara och visa effekterna av en utbudschock i ekonomin. 13. Förklara och visa effekterna av en efterfrågechock i ekonomin. 14. Ge exempel på både utbuds- och efterfrågechocker Efter att ha läst kap. 10 skall du kunna följande: Förklara begreppet finanspolitik. (VI kan vänta till nästa kapitel med att förklara multiplikatoreffekterna av ändringar i offentliga utgifter) 1. Illustrera effekterna av en minskning av government spending i ett AD-AS diagram. 2. Illustrera effekterna av en skattehöjning i ett AD-AS diagram 3.Förklara varför utgiftsändringen påverkar AD direkt men skatteändringen påverkar indirekt. 4. Förklara och ge exempel på expansiv resp. kontraktiv ekonomisk politik 5. Förklara begreppen inside lags och outside lags 6. Förklara stabiliseringspolitikens begränsningar. 7. Förklara begreppen budgetöverskott och budgetunderskott 8. Förklara varför underskott är vanligare i en lågkonjunktur än i en högkonjunktur. 9. Förklara begreppet samt ge exempel på automatisk stabilisator
5 Efter att ha läst kap. 11 skall du kunna följande: Sätta upp en Keynesiansk makromodell och med hjälp av den kunna förklara flera olika effekter i ekonomin av en ekonomisk politisk åtgärd Förstå vad som menas med den keynesianska revolutionen när den kom på 1930-talet. 1. Förklara 45-graders linjen 2. Förklara vad jämvikt resp. ojämvikt i 45-graders diagrammet visar 3. Förklara vilken roll lager spelar vid ojämviktslägen. 4. Teckna och förklara konsumtionsfunktionen både med och utan skatter. 5. Förklara begreppet autonoma konsumtionsutgifter 6. Förklara begreppen marginell konsumtionsbenägenhet och marginell sparbenägenhet. 7. Förklara hur begreppen ovan är relaterade till varandra 8. Förklara vad som får konsumtionsfunktionen att ändra lutning och att ändra läge. 9. Förklara multiplikatorn, beräkna multiplikatorn, visa multiplikatorn grafiskt. 10. Beräkna total nationalinkomstförändring vid en ändring av tex. offentliga köp. 11. Beräkna och förklara hur multiplikatorn ändras av tex. en förändring av skatesatsen. 12. Förklara begreppet automatisk stabilisator. 13. Förklara och beräkna hur en exportförändring med x kr påverkar i) nationalinkomst ii) bytesbalans iii) budgetsaldo. 14. Förklara hur income-expenditure diagrammet och AD-AS diagrammet hänger ihop Efter att ha läst kap. 12 skall du kunna följande: Förklara skillnaden mellan konsumtion och investering Förklara investeringarnas kortsiktiga effekt och långsiktiga effekt Förklara skillnaden mellan reala och nominella investeringar. 1. Förklara varför investeringar är volatila 2. Förklara acceleratorteorin samt multiplikator-accelerator modellen 3. Hur stor andel av BNP går till investeringar? 4. Förklara begreppet opportunity cost 5. Förklara begreppet nuvärde och visa hur det beräknas vid årliga intäkter. 6. Förklara begreppen real- och nominell ränta samt vad som är relevant vid investeringar. 7. Förklara begreppet den förväntade reala räntan och varför det begreppet är relevant. 8. Förklara Q-teorin. 9. Förklara den grundläggande faktorn som bestämmer en aktiekurs 10. Förklara hur aktiekurser och investeringar hänger ihop 11. Förklara bankernas roll i ekonomin.
6 Begrepp Aggregate demand Aggregatd supply Autonomous consumtion Economic fluctution Short run Long run Marginal propensity to consume Multiplier Stagflation Supply shoks Wealth effekt - Total efterfrågan - Totalt utbud - Konsumtion som är oberoende av inkkomst - Periodiska svängningar i BNP-tillväxt - Kort sikt (inget i ekonomin har anpassat sig till förändringen - Lång sikt (allt har anpassat sig till förändringen) - Marginell konsumtionsbenägenhet - Multiplikator - Både arbetslöshet och inflation ökar - En exogen faktor som bestämmer utbudet ändras - Följder av att realinkomst ökar då priser faller Automatic stabilizers - Inbyggd mekanism som motverkar ändringar i Y. Discreationary spending - åtgärder som det beslutas om från gång till gång Budget deficit - Budgetunderskott Budget surplus - Budgetöverskott Contractionary policy - Åtstramande ekonomisk politik Expansionary policy - Expansiv ekonomisk politik Ekonometrisk modell - Statistisk modell för att fastslå ekonomiska samband Fiscal policy - Finanspolitik Monetary policy - Penningpolitik (kap. 13, 14 Inside lags - Tiden från upptäckt av problem beslut Outside lags - Tiden från beslut till effekt Laffer curve - Ett diagram som visar sambandet mellan skattesats och skatteintäkt Permanent income - Hushålls totala inkomst över livet Stabilization policy - Stabiliseringspolitik eller konjunkturpolitik Supply-side economics - Politik som påverkar utbudssidan (visas med AS) Income-Expenditure modell Planned expenditure Equilibrium output Consumption function Saving function Multiplier Government spending Inventory Marginal propensity to import Accelerator theory Procyclical Contracyclical Present value Real interest rate Expected real interest rate Q-theory of investment - Ekvationen för total efterfrågan - Total efterfrågan - Där total inkomst och total efterfrågan är lika - Konsumtionsfunktion (Tex. C=a+b(1-t)Y). - Sparfunktion (Tex. S=-a+(1-b)(1-t)Y) - Multiplikator. Mer exakt: utgiftsmultiplikator - offentliga utgifter till konsumtion och investering. - Lager - Marginell importbenägenhet. - Acceleratorteorin. - Förändras med ändringar i BNP. - Förändras tvärtemot ändringar i BNP - Nuvärde. - Realränta (Nominell ränta inflation). - Förväntad real ränta i framtiden, eller nominell ränta förväntad inflation. - Förklarar investeringar utifrån ändring i aktiekurser.
7 Neoclassical theory of investment Stock price Bond Financial intermediaries Liquid - Förklarar investeringar utifrån realränta. - Aktiekurs. - Obligation. - Banker och andra finansieringsinstitut. - Kan enkelt konverteras till pengar.
5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merKEYNES ENKLA MODELL 1. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning:
KENES ENKLA MODELL. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning: C C( T) a b ( T), där C(-T) betecknar funktion av -T. Intercept Lutningskoefficient Den (linjära)
Läs merFöreläsning 3 IS-LM-IRP modellen
Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merFöreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs mer1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)
Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,
Läs mer1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad
FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merLINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN
LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs merBNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp
Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merFöreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 24 mars 2007 Tentamen består av två delar om tillsammans 100 poäng. Om du klarat dugga
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs merFörra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)
Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Läs merF7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft
F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 1/11 2016 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs merDEN KEYNIANSKA SYNEN (S )
DEN KEYNIANSKA SYNEN (S. 177-188) JOHN MAYNARD KEYNES Hans teorier presenterades under depressionen på 1930-talet Innefattar de kortsiktiga konjunkturröelserna och stabiliseringspolitikenà aktiv stabiliseringspolitik
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merBNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?
Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion
Läs merLÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA
FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,
Läs merKapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen.
Kurs 407, VT 2010 Martin Flodén Läsanvisningar för föreläsning 9 15 Vi kommer inte att följa lärobokens kapitel 9 12 till fullo. Boken introducerar inledningsvis (i kapitel 10) den s k LM-kurvan som utgår
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merÖvningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi
Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merFöreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q
Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare 21 februari 2012 Konjunkturer och stabiliseringspolitik En modell för makroekonomisk analys Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Introduktion Det
Läs mera) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS
Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar
Läs merU t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:
Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merskriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-11-01 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merIntern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna
Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Föreläsning 4 Stabiliseringspolitik Denna föreläsning baseras på kapitel 5, 6 och 7 i Stabiliseringspolitik i små
Läs merTENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni
Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOl Makroekonomi 10.5 hp Datum: Tid: Lärare: Måndagen den 4 juni 2012 14-18 Joakim Persson Tentamen omfattar totalt 35 poäng.
Läs merOBS!!! Studenter som läste kursen läsåret 2017 och tidigare år svarar på frågorna som finns på de två sista sidorna.
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Offentlig förvaltning 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-10-22 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser, lägsta
Läs merEKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merTENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN.NR.... Lämnat kl.... TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI TORSDAGEN DEN 31 maj 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 3 timmar Miniräknare ANVISNINGAR
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs merMiljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019
1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merDugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009
Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merFinanspolitiska åtgärder
Förvaltningshögskolans rapporter nummer 147 Finanspolitiska åtgärder En keynesiansk ansats Louise Holm & Osvaldo Salas Finanspolitiska åtgärder. En keynesiansk ansats Louise Holm & Osvaldo Salas Första
Läs merDEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet
DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden
Läs merMakroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012
Makroekonomi Övningar Juan Carlos Estibill Ht-2012 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV: Tydliga, ej handskrivna, OH. Kommentera samtliga uppgifter med hjälp av data från Sverige och Ditt land, d.v.s.
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Mats Ekman, Johan Lindén Datum och tid: 2019-05-03, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merUtbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)
Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig
Läs merFörsörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):
Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande
Läs merY=Y. Output (Y) Varför är AD-kurvan negativt lutad? Dvs. varför minskar aggregerad efterfrågan=produktion när prisnivån ökar?
Läs själva: Härledning av AD-kurvan i P-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. AD-kurvan i P-diagrammet antar att =AD, vilket innebär att faktiska investeringar = I (planerade)., AD A B = AD = C(-T) +
Läs merMarknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merOmtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består
Läs merGör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
Läs merDel 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och
Läs merDel 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet.
Del 2: Makroekonomi Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet. 1 Idag Nationalräkenskaper: Vad är BNP? - en översikt. Betalningsbalansen.
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 29 januari 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merLäs själva: Härledning av AD-kurvan I PY-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet.
Läs själva: Härledning av AD-kurvan I P-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. AD-kurvan I P-diagrammet antar att =AD, vilket innebär att faktiska investeringar = I (planerade)., AD A B = AD = C(-T) +
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merF7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se
F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut
Läs merKursnamn/benämning Makroekonomi
Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består
Läs merPengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå
Läs merDugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar
Läs merProvmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 1/6 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merAnsökningsobjekt: Urvalsprovet i ekonomi
Tekniska anteckningar: TALOUS Sida: 1 (11) Namn: Ansökningsobjekt: Urvalsprovet i ekonomi Datum och tid: 7.5.2019 kl. 9.00-13.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter med tryckbokstäver. Skriv ditt
Läs merTentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nationalekonomi Tentamen på Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp 2014-11-05
Läs merSvenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011
Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet
Läs merFöreläsning 6. Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 6 Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Idag Offentliga sektorn Syften Finansiering Stabiliseringspolitik Inflation och arbetslöshet Centralbanken
Läs merGrundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the
Läs merMakroekonomi, 730G43, 10hp
LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett
Läs merI grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.
1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår
Läs merFunktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen
Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs mer