tentaplugg.nu av studenter för studenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tentaplugg.nu av studenter för studenter"

Transkript

1 tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

2 Seminarium 2 UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT 1 Tänk er nu att vi jämför två länder (A & B). I A kostar en varukorg 100 kr och i B kostar exakt samma varukorg 500 mark. Ni vet också att den nominella växelkursen (E) mellan dessa två valutor är 7 mark/kr. Vidare vet ni att inflationen i land A är 4 % (och förväntas fortsätta på samma nivå) och att inflationen i land B är 10 % (och förväntas fortsätta på samma nivå). Besvara nu följande frågor: a) Vad borde den nominella växelkursen (mark/kr) vara enligt den absoluta versionen av köpkraftsteorin. Två länder, A och B Varukorg A = 100 kr Varukorg B = 500 mark Nominell växelkurs = E = 7 kr/mark Inflation i land A = 4% Inflation i land B = 10% (500 mark/varukorg)/(100 kr/varukorg) = 5 mark/kr b) Förklara hur Gustav Cassel tänkte när han kom fram till detta samband. Cassel tänkte sig att då en varukorgen är billigare i land A så kommer personer från land B importera den varukorgen istället för att köpa motsvarande varukorg i land B. På lång sikt kommer växelkursen att utvecklas så att en varukorg i land A kommer kosta lika mycket som en varukorg i land B. c) I detta fall, hur borde handelsströmmarna se ut? Land A (Sverige) vill handla i land B (Tyskland) 500 mark/7(mark/kr) = 71,4 kr. 1

3 Eftersom svenskarna får mer per krona i Tyskland, och tyskarna mindre per mark i Sverige, kommer svenskarna att handla maskiner, älgar, öl och prostitution av tyskarna. Herregud! d) Varför stämmer hans teori inte i verkligheten? Är det fel på teorin? Eller är det en för stark förenkling? Teorin stämmer inte, pga att det alltid finns handelshinder och transportkostnader. Det innebär att priserna inte utjämnas, alltså faller tankarna angående arbitrage, vilket alltså är en riskfri vinst. Ibland är transportkostnaderna så höga att en vara inte säljs i andra länder, därmed blir det omöjligt att få en utjämning. Möjlig följdfråga: vad använder man för teori istället? En mindre extrem form av teorin, relativa köpkraftsteorin för växelkurser. Istället för att jämföra kvoten mellan prisnivåerna så använder man den relativa prisförändringen. e) Vad borde hända med växelkursen det närmaste året enligt den relativa köpkraftsteorin? Vad blir den nya växelkursen? Relativ deprecieringstakt=inhemsk inflation-utländsk inflation -0,06=0,04-0,10 f) Är detta en depreciering eller appreciering av kronan? Appreciering 6% per år 2

4 UPPGIFT 2 Visa med hjälp av en principskiss hur BNP brukar förändras över tiden. Nu ska ni förklara följande begrepp så att er mamma och pappa förstår vad ni menar. Placera också in dessa begrepp i er skiss: BNP-trend Figur 13.1 sid 278 ritad! Den långsiktiga tendensen hos BNP är vad vi kallar för BNP-trenden. I figuren ser vi BNP på y- axeln och trenden som stiger över tiden. Det beror på att längre tidsserier över BNP uppvisar två grundläggande egenskaper: (1) BNP ökar långsiktigt, samt att (2) BNP fluktuerar kortsiktigt. Potentiell BNP Trenden kallas även potentiell BNP och visar ett mått över hur BNP skulle se ut vid full sysselsättning. Potentiell BNP definieras alltså som den nivå på produktionen som skulle uppnås om vi hade fullt resursutnyttjande av de idag tillga ngliga produktionsfaktorerna arbete och kapital. Den viktigaste faktorn a r potentiell sysselsa ttning ma tt med antal arbetade timmar. 3

5 Faktisk BNP Den faktiska BNPn är hur BNP utvecklas sig över tiden, vilket kan jämföras med den potentiella BNPn. Det kan även definieras som BNP observerad = BNP-trend + cyklisk BNP. I figuren kan vi t ex se amplituden som den faktiska svängningen kring potentiell BNP. Cyklisk BNP Svängningen leder till att vi kan definiera cyklisk BNP = faktisk eller observerad BNP - BNPtrend. I figuren ser vi hur cykeln svänger runt en horisontell axel för ett värde 0, om man inte tar hänsyn till faktisk BNP och trenden. Man kan även se det som att BNP fluktuerar runt trenden. BNP-gap Det är dock inte särskilt intressant att diskutera cyklisk BNP i absoluta tal då det kan vara ganska intetsägande utan förhållande till något annat, utan snarare hur stor den cykliska delen av BNP är i förhållande till trend delen. Matematiskt är alltså BNP-gap = cyklisk BNP/ BNP-trend. Värdet är en procentsats som kan vara positivt eller negativt beroende på om cyklisk BNP ligger ovanför eller under BNP-trenden. Högkonjunktur En högkonjunktur uppstår då faktisk BNP är större än trenden. I figuren kan vi se att cyklisk BNP är större än trenden, eller på liknande vis att BNP-gapet är ett positivt värde relation till trenden. Lågkonjunktur Tvärtom är en lågkonjunktur då faktisk BNP ligger under trenden, eller att BNP-gapet är negativt. Recession Recession är i nationalekonomiska sammanhang en mild lågkonjunktur. En svårare lågkonjunktur brukar benämnas depression. Ordet är synonymt med nedgång eller avmattning. I figuren är nedgångsfasen detsamma som en recession, men nödvändigtvis inte botten. Expansion På motsvarande vis är en expansion en högkonjunktur, som enligt figuren illustrerar en uppgångsfas. Skillnaderna mellan topp och botten är den fullständiga amplituden. Var befinner vi oss nu i konjunkturcykeln enligt er? Motivera sade Ingves att räntan skulle ligger kvar, vilket indikerar att Riksbanken bedömer att Sverige inte behöver stimulera ekonomin med justering av penningpolitiken. Konjunkturen bottnar till sommaren och följs av en osäker återhämtning. Arbetslösheten stiger trots en outnyttjad potential på arbetsmarknaden motsvarande en miljon jobb. BNP-tillväxten 4

6 under 2013 skrivs ner till 0,3 procent. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för fjärde kvartalet. Man kan alltså säga att Sverige befinner sig i en recession, som även präglas till stor del av osäkerhet i omvärlden. I Europa finns stora frågetecken kring t ex Grekland, Spanien och Portugal och inte särskilt stor enighet över hur problemen ska lösas. Eftersom Sveriges BNP till hälften består av export är Sverige beroende av att andra handelsländer är stabila. 5

7 UPPGIFT 3 I den här uppgiften ska ni utgå från den enkla keynesianska modellen över varumarknaden. Ni ska förklara med ord samt visa grafiskt hur den aggregerade efterfrågan på varor och tjänster kan bestämmas. a) Visa grafiskt och förklara konsumtionsefterfrågan. Anta därefter att inkomstskattesatsen sjunker. Visa grafiskt i din figur och förklara konsekvenserna av detta. Visa även vad som händer om konsumenternas genomsnittliga förmögenhet ökar. Figur 3.a.1 (14.1 i boken sid 290)! Privat konsumtion som funktion av disponibel inkomst. 6

8 Konsumtionsfunktionen har följande utseende: C=C_0 + MPC Y_d = C_0+MPC*TR+MPC(1-t)y Denna består av två delar där C_0+MPC*TR - Autonom del (intercept) + den del vi konsumerar av transfereringar - beror ej på bruttoinkomsten y (BNP) MPC(1-t)y - Lutningen på grafen, är en funktion av BNP Vi antar att även då inkomsten är noll är konsumtionen positiv och MPC-kurvan skär Y-axeln (C - konsumtion) ovanför 0. Alltså kan individen upprätthålla en positiv konsumtion även när den disponibla inkomsten är 0, genom att låna, använda besparingar eller få hjälp av vänner eller den offentliga sektorn. Disponibel inkomst = det som återstår när skatten är betald och transfereringarna har inräknats. När inkomstskattesatsen sjunker kommer alltså konsumtionen öka, det medför att konsumtionsfunktionen kommer få en brantare lutning i och med att MPC (Marginella konsumtionsbenägenheten) ökar. När konsumenternas genomsnittliga förmögenhet ökar kommer konsumtionen också öka, konsumtionsfunktionen skiftar uppåt. b) Visa grafiskt och förklara investeringsefterfrågan. Visa och förklara effekterna av en höjd realränta. Förklara också vad en mycket hög och varierande inflation kan få för konsekvenser på investeringsefterfrågan. Figur 14.3 Investeringsfunktion 7

9 Efterfrågan på investeringsvaror så som t.ex. nya byggnader, infrastruktur och maskiner beror på räntan, förväntade framtida intäkter samt osäkerhet om framtida intäkter. Investeringsbeteendet kan illustreras med investeringsfunktionen, där investeringar illustrers som en funktion av BNP. Men eftersom investeringarna inte beror på BNP är kurvan en horisontell linje. En höjd realränta innebär att investeringsefterfrågan minskar, antag att man planerar att finansiera investeringen med lånade medel och räntan stiger blir det dyrare och de framtida intäkterna täcker inte räntebetalningarna. Investeringen läggs därmed på is. Om man planerar att finansiera investeringen med eget kapital istället är det mer lönsamt att investera i olika värdepapper än att köpa investeringsvaror i och med att avkastningen hos dem stiger med höjd ränta. Höjd ränta leder alltså till mindre investringar och kurvan skiftar neråt. Hög och varierande inflation leder till att osäkerheten ökar vilket medför att efterfrågan på investeringsvaror minskar, alltså skiftar kurvan neråt. c) Visa grafiskt och förklara offentliga konsumtions- och investeringsefterfrågan. Anta så att riksdagen bestämmer sig för att sänka de offentliga utgifterna. Visa och förklara effekterna av detta beslut. Vi antar att offentliga utgifter bestäms av riksdagen, oberoende av BNP. Offentliga konsumtionsoch investeringsutgifter (G) på y-axeln och bruttoinkomsten/bnp (Y) på x-axeln. Vi antar att offentliga utgifter inte beror på BNP och att de finansieras med skatter eller lån genom att Riksgälden säljer statsobligationer. När riksdagen sänker de offentliga utgifterna parallellförskjuts den horisontella linjen nedåt, det kan bero på att man minskar utgifter för t ex skolor, sjukvård och rättsväsende. Kan leda till färre lärare, sämre vård etc. Figur 14.4 i boken sid 295 8

10 d) Visa grafiska och förklara exportefterfrågan. Anta så att växelkursen revalveras. Visa och förklara konsekvenserna av detta i din figur. Exportefterfrågan är en endogen och oberoende variabel, vilket innebär att efterfrågan inte beror av bnp vilket ses i grafen. Ett skift uppåt eller neråt beror av fyra variabler: - Den nominella växelkursen. När växelkursen stiger blir det dyrare för oss att köpa utländsk valuta och billigare för utlandet att köpa SEK, det blir alltså billigare att köpa svenska varor och tjänster när växelkursen stiger. (Revalvering - växelkursen sjunker, Devalvering - växelkursen stiger) - Den relativa prisnivån mellan länder. När den utländska prisnivån stiger relativt den inhemska så ökar exporten. - Andra länders BNP. När ett lands BNP är hög är landets import också hög. Eftersom dess import utgör Sveriges export leder en BNP-ökning i landet till en exportökning för Sverige. Detta innebär att utländska konjunktursvängningar påverkar efterfrågan på svenska varor och således Sveriges konjunktur. - Preferenser Figur 14.5 i boken sid 295 Efterfrågan på exportvaror beror på utökandets BNP-nivå och priset på exportvaror relativt utländska varor och är därmed oberoende av BNP. När växelkursen revalveras sjunker den, vilket grafiskt innebär att den horisontella linjen parallellförskjuts nedåt. Det kommer att bli billigare för oss att köpa utländsk valuta och efterfrågan på svenska exportvaror kommer att sjunka. e) Visa grafiskt och förklara importefterfrågan. Anta att den marginella importbenägenheten ökar, visa vad som händer med importefterfrågan. Anta vidare att 9

11 regeringen beslutar sig för att devalvera den svenska kronan, visa och förklara vad som händer med importfunktionen. Importefterfrågan är en endogen variabel och kan därför beskrivas med ett linjärt samband. Interceptet ges av en autonom import Im 0 och lutningen utgörs av MPM*y. Hur känslig importefterfrågan är för förändringar i BNP mäts med den marginella importbenägenheten, MPM Bestäms av: - Den nominella växelkursen, - Den reala prisnivån mellan länder - Delvis svenskt BNP - Preferenser Vid en devalvering blir importen dyrare och imfortfunktionen skiftar nedåt. Rita 14.6 fast tvärtom med devalvering ist. för revalvering f) Konstruera med hjälp av export- och importefterfrågan den nya variabeln nettoexportefterfrågan. Visa och förklara vad som händer med nettoexportefterfrågan om Tyskland (en av våra viktigaste handelspartners) hamnar i en kraftig högkonjunktur. 10

12 Figur 14.7 i boken sid 296 Nettoexporten sammanfattar export- och importfunktionerna. Om vi ritar in import- och exportfunktionen i samma graf och sedan illustrerar nettoexporten i grafen under...när BNP stiger så ökar importen, men exporten är oförändrad så att nettoexporten sjunker. Om tyskland befinner sig i högkonjunktur kommer vår export öka. något som medför att exportfunktionen skiftar uppåt. Det i sin tur medför att nettoexporten ökar. g) Härled grafiskt den aggregerade efterfrågan genom valfria antagande om autonom efterfrågan, t, MPC och MPM. h) Vad visar lutningen på den aggregerade efterfrågan och hur tolkar vi den? lutningen på den aggregerade efterfrågekurvan visar den marginella utgiftsbenägenheten (g) vilket kan tolkas som hur mycket efterfrågan på varor och tjänster ökar om BNP stiger med en krona. g= MPC(1-t)-MPM (Marginell utgiftsbenägenhet,g = marginell konsumtionbenägenhet- marginell importbenägenhet ) 11

13 UPPGIFT 4 a) Utgå från den aggregerade efterfrågan som ni härledde i 3 g) ovan. Visa och förklara jämviktsvillkoret på varumarknaden. Figur 14.9 på sid 300 Jämvikts-BNP visar att vi inför en rät linje 45 grader ut från origo för AD(Y) = Y. Där denna skär den aggregerade efterfrågan AD(Y) finner vi y jämvikt. Här utnyttjar vi sysselsättningen optimalt och det finns varken inflations- eller deflationsgap. Utifrån Keynes 2 mål har vi även intern balans, där faktisk BNP är lika med potentiell BNP, och extern balans för bytesbalansen. b) Anta nu att faktisk produktion är lägre än jämviktsnivån. Förklara hur anpassning mot jämvikt sker. På vilket sätt skiljer sig Keynes jämviktsmekanism från Klassikernas? Grafen visar jämvikterna Y-faktisk och Y-jmv. Skillnaden mellan dessa vid deflationsgap är följande Y-faktisk < Y-jmv. Grafen visar också AD-potentiell och AD-Faktisk, den sistnämna visar den faktiska produktionen. Detta innebär att AD>Y, alltså är efterfrågan större än produktionen. Detta betyder att ett deflationsgap råder och för att komma i jämvikt bör offentliga utgifter stimuleras för att öka produktionen. Detta kan man påverka med finanspolitik, det är framför allt fyra faktorer som kan styras. Dessa är: Offentliga utgifter (G) Skattesystem (t) Transfereringar (TR) Nominell växelkurs (E) 12

14 Den klassiska teorin sätter tillit till att prismekanismen leder till ny jämvikt, vilket Keynes menar ine fungerar. Han menar istället att det är produktionsmekanismen/produktionsförändring som utgör jämviktsmekanismen. Figur c) Anta nu att faktisk produktion är högre än jämviktsnivån. Förklara återigen hur anpassningen mot jämvikt sker enligt Keynes modell. Figur Grafen visar jämvikterna Y-potentiell och Y-jmv. Skillnaden mellan dessa när jämviktsinkomsten (Y-jmv) är lägre än potentiell BNP (Y-potentiell) kallas inflationsgap. Grafen visar också AD-potentiell och AD-Faktisk, den sistnämna visar den faktiska produktionen. När Y>AD är produktionen är större än efterfrågan. Detta betyder att ett inflationsgap råder och för att komma i jämvikt bör man bromsa produktionen. Detta kan man påverka med finanspolitik, det är framför allt fyra faktorer som kan styras. Dessa är: Offentliga utgifter (G) Skattesystem (t) Transfereringar (TR) Nominell växelkurs (E) 13

15 d) Anta istället att ekonomin är i jämvikt men att denna jämvikt är högre än den potentiella BNP-nivån. Visa grafiskt och förklara konsekvenserna av detta. Detta innebär att modellen har ett inflationsgap och om inte AD faktiskt minskar till AD potentiell kommer inflation råda. För att motverka detta bör man bromsa produktionen. Alltså ska man styra högkonjunkturen mot BNP-trend. UPPGIFT 5 Föreställ dig en öppen ekonomi där allmänheten konsumerar 90 procent av sin disponibla inkomst. Staten infordrar 25 procent av alla inkomster i skatt. Den marginella importbenägenheten är 0,10. a) Hur påverkas BNP om exporten minskar med 100 miljoner? Beräkna detta samt visa i lämplig graf. MPC = marginell konsumtionsbenägenhet g = marginell utgiftbenägenhet t = proportionell skattesats MPM = marginell importbenägenhet AD = efterfrågefunktionen = C + I + G + NX C, I och G konstanta ΔY = 1/(1-g)*ΔAD = multiplikator * ΔAD 14

16 Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) Numeriskt blir det då Multiplikator = 1/(1-0,9(1-0,25)+0,1) = 2,35 ΔY = 2,35 * (-100) = -235 miljoner. Figur 15.1 på sidan 307 b) Förklara varför effekten i a) uppstår. Här skall ni alltså verbalt förklara den kedjereaktion som gör att den ursprungliga förändringen i AD(Y) förstärks. Det som händer är att när offentliga utgifter ökar så kommer arbetslösheten att sjunka. När arbetslösheten sjunker får fler lön, och när fler får lön kan fler konsumera andelen av sin disponibla inkomst. Inkomsten som ges till företagare används i sin tur för att finansiera deras konsumtion, och det hela blir en geometrisk summa som vi kallar för kedjereaktionen, vilken motsvarar multiplikatorn. c) Anta att regeringen vill motverka exportminskningen genom expansiv finanspolitik. Med hur mycket måste den offentliga konsumtionen (G) öka för att BNP ska återgå till samma. nivå som innan exportminskningen? Visa även i er graf. Då BNP enligt föregående uppgift minskade med 235 miljoner så måste den för att återgå öka med 235 miljoner. dvs ΔY = ΔG = ΔY(1-g) = 235(1-0,9) = 23,5 miljoner!! 15

17 Figur 15.2 på sidan 314, den översta och vänstra bilden d) Hur påverkas statens budget av detta? Hur kan de finansiera utgiftsökningen? Om staten vill föra en expansiv finanspolitik kan det göras genom t ex höjda skatter. Om skatterna höjs och vi antar att arbetslösheten och konsumtionen hålls hyfsat konstant får staten mer intäkter. Ett annat synsätt är att man sänker skatterna för att stimulera konsumtion och arbetslöshet, vilket innebär att staten kan få in mer pengar på så vis. Andra exempel är att locka nya investerare eller att låna. (Normalt sett kan man säga att det är denna linjen som t ex vänsterpartiet driver och som har varit tidiare socialdemokraters idé om en aktiv finanspolitik.) (Exempelvis har den totala skattenivån sedan 2006 minskat med x, samtidigt som intäkterna i statskassan ökat med y.) e) Oppositionen vill i stället motverka exportminskningen genom att ändra inkomstskatten. Illustrera (visa i graf) i den enkla keynesianska modellen hur en sådan åtgärd påverkar ekonomin. Skall skatten ökas eller minskas för att det skall vara möjligt att uppnå samma BNP som innan exportminskningen? (Ingen uträkning behövs) 16

18 Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) Med hjälp av multiplikatorn kan vi se hur skatten påverkar BNP. Skatten ska minskas? Om skatten ändras kommer flackheten på AD-kurvan att ändras. Gör en figur över detta för något slags delta t f) Efter parlamentsvalet tar Protektionismpartiet över makten. Det första de gör är att med handelspolitik (tullar mm) minska handeln med andra länder kraftigt. Detta innebär att marginella importbenägenheten sjunker till 0,01. Vad händer med multiplikatorn? Förklara varför det blir så? Vi antar att de andra variablerna hålls konstanta. Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) Om MPM förändras från 0,10 till 0,01 kommer multiplikatorn att ändras från 2,35 som beräknades enligt tidigare uppgift till Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) = 1/(1-0,9(1-0,25)+0,01) = 2,98. Man kan alltså konstatera att den höjs, och frågan är varför. Det beror på att g blir mindre så att förhållandet mellan 1 och g blir mindre, därav blir hela multiplikatorn större. Det är alltså det matematiska sambandet för multiplikatorn som gör att den blir större vid en lägre importbenägenhet. UPPGIFT 6 a) Visa och förklara hur faktisk BNP påverkas av en förändring i autonom efterfrågan om vi har en hög marginell utgiftsbenägenhet jämfört med om vi har en låg marginell utgiftsbenägenhet. För detta antar vi ett räkneexempel där marginella utgiftsbenägenheten g (hur mycket efterfrågan på svenska varor och tjänster ökar när BNP stiger med 1kr) varieras. Om offentliga utgifter G ökar kommer den aggregerade efterfrågan AD(Y) öka, men frågan är med hur mycket? Lutningen beror av g som i sin tur beror på MPC (marginell konsumtionsutgift), MPM (marginell importutgift) och skattenivån (t). 17

19 Multiplikator = 1/(1-g) = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) + graf 1 Det innebär att vi ska maximera g (som är mindre än 1) för att multiplikatorn ska bli så stor som möjligt, dvs att lutningen ska bli så brant som möjligt. Figur rita ut förändringen för delta y på x-axeln och ΔG för y-axeln + graf 2 I figuren ser vi att för en flack AD så kommer Δy att vara relativt liten relativt g. Tva rtom så kommer Δy att vara stor relativt g för en brantare AD. Det a r ju på grund av detta som vi kan skriva att Δy = multiplikator (g) * ΔG. I den övre grafen så finner vi en hög marginell utgiftsbenägenhet (g) och i den nedre grafen finner vi en lägre marginell utgiftsbenägenhet. Detta ger olika lutningar för den aggregerade efterfrågan som kan ses mellan graferna. Om då deltag ändras med lika mycket i bägge graferna så ger det större effekt i den övre grafen med hög marginell utgiftsbenägenhet (brant kurva) än 18

20 vad det ger effekt i den nedre grafen med marginell utgiftsbenägenhet (flack kurva). Det är ju på grund av detta som vi kan skriva att Δy = multiplikator (g) * ΔG. b) Nu till något helt annat: Ett land har en genomsnittlig penningmängdsökning på 8% per år och en genomsnittlig (real) ekonomisk tillväxt på 4%. Vad borde inflationen vara? Stämmer detta överens med verkligheten? för att besvara detta kan vi ta hjälp av kvantitetsteorin, vilken säger att prisnivån är direkt proportionell mot penningmängden. Det kan vi uttrycka som M + V = P + Y, där M är penningmängden, Y är BNP, P prisnivån och V omloppshastigheten. Vi antar att V = Y = 0, vilket ger att P = M, dvs att inflationen är lika med penningtillväxten. Mer generellt växer real BNP över tiden så att Y > 0, så att: P = M - Y Det innebär att inflationen är lika med skillnaden mellan penningtillväxt och real BNP tillväxt. Tillväxten = Y = 4% Penningtillväxt = 8% Inflationen = P = 8-4 = 4% Alltså tappar pengarna köpkraft och resulterar i en inflation = 4% Kvantitetsteorin stämmer väl överens med verkligheten på lång sikt. Ett land med hög penningtillväxt i förhållande till real BNP upplever även hög inflation. 19

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014 Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 20 maj 2014 Inledning Uppgifterna delas i 5 grupper enligt de 5 planerade passen. Daniel kommer att gå igenom de allra flesta av dessa på övningsgenomgångarna.

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar Samuel Lundmark 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle SAMMANFATTNING

Läs mer

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009 Makroekonomi kompendium Rob Hart c Draft date 24 mars 2009 Förord Detta kompendium bygger på föreläsningsanteckningarna till kursen Makroekonomi på SLU, Ultuna, våren 2009. Det ska betraktas som provisoriskt

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn NEG100 Grundläggande makroekonomi Datum Material Kursexaminator Sammanfattning Bo Sandelin Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG100 Finansiell Ekonomi Datum 2013 Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Hanna Appelfeldt

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Tillväxt på lång och kort sikt Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Föreläsning I i) Tillväxt ii) Penningvärde iii) Konjunktur i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning Tillväxt ökning av

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Expansiv finanspolitik av min administration tillsammans med expansiv penningpolitik av Centralbanken har lindrat effekterna av dagens lågkonjunktur. president George Bush, tal till nationen 2008. Grundkurs

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 1 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

n Penningpolitik när styrräntan är noll

n Penningpolitik när styrräntan är noll n Penningpolitik när styrräntan är noll av Ulf Söderström och Andreas Westermark Författarna är verksamma vid forskningsenheten på avdelningen för penningpolitik. Båda författarna är docenter i nationalekonomi

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG.

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift : poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 16.6.2003 Uppgift 1 (10 poäng) FLERVALSUPPGIFT RINGA IN RÄTT ALTERNATIV RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin. Anton Dahlén Cecilia Edström 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin. Anton Dahlén Cecilia Edström 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin Anton Dahlén Cecilia Edström 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer