tentaplugg.nu av studenter för studenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tentaplugg.nu av studenter för studenter"

Transkript

1 tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

2 Seminarium 2 UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT 1 Tänk er nu att vi jämför två länder (A & B). I A kostar en varukorg 100 kr och i B kostar exakt samma varukorg 500 mark. Ni vet också att den nominella växelkursen (E) mellan dessa två valutor är 7 mark/kr. Vidare vet ni att inflationen i land A är 4 % (och förväntas fortsätta på samma nivå) och att inflationen i land B är 10 % (och förväntas fortsätta på samma nivå). Besvara nu följande frågor: a) Vad borde den nominella växelkursen (mark/kr) vara enligt den absoluta versionen av köpkraftsteorin. Två länder, A och B Varukorg A = 100 kr Varukorg B = 500 mark Nominell växelkurs = E = 7 kr/mark Inflation i land A = 4% Inflation i land B = 10% (500 mark/varukorg)/(100 kr/varukorg) = 5 mark/kr b) Förklara hur Gustav Cassel tänkte när han kom fram till detta samband. Cassel tänkte sig att då en varukorgen är billigare i land A så kommer personer från land B importera den varukorgen istället för att köpa motsvarande varukorg i land B. På lång sikt kommer växelkursen att utvecklas så att en varukorg i land A kommer kosta lika mycket som en varukorg i land B. c) I detta fall, hur borde handelsströmmarna se ut? Land A (Sverige) vill handla i land B (Tyskland) 500 mark/7(mark/kr) = 71,4 kr. 1

3 Eftersom svenskarna får mer per krona i Tyskland, och tyskarna mindre per mark i Sverige, kommer svenskarna att handla maskiner, älgar, öl och prostitution av tyskarna. Herregud! d) Varför stämmer hans teori inte i verkligheten? Är det fel på teorin? Eller är det en för stark förenkling? Teorin stämmer inte, pga att det alltid finns handelshinder och transportkostnader. Det innebär att priserna inte utjämnas, alltså faller tankarna angående arbitrage, vilket alltså är en riskfri vinst. Ibland är transportkostnaderna så höga att en vara inte säljs i andra länder, därmed blir det omöjligt att få en utjämning. Möjlig följdfråga: vad använder man för teori istället? En mindre extrem form av teorin, relativa köpkraftsteorin för växelkurser. Istället för att jämföra kvoten mellan prisnivåerna så använder man den relativa prisförändringen. e) Vad borde hända med växelkursen det närmaste året enligt den relativa köpkraftsteorin? Vad blir den nya växelkursen? Relativ deprecieringstakt=inhemsk inflation-utländsk inflation -0,06=0,04-0,10 f) Är detta en depreciering eller appreciering av kronan? Appreciering 6% per år 2

4 UPPGIFT 2 Visa med hjälp av en principskiss hur BNP brukar förändras över tiden. Nu ska ni förklara följande begrepp så att er mamma och pappa förstår vad ni menar. Placera också in dessa begrepp i er skiss: BNP-trend Figur 13.1 sid 278 ritad! Den långsiktiga tendensen hos BNP är vad vi kallar för BNP-trenden. I figuren ser vi BNP på y- axeln och trenden som stiger över tiden. Det beror på att längre tidsserier över BNP uppvisar två grundläggande egenskaper: (1) BNP ökar långsiktigt, samt att (2) BNP fluktuerar kortsiktigt. Potentiell BNP Trenden kallas även potentiell BNP och visar ett mått över hur BNP skulle se ut vid full sysselsättning. Potentiell BNP definieras alltså som den nivå på produktionen som skulle uppnås om vi hade fullt resursutnyttjande av de idag tillga ngliga produktionsfaktorerna arbete och kapital. Den viktigaste faktorn a r potentiell sysselsa ttning ma tt med antal arbetade timmar. 3

5 Faktisk BNP Den faktiska BNPn är hur BNP utvecklas sig över tiden, vilket kan jämföras med den potentiella BNPn. Det kan även definieras som BNP observerad = BNP-trend + cyklisk BNP. I figuren kan vi t ex se amplituden som den faktiska svängningen kring potentiell BNP. Cyklisk BNP Svängningen leder till att vi kan definiera cyklisk BNP = faktisk eller observerad BNP - BNPtrend. I figuren ser vi hur cykeln svänger runt en horisontell axel för ett värde 0, om man inte tar hänsyn till faktisk BNP och trenden. Man kan även se det som att BNP fluktuerar runt trenden. BNP-gap Det är dock inte särskilt intressant att diskutera cyklisk BNP i absoluta tal då det kan vara ganska intetsägande utan förhållande till något annat, utan snarare hur stor den cykliska delen av BNP är i förhållande till trend delen. Matematiskt är alltså BNP-gap = cyklisk BNP/ BNP-trend. Värdet är en procentsats som kan vara positivt eller negativt beroende på om cyklisk BNP ligger ovanför eller under BNP-trenden. Högkonjunktur En högkonjunktur uppstår då faktisk BNP är större än trenden. I figuren kan vi se att cyklisk BNP är större än trenden, eller på liknande vis att BNP-gapet är ett positivt värde relation till trenden. Lågkonjunktur Tvärtom är en lågkonjunktur då faktisk BNP ligger under trenden, eller att BNP-gapet är negativt. Recession Recession är i nationalekonomiska sammanhang en mild lågkonjunktur. En svårare lågkonjunktur brukar benämnas depression. Ordet är synonymt med nedgång eller avmattning. I figuren är nedgångsfasen detsamma som en recession, men nödvändigtvis inte botten. Expansion På motsvarande vis är en expansion en högkonjunktur, som enligt figuren illustrerar en uppgångsfas. Skillnaderna mellan topp och botten är den fullständiga amplituden. Var befinner vi oss nu i konjunkturcykeln enligt er? Motivera sade Ingves att räntan skulle ligger kvar, vilket indikerar att Riksbanken bedömer att Sverige inte behöver stimulera ekonomin med justering av penningpolitiken. Konjunkturen bottnar till sommaren och följs av en osäker återhämtning. Arbetslösheten stiger trots en outnyttjad potential på arbetsmarknaden motsvarande en miljon jobb. BNP-tillväxten 4

6 under 2013 skrivs ner till 0,3 procent. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för fjärde kvartalet. Man kan alltså säga att Sverige befinner sig i en recession, som även präglas till stor del av osäkerhet i omvärlden. I Europa finns stora frågetecken kring t ex Grekland, Spanien och Portugal och inte särskilt stor enighet över hur problemen ska lösas. Eftersom Sveriges BNP till hälften består av export är Sverige beroende av att andra handelsländer är stabila. 5

7 UPPGIFT 3 I den här uppgiften ska ni utgå från den enkla keynesianska modellen över varumarknaden. Ni ska förklara med ord samt visa grafiskt hur den aggregerade efterfrågan på varor och tjänster kan bestämmas. a) Visa grafiskt och förklara konsumtionsefterfrågan. Anta därefter att inkomstskattesatsen sjunker. Visa grafiskt i din figur och förklara konsekvenserna av detta. Visa även vad som händer om konsumenternas genomsnittliga förmögenhet ökar. Figur 3.a.1 (14.1 i boken sid 290)! Privat konsumtion som funktion av disponibel inkomst. 6

8 Konsumtionsfunktionen har följande utseende: C=C_0 + MPC Y_d = C_0+MPC*TR+MPC(1-t)y Denna består av två delar där C_0+MPC*TR - Autonom del (intercept) + den del vi konsumerar av transfereringar - beror ej på bruttoinkomsten y (BNP) MPC(1-t)y - Lutningen på grafen, är en funktion av BNP Vi antar att även då inkomsten är noll är konsumtionen positiv och MPC-kurvan skär Y-axeln (C - konsumtion) ovanför 0. Alltså kan individen upprätthålla en positiv konsumtion även när den disponibla inkomsten är 0, genom att låna, använda besparingar eller få hjälp av vänner eller den offentliga sektorn. Disponibel inkomst = det som återstår när skatten är betald och transfereringarna har inräknats. När inkomstskattesatsen sjunker kommer alltså konsumtionen öka, det medför att konsumtionsfunktionen kommer få en brantare lutning i och med att MPC (Marginella konsumtionsbenägenheten) ökar. När konsumenternas genomsnittliga förmögenhet ökar kommer konsumtionen också öka, konsumtionsfunktionen skiftar uppåt. b) Visa grafiskt och förklara investeringsefterfrågan. Visa och förklara effekterna av en höjd realränta. Förklara också vad en mycket hög och varierande inflation kan få för konsekvenser på investeringsefterfrågan. Figur 14.3 Investeringsfunktion 7

9 Efterfrågan på investeringsvaror så som t.ex. nya byggnader, infrastruktur och maskiner beror på räntan, förväntade framtida intäkter samt osäkerhet om framtida intäkter. Investeringsbeteendet kan illustreras med investeringsfunktionen, där investeringar illustrers som en funktion av BNP. Men eftersom investeringarna inte beror på BNP är kurvan en horisontell linje. En höjd realränta innebär att investeringsefterfrågan minskar, antag att man planerar att finansiera investeringen med lånade medel och räntan stiger blir det dyrare och de framtida intäkterna täcker inte räntebetalningarna. Investeringen läggs därmed på is. Om man planerar att finansiera investeringen med eget kapital istället är det mer lönsamt att investera i olika värdepapper än att köpa investeringsvaror i och med att avkastningen hos dem stiger med höjd ränta. Höjd ränta leder alltså till mindre investringar och kurvan skiftar neråt. Hög och varierande inflation leder till att osäkerheten ökar vilket medför att efterfrågan på investeringsvaror minskar, alltså skiftar kurvan neråt. c) Visa grafiskt och förklara offentliga konsumtions- och investeringsefterfrågan. Anta så att riksdagen bestämmer sig för att sänka de offentliga utgifterna. Visa och förklara effekterna av detta beslut. Vi antar att offentliga utgifter bestäms av riksdagen, oberoende av BNP. Offentliga konsumtionsoch investeringsutgifter (G) på y-axeln och bruttoinkomsten/bnp (Y) på x-axeln. Vi antar att offentliga utgifter inte beror på BNP och att de finansieras med skatter eller lån genom att Riksgälden säljer statsobligationer. När riksdagen sänker de offentliga utgifterna parallellförskjuts den horisontella linjen nedåt, det kan bero på att man minskar utgifter för t ex skolor, sjukvård och rättsväsende. Kan leda till färre lärare, sämre vård etc. Figur 14.4 i boken sid 295 8

10 d) Visa grafiska och förklara exportefterfrågan. Anta så att växelkursen revalveras. Visa och förklara konsekvenserna av detta i din figur. Exportefterfrågan är en endogen och oberoende variabel, vilket innebär att efterfrågan inte beror av bnp vilket ses i grafen. Ett skift uppåt eller neråt beror av fyra variabler: - Den nominella växelkursen. När växelkursen stiger blir det dyrare för oss att köpa utländsk valuta och billigare för utlandet att köpa SEK, det blir alltså billigare att köpa svenska varor och tjänster när växelkursen stiger. (Revalvering - växelkursen sjunker, Devalvering - växelkursen stiger) - Den relativa prisnivån mellan länder. När den utländska prisnivån stiger relativt den inhemska så ökar exporten. - Andra länders BNP. När ett lands BNP är hög är landets import också hög. Eftersom dess import utgör Sveriges export leder en BNP-ökning i landet till en exportökning för Sverige. Detta innebär att utländska konjunktursvängningar påverkar efterfrågan på svenska varor och således Sveriges konjunktur. - Preferenser Figur 14.5 i boken sid 295 Efterfrågan på exportvaror beror på utökandets BNP-nivå och priset på exportvaror relativt utländska varor och är därmed oberoende av BNP. När växelkursen revalveras sjunker den, vilket grafiskt innebär att den horisontella linjen parallellförskjuts nedåt. Det kommer att bli billigare för oss att köpa utländsk valuta och efterfrågan på svenska exportvaror kommer att sjunka. e) Visa grafiskt och förklara importefterfrågan. Anta att den marginella importbenägenheten ökar, visa vad som händer med importefterfrågan. Anta vidare att 9

11 regeringen beslutar sig för att devalvera den svenska kronan, visa och förklara vad som händer med importfunktionen. Importefterfrågan är en endogen variabel och kan därför beskrivas med ett linjärt samband. Interceptet ges av en autonom import Im 0 och lutningen utgörs av MPM*y. Hur känslig importefterfrågan är för förändringar i BNP mäts med den marginella importbenägenheten, MPM Bestäms av: - Den nominella växelkursen, - Den reala prisnivån mellan länder - Delvis svenskt BNP - Preferenser Vid en devalvering blir importen dyrare och imfortfunktionen skiftar nedåt. Rita 14.6 fast tvärtom med devalvering ist. för revalvering f) Konstruera med hjälp av export- och importefterfrågan den nya variabeln nettoexportefterfrågan. Visa och förklara vad som händer med nettoexportefterfrågan om Tyskland (en av våra viktigaste handelspartners) hamnar i en kraftig högkonjunktur. 10

12 Figur 14.7 i boken sid 296 Nettoexporten sammanfattar export- och importfunktionerna. Om vi ritar in import- och exportfunktionen i samma graf och sedan illustrerar nettoexporten i grafen under...när BNP stiger så ökar importen, men exporten är oförändrad så att nettoexporten sjunker. Om tyskland befinner sig i högkonjunktur kommer vår export öka. något som medför att exportfunktionen skiftar uppåt. Det i sin tur medför att nettoexporten ökar. g) Härled grafiskt den aggregerade efterfrågan genom valfria antagande om autonom efterfrågan, t, MPC och MPM. h) Vad visar lutningen på den aggregerade efterfrågan och hur tolkar vi den? lutningen på den aggregerade efterfrågekurvan visar den marginella utgiftsbenägenheten (g) vilket kan tolkas som hur mycket efterfrågan på varor och tjänster ökar om BNP stiger med en krona. g= MPC(1-t)-MPM (Marginell utgiftsbenägenhet,g = marginell konsumtionbenägenhet- marginell importbenägenhet ) 11

13 UPPGIFT 4 a) Utgå från den aggregerade efterfrågan som ni härledde i 3 g) ovan. Visa och förklara jämviktsvillkoret på varumarknaden. Figur 14.9 på sid 300 Jämvikts-BNP visar att vi inför en rät linje 45 grader ut från origo för AD(Y) = Y. Där denna skär den aggregerade efterfrågan AD(Y) finner vi y jämvikt. Här utnyttjar vi sysselsättningen optimalt och det finns varken inflations- eller deflationsgap. Utifrån Keynes 2 mål har vi även intern balans, där faktisk BNP är lika med potentiell BNP, och extern balans för bytesbalansen. b) Anta nu att faktisk produktion är lägre än jämviktsnivån. Förklara hur anpassning mot jämvikt sker. På vilket sätt skiljer sig Keynes jämviktsmekanism från Klassikernas? Grafen visar jämvikterna Y-faktisk och Y-jmv. Skillnaden mellan dessa vid deflationsgap är följande Y-faktisk < Y-jmv. Grafen visar också AD-potentiell och AD-Faktisk, den sistnämna visar den faktiska produktionen. Detta innebär att AD>Y, alltså är efterfrågan större än produktionen. Detta betyder att ett deflationsgap råder och för att komma i jämvikt bör offentliga utgifter stimuleras för att öka produktionen. Detta kan man påverka med finanspolitik, det är framför allt fyra faktorer som kan styras. Dessa är: Offentliga utgifter (G) Skattesystem (t) Transfereringar (TR) Nominell växelkurs (E) 12

14 Den klassiska teorin sätter tillit till att prismekanismen leder till ny jämvikt, vilket Keynes menar ine fungerar. Han menar istället att det är produktionsmekanismen/produktionsförändring som utgör jämviktsmekanismen. Figur c) Anta nu att faktisk produktion är högre än jämviktsnivån. Förklara återigen hur anpassningen mot jämvikt sker enligt Keynes modell. Figur Grafen visar jämvikterna Y-potentiell och Y-jmv. Skillnaden mellan dessa när jämviktsinkomsten (Y-jmv) är lägre än potentiell BNP (Y-potentiell) kallas inflationsgap. Grafen visar också AD-potentiell och AD-Faktisk, den sistnämna visar den faktiska produktionen. När Y>AD är produktionen är större än efterfrågan. Detta betyder att ett inflationsgap råder och för att komma i jämvikt bör man bromsa produktionen. Detta kan man påverka med finanspolitik, det är framför allt fyra faktorer som kan styras. Dessa är: Offentliga utgifter (G) Skattesystem (t) Transfereringar (TR) Nominell växelkurs (E) 13

15 d) Anta istället att ekonomin är i jämvikt men att denna jämvikt är högre än den potentiella BNP-nivån. Visa grafiskt och förklara konsekvenserna av detta. Detta innebär att modellen har ett inflationsgap och om inte AD faktiskt minskar till AD potentiell kommer inflation råda. För att motverka detta bör man bromsa produktionen. Alltså ska man styra högkonjunkturen mot BNP-trend. UPPGIFT 5 Föreställ dig en öppen ekonomi där allmänheten konsumerar 90 procent av sin disponibla inkomst. Staten infordrar 25 procent av alla inkomster i skatt. Den marginella importbenägenheten är 0,10. a) Hur påverkas BNP om exporten minskar med 100 miljoner? Beräkna detta samt visa i lämplig graf. MPC = marginell konsumtionsbenägenhet g = marginell utgiftbenägenhet t = proportionell skattesats MPM = marginell importbenägenhet AD = efterfrågefunktionen = C + I + G + NX C, I och G konstanta ΔY = 1/(1-g)*ΔAD = multiplikator * ΔAD 14

16 Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) Numeriskt blir det då Multiplikator = 1/(1-0,9(1-0,25)+0,1) = 2,35 ΔY = 2,35 * (-100) = -235 miljoner. Figur 15.1 på sidan 307 b) Förklara varför effekten i a) uppstår. Här skall ni alltså verbalt förklara den kedjereaktion som gör att den ursprungliga förändringen i AD(Y) förstärks. Det som händer är att när offentliga utgifter ökar så kommer arbetslösheten att sjunka. När arbetslösheten sjunker får fler lön, och när fler får lön kan fler konsumera andelen av sin disponibla inkomst. Inkomsten som ges till företagare används i sin tur för att finansiera deras konsumtion, och det hela blir en geometrisk summa som vi kallar för kedjereaktionen, vilken motsvarar multiplikatorn. c) Anta att regeringen vill motverka exportminskningen genom expansiv finanspolitik. Med hur mycket måste den offentliga konsumtionen (G) öka för att BNP ska återgå till samma. nivå som innan exportminskningen? Visa även i er graf. Då BNP enligt föregående uppgift minskade med 235 miljoner så måste den för att återgå öka med 235 miljoner. dvs ΔY = ΔG = ΔY(1-g) = 235(1-0,9) = 23,5 miljoner!! 15

17 Figur 15.2 på sidan 314, den översta och vänstra bilden d) Hur påverkas statens budget av detta? Hur kan de finansiera utgiftsökningen? Om staten vill föra en expansiv finanspolitik kan det göras genom t ex höjda skatter. Om skatterna höjs och vi antar att arbetslösheten och konsumtionen hålls hyfsat konstant får staten mer intäkter. Ett annat synsätt är att man sänker skatterna för att stimulera konsumtion och arbetslöshet, vilket innebär att staten kan få in mer pengar på så vis. Andra exempel är att locka nya investerare eller att låna. (Normalt sett kan man säga att det är denna linjen som t ex vänsterpartiet driver och som har varit tidiare socialdemokraters idé om en aktiv finanspolitik.) (Exempelvis har den totala skattenivån sedan 2006 minskat med x, samtidigt som intäkterna i statskassan ökat med y.) e) Oppositionen vill i stället motverka exportminskningen genom att ändra inkomstskatten. Illustrera (visa i graf) i den enkla keynesianska modellen hur en sådan åtgärd påverkar ekonomin. Skall skatten ökas eller minskas för att det skall vara möjligt att uppnå samma BNP som innan exportminskningen? (Ingen uträkning behövs) 16

18 Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) Med hjälp av multiplikatorn kan vi se hur skatten påverkar BNP. Skatten ska minskas? Om skatten ändras kommer flackheten på AD-kurvan att ändras. Gör en figur över detta för något slags delta t f) Efter parlamentsvalet tar Protektionismpartiet över makten. Det första de gör är att med handelspolitik (tullar mm) minska handeln med andra länder kraftigt. Detta innebär att marginella importbenägenheten sjunker till 0,01. Vad händer med multiplikatorn? Förklara varför det blir så? Vi antar att de andra variablerna hålls konstanta. Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) Om MPM förändras från 0,10 till 0,01 kommer multiplikatorn att ändras från 2,35 som beräknades enligt tidigare uppgift till Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) = 1/(1-0,9(1-0,25)+0,01) = 2,98. Man kan alltså konstatera att den höjs, och frågan är varför. Det beror på att g blir mindre så att förhållandet mellan 1 och g blir mindre, därav blir hela multiplikatorn större. Det är alltså det matematiska sambandet för multiplikatorn som gör att den blir större vid en lägre importbenägenhet. UPPGIFT 6 a) Visa och förklara hur faktisk BNP påverkas av en förändring i autonom efterfrågan om vi har en hög marginell utgiftsbenägenhet jämfört med om vi har en låg marginell utgiftsbenägenhet. För detta antar vi ett räkneexempel där marginella utgiftsbenägenheten g (hur mycket efterfrågan på svenska varor och tjänster ökar när BNP stiger med 1kr) varieras. Om offentliga utgifter G ökar kommer den aggregerade efterfrågan AD(Y) öka, men frågan är med hur mycket? Lutningen beror av g som i sin tur beror på MPC (marginell konsumtionsutgift), MPM (marginell importutgift) och skattenivån (t). 17

19 Multiplikator = 1/(1-g) = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) + graf 1 Det innebär att vi ska maximera g (som är mindre än 1) för att multiplikatorn ska bli så stor som möjligt, dvs att lutningen ska bli så brant som möjligt. Figur rita ut förändringen för delta y på x-axeln och ΔG för y-axeln + graf 2 I figuren ser vi att för en flack AD så kommer Δy att vara relativt liten relativt g. Tva rtom så kommer Δy att vara stor relativt g för en brantare AD. Det a r ju på grund av detta som vi kan skriva att Δy = multiplikator (g) * ΔG. I den övre grafen så finner vi en hög marginell utgiftsbenägenhet (g) och i den nedre grafen finner vi en lägre marginell utgiftsbenägenhet. Detta ger olika lutningar för den aggregerade efterfrågan som kan ses mellan graferna. Om då deltag ändras med lika mycket i bägge graferna så ger det större effekt i den övre grafen med hög marginell utgiftsbenägenhet (brant kurva) än 18

20 vad det ger effekt i den nedre grafen med marginell utgiftsbenägenhet (flack kurva). Det är ju på grund av detta som vi kan skriva att Δy = multiplikator (g) * ΔG. b) Nu till något helt annat: Ett land har en genomsnittlig penningmängdsökning på 8% per år och en genomsnittlig (real) ekonomisk tillväxt på 4%. Vad borde inflationen vara? Stämmer detta överens med verkligheten? för att besvara detta kan vi ta hjälp av kvantitetsteorin, vilken säger att prisnivån är direkt proportionell mot penningmängden. Det kan vi uttrycka som M + V = P + Y, där M är penningmängden, Y är BNP, P prisnivån och V omloppshastigheten. Vi antar att V = Y = 0, vilket ger att P = M, dvs att inflationen är lika med penningtillväxten. Mer generellt växer real BNP över tiden så att Y > 0, så att: P = M - Y Det innebär att inflationen är lika med skillnaden mellan penningtillväxt och real BNP tillväxt. Tillväxten = Y = 4% Penningtillväxt = 8% Inflationen = P = 8-4 = 4% Alltså tappar pengarna köpkraft och resulterar i en inflation = 4% Kvantitetsteorin stämmer väl överens med verkligheten på lång sikt. Ett land med hög penningtillväxt i förhållande till real BNP upplever även hög inflation. 19

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen

Läs mer

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s: Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN.NR.... Lämnat kl.... TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI TORSDAGEN DEN 31 maj 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 3 timmar Miniräknare ANVISNINGAR

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOl Makroekonomi 10.5 hp Datum: Tid: Lärare: Måndagen den 4 juni 2012 14-18 Joakim Persson Tentamen omfattar totalt 35 poäng.

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet l Kurskod: 730071 Provkod: EXA1 Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-30 Sal TER1, TER2 Tid 14-19 Kurskod 730071 Provkod EXA1 Kursnamn/benämning Makroekonomi

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Makroekonomi, 730G43, 10hp

Makroekonomi, 730G43, 10hp LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Kort sikt: Keynes och konjunktur

Kort sikt: Keynes och konjunktur Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I. Gäller Kap

Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I. Gäller Kap Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATIK Gäller Kap 11-13. 2011-09-13 Juan Carlos Estibill Ht-2011 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV:

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl Lycka till!

Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl Lycka till! l STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HarryFlam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012 Makroekonomi Övningar Juan Carlos Estibill Ht-2012 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV: Tydliga, ej handskrivna, OH. Kommentera samtliga uppgifter med hjälp av data från Sverige och Ditt land, d.v.s.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder. 1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Kort sikt: Keynes och konjunktur

Kort sikt: Keynes och konjunktur Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson Hjälpmedel: skrivdon och linjal Betygsgränser: A 90 100, B 75 89, C 60 74, D 55 59, E 50 54 Försök att besvara frågorna

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 21 februari 2012 Konjunkturer och stabiliseringspolitik En modell för makroekonomisk analys Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Introduktion Det

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014 Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 20 maj 2014 Inledning Uppgifterna delas i 5 grupper enligt de 5 planerade passen. Daniel kommer att gå igenom de allra flesta av dessa på övningsgenomgångarna.

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 Uppgift 1 a) Visa hur tillväxten i ett land påverkas av att dödligheten i sjukdomar minskar kraftigt. b) Hur påverkas tillväxten i ett land av att benägenheten att

Läs mer

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71)

Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71) 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71) Nedan finns sammanställt ett stort

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2013

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2013 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2013 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 7 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Föreläsning 6. Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 6. Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 6 Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Idag Offentliga sektorn Syften Finansiering Stabiliseringspolitik Inflation och arbetslöshet Centralbanken

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0012N Tillämpad Makroekonomi Datum LP4 13-14 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser G 30; VG 40 Tentamenspoäng 40 Övrig kommentar Luleå

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012.

DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012. DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap. 9-12. Joakim Persson. Vt 2012. 1. Konjunkturer Från den långsiktiga modellen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av BNP per capita ökar med den tekniska utvecklingen

Läs mer

Den öppna ekonomin. Öppenhet på olika marknader

Den öppna ekonomin. Öppenhet på olika marknader Föreläsning 10 Den öppna ekonomin Vad innebär öppenhet? Vad bestämmer valet mellan utländska och inhemska tillgångar och varor? Vad betyder växelkurs- och efterfrågeförändringar för BNP och handelsbalans?

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 Marknad och Politik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 23-05-2016 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Totalt

Läs mer

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart Hemtentamen Makroekonomi. Regler Svara på alla frågor, inklusive essäfrågorna, i de givna rutorna. Alla tänkbara hjälpmedel är tillåtna, och man får jobba

Läs mer