Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Transkript

1 Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera i att importen ökar eftersom en del av konsumtionen utgörs av importerade varor. Det innebär att multiplikatorn minskar. Exempel G förändras, effekten på Y bestäms av: ΔY = (1-s)(1-t)*ΔY + m*y + ΔG Dividera med ΔY 1 = (1-s)(1-t) + m + ΔG/ΔY ΔY = ΔG * 1/(1-(1-s)(1-t)) + m Multiplikatorn = 1/(1-(1-s)(1-t)) + m Eftersom multiplikatorn blir mindre i en öppen ekonomi så kommer också utgiftsfunktonen bli flackare i sin lutning b) Illustrera och förklara med hjälp av nedanstående diagram hur en internationell högkonjunktur påverkar ekonomin. Anta att ekonomin ursprungligen är i jämvikt Z ZZ Y

2 P AS AD Y r M S M D M Förklaring: Y W ökar export ökar Y ökar M d ökar M d > M s räntan stiger I minskar och (X-M) försämras då den högre räntan stärkt växelkursen

3 c) Förklara med hjälp av nedanstående diagram hur växelkursen har påverkats E S kr D kr Förklaring: 1. Export ökat Dkr ökat 2. Räntan har stigit svenskar säljer utländska obligationer och köper svenska obligationer istället Skr minskat. Utlänningar köper svenska obligationer Dkr ökat 3. Y har ökat import ökat skr ökat Kronan hat stärkts D) Anta en fast växelkurs. Vad blir skillnaden jämfört med en rörlig växelkurs? Svar: Kronan får inte appricieras (stärkas) riksbanken måste sänka räntan så att jämvikt mellan utbud och efterfrågan etableras på den fasta växelkursnivån

4 Den lägre räntan stimulerar ekonomin ytterligar jämfört med rörlig växelkurs e) Vilka problem kan det finnas med en fast växelkurs? Svar: * Prisnivån i den konkurrensutsatta sektorn måste följa prisnåvn gentemot utlandets konkurrensutsatta sektor. Skillnad i prisökningar skapar obalans på valutamarknaden. Svårt att hålla paritet i priser med omvärlden * Penningpolitik kan enbart inriktas på att försvara växelkursen

5 2. Framåtblickande konsumenter och Ricardiansk ekvivalens a) Anta att den privata konsumtionen bestäms enligt följande C = c + b t * Y d + b p * Y d + b a * A b t = konsumtionsbenägenhet av en temporär disponibel inkomstökning b p = konsumtionsbenägenhet av en permanent inkomstökning b a = konsumtionsbenägenhet av förmögenhet Förklara hur en finanspolitisk stimulans antas påverka ekonomin ifall konsumenterna har en konsumtionsfunktion, enligt ovan Förklara hur finanskrisen som inleddes i USA 2008 kan ha påverkat den privata konsumtionen Svar: En finanspoltisk stimulans ses som en temporär inkomstförbättring. Effekten på privat konsumtion blir marginell. Finanskrisen resulterade i fallande tillgångspriser som fastigheter och aktier Den privata konsumtionen sjunker då förmögenheten minskar (tillgångar är en del av förmögenheten)

6 b) För att Grekland ska kunna få nya nödlån så ställs krav på stora nedskärningar i de offentliga utgifterna. Använd dig av AS-Ad diagram och förklara hur dessa utgiftsnedskärningar kan tänkas påverka den Grekiska ekonomin. Utgå från antagande enligt rubriken till denna fråga. P AS Förklaring: Om det råder Ricardiansk ekvivalens så kommer folk ta hänsyn till statens finanser då de väljer sin egen konsumtionsnivå. Budgetunderskott innebär att sparandet ökat då folk förbereder sig för framtida försämringar i form av skattehöjningar och/eller minskade transfereringar Ifall staten minskar på offentliga utgifter så förbättras de offentliga finanserna. Folk blir mindre oroliga inför framtida försämringar. Sparandet minskar d vs privat konsumtion ökar. Effekten av en offentlig konsumtionsminskning kan kompenseras full ut av en privat konsumtionsökning. Effekten på BNP blir oförändrad AD Y

7 c) Sverige förs fram i internationella sammanhang som ett lyckat exempel på hur sanering av offentliga utgifter påverkar ekonomin positivt. Vad kan det finnas för skillnader mellan Sverige och situationen i t.ex. Spanien Skillnad: Den internationella konjunkturen var betydligt gynnsammare på 90-talet då Sverige sanerade sina offentliga finanser Sverige övergick från en fast till en rörlig växelkurs. I samband med detta så försvagades kronan gentemot viktiga konkurrentländer. Export industrin fick en kraftig stimulans

8 3. Kvantitetsteorin och rationella förväntningar a) Förklara för begreppet kvantitetsteorin Kvantitetsteorin kan formuleras enligt följande samband M*V = P*Y V = pengarnas omloppshastighet, stabilt och därmed given M = penningmängd P = prisnivå Y = BNP, bestäms av Kapitalstock och sysselsättning Om penningmängd ökar med 10% så kommer prisnivån öka med 10%. Ingen effekt således av penningpolitik b) Anta att aktörerna i ekonomin är fullständigt rationella. Förklara hur en penningpolitisk stiulans antas påverka ekonomin. Använd dig av följande diagram i ditt svar P AS AD Y

9 r M S M D M Vi antar att ekonomin är i jämvikt från början. M s ökar M s > M d räntan sjunker investeringar ökar och (X-M) förbättras då kronan försvagats Då vi har rationella aktörer så räknar de ut den prisnivå som krävs för att ekonomin ska vara i jämvikt igen lönekrav ökar produktionskostnad stiger AS kurvan skiftar inåt/uppåt så pass mycket att ekonomin återigen är i jämvikt. Till skillnad från ekonomi med stela priser och frånvaro av fullständig rationaitet så går förloppet snabbt och sträcker sig inte över flera perioder. c) Sverige har ett inflationsmål på 2 procent med en tillåten avvikelse på plus minus en procentenhet. Förklara konsekvenserna av huruvida riksbanken istället skulle åläggas att prioritera ett sysselsättningsmål istället Svar: Om vi bortser från internationella avtal där Sverige förbundit sig att Riksbanken ska vara politiskt oberoende med inflationsmål som prioritet

10 1. I en ekonomi med stela priser så kan riksbanken välja att föra en mer aggressiv räntepolitik i syfte att pressa ner arbetslösheten 2. I en ekonomi med rationella förväntningar och prisflexibilitet så kommer riksbanken inte systematiskt kunna få ner arbetslösheten under den naturliga nivån. 4. Arbetsmarknad a) Vad bestämmer utbudet och efterfrågan på arbetskraft? Utbud: Folk gör en avvägning mellan konsumtion och fritid. Ifall folk prioriterar fritid framför konsumtion så blir utbudet på arbetskraft negativt lutad. Ifall folk prioriterar konsumtion framför fritid så blir utbudet positivt lutad Efterfrågan på arbetskraft bestäms av hur lönekostnaden förhåller sig till bidraget som den sist anställde tillför företaget. Så länge lönekostnaden är lägre än bidraget för den sist anställde så ökar efterfrågan på arbetskraft. Bidraget som den sist anställde tillför kallas för marginalprodukten. Efterfrågan ges då av: P * MP L b) Hur påverkas aggregerade utbudet i ekonomin om lönerna stiger med mer än produktiviteten? Svar: Det är samma sak som att produktionskostnaden stiger aggregerade utbudet skiftar inåt/uppåt c) Vad antas lönestelhet bero på? * Höga minimilöner * Insiders- Outsiders * Låga skillnader mellan lön och ersättning då man inte jobbar

11 * Effektiva löneteorin * Implicita lönekontrakt d) Som i ett led att lösa krisen i Europa så föreslås reformering/avregleringar av arbetsmarknaden. Förklara varför sådana åtgärder anses lösa den ekonomiska krisen och vilka invändningar kan det finnas mot en sådan strategi. Svar: Tanken är att avregleringar ska leda till ökat löneflexibilitet och rörlighet av arbetskraft. Ifall avregleringar ger upphov till sjunkande löner så sjunker produktionskostnaden och aggregerade utbudet ökar i ekonomin. Detta innebär en ökad sysselsättning. Denna strategi kallas också för en inre devalvering då konkurrenskraft förbättras genom sänkta lönekostnader. Invändningar: Ifall ekonomin kännetecknas av stela priser så förvärras lågkonjunkturen Det kan skapa konflikter på arbetsmarknaden. Dessa konflikter kan blir mer kostsamma för företagen än vad de tjänar på att arbetsmarknaden blivit avreglerad 5. Tillväxt a) Utgå ifrån en produktionsfunktion enligt följande Y = F(K,L,A) K = Kapital L = Arbetskraft A = Teknologi/produktivitets faktorn Anta vidare att det råder avtagande skalavkastning.

12 Förklara med hjälp av lämpliga diagram hur arbetsmarknaden påverkas då mängden kapital ökar i ekonomin Y L Lön L Förklaring: K ökar linjen skiftar uppåt då K ökat MP L har ökat Efterfrågan på arbetskraft ökar D L >S L lönen stiger sysselsättning ökar

13 b) Skriv om funktionen Y = F(K,L) till kapital per arbetare, vi bortser från A för tillfället. Illustrera och förklara vad som händer över tiden om befolkningen i ett land ökar. Y/L = F(K,L)/L Y/L = F (K/L, 1) Y/L = y F(K/L, 1) = f(k) Om L ökar så kommer K/L minska y minskar. BNP per arbetare har minskat c) Anta att S > I, hur påverkas tillväxten? Det som händer är att tillgången på krediter ökar banker blir mer benägna att låna ut räntan sjunker investeringar börjar öka. På lång sikt så kommer kapitalstocken ha ökat, givet att investeringar är högre än deprecieringen av kapitalstocken d) Förklara varför tillväxten förr eller senare stagnerar då vi utgår från ovanstående samband. Då mängden kapital ökar så ökar också deprecieringen (förslitningen) av kapitalstocken Det kräver att investeringsvolymen håller jämna takt med förslitningen av kapitalstocken. Därför etableras en jämvikt förr eller senare där investeringarna exakt motsvarar förslitningen av kapitalstock Steady state e) Hur kan teknologi/produktivitets faktorn, A, mätas? Det mät som en restterm. Genom att härleda förändring i sysselsättninge oh förändring i kapitalstock och hur mycket dessa förändringar bidragit till BNP så får man en diskrepans. Denna diskrepans hänförs till produktivitets/teknologi faktorn f) Vad menas med ny tillväxtteori, vad blir det för skillnad jämfört med den gamla tillväxtteorin. Svar: Skillnaden blir att då humankapital tas med som en produktionsfaktor så får vi en ekonomi med kontinuerlig tillväxt så länge det investeras i humankapital. Ekonomin stagnerar således inte. Det innebär att skillnader mellan länders ekonomiska utveckling kan förklaras.