Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71)"

Transkript

1 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71) Nedan finns sammanställt ett stort antal examinationsuppgifter, i några fall utvidgade eller lätt omarbetade, från förr. Jag hoppas jag lyckats klippa och klistra ihop rätt, men som vanligt brukar studenter vara bra korrekturläsare. Kortfattade lösningsförslag finns efter var och en av de två omgångarna med uppgifter. Vid varje lösning förklaras inte allt, t ex vad multiplikatoreffekten består i, ordentligt för att undvika tjatighet. Ska man analysera utförligt, t ex i samband med en tentamen, ska givetvis varje steg i varje uppgift förklaras. Uppgifterna är inte i någon särskild ordning, så det är en blandning av lättare och svårare; korta och mer omfattande. I princip tror jag allt som finns i dessa uppgifter är sådant som hör till årets kurs, men det blir alltid så att vissa saker kommer att betonas mer eller mindre från kurs till kurs, så någon deluppgift kanske berör något som vi inte behandlat så mycket just i år. Jag har heller inte ritat ut alla figurer som behövs varje gång, i flera fall förklarat vad som ska visas i figur, men här får du givetvis öva och rita så mycket som möjligt själv. Bonusuppgift A1 a) USA har sedan en längre tid underskott i sin handel med EU. Antag att det leder till att det uppkommer förväntningar om att dollarn kommer att deprecieras mot euro. Visa i en figur över valutamarknaden och förklara kort hur dessa nya förväntningar skulle komma att påverka dollarns jämviktsväxelkurs mot euron. b) Förklara och visa i figuren på vilket/vilka sätt som USAs centralbank (Fed) skulle kunna ingripa för att undvika att den växelkursförändring som uppkom i (a) äger rum. c) Förklara kort vad som enligt gängse teori avgör den långsiktiga (trendmässiga) utvecklingen av USAs växelkurs gentemot EMU-ländernas. Bonusuppgift A2 Använd följande (fiktiva) sifferuppgifter i miljarder för en öppen ekonomi med flytande växelkurs 2007: Privata investeringar Offentlig konsumtion Offentlig investering 600 Export, varor och tjänster Transfereringar från offentlig sektor 500 kapitalförslitning primära inkomster från utlandet netto 0 löpande transfereringar från utlandet netto 0 Potentiell BNP Hushållens konsumtion: C = 700+0,72Yd

2 2 Import av varor och tjänster IM = ,3Y Offentliga sektorns skatter T = 1/3Y Beräkna utifrån dessa uppgifter: a) BNP och sätt också upp försörjningsbalansen b) finansiella balansens saldo c) finansiellt sparande i den privata sektorn d) Antag att prisnivån är given när BNP är mindre än potentiell BNP men stiger när BNP överstiger potentiell nivå. Räntan är oberoende av omvärldens. Beräkna under dessa förutsättningar hur mycket den aggregerade efterfrågan AD(Y) måste öka för att man exakt ska uppnå potentiell BNP. Visa även grafiskt med både ett AD(Y)- diagram och ett diagram med AD och AS-kurvor. Bonusuppgift A3 På medelfristig sikt visas BNP-utvecklingen av trenden, dvs. potentiell BNP. Förklara kort vad som gör att ett land som inte ligger på potentiell BNP utan direkt hjälp av politiska interventioner kommer att återvända till trenden för BNP. Använd AS/AD-figur. Bonusuppgift A4 Nedan nämns ett antal begreppspar. Förklara kort vilket av de båda begreppen som enligt makroekonomisk teori kan förväntas vara störst (ha störst värde), om de båda begreppen bör vara lika stora eller om man inte kan säga vilket av dem som är störst. a) Bruttonationalprodukt och nettonationalprodukt b) Penningmängd och monetär bas c) Export och import d) marginell konsumtionsbenägenhet och marginell importbenägenhet Bonusuppgift A5 Lös följande uppgifter: a) Hur stor var penningmängden (M3, enligt bokens definition)? b) Hur stor var kreditmultiplikatorn (monetära basens multiplikator)? Visa på två olika sätt att komma fram till samma sak! c) Hur stort var det finansiella sparandet i privata sektorn under 2003? Utgå från följande sifferuppgifter som gällde 1 april 2004 (bestånd) resp 2003 (flöden).

3 3 Riksbankens fordringar i utländsk valuta Riksbankens innehav av guld Bankernas reserver placerade i Riksbanken Obunden inlåning i banksystemet Offentliga sektorns finansiella sparande Utlåning till penningpolitiska motparter (banker) Bytesbalanssaldo Utelöpande sedlar och mynt, totalt härav allmänhetens innehav av sedlar och mynt Statsobligationer och övriga tillgångar i Riksbanken Källa: Riksbanken och Finansplanen sept ,9 mrd 19, 1 mrd 0,1 mrd 1015,4 mrd +12,4 mrd +15,0 mrd +159,5 mrd 100,9 mrd 92,3 mrd 12,2 mrd Bonusuppgift A6 Antag att man väljer att föra en så kallad expansiv finanspolitik i en rådande lågkonjunktur. Förklara hur den skulle påverka konjunkturläget i: -ett land som fungerar enligt den ursprungliga keynesianska modellen -ett land som har fast växelkurs och i övrigt fungerar enligt Mundell-Fleming-modellen (dvs. har perfekt kapitalrörlighet; i=i*) Visa med lämplig figur. Bonusuppgift A7 Utgå från nedanstående siffror från en tidigare övningsuppgift. Utelöpande sedlar och mynt, totalt 160 Centralbankens guld- och valutareserv 175 Inlåning i banksystemet, totalt Centralbankens innehav av statsobligationer 50 Bankernas reserver placerade i centralbanken 5 Centralbankens utlåning till bankerna 25 Allmänhetens innehav av sedlar och mynt 150 a) Kontrollera att du behärskar följande: Beräkna storleken på monetär bas, penningmängd, penningmängdens cirkulationshastighet, penning- (kredit)multiplikatorn, alternativt ange vilken ytterligare information som behövs för att kunna räkna ut dem. b) Antag att landets centralbank önskar öka penningmängden med 50 miljarder. Hur ska man då bära sig åt? Förklara. Beräkna även storleken (i miljarder) på centralbankens åtgärd. c) Antag att landet är en helt öppen ekonomi som fungerar enligt Mundell-Fleming-modellen. Landet har flytande växelkurs. Förklara med ord och figur/er du anser lämpligast hur åtgärden i b-uppgiften påverkar landets ekonomi på kort sikt om den modellens förutsättningar gäller. Bonusuppgift A8

4 4 Detta problem gäller en fiktiv liten öppen ekonomi. I landet gäller den halvkeynesianska SAS-kurva som finns i bokens kapitel 17 (som är horisontell under potentiell BNP och tilltagande därutöver). Nyckeltal för år 2008 presenteras i nedanstående tabell: BNP Hushållens konsumtion Privata investeringar Offentliga sektorns konsumtion och investering Export, varor och tjänster Import, varor och tjänster Kapitalförslitning 750 Inflation mätt med BNP-deflator 3,0 % Arbetslöshet, öppen 7,0 % Potentiell BNP Primära inkomster, netto +50 Löpande transfereringar, netto -30 Offentliga sektorns transfereringar 400 Utlandsskuld 1/ Statsskuld 1/ Penningmängd 1/ Följande samband gäller i detta land (här är, liksom i boken, Y=BNP): C=1000+0,4Y IM=700+0,28Y T=0,3Y a) Beräkna utlandsskuldens storlek den 31/ b) Beräkna det offentliga finansiella sparandet under Beräkna statsskulden 31/ c) För år 2009 förväntas nu de privata investeringarna minska med 100 miljarder. Beräkna BNP 2009 som följd av denna förändring (vid konstant ränta). Visa effekten i ett AD(Y)- diagram och ett AD/SAS-diagram med relevanta siffror ifyllda i figuren. d) Eftersom investeringarna förväntas minska med 100 miljarder bestämmer sig regeringen för att motverka detta genom att införa ett barnbidrag (en inkomstoberoende transferering). Beräkna hur mycket denna måste sänkas för att BNP skall vara oförändrad (aningen svår uppgift kanske). e) om tillväxten var lika med noll under 2008, hur stort var BNP 2007 till löpande respektive fast pris i 2008 års priser? Bonusuppgift A9 I samband med att riksbanken presenterade sin senaste rapport så uttalade sig en av ledamöterna i direktionen om att riksbanken förutom ytterligare räntesänkningar också kunde överväga att börja köpa upp utländsk valuta i stor skala. (ett uttalande som f.ö. övriga direktionsledamöter inte alls tyckte var lyckat ).

5 5 Antag att marknadens aktörer finner detta uttalande trovärdigt. Visa med en figur över valutamarknaden och förklara kort hur det skulle påverka den svenska växelkursen. Ange också hur den svenska AD i så fall skulle påverkas. Bonusuppgift A10 Inflationen 2009 var ungefär -0,6 %. Det betyder med andra ord deflation! Låt oss säga att den förväntade inflationen för 2009 var 2,0 %, baserat på den inflationstakt man bedömde sannolik med den information som fanns tillgänglig i slutet av 2008 då löner m.m. för 2009 bestämdes. Visa utgångsläget i en Phillipsfigur, och förklara noga vad som enligt makroteorin händer med inflationen om den aggregerade efterfrågan vänder tillbaka uppåt igen under Beakta särskilt inflationsförväntningarnas roll i din förklaring och bedöm om det i det läget finns risk för bestående deflation. Bonusuppgift A11 Utgå från följande ekonomiska modell som gäller för en liten helt öppen ekonomi med flytande växelkurs (alla värden är i miljarder): C=1200+0,96Y d I=1500 G=3600 X=5200 IM=400+0,28Y T=0,25Y Tr=1300 a) Beräkna landets jämviktsinkomst, Y j. Visa beräkningen. b) Beräkna storleken på nettoexporten. Visa beräkningen eller ange vilken ytterligare information som behövs för att göra beräkningen. c) Beräkna offentliga sektorns finansiella sparande. Visa beräkningen eller ange vilken ytterligare information som behövs för att göra beräkningen. d) Antag att man från regeringens sida vill anpassa den rådande jämvikten till potentiell BNP genom att ändra storleken på den offentliga konsumtionen. Landet har ett positivt BNP-gap på 250 miljarder. Beräkna hur mycket man i så fall måste ändra på den offentliga konsumtionen om vi bortser från alla undanträngningseffekter. Visa även detta i en figur där du noga sätter ut alla de relevanta värdena som är möjliga. e) som du vet så är finanspolitik inte så enkelt som att man kan bortse från undanträngningseffekter som gjordes i uppgift (d). Visa grafiskt och förklara effekterna av en sådan förändring i den offentliga konsumtionen som du räknade på i (d)-uppgiften om undanträngningseffekterna beaktas fullt ut.

6 6 Uppgift A1 a) ökad kapitalexport och minskad kapitalimport, då placerarna förväntar sig en deprecierad dollar kommer färre utländska placerare att placera i USA och fler amerikanska placerare att placera i andra länder. D stiger och S sjunker på valutamarknaden, det leder till depreciering så förväntningarna blir självuppfyllande. Visa i valutamarknadsfigur. b) stödköpa den egna valutan genom att ta lika mycket ur valutareserven som valutautflödet är (syns i figuren som skillnaden mellan D och S vid den fasta kursen). Se kompendiet. Alternativt kan de höja räntan och på så vis få ett valutainflöde som balanserar det uppkomna utflödet. c) Köpkraftsparitetsteorin: inflationsskillnad = växelkursförändring (se boken kap 12). Uppgift A2 a)sätt upp AD-uttrycket: ( )+(0,48-0,3Y)= ,18Y. [C beräknas som 700+(2/3*0,72)Y]. Jvt-BNP=11300/0,82. tillgångssidan: BNP=13780, IM=6834 [2700+0,3*BNP] användningssidan: C=7315 [700+0,48*BNP] I=2700 G=4100 X=6500 b) Fin bal = bytesbal med omvänt tecken. Bytesbal: =-334. Fin bal=+334 c) privat fin spar=bytesbalans minus off fin spar [som är T-G-Tr, och T=0,3Y] PFS=-334 (0,3* ) = +6,7 d) BNP-gap = =720. g= 1-0,72(1-1/3) 0,3. g=0,18 [samma 0,18 som i 2a] AD aut behöver öka med 720/multiplikatorn. Multiplikatorn=1/(1-0,18). Öka G med 590 så når man precis 14500! Rita en AD(Y)-kurva som förskjuts uppåt med 590 och som har lutningen 0,18 ger Y-ökning på 720. AD(P) flyttas 720 till höger, man når precis MAS. SASkurvan ska se ut på rätt sätt, dvs horisontell när BNP är under14500 och därutöver med tilltagande lutning. Som i bokens kap 17. Uppgift A3 Om BNP>potentiell BNP så det råder högkonjunktur sker anpassningen på följande sätt. I högkonjunkturen blir det press på lönerna uppåt. När nästa löneförhandling genomförs så står man i en situation med låg arbetslöshet och kanske brist på arbetskraft åtminstone inom vissa sektorer, reallöner som sjunkit under den senaste avtalsperioden eftersom prisnivån stigit samt troligen höga vinster hos producenterna. Teorin säger då att lönerna kommer att stiga. Det gör företagens produktionskostnader större och för att täcka dessa högre kostnader måste företagen i sin tur höja priserna. Denna process pågår så länge man ligger över potentiell BNP. På medelfristig sikt kommer löneökningarna alltså att göra att man återgår till denna nivå. Se figur i kompendiet eller 17.7 samt texten s Uppgift A4 a) BNP är större. NNP erhålles genom att ta BNP minus kapitalförslitningen, och denna är större än noll. b) M är större än MB. Detta beror på kreditexpansionen i banksektorn. En viss mängd centralbankspengar kommer att generera mer totala tillgångar i form av inlåning. Det beror på att centralbankspengarna placeras på konton, av dessa placeringar kommer bankerna att

7 7 behålla en del som reserver och låna ut resten vilket möjliggör en kedjeprocess av mer utlåning och inlåning. c) Det kan man inte säga, båda kan vid en viss tidpunkt vara större än den andra. (på lång sikt bör de dock vara lika) d) MPC är större än MPM. När hushållen får ökade inkomster lägger man en del av dessa på konsumtion: andelen visas av MPC och resten läggs på sparande. Endast en del av konsumtionen är inköp från utlandet, det mesta eller åtminstone en del köps på hemmamarknaden. MPM blir då mindre än MPC. (dock: MPM definieras i förhållande till total Y medan MPC definieras i förhållande till Yd) Uppgift A5 a) 1107,7 mrd (CU+D) b) enklast som M/MB. MB=100,9+0,1= ,7/101=10,97 går också att räkna ut såsom (1+c)/(r+c) om vi tar reda på r och c. r=((100,9-92,3)+0,1)/1015,4 c=92,3/1015,4 sätt in dessa tal i formeln (utan att avrunda för mycket) och det ger också 10,97 c) privat finansiellt sparande=bytesbalansen minus offentligt finansiellt sparande, alltså 159,5-12,4=147,1 Uppgift A6 se bokens kap 15 och 16. I den keynesianska modellen är prisnivån given. Finanspolitik kan föras genom att öka G, t eller Tr. Det första ger störst effekt då det påverkar AD direkt med hela beloppet som G ökar. Om skatterna sänks eller transfereringarna ökar kommer den disponibla inkomsten Yd att öka. En del av ökningen i Yd sparas och resten går till ökad konsumtion, men eftersom det är mindre än hela inkomstökningen kommer effekten på C att vara lite mindre än effekten på G. Hur stor andel som går till konsumtion visas av MPC. Multiplikatoreffekt uppkommer sedan på den initiala ökningen i AD (via G eller C) så att den totala ökningen i Y blir större. Hur mycket bestäms av multiplikatorn. I den enklaste keynesianska modellen utan utrikeshandel och skatter är denna 1/(1-MPC) men med skatter och import i stället 1/1-(MPC(1-t)-MPM). En viss men liten undanträngning uppkommer, visserligen är P konstant men när Y ökar kommer Md att öka, räntan stiga och I minska. Kan visas med figur typ 16.10, alternativt en AD(Y) som flyttas parallellt uppåt och sedan ner lite eller en figur typ 17.8 (SAS ska vara horisontell i det aktuella intervallet). I MF-modellen sker inledningsvis samma sak. Därefter ska man förklara hur undanträngningseffekten helt elimineras och politiken därmed ger maximal effekt. När räntan börjar stiga uppstår ett valutainflöde, centralbanken måste motverka detta med köp av utländsk valuta, MB och M ökar i samma takt som Md ökar, räntan förblir oförändrad och ingen undanträngning av I uppkommer (inte heller av NX då växelkursen är konstant, bara att IM ökar då Y ökar men det finns redan inbakat i AD(Y)-kurvans lutning ju). Någon av samma figurer som angavs ovan kan användas (medan enbart en penningmarknadsfigur visserligen visar den oförändrade räntan men inte effekten på BNP, vilket var själva frågan). Uppgift A7

8 8 a) MB=165; M=1650; cirkulationshastigheten =BNP/M, vi saknar uppgift om BNP; multiplikatorn: M/MB=10. b) De ska köpa obligationer av bankerna. För att veta hur mycket måste man räkna ut penningmultiplikatorn: M/MB = 1650/165 = 10. Öka MB (i form av att köpa obl. alltså) med 5 ger ökad penningmängd med 50. c) se boken s 307. När M ökar uppstår först överskott på likviditet. De som innehar denna likviditet kommer att försöka placera den i obligationer som ger avkastning, efterfrågan på obligationer stiger och priset på dem går upp, vilket är samma sak som att räntan sjunker. Men så fort räntan tenderar att börja sjunka kommer utländska värdepapper att framstå som ett bättre alternativ. Svenska placerare köper då hellre utländska papper och det leder till ett valutautflöde (även utländska placerare kommer att dra undan sina placeringar i Sverige). Efterfrågan på utländsk valuta ökar (Kx) och utbudet av utländsk valuta minskar (Kim), detta gör att den egna valutan deprecieras. Det leder i sin tur till ökad nettoexport. Det drar med sig multiplikatoreffekt (på samma vis som i uppgift 6). Uppgången i AD dämpas däremot inte alls, eftersom räntan inte stiger, därför kommer effekten att bli stor: helt enkelt lika med förändringen i AD (genom NX) gånger multiplikatorn, utan någon undanträngningseffekt. Att räntan är oförändrad trots det ökade penningutbudet beror på att penningefterfrågan ökar lika mycket som utbudet. Lämplig figur, se (eller som övre halvan av 15.3). Uppgift A8 a) Bytesbalansens saldo=förändring i utlandsskuld. Saldot=520, skulden övergår i en fordran på 420 vid årets slut eftersom bytesbalansen visar överskott på 500. b) Beräkna T Tr G. Intäkterna T=0,3* = Utgifterna för Tr och G = Ett offentligt finansiellt sparande (budgetöverskott) på 100 (förutsatt att inget sparande sker i kommunerna) gör att statsskulden minskar med 100 till mrd. c) Kan beräknas med totalmetod eller multiplikatormetod. AD=Y= (0,4-0,28)Y AD=Y=8700+0,12Y Y=9886 eller g=0,4-0,28=0, *(1/(1-0,12)=-113,6 Visa i figur där AD(Y)flyttas ner med 100, kurvan har lutning=g (0,12) och Y ändras med rätt belopp. AD(P)-kurvan flyttas till vänster med 113,6 och eftersom prisnivån inte sjunker (SAS är horisontell under potentiell BNP) så går Y ned med detta belopp. (OBS: Vi vet redan MPC(1-t), det är 0,4. Man ska alltså inte räkna med (1-t) en gång till. d) Om ADaut minskar med 100 måste vi åstadkomma en lika stor ökning av ADaut för att exakt motverka nedgången och i stället hålla ADaut kvar på samma nivå. Genom att barnbidraget är inkomstoberoende (OBS) påverkar INTE lutningen på AD(Y)) behöver vi bara räkna ut MPC. Det räcker ju inte med att öka barnbidraget med 100, eftersom en del av den ökade Yd kommer att sparas. MPC = 0,4/(1-t)=0,57. Om skatterna sänks med 175 miljarder ökar konsumtionen med (0,57*175)=100! (multiplikatorn har ingen betydelse här, den verkar ju lika i båda riktningar). ADaut ökar just så mycket på grund av ökad konsumtion som det minskar av investeringsnedgången och hela AD och därmed Y blir oförändrad. e) BNP till löpande pris 3 % mindre eftersom BNP-deflatorn steg med 3 % /1,03=9709. BNP till fast pris måste vara identiskt med BNP 2008 eftersom tillväxten var lika med noll, alltså Uppgift A9

9 9 Om uttalandet befinns trovärdigt kommer marknadsaktörerna inse att när riksbanken gör detta kommer den svenska kronans kurs att deprecieras. Det riksbanken (eller åtm denna ledamot) tänkt sig är ju att få till stånd en depreciering som ökar nettoexporten och därmed stimulerar ekonomin, när nu räntorna redan är sänka så långt det går. Marknadsaktörerna sätter då igång och ökar efterfrågan på utländsk valuta (bättre köpa den innan kronor blir mindre värda) och minskar utbudet av utländsk valuta (bättre vänta köpa kronor tills man får flera kronor per euro eller dollar). Detta leder då till deprecieringen och därmed ökad NX och AD. Detta ska också visas i figur (D ökar, S minskar, e ökar dvs SEK deprecieras, med riktiga beteckningar i figuren). Uppgift A10 På kort sikt leder lågkonjunkturen till att AD-inflationen blir negativ. Om förväntansinflationen från början är 2 % blir den sålunda -2,6 % (om det inte finns någon kostnadsinflation). Vi rör oss alltså längs en KPK-kurva som gäller vid 2 % förväntansinflation neråt till höger till en inflation på -0,6 % och en arbetslöshet på 8,6 %., från punkt A till B. Vad som sedan händer på medelfristig sikt beror på, och här kan man skissa på några alternativa scenarier. OM inflationsförväntningarna INTE påverkas så skulle man, när efterfrågan vänder uppåt, röra sig tillbaka längs samma KPK och skulle då inom några år vara tillbaka till potentiell BNP, naturlig arbetslöshet och 2 % inflation på MPK-kurvan; punkt C 1. MEN man kan också tänka sig att den rådande inflationen på -0,6 % blir den nya förväntade inflationen! När man då återhämtar sig skulle man röra sig längs en ny, lägre KPK-kurva tillbaka mot naturlig arbetslöshet och MPK men landa på 0,6 % deflation, i punkten C 2! (Man kan naturligtvis också tänka sig att man hamnar någonstans däremellan). Här kan man också kommentera betydelsen av främst inflationsförväntningarnas bildande (adaptiva, rationella), trovärdigheten i riksbankens inflationsmål (är det trovärdigt talar det för det första scenariet) och betydelsen av ökningstakten i penningmängden. Om Ms ökar med 2 % per år borde det ju på sikt leda till just den inflationstakten (om vi bortser från tillväxten). (Men problemet då är ju att om det blir likviditetsöverskott så kan ju inte räntan sjunka lägre är till noll, så den expansiva effekt som då normalt skulle uppkomma uteblir). (Det FINNS alltså risk för bestående deflation. Däremot är knappast sannolikheten för att man rör sig tillbaka längs en HÖGRE KPK särskilt stor varför skulle inflationsförväntningarna stiga när inflationen har gått ner?) [här behöver man inte ha med allt jag nämnt, för det finns ju lite olika möjligheter i lösningen, men ju fler man diskuterar dess bättre]

10 10 infl MPK 2 A; C 1? -0,6 C 2? B KPK; P e = 2 u KPK; P e = -0,6 Uppgift A11 a) Y j = 19821,4 mrd. [AD=Y= ,44Y. g=0,44 fås av 0,96(1-0,25)-0,28] b) -750 mrd [5200-(400+0,28*19821,4)] c) 55 mrd [(0,25*19821,4) ] d) Räkna ut multiplikatorn genom att använda g (se ovan). Eftersom det är ett positivt BNP-gap ska man minska G för att nå ner till potentiell BNP. Minskningen gånger multiplikatorn ska bli 250 mrd. Förändringen i G * 1/(1-0,44) ska bli Svar: -140 mrd. Visa i AD(Y)-figur där AD(Y)-kurvan har lutningen 0,44, ADaut är från början och BNP är AD(Y)-kurvan flyttas ned med det framräknade värdet -140 och det minskar Y med 250. e) Tillämpa MF-modellen under flytande växelkurs och fullständig kapitalrörlighet. Det betyder att när man minskar G enligt ovan och Y börjar minska ner mot potentiell BNP så minskar efterfrågan på pengar. Det leder till en lägre ränta som i sin tur får de internationella placerarna att flytta sina tillgångar till andra länder med högre avkastning. Det blir ett nettovalutautflöde som deprecierar växelkursen. Då ökar NX och processen pågår tills NX ökar med 140 mrd. Kan visas med AD(Y)-kurva eller AD(P)-kurva som flyttas tillbaka lika mycket som den första minskningen eller med en IS-kurva. Se bokens kap 16.

11 11 Bonusuppgift B1 Antag att ett land befinner sig i potentiell BNP. Genom mycket framgångsrika löneförhandlingar (sett ur arbetstagarnas synvinkel) lyckas man förhandla fram löneavtal som innebär ökningar som ligger två procent över den förväntade inflationen. a) Visa i en AD/SAS-figur vad som händer med prisnivå och BNP på kort sikt och förklara vad som gör att BNP minskar. b) Vad innebär det om staten ackomoderar för uppgången i inflation? c) Vad händer på lång sikt om inga politiska åtgärder sätts in för att möta den ökade arbetslösheten? Bonusuppgift B2 Under större delen perioden från första oljekrisen fram till 1993 uppvisade den svenska bytesbalansen underskott. Sverige hade fram till 1992 fast växelkurs. Sedan mitten av 1990-talet har Sverige flytande växelkurs och stora överskott i bytesbalansen. a) Hur kan bytesbalansunderskott "finansieras" (dvs hur får man den utländska valuta som krävs för att betala importöverskottet)? Vad gör man med överskott i bytesbalansen? b) Vilka olika alternativ när det gäller ekonomisk politik har riksbanken och regering/riksdag för att rätta till problem med underskott i bytesbalansen? Vilka alternativ har valts i samband med problemen i början på 70-talet, 1977, 1982 och 1992? c) Sedan 1993 har Sverige stora överskott i bytesbalansen. Är det riktigt att säga att det är detsamma som ett positivt finansiellt sparande för Sverige? Är det riktigt att det innebär att vi amorterar på utlandsskulden? Förklara kort. Bonusuppgift B3 Under flera år under första halvan av 2000-talet hade Sverige stora underskott i sin finansiella balans. Medan bytesbalansen visade mycket stora överskott balanserats det av utflöden i den finansiella balansen. Mycket stora del av de internationella placeringarna gjordes i USA, som haft motsatt situation: stora underskott i sin bytesbalans och överskott i den finansiella balansen. Analysera vilken påverkan ett sådant utflöde i den finansiella balansen ger på Sveriges AD (vilka komponenter i AD som direkt påverkas och varför) under: a) som nu flytande växelkurs och viss kapitalrörlighet b) om vi i stället haft fast växelkurs och viss kapitalrörlighet Bonusuppgift B4 Utgå från nedanstående tabell:

12 , prognos Potentiell BNP 2432,8 2580,7 2763,9 BNP till marknadspris 2421,0 2580,7 2804,6 Hushållens konsumtion 1090,0 1161,3 1262,1 Privata bruttoinvesteringar 484,2 541,9 617,0 Offentlig konsumtion och 826,8 857,5 935,5 investering Export, varor och tjänster 1210,5 1290,3 1402,3 Import, varor och tjänster 1200,5 1270,3 1412,3 BNP till marknadspris i 2421,0 2481,5 2568, års priser Öppen arbetslöshet i % 3,6 3,0 2,3 Penningmängd 1100,4 1147,0 1219,4 Landets offentliga finanser bestäms förutom av ovan angivna G -värde också av skatter och transfereringar. Alla skatter är beroende av nationalinkomsten och fångas därmed i faktorn t. Denna har värdet 0,35. Vidare känner vi till att marginella konsumtionsbenägenheten i landet är 0,6923. Landets importfunktion kan skrivas som IM= 711+MPM*Y. Transfereringarna uppgår till 50 miljarder både år 2009 och Den monetära basens storlek år 2009 är 150 miljarder. Besvara med hjälp av informationen ovan nedanstående uppgifter. Visa erforderliga beräkningar. a) Statsskulden i landet den 1/ var 100 miljarder. Beräkna statsskuldens storlek den 1/ b) Beräkna den marginella sparbenägenheten år (MPS) c) Beräkna den marginella importbenägenheten (MPM) d) Utifrån dessa uppgifter, ange multiplikatorns storlek e) Om staten ökar transfereringarna till 100 miljarder 2010, hur mycket kommer i så fall BNP att öka på grund av det (om prisnivån antas vara konstant). f) Visa effekten av förändringen i e-uppgiften i ett AD(Y)-diagram. Visa därefter i samma diagram vilken ytterligare effekt som uppkommer om prisnivån är rörlig. g) Beräkna penningmängdens cirkulationshastighet. h) Rita det gällande Phillipsdiagrammet för landet under förutsättning att inflationsförväntningarna är konstanta under treårsperioden. i) Om staten skulle betala tillbaka lån som man tagit av centralbanken för 50 miljarder under 2009, hur mycket skulle penningmängden påverkas av detta? Bonusuppgift B5

13 13 Ett land som heter Imous med fast växelkurs och internationell ränteparitet har en export som utgör 40 % av BNP. Landets export består i sin tur till hälften av försäljningen från företaget Aikon, som tillverkar en patenterad produkt inom kommunikationsområdet. a) Analysera effekterna på kort sikt för landet om exportefterfrågan på grund av en internationell lågkonjunktur minskar. b) Analysera effekterna om efterfrågan på Aikons produkter helt bortfaller när patentet går ut och företag i andra länder kopierar produkten och säljer den på världsmarknaden till ett lägre pris. Vilka möjligheter har Imous att på lång sikt kompensera för bortfallet i exporten? Bonusuppgift B6 a) Antag att du skall köpa ett diskonteringspapper (obligation) som inlöses om exakt ett år till 10 miljoner kronor. Vilken blir räntan om pappret idag kostar 9,0 miljoner? Om priset stiger till 9,3 miljoner? b) Antag att det nominella värdet på en obligation är 100 kr och kupongräntan (den ränta som innehavaren får ut varje år) är 10%. (Bortse från att obligationen någon gång löses in / oändlig löptid). Hur stor är den effektiva räntan (ränta på satsat belopp) om efterfrågan på obligationer på sekundärmarknaden: Ökar så att kursen stiger till 110 kr? Minskar så att kursen faller till 90 kr? Bonusuppgift B7 Förklara varför det enligt teorin om rationella förväntningar finns två uppfattningar om konjunkturutvecklingen: en där man hävdar att endast helt oförväntade störningar påverkar ekonomin och en annan där man hävdar att även förväntade störningar ger reala effekter. Bonusuppgift B8 Inom några år anser de flesta bedömare att konjunkturen inom EMU-området kommer att förbättras väsentligt och att det i sin tur innebär att den europeiska centralbanken kommer att behöva höja sin styrränta. Betrakta hela EMU-området som ett enda land (vilket kan vara rimligt när det gäller att analysera penningpolitik eftersom man har gemensam valuta). Förklara noga hur en höjning av räntenivån med syfte att dämpa en konjunkturuppgång i EMU påverkar områdets makroekonomiska mål på kort sikt (antag att prisnivån är rörlig). Visa effekterna i lämplig figur. Antag att ett enskilt land inom EMU har en betydligt kraftigare konjunkturuppgång än EMU som genomsnitt. Därför behöver man i det landet även sätta in en åtstramande finanspolitik. Diskutera om det ger stor eller liten effekt för ett enskilt land inom EMU att föra en kontraktiv finanspolitik. Bonusuppgift B9

14 14 Antag att ett land med fast växelkurs utan kapitalrörlighet (alltså med valutareglering, som exempelvis Sverige före 1989) befinner sig i långsiktig jämvikt. Det land som man håller fast växelkurs mot får plötsligt högre inflationstakt än tidigare och förändringen är bestående. a) Förklara noga vad landets centralbank måste föra för penningpolitik om man ska fortsätta hålla den fasta växelkursen samt hur landets ekonomi anpassar sig på kort och lång sikt till störningen från omvärlden. Visa också effekterna i ett Phillipsdiagram. b) Finns det någon möjlighet för landet att inte anpassa sin ekonomi när inflationen stiger i det land man har fast växelkurs mot? Förklara kort. Bonusuppgift B10 En ekonomi som befinner sig i lågkonjunktur kan alltid hoppas på att hushållen bidrar till att sätta fart på ekonomin genom att öka sin konsumtion. Vilka effekter skulle det ge för konjunkturläget om hushållssparandet minskar i en ekonomi med fast växelkurs, där utrikeshandeln och kapitaltransaktioner med omvärlden är små i relation till den inhemska ekonomin? Förklara. Bonusuppgift B11 Antag att nedanstående värden gäller ett lands försörjningsbalans under ett visst år: BNP (Y) 2520 hushållens konsumtion 1210 import 1050 privat investering 760 offentlig kons och inv. 500 export 1100 Vidare vet vi att följande gäller: Vid ökningar i nationalinkomsten kommer de offentliga finanserna att förbättras med en tredjedel av ökningen i nationalinkomst. Importen kommer att öka med 35 % av nationalinkomstökningen. Vi vet också att 5 % av ökningar i disponibel nationalinkomst kommer att sparas. a) Utnyttja ovanstående information till att ange storleken på t, MPM, MPC, g. b) Ange hur alla variabler i försörjningsbalansen påverkas av en initial minskning av den offentliga konsumtionen med 10 % om vi räknar med multiplikatoreffekten (men bortser från alla undanträngningar). c) Finns det någon situation där nationalinkomsten inte skulle påverkas alls av en minskning i offentlig konsumtion, som i b-uppgiften? Vilka förhållanden skulle i så fall gälla? Bonusuppgift B12 Visa noga med hjälp av ett diagram med AD(Y)-funktionen och en AD=Y-linje hur a) en ökning i den offentliga konsumtionen med 10 miljarder respektive b) en ökning av de inkomstoberoende transfereringarna med 10 miljarder

15 15 påverkar AD och jämviktsnationalprodukten. Vilken av dem ger störst sluteffekt på nationalinkomsten? Bonusuppgift B13 Säg att staten inför ett valår beslutar sig för att öka den statliga konsumtionen med 30 miljarder genom ökade satsningar på vård, skola och omsorg. Detta måste finansieras på något sätt, antingen genom att höja skatterna eller genom att låna (och därigenom skapa underskott i statsbudgeten). Visa i ett AD(Y)-diagram effekten av kombinationen av ökningen i statliga konsumtionen med 30 miljarder och -en skattehöjning med 30 miljarder -lån av företag och banker på 30 miljarder -lån i centralbanken på 30 miljarder Rita alltså tre olika AD(Y)-kurvor och förklara vilken skillnad det blir i de olika fallen. Bonusuppgift B14 Denna uppgift gäller ett litet land i utkanten av Europa, som heter Fredrike. Det har fungerat som en marknadsekonomi enligt den modell vi använt under kursen sedan över tio år. Landets utrikeshandel är ca 25 % av BNP, varav det allra mesta sker med EU-länder, och dess valutaflöden har mycket liten räntekänslighet. Landets konjunkturläge är för tillfället på normal nivå efter att ha genomgått en högkonjunktur under de senaste tre åren. Inflationen har de senaste två åren legat på 8 %, vilket är tre procentenheter över genomsnittet under det senaste decenniet. Arbetslösheten har under det senaste året ökat från 5 % till 7 %. Under de senaste tio åren har landet för en strikt budgetpolitik, vilket resulterat i ett strukturellt budgetöverskott. Investeringsnivån i landet är mycket okänslig för ränteförändringar. Landet har flytande växelkurs. Det finns dock en växande opinion i landet för att ansöka om medlemskap i EU. Därför vill många som ett inledande steg knyta valutan med fast växelkurs till euro och släppa kapitalrörelserna fria (vilket skulle innebära att de påverkades i större grad av ränteskillnader gentemot EU). a) Företagen i Västeuropa börjar nu snegla allt mer på det lilla landet Fredrike, eftersom det förefaller lönsamt att bygga upp egna produktionsanläggningar i landet med tanke på dess växande marknad. Det skulle i så fall innebära att man gjorde stora direktinvesteringar i det lilla landet, vilket skulle leda till en ökning i produktionen av realkapital där. Analysera hur en sådan utveckling skulle påverka konjunkturen i det lilla landet i öst (alltså effekterna på kort sikt ) om: -dagens förhållanden gäller (flytande växelkurs och ingen kapitalrörlighet) -landet har sin egen valuta knuten med fast kurs mot euro samt kapitalrörlighet b) Utgå nu från att landet fortfarande har kvar sin flytande växelkurs.

16 16 Analysera vilka möjligheter den inhemska centralbanken har att permanent sänka inflationstakten till EMU-nivå (dvs. ca 2 %) för att bereda vägen för ett eventuellt medlemskap. Ta upp några viktiga faktorer som har betydelse för om en sådan politik är möjlig, samt redogör noga för hur den i så fall skulle fungera. Illustrera med ett Phillipsdiagram. c) Huvuddelen av landets utrikeshandel sker med det mindre vänligt sinnade grannlandet Armenien (!). Detta land upplever nu en våg av nationalism och rustar upp sin krigsmakt samt stänger sina gränser för utrikeshandel. Det innebär ett bortfall i exporten till Armenien från Fredrike. Analysera effekten av denna störning, fortfarande under förutsättning att man har flytande växelkurs och liten kapitalrörlighet. Bonusuppgift B15 Diagrammet nedan visar BNP-gapet i Sverige mellan 1981 och Det utgör utgångspunkt för uppgift 15 och 16. 4,0 3,0 2,0 1,0 BNP-gap, % 0,0-1,0-2,0 mar-81 mar-82 mar-83 mar-84 mar-85 mar-86 mar-87 mar-88 mar-89 mar-90 mar-91 mar-92 mar-93 mar-94 mar-95 mar-96 mar-97 mar-98 mar-99 mar-00 mar-01 mar-02 mar-03 mar-04 mar-05 mar-06-3,0-4,0-5,0-6,0 År Källa: Riksbankens penningpolitiska rapport 2007:1 a) vad innebär BNP-gapet och varför är det av intresse i makroekonomiska sammanhang? b) I mitten av 1998 var BNP-gapet = 0 och därefter följde några år av positivt gap. Huvudorsaken till denna utveckling var en kraftig uppgång i de privata investeringarna, främst inom IT-sektorn men även i den mer traditionella delen av näringslivet. Förklara utförligt de samband som visar hur en sådan uppgång i de privata investeringarna påverkade BNP-gapet i Sverige under de kommande åren. Utgå från de svenska förhållandena med flytande växelkurs och en viss, men inte fullständig kapitalrörlighet. Kommentera också kort vilken makroekonomisk skolbildning som denna störning passar in på. Bonusuppgift B16 Följande uppgifter (i mrd) gällde Sverige vid början av 2007 enligt riksbankens hemsida.

17 17 Utelöpande sedlar och mynt, totalt 108 Centralbankens guld- och valutareserv 189 Inlåning i banksystemet, totalt 1330 Centralbankens innehav av statsobligationer 0 Bankernas reserver placerade i centralbanken 1 Centralbankens utlåning till bankerna 3 Allmänhetens innehav av sedlar och mynt 97 a) Utgår från det ekonomiska läget som gällde i slutet av 2006 enligt diagrammet över BNP-gapet, som visades vid uppgift 15. Ska riksbanken i det skedet föra en expansiv eller kontraktiv penningpolitik? Förklara kort, 1-2 meningar. b) Antag att riksbanken bedömer att man behöver ändra penningmängden med 10 miljarder. Detta i syfte att påverka reporäntan och därmed ekonomin i den riktning du angivit i (a)-uppgiften. Hur ska man då bära sig åt? Förklara vilken eller vilka av ovanstående variabler är det som man direkt påverkar? Beräkna även storleken (i miljarder) på centralbankens åtgärd med hjälp av siffrorna ovan. c) Vilken typ av politik är mest verksam för att påverka konjunkturläget i Sverige: Penningpolitik eller finanspolitik? Förklara noga! d) Även om skatterna inte direkt påverkas om riksbanken genomför en penningpolitisk åtgärd så finns det goda skäl för riksbanken att beakta storleken på skatten när man genomför sin penningpolitik. Förklara varför med hjälp av ett eget sifferexempel! Bonusuppgift B17 Irland har under lång tid haft klart högre inflation än EMU-länderna som genomsnitt. Förklara om det är möjligt eller inte på medellång sikt. Motivera noga utifrån lämplig ekonomisk teori. Bonusuppgift B18 Denna uppgift handlar om statsbudgeten och dess påverkan på ekonomin. a) Rita in i nedanstående figur en kurva som visar hur statens budgetsaldo varierar med konjunkturläget. Utgå från att det är existerar ett strukturellt budgetöverskott på 2 % av BNP. potentiell BNP BNP-gap

18 18 budgetsaldo i % av BNP b) Antag att ett land går ner i en kraftig lågkonjunktur på grund av minskade investeringar Förklara hur statsbudgeten då även utan direkt politik skulle bidra till att lågkonjunkturen inte blir så djup som den annars skulle blivit. c) förklara kort om en ökning i de offentliga transfereringarna ger stor eller liten effekt på BNP om vi känner till följande värden: marginella sparbenägenheten =0,6 marginella importbenägenheten =0,35 marginella skatteuttaget =0,33. d) Förklara kort hur keynesianer och monetarister ser på tesen: fallande investeringar är en trolig orsak till att det uppstår lågkonjunktur. e) Antag att man inte nöjer sig med den dämpning som statsbudgeten i sig ger utan väljer att föra en så kallad expansiv finanspolitik i den rådande lågkonjunkturen. Förklara hur den skulle påverka konjunkturläget i -ett land som fungerar enligt den ursprungliga keynesianska modellen -ett land som har fast växelkurs och i övrigt fungerar enligt Mundell-Fleming-modellen (dvs. har perfekt kapitalrörlighet; i=i*)

19 19 Uppgift B19 Analysera utförligt effekterna av att strama åt ekonomin med hjälp av finanspolitiska åtgärder i en öppen ekonomi med valutareglering respektive med fullständig kapitalrörlighet. Jämför slutresultatet och var noga med att förklara skillnaderna som uppstår. puh Nu är de vanliga uppgifterna slut. Du också kanske? Hur kan man då träna sin förmåga till helhetsanalys? Det är inte helt lätt, men något att jobba vidare med är: -gå igenom och ha koll på de samband som gäller (vad som är funktion av vad). Börja med direkta samband, typ C=f(Yd). Fortsätt med indirekta samband, typ i stiger om Y och P stiger (eftersom Md ökar och Md är en funktion av bla Y och P). Var klar över vad som inte är samband! -fundera själv på olika typer av störningar, inte bara G ökar utan verkliga situationer (finansdepartementet satsar 10 miljarder på plusjobb ) och hur de ska tolkas in i vår modell -tänk igenom vilka olika förutsättningar som finns för analyserna: växelkurssystem, internationell kapitalrörlighet, konstant eller rörlig prisnivå osv., och vilka olika resultat det medför. -tänk igenom de olika spridningsmekanismerna under olika sådana förutsättningar och vad som gör dem stora eller små -ha en överblick över de begrepp som är viktigast, huvuddragen i den svenska ekonomiska utvecklingen och i vad som skiljer olika makroekonomiska skolors förklaringar -tänk igenom vad som bestämmer de makroekonomiska variablerna på medellång sikt och varför sambanden ser ut som de gör -konstruera egna frågor/problem och besvara dem sedan, du har stött på många exempel redan på övningar, bonusuppgifter och i seminarieuppgifter. Här måste du lita till dig själv som facit eller diskutera med kamrater. Var varandras examinatorer. Träna din förmåga till systematik och noggrannhet här, rita ut ordentligt i figurer vad de visar, sätt upp samband i rätt ordning så att dina förklaringar blir logiska för någon annan som ska följa resonemanget.

20 20 Uppgift 1 SAS förskjuts inåt (till vänster). Produktionskostnaderna stiger då lönerna ökar, en utbudsstörning. Leder till högre P och lägre Y. Att man med hjälp av expansiv politik försöker undvika lågkonjunktur och uppgång i arbetslösheten. Genom att stimulera AD motverkar man nedgången i ekonomin, men effekten blir också ännu högre prisnivå (AD flyttas utåt). Enligt teorin kommer lönerna att sjunka igen (eller lägre inflationsförväntningar; lönerna ökar mindre än inflationen om vi använder en Phillipsmodell) och man återvänder till utgångsläget, då med en sänkning av prisnivån till skillnad mot ackomodering. Uppgift 2 Antingen tar man ur valutareserven eller så lånar man utomlands. I båda fallen minskar nettofordringarna på utlandet (utlandsskulden ökar om man har en sådan från början). På kort sikt kan man försvara växelkursen med stödköp, antingen med VR eller med utlandslån. Om valutareserven räcker kan man vänta på en automatisk anpassning. En negativ NX innebär lägre Y och P vilket minskar vår import och ökar vår export. NX ökar igen, bytesbalansen går mot jämvikt och dessutom förbättras konjunkturläget. Anpassningen sker dock under lågkonjunktur, det krävs ju för att Y och P ska minska. Man kan om man vill förstärka denna automatiska anpassning med kontraktiv finans- eller penningpolitik. Då går det fortare men lågkonjunkturen blir ännu större under anpassningen. Ytterligare alternativ är att devalvera. Då förbättras NX, Y ökar men även P. Det löser problemen för stunden, men risken är stor för att man åter hamnar i samma läge, dvs. den onda cirkeln. Slutligen kan man släppa växelkursen fri, då sker en automatisk anpassning också iom att valutan deprecieras. Om bytesbalansproblemen beror på att man har högre inflation än omvärlden (vilket var fallet för Sverige) kan man försöka med riktade åtgärder mot inflationen som att sänka inflationsförväntningarna. Detta har dock visat sig svårt i praktiken att lyckas med. Handelshinder är teoretiskt tänkbart men i praktiken omöjligt pga. våra överenskommelser om frihandel. Vid början av 70talet när bytesbalansen visade underskott (relativt små jämfört med senare) genomfördes det sk idiotstoppet (vilket resulterade i de sk förlorade åren) med en kraftigt kontraktiv politik. Det var det vanliga receptet under Bretton Woods-systemet. Åtstramningen tillsammans med den automatiska anpassningen ledde enligt ovan till lågkonjunktur men förbättrad bytesbalans och åter 1982 ville man inte göra samma sak, i stället blev det devalveringar gjordes en offensiv devalvering vilket innebar att den svenska prisnivån inte bara sänktes ner till den internationella utan till och med lägre. Tanken var att det skulle ge utrymme för att bekämpa inflationen med selektiva medel, främst inkomstpolitik eftersom en devalvering kortsiktigt förbättrar läget men inte löser det underliggande problemet med att inflationen är högre än omgivningens. Den inflationsbekämpning som följde på devalveringen misslyckades dock då det inte fanns tillräckligt starka tvångströjor för att göra den trovärdig. Efter att ha prövat i stort sett alla nu nämnda alternativ utom handelshinder blev resultatet som bekant att kursen släpptes fri 1992.

21 21 Ja. Ja. Överskott i bytesbalansen är detsamma som att landet som helhet har ett positivt finansiellt sparande. Det innebär ökade fordringar på utlandet, men eftersom vi har en stor utlandsskuld från början innebär det att sparandet resulterar i att skulden minskar. Uppgift 3 Se kompendiet kapitel 5! Notera att effekten blir motsatt vid flytande respektive fast växelkurs. Här frågas bara efter den initiala effekten på AD. Till detta kan man i en fullständig analys lägga spridningseffekter samt ev. anpassning på medellång sikt. Uppgift 4 a) Statsskuldens förändring är ju budgetsaldot under året. Detta måste räknas ut. T=0,35*2421,0=847,35. G=826,8. Tr=50. Budgetsaldot=-29,45. Statsskulden har alltså ökat med detta: ,45=129,45 mrd. (egentligen gäller beräkningen av förändringen hela offentliga sektorn och inte bara staten. I Sverige finns som bekant kommuner som står för två tredjedelar av den offentliga sektorn, men man brukar räkna med att kommunerna, till skillnad från staten, går ungefär jämnt upp). b) MPS=1-MPC. 1-0,6923=0,3077 c) 1200,5=711+MPM* ,5-711=MPM*2421. MPM=489,5/2421=0,20 d) g=0,6923(1-0,35)-0,20 g=0,45-0,20=0,25. Multiplikatorn=1/(1-0,25) = 1,33 e) Initial effekt på AD=MPC*50. 0,6923*50=34,6 Multipliceras med multiplikatorn ger en ökning med 46,15.(det kan diskuteras om man ska räkna med multiplikatorn för 2010 i stället för 2009, den är i så fall 1,31 eftersom MPM ökat något, fast det är ju lite osäkert om den multiplikatorn gäller i början av året och inte snarare vid årets slut. Lite svårt att veta) f) AD(Y) har lutningen 0,25 och flyttas uppåt med ökningen i AD, i detta fall 34,6. Ökningen i Y blir då 46,15. Sedan flyttas kurvan nedåt lite igen, oklart av sifferuppgifterna hur mycket om prisnivån är rörlig. Med ökad prisnivå (och Y) ökar efterfrågan på pengar, räntan stiger lite och investeringarna minskar lite. En del av Y-ökningen på 46,15 trängs undan (och även på undanträngningen blir det multiplikatoreffekt, men den syns liksom multiplikatorn på den första ökningen i figuren genom AD(Y)-kurvans lutning). g) V=nominell BNP/M. Den är 2,2, 2,25 och 2,3 respektive år.

22 22 h) Infl KPK u Vid naturlig arbetslöshet, 3 % är inflationen 4 % (det gäller år 2005). Där finns bara förväntad inflation. När arbetslösheten går ner till 2,3 % går samtidigt inflationen upp till 5 %. Det ligger på samma kurva eftersom förväntansinflationen är oförändrad. i) MB minskar med 50. Kreditmultiplikatorns storlek = M/MB. Det ger 1100,4/150 = 7,34. M minskar med 7,34*50 = 367. Uppgift 5 a) Se kompendiet, avdelningen fast växelkurs i en öppen ekonomi, med skillnaden att här blir det lågkonjunktur. Med fast växelkurs och ränteparitet blir effekterna av lågkonjunktur i utlandet inte så stora. Visserligen minskar nettoexporten, och den är en stor del av ekonomin i landet. Men lågkonjunkturen i utlandet drar med sig lägre räntor i utlandet. Det betyder att det blir ett valutainflöde till Imous. Centralbanken måste försvara kursen genom att öka VR, MB och M ökar, räntan sjunker och I ökar. (Ränteparitet upprätthålls, dvs räntan sjunker till världsräntan dels genom att Md minskar när NX och därmed AD, Y och P minskar, dels genom att M ökar). b) Här har vi i stället en typ av assymetrisk störning. Exporten minskar men räntan i ömvärlden har inte ändrats, inte heller konjunkturläget i omvärlden. NX minskar, AD, Y och P börjar minska (med multiplikatoreffekt). Det tenderar att sänka räntan i Imous. Då blir det ett valutautflöde ur landet. Det omvända inträffar, VR minskar, MB och M minskar, detta gör att räntan går upp igen (ränteparitet bibehålls). Det blir alltså ingen undanträngningseffekt i det här fallet utan minskningen i X slår igenom med multiplikatoreffekt. Det blir lågkonjunktur. På sikt kommer lågkonjunkturen att ge lägre prisnivå i Imous. Det betyder att konkurrenskraften förbättras, så att exporten av övriga varor och tjänster kan öka och importen minskar. Då förbättras NX och man kommer på medelfristig sikt ur lågkonjunkturen. Detta förutsätter förstås att priser och även löner är rörliga även nedåt.

23 23 Eftersom detta tar lång tid finns här en uppenbar risk för att valutareserven inte räcker till under anpassningsperioden. Man kan då dra på sig en växande utlandsskuld genom utlandslån. Ett lockande alternativ kan då vara att devalvera (eller övergå till flytande växelkurs). Då ökar NX (av andra varor) och anpassningen kan ske fortare och smidigare. Det här är förmodligen det bästa exemplet på när en devalvering faktiskt kan vara befogad.(oavsett om lönerna sänks eller om man devalverar så innebär det en standardsänkning för innevånarna. Devalveringen gör att importpriserna stiger och att innevånarna inte kan köpa lika mycket för sina löner även om de inte sänks: reallönen minskar i båda fallen) (En tredje möjlighet är att arbetslösa emigrerar, då minskar potentiell BNP så att man den vägen återgår till medelfristig jämvikt och till naturlig arbetslöshet. Det är dock inte så realistiskt). PS Vänd på namnen i uppgiften så blir det aningen mer realistiskt. Det landet har ju euro, men företaget lär väl finnas kvar Uppgift 6 a) Avkastning 1 miljon på satsade 9 miljoner innebär 11,1 % ränta. Avkastning 0,7 miljoner på satsade 9,3 miljoner ger 7,5 % ränta. Alltså medför högre pris på obligationer lägre ränta. b) Avkastning 10 kr på satsade 110 kr ger 9,1 % ränta. Avkastning 10 kr på satsade 90 kr ger 11,1 % ränta. Alltså medför högre pris på obligationer även i det här fallet lägre ränta Uppgift 7 Den neoklassiska varianten av rationella förväntningar menar att ekonomins aktörer i genomsnitt är välinformerade om ekonomins utveckling och om politiken. Alla störningar som man kan förutse kommer man därför att redan på förhand agera för att skydda sig mot. Om tex en högkonjunktur förutses kommer inflationsförväntningarna stiga/lönerna höjas och då inträffar aldrig högkonjunkturen. Man rör sig rakt upp längs MAS eller MPK-kurvan. Endast oförväntade störningar ger reala effekter. Den (neo)keynesianska varianten går med på rationella förväntningar, men menar att eftersom inflationsförväntningarna är trögrörliga/lönerna sluts i längre kontrakt så kan man inte på kort sikt anpassa sig till störningar även om de är förväntade och då kan de ge reala effekter ungefär som i den ursprungliga keynesianska modellen.. Uppgift 8 EMU bedriver kontraktiv penningpolitik genom räntehöjning för att motverka en konjunkturuppgång. Här bör man följa standardlösningen för penningpolitik. Man måste tänka lite över förhållandena först. EMU har flytande växelkurs och kapitalrörlighet. Det skiljer sig dock från Sverige eftersom det får anses vara en STOR öppen ekonomi. Den initiala effekten består av två delar: Höjd ränta leder till minskade investeringar (eftersom alternativkostnaden stiger: investeringsprojekt måste nu ge högre avkastning för att vara lönsamma då placeringar i obligationer efter räntehöjningen ger högre avkastning). Det är huvudeffekten. AD minskar.

Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi

Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi Peter Andersson Kurskompendium Makroekonomi Februari 2007 2 1. INLEDNING Syftet med det

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN.NR.... Lämnat kl.... TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI TORSDAGEN DEN 31 maj 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 3 timmar Miniräknare ANVISNINGAR

Läs mer

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST 1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST nationalprodukt: värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år förädlingsvärde = försäljningsvärde inköpsvärde spannmål mjöl bröd nationalprodukten

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006 Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

Institutionen för Samhällsvetenskap

Institutionen för Samhällsvetenskap Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2010 06 03 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Del 5 Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Utgångspunkten för analysen: det finns perioder där ekonomins resurser används mindre än de skulle användas i ekonomin utan pengar (eller om alla marknader

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 Uppgift 1 a) Visa hur tillväxten i ett land påverkas av att dödligheten i sjukdomar minskar kraftigt. b) Hur påverkas tillväxten i ett land av att benägenheten att

Läs mer

Plain Capital ArdenX 515602-5388

Plain Capital ArdenX 515602-5388 Halvårsredogörelse för Plain Capital ArdenX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital ArdenX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Kapitel 3 Det cirkulära flödet I det här kapitlet koncentrerar vi oss på att lära oss begrepp, och att spåra pengarnas väg genom ekonomin. Vi tacklar inte våra huvudmål, alltså att förklara konjunktur,

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

KEYNES ENKLA MODELL 1. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning:

KEYNES ENKLA MODELL 1. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning: KENES ENKLA MODELL. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning: C C( T) a b ( T), där C(-T) betecknar funktion av -T. Intercept Lutningskoefficient Den (linjära)

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

Sverige inför 1980-talet

Sverige inför 1980-talet BO E KARLSSON: Sverige inför 1980-talet De stigande kostnaderna för oljeimporten minskar utrymmet för en ökning av konsumtionen. Vi måste öka exporten och begränsa den offentliga sektorn skriver civilekonom

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S ) NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S.125-135) NATIONALRÄKENSKAPERNA Är mätningar av ekonomins olika byggstenar Ofta är det statistikcentralen som har dessa siffror OECD

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Fredrik Armerin Matematisk statistik, KTH Aktuarieföreningen 17-18 november 2004 Dag 1 INTRODUKTION TILL RÄNTEMARKNADEN 1 Kreditmarknaden Penningmarknaden

Läs mer

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1 Statsupplåning Prognos och analys 212:1 SAMMANFATTNING 1 BUDGETBALANS TROTS SVAG KONJUNKTUR 2 Svensk ekonomi bromsar in 2 Svagare konjunktur gör avtryck i statsfinanserna 3 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012 Makroekonomi Övningar Juan Carlos Estibill Ht-2012 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV: Tydliga, ej handskrivna, OH. Kommentera samtliga uppgifter med hjälp av data från Sverige och Ditt land, d.v.s.

Läs mer

Makroekonomi, 730G43, 10hp

Makroekonomi, 730G43, 10hp LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer