Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Transkript

1 Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj 2009

2

3 INNEHÅLL 1. Iledig... 5 Bakgrud och syfte... 5 Urval och svarsfrekves... 6 Aalys... 7 Rapportes iehåll och struktur Beskrivig av doktoradgruppe Forskigs- och arbetsmiljö Atagige till forskarutbildige Tillämpig av idividuella studieplaer Psykosocial miljö Arbetsbelastig Hadledig och avhadligsarbete Hadledigssituatioe i stort Frekvese i hadledarkotakter Hadledarrelatioe och hadledigsstöd Hadledigsprocesse Semiarieverksamhet Kurser iom forskarutbildige Pedagogisk meriterig och udervisig Pedagogisk meriterig och udervisigserfareheter Deltagade i de pedagogiska grudkurse Efter disputatioe Möjlighet att avsluta doktoradstudiera i tid Iför framtide Förslag till förbättrigar av forskarutbildige Sammafattade kommetar BILAGOR BILAGA 1 Svarsfördelig över ikoma svar fördelade på fakultet BILAGA 2 Svarsfördelig över ikoma svar fördelade på fakultet BILAGA 3 Svarsfördelig över ikoma svar avseede språkveteskapliga fakultete fördelade på istitutio BILAGA 4 Svarsfördelig över ikoma svar avseede språkveteskapliga fakultete fördelade på istitutio BILAGA 5 Ekät: Vad tycker du om dia doktoradstudier?

4

5 1. Iledig Bakgrud och syfte Vid Uppsala uiversitet bedrivs ett aktivt kvalitetsarbete. I Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet framhålls att systematiska uppföljigar ska ge sakligt uderlag till förbättrigar iom utbildig, forskig och samverka. 1 Föreståede udersökig om doktoraderas uppfattigar geomförs i elighet med Åtgärdsprogram för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet E tidigare ekätudersökig av doktoraderas åsikter om si forskarutbildig geomfördes uder / och omfattade alla doktorader med 20% aktivitetsivå eller mer uder hösttermie Dessa fick, uder våre, besvara e postekät. Ekäte utformades i samverka med flera olika doktoradgrupper och de diskuterades också med asvariga och/eller represetater för olika fakulteter. års ekät är e vidareutvecklig av de ekät som avädes i års udersökig. Ett flertal av ekätfrågora är desamma, vilket möjliggör jämförelser över tid. E vidareutvecklig av ekäte har emellertid skett bl a i ljuset av erfareheter frå de tidigare ekätudersökige. Vissa frågor har strukits till förmå för adra och vissa omformulerigar har gjorts. I Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet lyfts de etablerade akademiska arbetsformera som semiarier och adra former av kritisk graskig fram som cetrala för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet (UU). Av det skälet prioriterades e ytterligare utvecklig av blad aat frågeavsittet om semiarieverksamhete i års ekät. Äve dea ekät diskuterades med doktoradrepresetater och hadledare. Syftet med ekätudersökige är att ge asvariga för forskarutbildige på olika ivåer ett uderlag som beskriver doktoraderas uppfattigar om och erfareheter av olika aspekter av si forskarutbildig. Resultate ska kua avädas i kvalitetsutvecklige av forskarutbildige. I lije med kvalitetsarbetsprogrammet vid Uppsala uiversitet ska kvalitetsarbetet är det är möjligt itegreras i de rutier som fis för verksamhetsplaerig och verksamhetsuppföljig. När de tidigare utvärderige av forskarutbildige geomfördes följdes ekätudersökige av e självvärderig på istitutiosivå. Dea omgåg ska istället områdesämdera och de utbildigsveteskapliga fakultetsämde i si verksamhetspla iför 2010 beakta utvärderigsresultate i föreliggade doktoradrapport. 4 Det iebär att plaerade åtgärder till följd av resultate i doktoradstudie med fördel ka redovisas i verksamhetsplae. 1 Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet, UFV /556 2 Åtgärdsprogram för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet -2010, UFV /577 3 E sammaställig av resultate redovisas i rapporte Doktoraderas åsikter om si utbildig. Ett led i kvalitetsutvecklige av forskarutbildige vid Uppsala uiversitet, Aika Ludmark (2006), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet. I utvärderige /2003 av forskarutbildige vid Uppsala uiversitet var ekätudersökige det första av tre steg. I steg två gjordes självvärderigar på istitutiosivå och i steg tre aalyserade fakultetsämdera självvärderigara och tog ställig till vilka åtgärder som var möjliga att vidta för att förbättra kvalitete i forskarutbildige. 4 Redovisige ska ske i elighet med avisigar i Uderlag för verksamhetsplaerig för 2010 och uppföljig av 2009 (säds ut uder våre 2009). 5

6 Det bör betoas att framställige bygger på doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig. Urval och svarsfrekves E ekät skickades våre till de doktorader vid Uppsala uiversitet som eligt studiedokumetatiossystemet Uppdok hade e aktivitetsgrad på mist 20% uder hösttermie Edast doktorader ataga efter sista jui 1998 igick i urvalet. Alla doktorader som hade e giltig e-post-adress registrerad i AKKA 5 fick ekäte som webbekät. Detta kompletterades med att e pappersekät skickades till dem som sakade e- post-adress samt till dem som ite fick tillgåg till webbekäte på grud av returerad e- post. Om mottagare hade problem med att logga i till webbekäte erbjöds ha/ho dessutom möjlighete att få e pappersversio av ekäte skickad till sig. För att respodetera skulle få tillgåg till webbekäte krävdes persolig iloggig via CAS 6. Detta för att säkerställa att edast de i urvalet skulle kua besvara ekäte och edast e gåg. Webbekäte och påmielseutskicke till dea admiistrerades av Medfarm DoIT 7. Höste 2007 hade 1717 persoer e aktivitetsgrad om mist 20% vid forskarutbildige vid Uppsala uiversitet (och var ataga efter de sista jui 1998) av dessa persoer hade e e-postadress och fick till dea skickat e uppmaig att besvara ekäte i bifogad läk. Blad dessa returerades e-poste i 107 fall. De som ite åtts av e-poste fick, tillsammas med dem som helt sakade e e-postadress (41 persoer), istället e pappersekät skickad till si hemadress. var det 148 persoer som på detta vis skulle tillsädas e pappersekät. Emellertid sakades det adressuppgift alterativt returerades postekäte på grud av felaktig adress i 43 fall. Detta iebär att totalt 105 doktorader fick ta del av ekäte via post. har 1674 persoer givits möjlighet att besvara ekäte oavsett distributiossätt Ekäte skickades ut första gåge uder maj. sädes sex påmielser för webbekäte och tre påmielser till dem som fick pappersversioe. Sista påmielse skickades uder september och webbekäte stägde de första oktober. vid Uppsala uiversitet besvarade 943 persoer ekäte. Detta medför e svarsfrekves på 56% (943 av 1674) för totalgruppe. För merparte av fakultetera har kviora e ågot högre svarsfrekves. Doktoradekäte fas att tillgå i e svesk respektive e egelsk versio, 88 persoer (9% av det totala atalet svarade) valde att besvara ekäte på egelska. Vid språkveteskapliga fakultete fas det ht doktorader med e aktivitetsgrad på 20% eller mer (ataga efter de sista jui 1998) med aktuell adress. Av dessa ikom 40 ekätsvar vilket iebär e svarsfrekves på 65% vid språkveteskapliga fakultete. 5 Uppsala uiversitets katalog- och behörighetssystem. 6 CAS=Cetral webbautetiserig; ett behörighetssystem vid Uppsala uiversitet där avädaram och löseord ska ages. 7 E avdelig vid områdeskasliet för medici och farmaci som syftar till att främja lärares avädig av ITverktyg. 6

7 E bortfallsaalys med avseede på kö och ålder visar att det i totalgruppe svarade fis e viss överrepresetatio av kvior 8, meda åldersfördelige mycket väl speglar fördelige i urvalet. De svarade vid språkveteskapliga fakultete uppvisar e högre adel kvior i svaradegruppe 9. För språkveteskapliga fakultete fis e viss överrepresetatio av ygre svarade (26-30 år) och e motsvarade uderrepresetatio av svarade doktorader som är 36 år eller äldre 10. Aalys Ekäte iehåller frågor med fasta svarsalterativ och i vissa fall öppa frågor där doktoradera får svara med ega ord. De sveska versioe av ekäte fis i bilaga 5. De kvalitativa svare på ekätes öppa frågor har kodats och kategoriserats med stöd av NVivo. Kodige av de öppa svare har gjorts i syfte att idetifiera tema som kompletterar de kvatitativa data. E deskriptiv jämförelse görs med vissa av resultate frå års doktoradekät 11. För att uderlätta jämförelser liksom för att kua ragorda frågora redovisas medelvärde för de frågor (frågora 11, 18 och 28) där doktoradera ombads ta ställig på e femgradig skala där 1=Mycket missöjd och 5=Mycket öjd 12. Exakta svarsfördeligar för dessa frågor fis i bilagora (se Rapportes iehåll och struktur). Ige test av statistiska skillader mella och års resultat har emellertid geomförts då båda udersökigara är totaludersökigar. I sammahaget ka ämas att svarsgruppera för språkveteskapliga fakultete och skiljer sig åt på så vis att i udersökige var 68% av språkvetardoktoradera ataga före 1 april 1998, och 47% hade doktoradtjäst och 36% uppgav aa fiasierig. I föreliggade udersökig är som tidigare ämts urvalet baserat på ataga efter sista jui Med utgågspukt frå att tidigare studier 13 har visat på vissa skillader avseede hur kvior respektive mä i akademi uppfattar si arbetsmiljö, har vissa statistiska aalyser med Ma- Whiteymetode avseede evetuella kösskillader geomförts. Sådaa aalyser har gjorts för samtliga påståede i figurera 7 och 23, och resultate redovisas i aslutig till respektive figur. Dessutom har kviors respektive mäs kommetarer avseede frågora om framtide (fråga 38 c-e) aalyserats separat. E mer omfattade aalys av bl a evetuella kösskillader i doktoraderas åsikter kommer att redovisas i e totalrapport för hela Uppsala uiversitet. Då det edast är io mä som har besvarat ekäte (av totalt 40 persoer) vid språkveteskapliga fakultete är det ite aktuellt med motsvarade sigifikastestig för språkveteskapliga fakultete. 8 Adele kvior i urvalsgruppe var 49% meda 56% av svarsgruppe var kvior. 9 Adele kvior i urvalsgruppe var 63%, meda 78% av svarsgruppe var kvior. 10 Adele i ålderskategori år är i urvalsgruppe 31%, meda de utgör 38% av svarsgruppe. Adele för de som är 36 år och äldre är 36% i urvalsgruppe, me utgör 28% av svarsgruppe. 11 I års doktoradudersökig var svarsfrekvese för totalgruppe doktorader vid UU 65%. 12 I 2003 års rapporterig av års resultat kodades ekätsvare så att 1=Mycket öjd och 5=Mycket missöjd. För att uderlätta jämförelse har dessa resultat kodats om eligt 1=Mycket missöjd och 5=Mycket öjd. 13 Se t ex Arbetsförhållade för kvior som är doktorader, Moika Appel och Olof Igesso (), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet och Uppfattigar om sylig/osylig kösdiskrimierig. E ekätudersökig riktad till lärarkollegiet på farmaceutiska fakultete 2006, Maria Wolters (2007), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet. 7

8 Rapportes iehåll och struktur I föreliggade rapport redovisas resultate för språkveteskapliga fakultete. Först beskrivs doktoradgruppe med avseede på ågra bakgrudsvariabler. Därefter preseteras resultate uder ett atal rubriker: Forskigs- och arbetsmiljö Hadledig och avhadligsarbete Semiarieverksamhet Kurser iom forskarutbildige Pedagogisk meriterig och udervisig Efter disputatioe Förslag till förbättrigar av forskarutbildige För de frågor som har fasta svarsalterativ redovisas i ett atal tabeller eller figurer resultate för språkveteskapliga fakultete samt också ofta för totalgruppe doktorader vid Uppsala uiversitet. I de frågor där jämförelse med ka göras redovisas dessa siffror i e ege kolum iom paretes till höger om års resultat. I de fall då motsvarade fråga ite igick i års ekät markeras detta i aktuell tabell. För iformatio om hur måga som har besvarat e viss fråga () hävisas till respektive bilaga. I rapportes tabeller och figurer redovisas atalet svarade edast är e relativt stor adel ite har besvarat fråga. För de öppa frågora redovisas iledigsvis i respektive avsitt de tema som har idetifierats i de kvalitativa aalyse för de totala svarsgruppe, iblad relativt utförligt mot bakgrud av att de har bedömts vara av ett geerellt itresse oavsett fakultet. Därefter kommeteras och exemplifieras hur doktoradera vid språkveteskapliga fakultete har besvarat de öppa frågora. För att belysa hur fakultetes resultat förhåller sig till övriga fakulteters resultat, liksom till resultate för UU i si helhet redovisas i bilaga 1, fråga för fråga, resultate för samtliga fakulteter samt totalresultatet för hela doktoradgruppe vid Uppsala uiversitet. Motsvarade resultat frå års udersökig fis i bilaga 2. I bilaga 3 fis svare frå de ega fakultetes doktorader uppdelade efter istitutiostillhörighet. Äve för istitutiosivå redovisas motsvarade resultat frå års ekätudersökig, detta i bilaga 4. För att uderlätta jämförbarhete är frågeumrerige i bilagora där års resultat redovisas desamma som i års ekät. Resultate redovisas på istitutiosivå för de istitutioer där mist 10 doktorader har besvarat ekäte. Vid färre ä 10 svarade vid e istitutio igår, av itegritetsskäl, dessa svar edast i totale för fakultete. Urvalet av frågor för ärmare presetatio i rapporte har bl a utgått frå de bedömigar som doktoradera i års ekätudersökig gjorde av hur viktiga olika frågor är, samt cetrala aspekter för kvalitetsarbetet eligt Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet. I rapporte beskrivs doktoraderas ekätsvar i olika avseede. Äve om e viss diskussio av resultate görs i rapporte är det viktigt att e aalys av täkbara orsaker till resultate 8

9 diskuteras vid berörd fakultet/istitutio i ljuset av de lokala förutsättigara. E såda diskussio uderlättar idetifierig av lämpliga åtgärder. Ur ett istitutios- och ledigsperspektiv är det ageläget att äve reflektera över resultate på istitutiosivå. Det ka fias mer eller midre påtagliga skillader mella fakultetes istitutioer avseede resultate för olika frågor. Läsare bör dock beakta att svarsfrekvese i relativt stor utsträckig ka variera mella de olika istitutioera. Svarsfördeligara för alla frågor med fördeligar på fakultetes istitutioer (vid 10 svarade eller fler) fis som tidigare ämts i bilagora 3 och 4. 9

10 2. Beskrivig av doktoradgruppe Totalgruppe som har besvarat ekäte framgår av tabell 1. Dea grupp utgör de totalgrupp doktorader som språkveteskapliga fakultetes resultat jämförs med i föreliggade rapport. Av tabell 1 framgår att de olika fakultetera igår i totale med olika adelar, t ex utgör tekisk-aturveteskaplig fakultet 34% av totalgruppe och mediciska fakultete 28%, vilket läsare bör ha i beaktade vid läsige av rapporte. Tabell 1. Vid vilke fakultet är du doktorad? Atal Procet Historisk-filosofisk 61 6% Språkveteskaplig 40 4% Samhällsveteskaplig % Teologisk 16 2% Juridisk 16 2% Medicisk % Farmaceutisk 62 7% Tekisk-aturveteskaplig % Utbildigsveteskaplig 8 1% % Svare frå 40 doktorader vid språkveteskapliga fakultete utgör uderlaget för dea rapport. Av dessa är 31 kvior (78%) och io är mä. Vad gäller åldersfördelige är 40% 30 år eller ygre och e tredjedel är mella år. E femtedel är 41 år eller äldre. Två tredjedelar av doktoradera har si grudexame frå Uppsala uiversitet och ästa e fjärdedel frå aat sveskt lärosäte, se tabell 2. Tabell 2. Var har du tagit ut di grudexame? Språk fak -08 UU -08 Uppsala uiversitet 65% 62% Aat sveskt lärosäte 23% 23% Utlädskt lärosäte 13% 14% 100% 100% Nästa 60% har förbrukat mella två och fyra år av si forskarutbildigstid, och ige är ie på sitt första år som doktorad. Av dem som har besvarat doktoradekäte har 14% av totalgruppe och 13% vid språkveteskapliga fakultete huit disputera 14 (se tabell 3). 14 Att dessa disputerade igår i urvalet kommer sig av att urvalet består av dem som var aktiva som doktorad uder hösttermie -07 (de seast tillgägliga registrerige i Uppdok är ekäte gick ut uder våre -08). De svarade uppmaades att besvara ekäte utifrå si situatio uder de seaste termie som aktiv doktorad. 10

11 Tabell 3. Hur mycket av di effektiva forskarutbildigstid (totalt 4 år) har du förbrukat, dvs exklusive udervisigstid, föräldraledighet etc? Språk fak -08 UU -08 Midre ä 1 år 0% 11% 1 år eller mer me midre ä 2 år 23% 21% 2 år eller mer me midre ä 3 år 30% 18% 3-4 år 28% 27% Mer ä 4 år me jag har äu ite disputerat 8% 10% Jag har disputerat 13% 14% 100% 100% Det är 63% som har e aställig som doktorad. Övriga försörjer sig huvudsaklige via utbildigsbidrag (18%) eller stipedium (10%) (se tabell 4). Tabell 4. Vilke huvudsaklig försörjig har du u? Språk fak UU -08 (-02) -08 (-02) Aställig som doktorad 15 63% (47%) 62% (56%) Assistettjäst 0% (0%) 2% (2%) Aställig som adjukt 0% (--) 1% (--) Utbildigsbidrag 18% (7%) 12% (9%) Studiemedel, CSN 0% (1%) 0% (1%) Aställig utaför lärosätet 16 3% (1%) 8% (2%) Stipedium 10% (8%) 5% (7%) Aa fiasierig 17 8% (36%) 11% (24%) 100% (100%) 100% (100%) 15 Svarsalterativet formulerades Doktoradtjäst i års ekät. 16 Svarsalterativet sakades i års ekät, istället fas svarsalterativet Idustridoktorad, vilket är det alterativ som svare i tabelle ova avser för år. 17 De tre persoera vid språkveteskapliga fakultete har uppgivit udervisigstimmar och a-kassa, föräldrapeig (aars aställig som doktorad) eller jobbar efter exame. 11

12 3. Forskigs- och arbetsmiljö De svarade fick ta ställig till ett övergripade påståede om si forskarutbildig: Jag är mycket öjd med mi forskarutbildig så här lågt. Av figur 1 framgår att två tredjedelar vid språkveteskapliga fakultete istämmer hög eller i hög grad i påståedet. E tredjedel istämmer låg grad eller ite alls. Figur 1. Jag är mycket öjd med mi forskarutbildig så här lågt 70% 60% 50% 62% 40% 30% 28% 20% 10% 0% 5% ite alls i gaska låg grad i gaska hög grad 3% i hög grad 3% Vet ej Doktoradera har fått bedöma hur öjda de är med ett atal förhållade i si forskigsoch arbetsmiljö. De fick ta ställig på e femgradig skala som sträcker sig frå Mycket missöjd till Mycket öjd. I tabell 5 ages medelvärde för hur öjda doktoradera är med de olika aspektera. När respodetera i års ekätudersökig äve fick bedöma hur viktiga de olika aspektera var bedömdes bl a tillgåg till biblioteks- och databasresurser respektive arbetsplats samt förståelse för doktorades totala livssituatio som de allra mest viktiga. 18 De aspekter som doktoradera vid språkveteskapliga fakultete är mest tillfredsställda med är tillgåg till biblioteks- och databasresurser, tillgåg till arbetsplats på istitutioe och de psykosociala miljö i doktoradgruppe. Jämfört med är -doktoradera betydligt öjdare med de psykosociala miljö i doktoradgruppe, samt med möjlighete att åka på koferes. Lägst tillfredsställelse får itroduktioe till forskarutbildige, de psykosociala miljö på istitutioe samt utveckligssamtal med hadledare/prefekt/aa asvarig. I fråga om tillgåg till övriga tekiska och praktiska resurser som krävs för forskigsarbetet, samt 18 Observera att alla påståede ite var med i års ekät. 12

13 förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio är -doktoradera i ågot lägre grad tillfredsställda ä -doktoradera. På ästkommade sidor preseteras vissa av tabelles resultat utförligare. Tabell 5. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i deras forskigs- och arbetsmiljö ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5). 19 Medelvärde tillfredsställelse Språk fak -08 (-02) Medelvärde tillfredsställelse UU -08 (-02) Tillgåg till biblioteks och databasresurser 4,4 (4,3) 4,6 (4,3) Tillgåg till arbetsplats på istitutioe ikl. dator etc. 4,2 (4,4) 4,4 (4,2) De psykosociala miljö i doktoradgruppe 20 4,1 (3,5) 3,8 (3,7) Mia ega prestatioer hittills uder forskarutbildige 3,8 (--) 3,7 (--) Möjlighet att åka på koferes 3,6 (3,2) 3,9 (3,7) Tillgåg till övriga tekiska och praktiska resurser som krävs för mitt forskigsarbete 3,5 (3,9) 4,0 (3,8) Tillgåg till atioella forskarkotakter/ätverk 3,2 (3,1) 3,3 (3,3) Tillgåg till iteratioella forskarkotakter/ätverk 3,2 (3,2) 3,4 (3,3) Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio (t ex vad gäller möjligheter till föräldraledighet, vård av sjukt bar etc) 3,2 (3,5) 3,7 (3,6) Formera för atagige till forskarutbildige 3,2 (--) 3,6 (--) De psykosociala miljö på istitutioe som helhet 21 3,1 (3,0) 3,3 (3,2) Utveckligssamtal med hadledare/prefekt/aa asvarig 3,1 (--) 3,3 (--) Mi itroduktio till forskarutbildige 2,6 (--) 3,2 (--) I tabelle har frågora ragordats efter medelvärdet. Då det primära syftet har varit att ragorda frågora ibördes har medelvärdesmåttet och ite mediae aväts trots att svarsfördeligara för måga av frågora är skeva med tygdpukt mot hög vikt. Tabelle redovisar äve års resultat som ett uderlag att relatera till. 19 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de fem-gradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för. Detta medför att svarsfördeligara i och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 20 I ekäte fick respodetera ta ställig till de studiesociala miljö i doktoradgruppe. 21 I ekäte fick respodetera ta ställig till de studiesociala miljö på istitutioe som helhet. 13

14 Atagige till forskarutbildige När respodetera vid språkveteskapliga fakultete bedömer hur öjda de är med formera för atagige till forskarutbildige har 46% valt ågot av de två positiva skalstege meda 23% har valt ågot av de två egativa svarsalterative. Figur 2. Bedöm hur öjd du är med följade: Formera för atagige till forskarutbildige Formera för atagige till forskarutbildige 50% 40% 41% 30% 26% 20% 18% 10% 5% 5% 5% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Sypukter på atagigsprocedure uiversitetet i si helhet I aslutig till fråga fick doktoradera äve besvara de öppa fråga Vad är det mer specifikt i formera för atagige som du är missöjd/öjd med? Ge gära kokreta förbättrigsförslag!. De majoritet av uiversitetets doktorader som är öjd med atagigsprocedure lyfter fram att de hade skett i öppe kokurres. Processe har varit seriös och trasparet med skriftlig asöka och itervjuförfarade och flera kompeteta oberoede bedömare har varit ibladade. Dessutom har doktoradrepresetater haft isy i processe. De sökades kompetes har varit avgörade och ige förtur har givits till dem med kotakter. Dessutom har utlysig skett i god tid och med stor spridig, atioellt och iteratioellt. Atagige sker systematiskt och med lika kokurresmöjligheter för alla sökade. Atagige gjordes av sakkuiga uta ekoomiska eller persoliga itresse (dvs. urvalet gjordes på grudval av allmä kompetes och ite geom att e professor fått ett aslag och sökte e specifik perso till projektet). 14

15 Det har skett måga förädrigar på det området seda jag atogs, tex utaoserig och atagig i kokurres, samt att vår ist har haft e "atagigsgrupp" som träffar blivade doktorade och diskuterar igeom vissa saker. Några uppskattar sträva efter rekryterig av uderrepreseterat kö: Det är bra med det uttalade geusperspektivet, att medvetet försöka rekrytera doktorader av uderrepreseterat kö. Av e del kommetarer framgår att examesarbetets kvalitet är avgörade för möjlighete att bli atage, vilket upplevs som relevat och rättvist. Någo påpekar dock att äve adra aspekter bör vägas i: Bra att ma kollar på uppsatses kvalitet, me [ma] bör äve väga i adra erfareheter (specifikt, jobberfarehet) som påverkar hur väl ma ka förvätas geomföra doktoradutbildige samt att bli färdig iom uppsatta tidsramar. Dvs vaa av aalytiskt arbete som likar doktoradstudier bör givetvis vara e merit. Kommetarer frå dem som uttrycker missöje med atagige visar att det ofta bottar i att atagigsprocesse upplevs som godtycklig. Måga aför att persoliga kotakter är avgörade. Dessa kotakter etableras ofta reda uder examesarbetet och resulterar i e omfattade iterrekryterig. Blivade doktorader hadplockas, uta att det föregås av e öppe atagigsprocess med klara bedömigsgruder och med ordetlig isy frå adra ä hadledare. Tydliga kriterier för kompetesprövig sakas och bedömig av de sökades förutsättigar att klara forskarutbildige sker i för lite utsträckig. För omfattade iterrekryterig ases vara melig för kvalitete. Några aför dessutom att det iformella atagigsförfaradet gyar vissa grupper som mä, ygre och svesktalade. Äve e del av dem som själva har hadplockats är egativa till förfaradet: Fas iga formella [atagigs]former. Sade till professor att jag var itresserad av forskarutbildig och ett projekt ha hade, och då "kom jag med". Hur vet jag ite. Detta har fått egativa kosekveser uder hela mi doktoradtid beroede till professor som var så "säll" att ha "fixade" i mig, och allmät egativ atmosfär krig att det är oklart hur doktorader blir ataga och att ite samma regler gäller för alla. Har kät att jag ite kuat hävda mi rättigheter getemot professor pga att ha "hjälpte" mig. Skulle varit sköt att veta att atagige grudades på e kvalitetsprövig. Därutöver aser vissa prövige av projektes förutsättigar vara bristfällig, liksom säkerställade av erforderlig hadledarkompetes och tillgåg till hadledare. Några tycker därtill att för lite häsy tas till istitutioes udervisigsbehov och adra strategiska övervägade. Äve om aoserig sker i ökade grad mear e del att de brister i olika avseede. Flera aser att aoserigsförfaradet är e chimär och att äve utlysta tjäster ofta är reserverade för e viss perso. Aoserig iebär då bara admiistrativt merarbete för uiversitetet, liksom bortspilld möda och falska förespegligar för övriga sökade. Några tycker dessutom att utlysigstide är för kort och att aosspridige är otillräcklig. Det käs dumt att alla ya doktoradtjäster ska utlysas är det i de flesta fall reda fis e påtäkt perso. Det blir e massa "oödig" admiistratio och adra sökade förbereder asökigar till ige ytta är de ädå ite kommer att komma på tal för tjäste. 15

16 E del ger uttryck för omstädliga, oorgaiserade och lågsamma asökigsprocedurer. Flera aser att fiasierig styr i alltför hög grad. Kravet på fiasierig för hela utbildige vid atagigstillfället upplevs som hidrade. Iblad leder det dessutom till att doktorader med ege delfiasierig ges förtur. Kravet på att skriva e forskigspla iför atagige ka också vara ett problem, äve om ågo också aser att det är bra att tvigas göra det. Det är svårt att fia tid att skriva e bra såda iom rame för de heltidssysselsättig som föregår forskarutbildige, oavsett om det är studier eller förvärvsarbete. Några har tillbrigat e period som stipediat ia registrerig som doktorad och e del av dessa defiierar sig själva som så som varade skuggdoktorader uder de periode. Flera tycker att det var bra med e prövotid, me egativt att ha e så osäker försörjig. Gick på stipedium första två åre. Det var mycket ovisshet i börja om hur jag på det viset skulle kua atas som doktorad med sikte på doktorsexame. Är också u i efterhad skeptisk mot atagige via stipedier överhuvudtaget. Förutom de osäkra sociala situatio det iebär att gå på stipedium/ / är jag kritisk till / / [att dessa] medel ite utlyses på fakultetes/istitutioes hemsida som övriga atagigar. Äve om medle i sig utlyses öppet och / / alla asökigar graskas kritiskt hos fiasiäre så har ite alla samma möjlighet att söka dessa medel, uta det hadlar ofta, som i mitt fall, om att bli hadplockad, dvs tipsad om att dessa medel fis att söka. Ma frågår således till viss del pricipe om utlysig i öppe kokurres. Några mear att det vid atagig läggs för stor vikt vid bedömig av att doktorade ska kua disputera iom utsatt tid. Det gyar säkra projekt och lydiga doktorader, som följer de rådade forskigstraditioe, me är till me för djärva projekt och doktorader som går si ege väg. De tilltagade specialiserige av forskige gör att: Midre och midre utgår atagige frå kvalitete i det som de asökade tidigare gjort. Istället riktas doktoradtjästera i allt högre grad mot vissa specialområde på istitutioe, uder ivädig att vi ite ka hadleda vissa saker. Det leder till e situatio där säritresse får styra sarare ä e mer allmä kvalitetsbedömig. Detta har lett till att vi missat mkt späade forskaräme. Ett atal kommetarer lyfter fram briste på itroduktio till forskarutbildige. E del av dem som är övervägade missöjda med atagigsprocedure lyfter äve fram positiva erfareheter, t ex att atagigsprocedure trots allt har varit grudlig och smidig och att förfaradet har blivit allt mer formaliserat med tide. E rad förbättrigsförslag ges av såväl de som är övervägade öjda, som de som är missöjda med atagigsprocedure. Ett valigt förslag är bredare aoserig av doktoradplatser såväl iteratioellt som atioellt för att få e större urvalsgrud: Aoser bör publiceras på sveska och egelska på alla webbsidor, både cetralt och på istitutiosivå samt på adra uiversitet/istitutioer med motsvarade iriktigar. Dessutom bör aoser på egelska distribueras geom iteratioella veteskapliga orgaisatioer och adra hemsidor, som förmedlar jobbaoser till e låg kostad eller gratis. Sveska uiversitet bör ha e kultur som edast udatagsvis låter studeter fortsätta att doktorera vid samma istitutio som de har fått si grudutbildig. Dessa förbättrigar bör äve gälla lektorat och professurer. E öppare atagigsprocedur bör kompletteras med ett mer striget atagigsförfarade. Till detta hör tydligare bedömigskriterier, itervjuer med alla behöriga kadidater och graskig av oberoede sakkuiga samt e represetat frå studet- eller doktoradgruppe som observatör i rekryterigsgruppe. Det bör äve ske e kotroll av att 16

17 projektet i fråga är av god kvalitet och geomförbart, liksom att erforderlig hadledarkompetes fis. Äve de som kommit i på mer iformella gruder efterlyser e skärpig: Att få e doktoradplats efter lite kokurres skulle höja självförtroedet att ma klarar av det/har kapacitete frå börja. Itervjuer i sambad med atagig lyfts fram som ett viktigt komplemet till formella meriter. Vissa av de ataga brier ite det mista för sitt äme. Detta skulle ma kua upptäcka tidigare geom itervjuer. Det är ledsamt att ha måga kollegor som ser det jag upplever som ärmast ett kall bara som e re försörjig. Några framhåller dock svårighetera i att rätt bedöma om e perso lämpar sig för forskarutbildig utifrå e aställigsitervju: / / ma ka missa e del viktiga saker som ev ka leda till svårigheter seare uder FoU. Sådat som ite är direkt relaterat till itelliges, me sarare uthållighete, förmåga att plaera och bedöma är det räcker/behövs arbeta mer för idag och dylikt, så att det ite leder till utbrädhet eller otillräckliga resultat för att kua bli klar i tid. [Itervjuer] ka leda till att "säljare" av sig själv tas i framför perso med störst akademisk talag (t.ex. vet vi frå forskig att mä gyas av itervjuer). När väl doktorade är atage bör e bättre itroduktio till utbildige ges. E del doktorader efterlyser bättre iformatio om sådat som doktorades rättigheter och skyldigheter, aställigsförhållade, ev. krav på boede i Uppsala, krav på forskarutbildigskurser, uppföljigsrutier etc. Några iteratioella doktorader efterlyser tillgåg till cetral iformatio på egelska. Ett atal doktorader föreslår att forskarutbildige borde föregås av e formell provaställig. Flera mear att det är e fördel att ha e prövotid: Tror att det är mycket bra om ma får arbeta på istitutioe i form av provaställig eller examesarbete för att käa efter om det är ågot som passar. De som uder e period gått på stipedium som ett slags provaställig uderstryker dock att de skulle föredra att ma kude aställas på "riktigt" i ca 6 må som provaställig och få lö som var pesios- och SGI-grudade. Sypukter på atagigsprocedure språkveteskapliga fakultete De doktorader vid språkveteskapliga fakultete som är öjda med atagigsprocedure aför i sia kommetarer att de är öppe och seriös och omfattar itervjuer. De valigaste kommetare frå de missöjda är att persoliga kotakter är för avgörade och att bedömigsgrudera för atagig är oklara. Adra, estaka ivädigar är att hadledarkompetes ite säkerställs i tillräcklig må iför atagig, att för stor vikt läggs vid fiasierig, att utlysige har för dålig spridig och att själva hadläggige av atagige är dåligt orgaiserad. Såväl de som är öjda med atagigsprocedure som de som är missöjda lämar förbättrigsförslag. Till dessa hör ett mer kosekvet geomfört itervjuförfarade, förbättrad 17

18 itroduktio till forskarutbildige med tydligare iformatio om vad som förvätas av doktorade samt e mer lågsiktigt hållbar persoalpolitik i stort. Tillämpig av idividuella studieplaer I e aa fråga uppger 94% av de totala svarsgruppe doktorader att de har e idividuell studiepla. Vid språkveteskapliga fakultete svarar 95% att de har e såda (se tabell 6). Tabell 6. Har du e idividuell studiepla? Språk fak UU -08 (-02) -08 (-02) Ja 95% (96%) 94% (88%) Nej 3% (4%) 3% (12%) Vet ej 22 3% (--) 3% (--) 100% (100%) 100% (100%) De doktorader som har e idividuell studiepla fick besvara ytterligare två frågor om dea. I figur 3 och tabell 7 redovisas resultate av dessa frågor. I figure framgår bl a att 58% aser att de idividuella studieplae i viss, eller i stor, utsträckig fugerar som ett stöd meda 42% mear att de i lite eller i mycket lite omfattig är ett stöd i forskarutbildige. Figur 3. I vilke utsträckig fugerar de idividuella studieplae som ett stöd för dig i di forskarutbildig? 50% 45% 40% 30% 29% 20% 13% 13% 10% 0% I mycket lite utsträckig I lite utsträckig I viss utsträckig I stor utsträckig 0% I mycket stor utsträckig 22 Svarsalterativet fas ite i ekäte. 18

19 De flesta (87%) vid språkveteskapliga fakultete aser att studieplae, i ågo omfattig, har följts upp uder det seaste året. Fakultetes motsvarade adel frå var 74% 23. Det valigaste svaret är att e ordetlig uppföljig gjordes i samtal med hadledare. Tabell 7. Om ja (i tabell 6), aser du att studieplae har följts upp uder det seaste året? Språk fak -08 UU -08 Ja, e ordelig uppföljig av de gjordes i samtal med mi hadledare 37% 26% Ja, jag och mi hadledare hade e kortare avstämig 32% 32% Ja, me det var mest e formsak och skedde uta diskussio 18% 22% Nej 13% 20% 100% 100% 23 I års ekät fas edast svarsalterative Ja respektive Nej på fråga. 19

20 Psykosocial miljö I e fråga fick doktoradera bedöma hur öjda de är med förståelse på istitutioe för deras totala livssituatio. I ekätudersökige bedömdes, av totalgruppe doktorader, dea aspekt vara e av de viktigaste faktorera i doktorades arbets- och forskigsmiljö. Vid språkveteskapliga fakultete har 41% valt ågot av de två positiva svarsalterative, meda e kapp tredjedel (30%) har valt ågot av de egativa är de har tagit ställig till hur öjd ma är med dea aspekt (se figur 4). Figur 4. Bedöm hur öjd du är med följade: Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio (t ex vad gäller möjligheter till föräldraledighet, vård av sjukt bar etc) Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio 50% 40% 30% 20% 20% 23% 23% 18% 10% 10% 8% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Doktoradera vid fakultete är avsevärt mer öjda med de psykosociala miljö i doktoradgruppe ä med de psykosociala miljö på istitutioe som helhet. På de femgradiga skala har ästa tre fjärdedelar valt ågot av de två positiva svarsalterative för de psykosociala miljö i doktoradgruppe, meda ugefär e tiodel har valt ågot av de två egativa. Fyra av tio är uttalat öjda med de psykosociala miljö på istitutioe, meda drygt e fjärdedel är uttalat missöjd med de. Bilde ser i stort likade ut för de totala svarsgruppe vid uiversitetet, me e ågot högre adel av doktoradera vid språkveteskapliga fakultete är öjd med de psykosociala miljö i doktoradgruppe, meda e lägre adel vid språkveteskapliga fakultete är öjd med istitutiosmiljö i jämförelse med totalgruppe. 20

21 Figur 5. Bedöm hur öjd du är med följade: De psykosociala miljö i doktoradgruppe De psykosociala miljö i doktoradgruppe 50% 45% 40% 30% 28% 20% 20% 10% 0% 3% Mycket missöjd 5% Mycket öjd 0% Vet ej / ej aktuellt Figur 6. Bedöm hur öjd du är med följade: De psykosociala miljö på istitutioe som helhet De psykosociala miljö på istitutioe som helhet 50% 40% 30% 30% 20% 18% 20% 18% 10% 10% 5% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt 21

22 Doktoradera fick bedöma ytterligare ett atal aspekter i si forskigs- och arbetsmiljö, se figur 7. Det framgår bl a att ästa två tredjedelar hög eller i hög grad vet var de ska väda sig om de har problem i forskarutbildige. Sex av tio istämmer hög eller i hög grad i att doktoraderas åsikter beaktas i forskargruppe/motsvarade midre ehet. Sju av tio doktorader istämmer hög eller i hög grad i att de upplever egativ stress i relatio till forskarutbildige, och ästa sex av tio istämmer på motsvarade sätt att de ofta käer sig esamma och isolerade. Fyra av tio istämmer i påståedet om goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare, meda 58% istämmer i låg grad alterativt ite alls. I jämförelse med de totala svarsgruppe doktorader vid UU är språk-doktoradera i lägre grad öjda med de psykosociala miljö, förutom vad gäller de psykosociala miljö i doktoradgruppe. Dock är adele som upplever att brister i psykosociala miljö hög eller i hög grad har varit till hider i forskigsarbetet desamma som för totalgruppe. E statistisk aalys av ämda påståede avseede kö visar sigifikata skillader för totalgruppe doktorader beträffade att kvior, i lägre grad ä mä, upplever att de har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare, samt att kvior äve i högre grad upplever egativ stress i relatio till si forskarutbildig. Som tidigare ämts är det ite aktuellt med motsvarade sigifikastestig för språkveteskapliga fakultete, då det edast är io mä som har besvarat ekäte. 22

23 Figur I hur hög grad istämmer du i följade påståede? Jag upplever ofta egativ stress i relatio till mi forskarutbildig 40% 30% 25% 5% Jag vet var jag ska väda mig om jag har problem med ågo del av mi forskarutbildig I mi forskargrupp/motsvarade midre ehet beaktas doktoraderas åsikter 33% 28% 33% 31% 25% 31% 13% 5% i hög grad i gaska hög grad i gaska låg grad Vid mi istitutio beaktas doktoraderas åsikter 18% 40% 33% 10% ite alls Vet ej / ej aktuellt Jag käer mig ofta esam och isolerad i mi forskarutbildig 13% 45% 18% 23% Jag upplever att jag har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare 13% 30% 43% 15% Brister i de psykosociala arbetsmiljö har varit till hider för mig i mitt forskigsarbete uder det seaste året 13% 10% 40% 35% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 24 Observera att för vissa påståede är det positivt om e stor adel av doktoradera istämmer. För adra är det emellertid egativt om e stor adel av doktoradera istämmer. 23

24 Arbetsbelastig E ekätfråga hadlade om arbetsbelastige uder forskarutbildige. Av figur 8 framgår bl a att ugefär hälfte av doktoradera vid fakultete aser att arbetsbelastige varke är för låg eller för hög meda ästa lika stor adel (46%) aser att de är för hög eller alldeles för hög. Av totalgruppe vid UU svarar drygt två tredjedelar (69%) att arbetsbelastige varke är för hög eller för låg meda ugefär tre tiodelar (29%) aser att de är för hög eller alldeles för hög. Figur 8. Hur upplever du arbetsbelastige iom forskarutbildige? Arbetsbelastige iom forskarutbildige? 60% 53% 40% 33% 20% 13% 0% 0% 3% Alldeles för låg För låg Varke för låg eller för hög För hög Alldeles för hög 24

25 4. Hadledig och avhadligsarbete Hadledigssituatioe i stort Flera av ekätes frågor behadlar hadledige och avhadligsarbetet. I e av frågora fick doktoradera ta ställig till påståedet Jag tycker att hadledige har fugerat bra uder det seaste året. Tre fjärdedelar istämmer hög eller i hög grad i detta påståede. Sammalagt ästa e fjärdedel istämmer dock låg grad (18%) respektive ite alls (5%) (se figur 9). Figur 9. Jag tycker att hadledige har fugerat bra uder det seaste året 50% 40% 30% 33% 43% 20% 18% 10% 5% 3% 0% ite alls i gaska låg grad i gaska hög grad i hög grad Vet ej Samtliga svarade doktorader vid fakultete har e eller flera biträdade hadledare, dea adel är högre jämfört med då cirka sex av tio uppgav att de hade e biträdade hadledare. För totalgruppe doktorader är motsvarade siffror 96% år och 64% år. Tabell 8. Har du ågo/ågra biträdade hadledare? 25 Språk fak UU -08 (-02) -08 (-02) Ja 100% (58%) 96% (64%) 26 Nej 0% (42%) 4% (36%) 100% (100%) 100% (100%) 25 I års ekät formulerades fråga: Har Du e biträdade hadledare?. 26 I års ekät fas det två ja-svarsalterativ; Ja, e ma och Ja, e kvia. Summa av dem som valt ågot av dessa två svarsalterativ redovisas i tabelle uder Ja. 25

26 De flesta av doktoradera vid språkveteskapliga fakultete får mest hadledig av si huvudhadledare, meda drygt e fjärdedel får mest hadledig av si/sia biträdade hadledare (se tabell 9). Tabell 9. Om ja, får du i praktike mest hadledig av di/dia biträdade hadledare? 27 Språk fak UU -08 (-02) -08 (-02) Ja 28% (46%) 25% (35%) Nej 73% (54%) 75% (65%) 100% (100%) 100% (100%) Frekvese i hadledarkotakter Tre frågor i ekäte hadlar om frekves och omfattig av hadledige. Doktoradera har besvarat frågor om hur ofta de har ågo form av hadledigskotakt med si/sia hadledare, hur öjd ma är med hadlediges omfattig i tid, samt har tagit ställig till huruvida ma är osäker på hur ofta ma ka träffa si hadledare. Svarsfördelige för fråga Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di/dia hadledare? redovisas i figur 10 eda. Där framgår bl a att det valigaste svaret för doktoradera vid språkveteskapliga fakultete är att de har ågo form av hadledarkotakt mist e gåg i måade, vilket 48% har uppgivit. Drygt e tredjedel av doktoradera har hadledarkotakt tre gåger per termi eller mer sälla. Figur 10: Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di/dia hadledare? Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di hadledare? Mist e gåg/vecka 0% Mist e gåg/varaa vecka 18% Mist e gåg/måad 48% Mist tre gåger/termi 20% Mist e gåg/termi 13% Mer sälla ä e gåg/termi 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 27 I års ekät formulerades fråga Är Di biträdade hadledare de perso som Du i praktike får mest hadledig av?. 26

27 Hur öjda är då de svarade med dea omfattig av hadledige? I figur 11 redovisas hur doktoradera vid språkveteskapliga fakultete bedömer si tillfredsställelse på e femgradig skala. Det är 58% som har valt ågot av de två mest positiva svarsalterative meda 23% har valt ågot av de två mest egativa. Detta motsvarar ett medelvärde på 3,7 på de fem-gradiga skala, vilket är samma medelvärde som för totalgruppe vid UU. Figur 11. Bedöm hur öjd du är med följade: Hadlediges omfattig i tid Hadlediges omfattig i tid 50% 40% 42% 30% 20% 18% 18% 16% 10% 5% 0% Mycket missöjd Mycket öjd 0% Vet ej / ej aktuellt Doktoradera fick äve ta ställig till påståedet Jag käer mig osäker på hur ofta jag ka träffa mi hadledare. Vid fakultete istämmer 53% ite alls och 18% låg grad. Drygt e fjärdedel (28%) istämmer i hög eller gaska hög grad i påståedet. Tabell 10. Jag käer mig osäker på hur ofta jag ka träffa mi hadledare Språk fak UU -08 (-02) -08 (-02) i hög grad 8% (9%) 9% (8%) hög grad 20% (20%) 19% (15%) låg grad 18% (27%) 29% (25%) ite alls 53% (43%) 42% (51%) Vet ej/ej aktuell 3% (1%) 2% (1%) 100% (100%) 100% (100%) 27

28 Hadledarrelatioe och hadledigsstöd Doktoradera har fått bedöma ett atal förhållade som rör hadledarrelatioe och hadledigsstödet. I tabell 11 redovisas medelvärdea avseede tillfredsställelse för dessa förhållade. I tabell 11 ser vi att av ämda aspekter avseede hadledarrelatioe och hadledigsstödet är doktoradera vid fakultete mest tillfredsställda med hadledares förmåga att ge ispiratio till fortsatt arbete efter hadledigstillfället, hadledares itresse för avhadligsämet, samt stödet frå hadledare är doktorade upplever att de kört fast. I jämförelse med uttrycker -doktoradera e högre grad av tillfredsställelse med stödet frå hadledare är de har kört fast. I övrigt fis e förhålladevis god överesstämmelse med resultate frå. Jämfört med totalgruppe doktorader vid Uppsala uiversitet tederar språkdoktoradera i lägre grad vara tillfredsställda avseede de uppmutra de får frå hadledare att presetera si forskig geom t ex publikatioer och kofereser, samt hadledares hjälp att förmedla kotakt med adra sveska forskare. Tabell 11. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i fråga om hadledarrelatioe och hadledigsstödet ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5). 28 Medelvärde tillfredsställelse Språk fak -08 (-02) Medelvärde tillfredsställelse UU -08 (-02) Hadledares förmåga att ge ispiratio till fortsatt arbete efter ett hadledigstillfälle 29 4,0 (4,0) 3,9 (4,0) Hadledares itresse för mitt avhadligsäme 3,9 (4,0) 4,1 (4,1) Det stöd jag får frå hadledare är jag tycker att jag kört fast 30 3,8 (3,5) 3,7 (3,6) Hadledarstödet uder arbetets gåg 3,6 (3,6) 3,7 (3,6) De uppmutra jag får frå hadledare att presetera mi forskig geom t ex publikatioer och kofereser 3,4 (3,3) 3,8 (3,8) Hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra iteratioella forskare 3,0 (3,0) 3,3 (3,2) Hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra sveska forskare 2,8 (2,9) 3,2 (3,2) 28 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de fem-gradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för. Detta medför att svarsfördeligara i och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 29 År formulerades fråga Uppmutra att arbeta vidare efter ett hadledigstillfälle. 30 År formulerades fråga Stöd frå hadledare eller adra är jag tycker att jag kört fast. 28

29 I ekäte fick de då aktiva doktoradera äve ta ställig till hur viktiga olika aspekter var i forskarutbildige. De tre aspekter, av ova ämda, som doktoradera vid Uppsala uiversitet då bedömde som viktigast har eda valts ut för e ärmare redovisig av hur svarsfördelige avseede doktoraderas tillfredsställelse ser ut (se figur 12-14). Figur 12. Bedöm hur öjd du är med följade: Det stöd jag får frå hadledare är jag tycker att jag kört fast Stöd frå hadledare är jag tycker att jag har kört fast 50% 40% 38% 30% 20% 20% 20% 10% 3% 10% 10% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Figur 13. Bedöm hur öjd du är med följade: Hadledares itresse för mitt avhadligsäme Hadledares itresse för mitt avhadligsäme 50% 44% 40% 30% 31% 20% 10% 8% 8% 10% 0% Mycket missöjd Mycket öjd 0% Vet ej / ej aktuellt 29

30 Figur 14. Bedöm hur öjd du är med följade: Hadledarstödet uder arbetets gåg Hadledarstödet uder arbetets gåg 50% 40% 38% 30% 23% 20% 10% 13% 10% 15% 0% Mycket missöjd Mycket öjd 0% Vet ej / ej aktuellt Ekäte iehöll ytterligare ett frågebatteri om hadledige, vars svar redovisas i figur 15 eda. E hög adel av de svarade vid fakultete istämmer i påståedea att de har stort förtroede för hadledare och att balase mella krav och stöd frå hadledare är god. Drygt hälfte aser att det hög eller i hög grad är svårt att veta vilka krav de ka ställa på si hadledare, och hälfte aser på motsvarade vis att det är svårt att veta vilka krav som ställs på dem själva som doktorad. Nästa e tredjedel (30%) upplever att brister i hadledige hög eller i hög grad varit till hider i forskigsarbetet. Påståedea om balase mella krav och stöd, brister i hadledige samt beroedesituatioe i relatio till huvudhadledare fas äve med i doktoradudersökige. E högre adel av doktoradera aser att balase mella krav och stöd frå hadledare är god, istämde 61% eller i hög grad i påståedet jämfört med 79%. E ågot lägre adel av -doktoradera aser hög eller i hög grad att brister i hadledige varit till hider i forskigsarbetet (30% jämfört med 35%, och tar 54% avståd frå påståedet jämfört med 44% ). Däremot tog 68% av -doktoradera helt avståd frå påståedet om besvärade beroedesituatio jämfört med 48% i föreliggade studie. Adele som istämde hög eller i hög grad var 16%. 30

31 Figur I hur hög grad istämmer du i följade påståede? Jag har ett stort förtroede för mi hadledare 58% 23% 15% 5% Jag tycker att balase mella krav och stöd frå mi hadledare är god 33% 46% 8% 8% i hög grad Jag tycker att hadledigstillfällea ger tillräcklig kotroll av att avhadligsarbetet löper som det ska 30% 33% 30% 5% i gaska hög grad i gaska låg grad Jag tycker att det är svårt att veta vilka krav jag ka ställa på mi hadledare 30% 25% 25% 20% ite alls Vet ej / ej aktuellt Jag tycker att det är svårt att veta vilka krav som ställs på mig som doktorad 23% 28% 33% 18% Jag tycker att brister i hadledige har varit till hider i mitt forskigsarbete 15% 15% 15% 54% Jag befier mig i e beroedesituatio i relatio till huvudhadledare som käs besvärade 5% 15% 28% 48% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 31 Observera att för vissa påståede är det positivt om e stor adel av doktoradera istämmer. För adra är det emellertid egativt om e stor adel av doktoradera istämmer. 31

32 Hadledigsprocesse Doktoradera fick i ekäte ta ställig till hur öjda de är med ett atal specifika aspekter som rör hadledigsprocesse. I tabell 12 redovisas medelvärde för tillfredsställelse avseede dessa förhållade. Av tabelle framgår bl a att blad aspektera om hadledigsprocesse är doktoradera vid fakultete mest öjda med möjlighete att arbeta så pass självstädigt som de aser öskvärt samt de oggrahet som hadledare läser textera på. Tillfredsställelse är lägst avseede diskussioer om teori vid hadledigsträffara. Jämfört med hur öjd ma var med dessa aspekter ka sägas att bilde i stort ser sarlik ut, dock är e äu högre adel av -doktoradera uttalat öjd med möjlighete att arbeta självstädigt me de tederar att vara ågot lägre tillfredsställda avseede diskussioer om teori vid hadledigstillfällea jämfört med -doktoradera. Tabell 12. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i fråga om hadledigsprocesse ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5). 32 Medelvärde tillfredsställelse Språk fak -08 (-02) Medelvärde tillfredsställelse UU -08 (-02) Mi möjlighet att arbeta så pass självstädigt som jag aser öskvärt för mig som doktorad 4,5 (4,3) 4,3 (4,4) De oggrahet som mi hadledare läser mia texter på 33 4,2 (4,1) 4,0 (4,0) De kritik jag får på mitt forskigsarbete vid hadledige 34 3,6 (3,7) 3,7 (3,7) De diskussioer som förs om metodfrågor vid hadledigsträffara 35 3,6 (3,7) 3,6 (3,7) Hadledares förmåga att stimulera veteskapliga resoemag/kritiskt täkade 3,6 (--) 3,8 (--) De diskussioer som förs om teori vid hadledigsträffara 36 3,1 (3,3) 3,6 (3,6) Liksom i föregåede kapitel om hadledarrelatioe och hadledarstödet har vi valt att se ärmare på svarsfördelige för de aspekter av hadledigsprocesse som doktoradera vid Uppsala uiversitet i års ekät bedömde som viktigast. Dessa redovisas eda i figur I figurera framgår bl a att ästa tre fjärdedelar är öjda med oggrahete som 32 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de fem-gradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för. Detta medför att svarsfördeligara i och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 33 År formulerades fråga Att hadledare läser mia texter/kapitelutkast oggrat. 34 År formulerades fråga Kostruktiv kritik på mitt forskigsarbete. 35 År formulerades fråga Diskussioer om metodfrågor vid hadledigsträffara. 36 År formulerades fråga Diskussioer om teori vid hadledigsträffara. 32