Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården"

Transkript

1 Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS

2 Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso Kristiastad Uiversity Press Grafisk form omslag: Thomas Ottosso, Högskola Kristiastad Tryck: Högskola Kristiastads tryckeri, Kristiastad 2014 ISSN: :01 Forskigsmiljö Mäiska hälsa samhälle 2014:01 Respektive författare

3

4 Projektgrupp Frå Högskola Kristiastad Igemar Adersso (IA), bitr professor i folkhälsoveteskap, allmäläkare Göra Ejlertsso (GE), professor i folkhälsoveteskap Lia Ejlertsso (LE), magister i folkhälsoveteskap, forskigsassistet Frå Regio Skåe Bodil Heijbel (BH), med dr i persoskadeprevetio, allmäläkare För ytterligare iformatio kotakta Lia Ejlertsso: Igemar Adersso: Bodil Heijbel:

5

6 Sammafattig Bakgrud: E fugerade primärvård är viktig för ivåaras hälsa. Hälso- och sjukvårde i Sverige är uder stor press och sjukvårdspersoales välbefiade är ett omdiskuterat äme. Måga studier i primärvårde lyfter fram stress och ohälsa blad persoale, meda s.k. salutogea studier, dvs. sådaa som lyfter fram resurser och möjligheter, i pricip sakas. Det övergripade syftet med dea studie var att belysa goda arbetsförhållade i primärvårde ur ett salutoget perspektiv. Metod: E ekätstudie geomfördes vid samtliga 26 vårdcetraler, 18 offetliga och åtta privata, i sex kommuer i ordöstra Skåe. Ekäte riktade sig till alla aställda iom primärvårde ( = 599). Frågora omfattade olika dimesioer av arbetsförhållade och hälsa. Som bas avädes två salutoget iriktade mätistrumet: SHIS (Salutogeic Health Idicator Scale), som mäter idikatorer på hälsa, och WEMS (Work Experiece Measuremet Scale), med frågor om upplevelse av arbetet och arbetssituatioe. Dessa frågor kompletterades med yskapade frågor. Dels gjordes e iledade itervjustudie, som resulterade i frågor av särskild relevas för primärvårde, dels ikluderades frågor ispirerade av befitliga frågeistrumet. Idex bildades utifrå de olika områdea, vilka skapades geom att frågor med logiskt sambad slogs samma. Samtliga idex preseteras i de här rapporte. Resultat: De totala svarsfrekvese var 84 procet. Det fas stora idividuella variatioer mella de olika vårdcetralera. Hälsotillstådet hos de aställda var i första had associerat med återhämtig, följt av balas mella arbete och privatliv samt idividuella ire arbetsupplevelser, som t.ex. att kua gå till jobbet med glädje och att uppleva arbetet som meigsfullt och utmaade. Egeskaper som präglar arbetsplatse hade det tydligaste förhålladet till upplevelse av eergi på arbetet, och det mest sigifikata sambadet med feed-

7 back var att ha e tillgäglig chef. Det fas e positiv tred för de ygre åldergruppe (<35 år) i upplevelse av hälsa (SHIS). Samma grupp hade iom flera adra område sigifikat högre värde ä resterade åldersgrupper, bl.a. gällade idividuella ire upplevelser samt upplevelse av feedback och arbetet som eergigivare. Blad yrkesgruppera var SHIS högt blad sköterskora liksom upplevelse av arbetet som eergigivare. De paramediciska persoale upplevde självbestämmade såväl som möjlighet till reflektio på arbetet i störst utsträckig, meda de admiistrativa persoale tillsammas med läkara upplevde högst grad av feedback på arbetet. Slutsats: Studie ger e grud för arbetsrelaterade isatser i syfte att stärka de fua salutogea faktorera, samt för att öka de aställdas deltagade i framtida hälsofrämjade arbete. Varje vårdcetral har geom studie goda möjligheter att arbeta vidare med de ega resultate.

8 Iehållsförteckig Projektgrupp... 1 Sammafattig... 3 Bakgrud... 7 Syfte... 9 Metod Val av metod och urval Tillvägagågssätt Ekät Aalys Idex Etiska övervägade Läsavisig Resultat Hälsa - SHIS Balas mella arbete och privatliv Upplevelser av arbetet - WEMS Stödjade arbetsförhållade Idividuella ire upplevelser Självbestämmade Tidsupplevelse Ledarskap Egeskaper som präglar arbetsplatse... 31

9 Feedback Reflektio Återhämtig Arbetet som eergigivare Diskussio Upplevelse av hälsa Framtida möjligheter Tillkäagivade Refereser... 51

10 Bakgrud E fugerade primärvård är viktig för ivåaras hälsa. De sveska primärvårde har uder seare tid diskuterats och debatterats ur olika perspektiv. Brister i tillgäglighet, kotiuitet och iehåll har framhållits ur patietperspektiv meda resursbrist, asträgda medarbetare och brist på persoal har präglat arbetssituatioe för de aställda. Avsikte med de här studie är att belysa hälsa och arbetsförhållade i primärvårde ur ett salutoget perspektiv, för att ytterligare kua stärka dem. De sveska primärvårde har uder de seaste deceiera geomgått flera och omfattade orgaisatoriska förädrigar. Olika vårdvalssystem har itroducerats, ersättigsvariater har provats och ledigsfuktioer har förädrats. Arbetsbelastige i primärvårde har seda mer ä 15 år ökat i sambad med e kraftig reduktio av slutevårde. Både läkare och sjuksköterskor, me också sjukgymaster, arbetsterapeuter samt admiistrativ persoal, har i varierade omfattig påverkats av de ökade belastige, där sjukskrivig och e frivillig edgåg i arbetstid har ökat (Agerberg, 2013). E ylige publicerad ekätstudie har visat att förekomst av s.k. illegitima eller oskäliga arbetsuppgifter, dvs. uppgifter som egetlige skulle utföras av ågo aa, i hög grad bidrar till stress hos läkare (Arosso, Bejerot & Härestam 2012). Arbetsmiljöfrågor har aktualiserats på flera skåska vårdcetraler de seaste tide, då arbetsmiljöverket påpekat alltför belastade arbetsförhållade. Studier har geomförts av vårdpersoals upplevda arbetsmiljö; de flesta studiera har dock varit i sjukhusmiljö med geomgåede fokus på belastigsgrad och riskfaktorer relaterade till symtom eller sjuklighet (Bejerot et al. 2011; Virtae et al. 2008). Av traditio har arbetsmiljöforskig haft e patoge utgågspukt. Det paradigmskifte som geomfördes 1986 geom e WHO-

11 koferes i Ottawa, Kaada, om hälsofrämjade arbete, har successivt utvecklat täkadet mot ett salutoget agreppssätt. Begreppet salutogees, vilket mytades av Atoovsky (Atoovsky 1987), tar si utgågspukt i det friska och de resurser hos mäiskor och miljöer som ka leda till e förbättrad hälsa. Det fis ebart begräsad forskig krig salutogea faktorer blad aställda iom vård och omsorg. Udatag fis dock. Studier frå skåska sjukhus beträffade de aställdas arbetsupplevelser och hälsa frå ett salutoget perspektiv har redovisats (Ejlertsso et al. 2010; Brigsé, Adersso & Ejlertsso 2011). I e aa svesk studie udersöktes arbetsplatser där bl. a midre sjukhus samt vård- och omsorgspersoal i hemmet igick, me ite primärvård. Studie visade att de starkaste korrelatioe till självskattad hälsa var att ha tillräckligt gott om tid för att slutföra sia arbetsuppgifter. Goda relatioer och stöd frå chefer var också viktiga för välbefiadet blad de aställda (Fjell, Alexaderso & Bildt 2008). Olika salutogea feome på arbetsplatse har idetifierats av Nilsso et al. (2012), vilka ka betraktas som specifikt stärkade resurser i e arbetskotext. Vilka faktorer som påverkar att arbetsförmåga bibehålls har studerats iom olika yrke i Sverige (Lidberg et al. 2005). Faktorer av betydelse för att behålla arbetsförmåga, och som var kopplade till arbetet, agavs vara att uppleva arbetet som ite fysiskt asträgade, att arbetsplatse ite hade plaer på att försvia eller stäga er, att käa sig återställd och full av eergi samt att ha e vilja gå till arbetet. Arbetsmiljöverket beskriver att e god arbetsmiljö ka defiieras som ågot mer ä e eutral och riskfri arbetsmiljö. Det är e arbetsmiljö som har positiva, gysamma effekter på idivide (Lidberg & Vigård 2012). Iom arbetspsykologi har begreppet regeerativt arbete skapats, dvs. arbete som har förmåga att återskapa mäiskas resurser (Docherty, Forsli & Shai 2002; Kira & Forsli 2008).

12 Eftersom studier med fokus på aställda iom primärvårde, vilka tar sitt avstamp i det positiva, det hälsosamma och de aställdas resurser, i pricip sakas, fis ett stort behov av sådaa studier. Syfte Projektet geomfördes mot bakgrud av de städiga larmrapportera om e hårt asträgd primärvård samt briste på kuskap om salutogea arbetsfaktorer. Det övergripade syftet med studie var att belysa arbetsförhålladea i skåsk primärvård ur ett salutoget perspektiv. Avsikte är att de ökade kuskape ska leda till att de för medarbetara positiva faktorera ska kua stärkas ytterligare.

13

14 Metod Val av metod och urval E ekätstudie geomfördes vid samtliga 26 vårdcetraler, både offetliga och privata, i ordöstra Skåe. Sex kommuer, beståede av både stads- och ladsbygdsområde, valdes ut för deltagade på grud av att de vid projektets start igick i samma sjukvårdsdistrikt. Målgruppe var samtliga aställda vid de deltagade vårdcetralera ( = 599). De olika yrkea var läkare, sjuksköterska, udersköterska, distriktssköterska, psykolog, kurator, arbetsterapeut, sjukgymast, dietist, samt admiistrativ persoal (t.ex. medicisk sekreterare, receptioist och vaktmästare). Ett brett urval av aställda i primärvårde var därför represeterat i studie. Aställda som var lågtidssjukskriva eller föräldralediga exkluderades, liksom alla verksamhetschefer samt ägare av vårdcetralera. Tillvägagågssätt Projektgruppe kotaktade och/eller träffade verksamhetschefera på alla vårdcetralera uder våre Samtliga 26 vårdcetraler ombads att delta i de kommade ekätstudie och alla accepterade. För att få ett uderlag till ekätfrågor geomfördes itervjuer. Syftet var att kartlägga vilka salutogea arbetsförhållade som ka vara specifika för primärvårde. Två i projektgruppe (LE och BH) geomförde fem fokusgruppsitervjuer och fyra idividuella itervjuer vid sju av de deltagade vårdcetralera, där både offetliga och privata var represeterade. Varje fokusgruppsitervju utfördes av e moderator och e bisittare, meda de idividuella itervjuera geomfördes av e itervjuare ebart. Fokusgruppera bestod av 3-6 persoer med e variatio i yrke, ålder och kö. Itervjuera spelades i digitalt och det traskriberade materialet aalyserades geom kvalitativ iehållsaalys. LE och BH arbetade fram ett prelimiärt resultat var för sig

15 geom att lyssa på alla itervjuer, traskribera dem och aalysera dem. Resultatet diskuterades seda gemesamt och avädes för att skapa frågor till ekäte som var relevata för primärvårde. Frågora som geererats av itervjuera kompletterades i ekäte med adra frågor. Seda ekäte hade ställts samma gjordes e pilotstudie för att öka validitete, och därmed giltighete, av studie. E grupp med företrädare för olika yrkesgrupper i primärvårde ombads att besvara ekäte meda de samtidigt kommeterade frågora. Vissa midre ädrigar gjordes och uder höste 2013 erhöll alla aställda ekäte. De fick äve ta del av ett iformatiosblad som förklarade syftet med studie, att deltagadet var frivilligt och att deras svar skulle behadlas kofidetiellt. Vid 18 av de deltagade vårdcetralera deltog ågo frå projektgruppe, oftast LE, på arbetsplatsträffar där de flesta aställda var ärvarade. Det möjliggjorde dels att ytterligare iformatio om studie kude ges och att frågor kude besvaras, dels att respodetera fick tid att fylla i ekäte på plats. De aställda som var fråvarade vid mötet fick ekäte i efterhad av verksamhetschefe, tillsammas med iformatiosblad och frakerat svarskuvert, för e chas att delta. Vid åtta av de deltagade vårdcetralera hade ige frå projektgruppe möjlighet att medverka på arbetsplatsträffar. Vid två av dessa vårdcetraler lämades ekätera till verksamhetschefe, som tog asvar för att dela ut dem till medarbetara. De återståede sex vårdcetralera fick persolig iformatio om projektet och ekäte lämades seda att fyllas i vid ett aat tillfälle (återige med iformatiosblad samt frakerat svarskuvert). På grud av studies krav på kofidetialitet för de deltagade kude persoliga påmielser ite göras. Istället hade LE och/eller BH kotakt med alla verksamhetschefer och lät dem veta de totala svarsfrekvese för sia respektive vårdcetraler, varefter de kude påmia samtliga medarbetare.

16 Ekät Ekäte som aväds i de aktuella studie har ett salutoget perspektiv och omfattar olika dimesioer kopplade till hälsa, t.ex. psykosocial arbetsmiljö, lärade och utvecklig, autoomi, ledarskap, självkäsla och optimism, socialt klimat, reflektio samt återhämtig. Som bas avädes två salutoget iriktade mätistrumet: SHIS (Salutogeic Health Idicator Scale), som mäter idikatorer på hälsa (Brigsé, Adersso & Ejlertsso 2009), och WEMS (Work Experiece Measuremet Scale), med frågor om upplevelse av arbetet och arbetssituatioe (Nilsso et al. 2010). Båda är validerade och psykometriskt testade vid tidigare studier kuta till Högskola Kristiastad. Dessa frågor kompletterades med yskapade frågor. Dels geom det aalyserade itervjumaterialet (ej preseterat i rapporte), vilket geererade ya frågor, dels ikluderades frågor ispirerade av befitliga frågeistrumet. För de flesta frågora (ikl. WEMS) avädes e symmetrisk sexgradig skala av Likert-typ, där respodetera fick ta ställig till olika påståede. Alla påståede var positivt formulerade med svarsalterativ frå Istämmer helt (6) till Tar helt avståd (1). E sematisk differetial (där svare graderades frå e positiv till e egativ ytterlighet geom e sexgradig skala) avädes i två av frågeområdea. Bakgrudsfrågor om t.ex. ålder, kö och yrke igick också i ekäte. Ålder var idelat i tre grupper: ygre ä 35 år, år samt 55 år och äldre, meda yrke var idelat i fyra logiskt sammasatta grupper: 1. Läkare, 2. Sjuksköterska, udersköterska, distriktssköterska, 3. Admiistrativ persoal (receptioist, medicisk sekreterare, vaktmästare, m.fl.), 4. Paramedicisk persoal (arbetsterapeut, dietist, sjukgymast, kurator, psykolog). (Beäms i resultatredovisige som läkare, sköterskor, admiistrativ persoal och paramedici). Geom grupperige kude materialet aalyseras statistiskt på ett bra sätt, samtidigt som sammaslagige omöjliggjorde att eskilda respodeter skulle kua idetifieras.

17 Aalys De statistiska aalyse utfördes med hjälp av SPSS Fem idex, frå ågra av de olika frågeområdea, skapades som ett tillägg till de reda befitliga idexe för SHIS och WEMS. Samtliga idex skapades utifrå det logiska sambadet mella frågor iom de olika frågeområdea, samt frå det som visat sig vara viktigt ur det kvalitativa resultatet. Reliabilitete, dvs. tillförlitlighete, för alla idex har beräkats med Crobachs alfa. De tolv idex som bildats avädes tillsammas med eskilda frågor i de statistiska aalyse. Vid aalyse togs äve deskriptiv statistik fram, och för att jämföra olika grupper avädes t-test eller evägs ANOVA. Alla statistiska test var tvåsidiga med e sigifikasivå på 0,05. Idex Neda följer e beskrivig av de idex vars resultat preseteras geom tabeller och diagram i resultatdele. Med aledige av det olika atalet frågor som bildar respektive idex, me också för att tydliggöra jämförelser, har idexvärdea omvadlats till e skala frå 0 till 100, där 0 är det mest egativa värdet och 100 är det mest positiva. För vart och ett av de olika idexe ages ett Crobachs alfa, vilket är ett mått på hur väl de olika frågora som igår i idexet är relaterade. Alla idex i studie fis i itervallet 0,73 0,96, dvs. iom det itervall som ases bra för att ett idex ska vara avädbart. SHIS idex: E sematisk differetial (med två ytterligheter) som mäter idikatorer på hälsa och ileds med fråga: Hur har du kät dig uder de seaste 4 veckora, i följade avseede? Fråga följs av tolv påståede, som t.ex.: Uder de seaste 4 veckora har jag kät mig pigg/kät mig trött, utmattad; kät mig glad, optimistisk/kät mig edstämd, dyster; haft mycket eergi/haft lite eergi. Crobachs alfa: 0,94.

18 WEMS idex: E sammaställig av de sex frågeområde som igår i WEMS: stödjade arbetsförhållade, idividuella ire upplevelser, självbestämmade, tidsupplevelse, ledarskap och förädrigsarbete. Crobachs alfa: 0,82. Vart och ett av dessa område bildar ett eget subidex. Fem av dem aväds i rapporte, och de preseteras eda. WEMS subidex för stödjade arbetsförhållade: Sju frågor om arbetssituatioe kopplat till stödjade arbetsförhållade; t.ex. om arbetskamratera uppmutrar och stödjer varadra, om de har väl fugerade rutier samt om de trivs på arbetet. Crobachs alfa: 0,90. WEMS subidex för idividuella ire upplevelser: Sex frågor om arbetssituatioe kopplat till respodeteras ega upplevelser; t.ex. om de går till arbetet med glädje, om arbetet käs meigsfullt samt om arbetet käs som e utmaig. Crobachs alfa: 0,86. WEMS subidex för självbestämmade: Fyra frågor om arbetssituatioe kopplat till självbestämmade; om respodetera själva får bestämma är olika uppgifter skall utföras, vad som ska utföras, hur det ska utföras, samt arbetstempot. Crobachs alfa: 0,85. WEMS subidex för tidsupplevelse: Tre frågor om arbetssituatioe kopplat till tid; t.ex. att hia med sia arbetsuppgifter uta stress uder plaerad arbetstid. Crobachs alfa: 0,87. WEMS subidex för ledarskap: Sex frågor om arbetssituatioe kopplat till ledarskap och ledares förmågor; t.ex. att vara tillgäglig, att medverka till att arbetet blir rättvist fördelat samt att ha e förmåga att fatta ega beslut vid behov. Crobachs alfa: 0,92. Idex för egeskaper som präglar arbetsplatse: E sematisk differetial om åtta egeskaper som präglar arbetsplatse; t.ex.: positiv/egativ, trygg/otrygg, flexibel/rigid. Crobachs alfa: 0,96.

19 Idex för feedback: Tre frågor om feedback; e om geerell feedback för det arbete som utförs samt två frågor om feedback frå chefe och frå arbetskamratera. Crobachs alfa: 0,80. Idex för reflektio: Tre frågor om reflektio: t.ex. om respodetera tar tid till att reflektera över hädelser på arbetet samt om självreflektio hjälper dem att göra arbetet meigsfullt. Crobachs alfa: 0,73. Idex för återhämtig: Fyra frågor om återhämtig, både uder tide på och utaför arbetet. T.ex. om respodetera upplever att de får tillräckligt med återhämtig i vardage såväl som uder arbetstid. Crobachs alfa: 0,83. Idex för arbetet som eergigivare: Tre frågor om arbetet som eergigivare; t.ex. om respodetera upplever att de får mycket eergi i arbetet och om eergi de får i arbetet är större ä de de gör av med. Crobachs alfa: 0,80. Etiska övervägade Alla deltagare fick iformatio persolige och eller/geom ett skriftligt iformatiosblad, som förklarade syftet med studie. De iformerades också om det frivilliga deltagadet, de kofidetiella behadlige av svare samt att resultate edast kommer att avädas för det beskriva ädamålet. Studie geomfördes i elighet med de sveska etikprövigslage (SFS 2003:460).

20 Läsavisig Vart och ett av de område som preseteras uder Resultat (med udatag för balas mella arbete och privatliv) iehåller två tabeller, uppdelade på kvior, mä och totalt, med atal persoer, medelvärde och stadardavvikelse samt ett p-värde. Tabellera behadlar ålder respektive yrkesgrupp. Dessutom fis ett diagram som preseterar mediavärde. SD är ett mått på hur värdea sprider sig krig medelvärdet. Ett högt SD ager att det är stor spridig. I tabellera redovisas äve p- värdet, med e sigifikasivå på 0,05. Ju midre p-värdet är, desto högre saolikhet att det fis e verklig skillad mella medelvärdea (ite bara slumpmässig). Om p-värdet är midre ä sigifikasivå, dvs. p<0,05, tolkas det som om skillade mella aktuella ålders- eller yrkesgrupper är sigifikat, dvs. statistiskt säkerställ. Ite bara skillader i medelvärde uta äve gruppstorlekara påverkar p- värdet. Det är svårare att få sigifikas vid små gruppstorlekar. Därför blir ebart estaka jämförelser sigifikata blad mä, äve om medelvärdea är lika dem för kvior. Om e grupp är lite (<10) redovisas ite resultate, eftersom alltför små grupper ka ge skebara skillader som egetlige är slumpmässiga. I resultatredovisige framgår 24 vårdcetraler pga. att e vårdfilial samt e vårdcetral (med lågt atal aställda) slagits samma med sia respektive samarbetseheter. Slutlige, i diagramme preseteras mediavärdea för samtliga vårdcetraler, sorterade frå lägsta till högsta värde för respektive idex. Mediae valdes eftersom det är stor skillad i atal medarbetare vid de olika vårdcetralera, samt att mediae är midre käslig för slumpvariatio ä medelvärdet i sådaa fall. Vid tolkige av resultatet bör häsy tas till de stora orgaisatoriska förädrigar som skedde iom Regio Skåe uder de måader som

21 studie pågick. Hälso- och sjukvårde idelades i tre stora område, där sjukhusvård och primärvård är hopslaga: Skåes Uiversitetssjukvård (Malmö, Lud), Skåevård Sud (Trelleborg, Ägelholm, Ladskroa och Helsigborg) och Skåevård Kryh (Kristiastad, Ystad, Hässleholm). Iom primärvårde hade varje vårdcetral tidigare e verksamhetschef, me efter omorgaisatioe asvarar varje verksamhetschef för två vårdcetraler och det har tillkommit e chefsivå, ehetschef, som u fis på varje vårdcetral. På flera vårdcetraler ifördes också det ya jouralsystemet PMO i ära aslutig till studies geomförade.

22 Resultat Svarsfrekvese var 84 procet ( = 501). Majoritete av respodetera var kvior ( = 430; 86 %) och de största yrkesgruppe var sköterskor ( = 232; 46 %). De största åldersgruppe var år ( = 276; 55 %) och mer ä hälfte av respodetera hade e aställig på procet ( = 296; 58 %). E beskrivig av respodetera redovisas i tabell 1. Tabell 1. E beskrivig av respodetera vad gäller kö, ålder, yrke och aställig. procet Kö Kvior Mä Ålder 34 år och ygre år år och äldre Yrke Läkare Sköterskor Adm. persoal Paramedici Aställig 1-50 % % % Hälsa - SHIS För e djupare aalys valdes tre tema av positiva påverkasfaktorer ut, vilka hade visat sig vara itressata i relatio till arbetet. Ett av dem var salutogea idikatorer på hälsa (SHIS). De faktorer som visade sig vara mest essetiella för upplevelse av god hälsa var återhämtig, balas mella arbete och privatliv samt idividuella ire upplevelser. Neda preseteras medelvärdea för SHIS i relatio till

23 ålders- och yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Resultate var ite sigifikata, me visade e tedes till att kvior i de ygre åldersgruppe (ygre ä 35 år) hade ett högre SHIS (tabell 2), vilket äve gällde för yrkesgruppe sköterskor (tabell 3). Tabell 2. Medelvärde för SHIS i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Ygre ä ,8 (17,57) 10 66,8 år (15,08) år , ,4 (19,10) (18,89) 55 år och äldre Totalt 54 71,7 (17,15) ,2 (19,06) , , ,4 (18,43) (17,20) (18,10) p=0,08 p=0,10 p=0,07 Tabell 3. Medelvärde för SHIS i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 45 64,3 (20,57) 50 68,1 (15,75) 95 66,3 (18,19) Sköterskor ,5 (18,21) * ,2 (18,18) Adm. persoal 78 63,6 (19,81) * 79 63,8 (19,76) Paramedici 75 63,6 (18,02) 10 64,5 (25,11) 85 63,6 (18,80) p=0,08 p=0,78 p=0,13 * < 10

24 För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade SHIS-värde, preseteras mediae för de olika vårdcetralera eda (figur 1). SHIS-värdea sträckte sig frå 55 till 78. Figur 1. Mediae för SHIS vid vårdcetralera. Balas mella arbete och privatliv Till påståedet Jag är öjd med mi livssituatio är det gäller balase mella arbetet och privatlivet svarade 62 procet av respodetera att de helt, eller ästa helt, istämmer, meda fem procet svarade att de helt, eller ästa helt, tar avståd.

25 Tabell 3. Adele respodeter som istämmer helt eller ästa helt (5+6 på de sexgradiga skala) med påståedet att vara öjd med balase mella arbete och privatliv i relatio till kö, ålder och yrke % p Kö Kvior Mä ,95 Ålder 34 år och ygre år år och äldre ,77 Yrke Läkare Sköterskor Adm. persoal Paramedici ,01 Upplevelser av arbetet - WEMS Medelvärdet för WEMS i de totala respodetgruppe visade sigifikata skillader vad gäller åldersgrupp, där gruppe ygre ä 35 år hade högst värde. Resultatet idikerade att WEMS-värdet sjök med stigade ålder (tabell 4). Vad gäller yrkesgrupp påvisades iga sigifikata skillader (tabell 5). Tabell 4. Medelvärde för WEMS i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 39 72,2 (11,16) * 48 72,5 (11,07) år ,0 (15,89) 22 68,4 (16,10) ,3 (15,85) 55 år och äldre ,6 (16,46) 27 64,3 (15,47) ,4 (16,18) p=0,02 p=0,25 p=0,01 * < 10

26 Tabell 5. Medelvärde för WEMS i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 42 65,8 (15,98) 42 66,8 (16,00) 84 66,3 (15,90) Sköterskor ,0 (16,08) * ,9 (15,91) Adm. persoal 68 66,5 (13,79) * 69 66,8 (13,91) Paramedici 67 63,1 (16,60) 10 68,6 (14,18) 77 63,8 (16,33) p=0,58 p=0,62 p=0,67 * < 10 Stödjade arbetsförhållade Det fas e skillad i sye på stödjade arbetsförhållade i relatio till ålder, där de ygre åldersgruppe (ygre ä 35 år) hade det högsta värdet, dvs. i högst grad upplevde stöd i arbetet. Samma tedes fas för både mä och kvior (tabell 6). Det fas skillad vad gäller stödjade arbetsförhållade äve i relatio till yrkesgrupp, där de admiistrativa persoale uppvisade ett högre, och paramedicisk persoal ett lägre, värde ä resterade grupper (tabell 7). Tabell 6. Medelvärde för stödjade arbetsförhållade i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 40 75,1 (14,94) 10 80,0 (12,42) 50 76,1 (14,49) år ,5 (19,51) 23 71,3 (14,68) ,9 (19,13) 55 år och äldre ,8 (17,75) 32 66,3 (17,86) ,5 (17,67) p=0,05 p=0,07 p=0,01

27 Tabell 7. Medelvärde för idex för stödjade arbetsförhållade i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 69,8 (18,07) 49 70,8 (16,85) 95 70,3 (17,37) Sköterskor ,5 (18,24) * , 6 (18,05) Adm. persoal 75 72,0 (16,98) * 76 72,3 (16,98) Paramedici 74 60,8 (20,19) 10 64,9 (16,88) 84 61,3 (19,78) p=0,00 p=0,51 p=0,00 * < 10 För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade upplevelse av stödjade arbetsförhållade på arbetsplatse, preseteras mediae för de olika vårdcetralera i figur 2. Värdea låg på mi 44 och max 85. Figur 2. Mediae för idex för stödjade arbetsförhållade vid vårdcetralera.

28 Idividuella ire upplevelser Resultatet i de totala respodetgruppe visade e sigifikat skillad mella åldersgruppera, där de ygre åldersgruppe (ygre ä 35 år) hade det högsta medelvärdet för idividuella ire upplevelser (tabell 8). Vad gäller skillade mella yrkesgruppera påvisades iga sigifikata resultat (tabell 9). Tabell 8. Medelvärde för idex för idividuella ire upplevelser i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Ygre ä ,1 år (12,38) år ,4 (15,22) 55 år och ,3 äldre (17,99) * < 10 Mä Totalt * 52 84,0 (12,46) 23 74, ,9 (16,75) (15,39) 33 76,1 (16,72) p=0,11 p=0,35 p=0, ,9 (17,66) Tabell 9. Medelvärde för idex för idividuella ire upplevelser i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 79,6 (16,34) 49 76,6 (17,08) 95 78,0 (16,71) Sköterskor ,3 (15,38) * ,2 (15,22) Adm. persoal 80 78,2 (16,42) * 81 78,3 (16,37) Paramedici 72 79,7 (16,86) 10 75,0 (17,01) 82 79,1 (16,84) p=0,48 p=0,86 p=0,30 * < 10

29 Variatioe mella vårdcetralera gällade idividuella ire upplevelser preseteras i figur 3 geom mediae för de olika vårdcetralera. Spaet gick frå 70 till 90. Figur 3. Mediae för idex för idividuella ire upplevelser vid vårdcetralera. Självbestämmade Resultatet visade ite ågra sigifikata skillader mella åldersgruppera (tabell 10). Dock fas tydliga skillader både i totalgruppe samt blad kvior och mä vad gäller yrkesgruppera, främst förklarat av att de paramediciska persoale hade högst värde (tabell 11).

30 Tabell 10. Medelvärde för idex för självbestämmade i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 43 57,4 (21,89) 10 62,5 (21,63) 53 58,4 (21,70) år ,0 (21,45) 23 58,5 (20,80) ,4 (21,47) 55 år och äldre ,5 (23,85) 32 54,8 (22,95) ,4 (23,64) p=0,46 p=0,60 p=0,32 Tabell 11. Medelvärde för idex för självbestämmade i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 51,0 (20,83) 49 54,1 (21,81) 95 52,6 (21,29) Sköterskor ,5 (21,54) * ,2 (21,56) Adm. persoal 80 52,1 (23,45) * 81 52,5 (23,51) Paramedici 72 68,8 (16,88) 10 75,5 (10,92) 82 69,6 (16,37) p=0,00 p=0,02 p=0,00 * < 10 För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade upplevelse av självbestämmade på arbetet preseteras mediae för vårdcetralera eda (figur 4), med ett lägsta värde på 43 och ett högsta på 75.

31 Figur 4. Mediae för idex för självbestämmade vid vårdcetralera. Tidsupplevelse Resultatet av tidsupplevelse på arbetet visade iga skillader i relatio till åldersgrupp (tabell 12). Gällade yrkesgrupper påvisades emellertid sigifikata skillader, där admiistrativ persoal och sköterskor visade sig ha högst värde (tabell 13). Tabell 12. Medelvärde för idex för tidsupplevelse i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 43 55,2 (24,01) 10 62,0 (21,33) 53 56,5 (23,48) år ,7 (24,84) 23 51,6 (27,13) ,1 (25,03) 55 år och äldre ,5 (24,87) 33 45,9 (30,99) ,0 (26,05) p=0,26 p=0,29 p=0,10

32 Tabell 13. Medelvärde för idex för tidsupplevelse i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 33,2 (26,87) 50 47,2 (29,81) 96 40,5 (29,15) Sköterskor ,4 (23,77) * ,6 (23,79) Adm. persoal 81 53,3 (24,62) * 82 53,7 (24,86) Paramedici 73 45,6 (22,69) 10 59,3 (18,18) 83 47,2 (22,55) p=0,00 p=0,27 p=0,00 * < 10 Variatioe mella vårdcetralera gällade tidsupplevelse preseteras i figur 5 geom mediae för de olika vårdcetralera. Majoritete av vårdcetralera hade ett värde mella 37 och 63, med ett avvikade värde på 80. Figur 5. Mediae för idex för tidsupplevelse vid vårdcetralera.

33 Ledarskap Det fas sigifikata skillader vad gäller sye på ledarskap, både i relatio till åldersgrupp och till yrkesgrupp. De ygre åldersgruppe (ygre ä 35 år) hade det högsta värdet och upplevde därmed ledares förmågor som mer positiva ä de resterade två åldersgruppera (tabell 14). Blad yrkesgruppera hade läkare det högsta värdet (tabell 15). Tabell 14. Medelvärde för idex för ledarskap i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Ygre ä ,8 år (17,85) år ,7 (23,95) 55 år och ,0 äldre (21,62) * < 10 Mä Totalt * 52 76,2 (17,23) 23 71, ,1 (23,81) (23,88) 31 73,2 (21,73) p=0,09 p=0,39 p=0, ,1 (21,72) Tabell 15. Medelvärde för idex för ledarskap i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 45 77,7 (19,67) 47 75,1 (22,82) 92 76,4 (21,26) Sköterskor ,5 (22,46) * ,4 (22,23) Adm. persoal 80 70,8 (21,28) * 81 70,9 (21,17) Paramedici 72 61,7 (24,87) 10 70,7 (19,99) 82 62,8 (24,40) p=0,00 p=0,78 p=0,00 * < 10

34 För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade ledarskap, preseteras mediae för vårdcetralera eda (figur 6). Med ett lägsta värde på 33 och ett högsta värde på 90, var variatioe mella vårdcetralera de största som uppmättes för ågot idex. Figur 6. Mediae för idex för ledarskap vid vårdcetralera. Egeskaper som präglar arbetsplatse Skillader mella åldersgruppera, såväl som skillader mella yrkesgruppera, föll ut sigifikat i relatio till egeskaper som präglar arbetsplatse. De respodeter som var ygre ä 35 år visade sig ha det högsta värdet, dvs. i högst grad upplevde att arbetsplatse präglas av positiva egeskaper (tabell 16), meda de paramediciska persoale utmärkte sig geom ett lägre värde ä resterade yrkesgrupper (tabell 17).

35 Tabell 16. Medelvärde för idex för egeskaper som präglar arbetsplatse i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Ygre ä 35 år 43 76,9 (17,51) år ,1 (21,74) 55 år och ,9 äldre (20,52) * < 10 Mä Totalt * 51 77,6 (16,41) 23 69, ,2 (19,25) (21,49) 32 67, ,7 (19,26) (20,15) p=0,04 p=0,18 p=0,01 Tabell 17. Medelvärde för idex för egeskaper som präglar arbetsplatse i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 70,1 (19,35) 48 68,7 (18,55) 94 69,4 (18,86) Sköterskor ,2 (21,88) * ,3 (21,62) Adm. persoal 79 72,7 (18,46) * 80 72,9 (18,48) Paramedici 71 62,1 (21,31) * 80 63,2 (21,50) p=0,01 p=0,56 p=0,02 * < 10 För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade egeskaper som präglar arbetsplatse preseteras mediae för de olika vårdcetralera i figur 7. Diagrammet visar e stor variatio med värde frå 38 till 92.

36 Figur 7. Mediae för egeskaper som präglar arbetsplatse vid vårdcetralera. Feedback Feedback var det adra temat kopplat till positiva arbetsfaktorer i de djupare aalyse, där de tre viktigaste faktorera som var relaterade till upplevelse av feedback var att ha e tillgäglig chef, att käa att ma uppfyller sitt asvar på jobbet, samt att bli sedd och hörd av sia arbetskamrater. Resultatet vid jämförelse av medelvärde för idex för feedback i relatio till åldersgrupp och yrkesgrupp föll ut sigifikat. De ygsta åldersgruppe (ygre ä 35 år) hade högst värde och upplevde därmed e större grad av feedback ä de adra åldersgruppera (tabell 18). Vad gäller de olika yrkesgruppera påvisade de paramediciska persoale det lägsta värdet i upplevelse av feedback; ett värde som utmärkte sig i jämförelse med övriga yrkesgrupper (tabell 19).

37 Tabell 18. Medelvärde för idex för feedback i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 42 71,3 (16,36) 10 74,0 (15,85) 52 71,8 (16,15) år ,0 (23,17) 24 68,9 (19,23) ,7 (22,89) 55 år och äldre ,1 (21,83) 31 63,7 (22,83) ,9 (21,94) p=0,01 p=0,35 p=0,01 Tabell 19. Medelvärde för idex för feedback i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 45 66,4 (20,45) 49 67,8 (18,82) 94 67,1 (19,52) Sköterskor ,0 (22,57) * ,2 (22,40) Adm. persoal 79 68,5 (20,89) * 81 68,8 (20,81) Paramedici 75 54,6 (22,56) 11 61,2 (29,94) 86 55,4 (23,53) p=0,00 p=0,63 p=0,00 * < 10 Variatioe mella vårdcetralera gällade upplevelse av feedback preseteras i figur 8 geom mediae för de olika vårdcetralera. Vårdcetralera ligger i spaet

38 Figur 8. Mediae för idex för feedback vid vårdcetralera. Upplevelse av feedback frå patieter (ej redovisat i tabell eller diagram) visade sig vara geerellt högt för alla ålders- och yrkesgrupper. Reflektio Det fas e sigifikat skillad mella åldersgruppera, såväl som yrkesgruppera, i hur ma upplevde möjlighete till reflektio. Åldersgruppe ygre ä 35 år hade det högsta värdet (tabell 20), meda paramedicisk persoal var de yrkesgrupp som hade högst värde (tabell 21).

39 Tabell 20. Medelvärde för idex för reflektio i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Ygre ä 35 år 43 78,0 (16,23) år ,4 (16,10) 55 år och ,0 äldre (15,81) Mä Totalt 10 76,7 (9,03) 53 77,7 (15,07) 24 69, ,1 (19,44) (16,38) 33 72, ,3 (18,40) (16,30) p=0,05 p=0,51 p=0,04 Tabell 21. Medelvärde för idex för reflektio i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 71,0 (20,00) 50 72,0 (17,46) 96 71,5 (18,62) Sköterskor ,5 (15,03) * ,3 (14,97) Adm. persoal 79 67,5 (17,16) * 80 67,7 (17,11) Paramedici 74 75,4 (15,52) 11 73,9 (21,80) 85 75,2 (16,32) p=0,01 p=0,90 p=0,02 * < 10 För att visa variatioe mella vårdcetralera vad gäller reflektio, preseteras mediae för vårdcetralera i figur 9. Vårdcetralera hade e förhålladevis jäm fördelig med värde frå 67 till 87.

40 Figur 9. Mediae för idex för reflektio vid vårdcetralera. Återhämtig E sigifikat skillad mella åldersgruppera påvisades, då de äldsta gruppe (55 år och äldre) upplevde e högre grad av återhämtig ä de ygre åldersgruppera (tabell 22), meda mellagruppe (35-54 år) låg lägst. Blad kviora fas det e skillad i upplevelse av återhämtig relaterat till yrkesgrupp. Gruppe sköterskor hade det högsta värdet meda läkara hade det lägsta (tabell 23).

41 Tabell 22. Medelvärde för idex för återhämig i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 42 58,6 (21,02) 16 56,5 (25,39) 52 58,2 (21,67) år ,4 (21,37) 23 57,4 (21,15) ,6 (21,29) 55 år och äldre ,3 (20,62) 34 60,6 (20,84) ,3 (20,54) p=0,03 p=0,80 p=0,02 Tabell 23. Medelvärde för idex för återhämtig i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 48,5 (22,63) 51 60,9 (20,63) 97 55,0 (22,37) Sköterskor ,4 (20,77) * ,3 (20,59) Adm. persoal 78 57,1 (21,79) * 79 57,3 (21,75) Paramedici 75 55,9 (20,36) 10 49,5 (26,29) 85 55,1 (21,06) p=0,04 p=0,37 p=0,49 * < 10 För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade upplevelse av återhämtig, preseteras mediae för de olika vårdcetralera i figur 10. Vårdcetralera hade värde mella 50 och 70.

42 Figur 10. Mediae för idex för återhämtig vid vårdcetralera. Till påståedet Jag upplever att jag får återhämtig uder arbetstid svarade 18 procet att de helt, eller ästa helt istämmer, meda 38 procet svarade att de helt, eller ästa helt, tar avståd. Arbetet som eergigivare Det tredje och sista temat som valdes till de djupare aalyse var idex för eergi, till vilket återhämtig, egeskaper som präglar arbetsplatse, relatioe med arbetskamratera och balas mella arbete och privatliv visade sig vara sigifikat relaterade. Resultatet vid jämförelse av medelvärde för idex för eergi påvisade sigifikata resultat i relatio till åldersgrupp. I de totala gruppe upplevde medarbetara som var ygre ä 35 år i högre grad arbetet som e eergigivare ä vad de äldre gjorde (tabell 24). Motsvarade gällde för gruppe sköterskor och admiistrativ persoal, vilka också hade de högsta värdea (tabell 25).

43 Tabell 24. Medelvärde för idex för eergi i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 42 65,6 (17,91) 10 63,3 (13,43) 52 65,1 (17,04) år ,9 (20,18) 23 55,1 (23,63) ,7 (20,43) 55 år och äldre ,2 (18,37) 34 51,2 (18,69) ,5 (18,63) p=0,07 p=0,24 p=0,03 Tabell 25. Medelvärde för idex för eergi i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 56,5 (20,45) 51 52,3 (20,02) 97 54,3 (20,23) Sköterskor ,0 (19,16) * ,0 (18,90) Adm. persoal 79 59,5 (19,47) * 80 59,7 (19,41) Paramedici 75 54,2 (19,74) 10 58,7 (24,10) 85 54,7 (20,19) p=0,06 p=0,44 p=0,01 * < 10 Variatioe mella vårdcetralera vad gäller arbetet som eergigivare preseteras eda (figur 11) geom mediae för de olika vårdcetralera, med värde frå 47 till 73.

44 Figur 11. Mediae för idex för eergi vid vårdcetralera. E djupare aalys gjordes äve kopplat till påståedet Jag upplever att eergi jag får i mitt arbete är större ä de jag gör av med, vilke visade att det fas fyra sigifikata påverkasfaktorer. Dessa var idividuella ire upplevelser, autoomi, egeskaper som präglar arbetsplatse och återhämtig uder arbetstid.

45

46 Diskussio Rapporte har si utgågspukt i det salutogea, i de positiva resurser som ka leda till e god hälsa. Det hadlar om att se möjligheter istället för hider, med fokus på arbetet som begripligt, haterbart och meigsfullt. Upplevelse av hälsa De här studie visade att återhämtig, både uder arbetstid och utaför arbetet, hade de starkaste relatioe till SHIS, dvs. de aställdas upplevda hälsa. Olika studier, dock ite tidigare iom primärvårde, har rapporterat om dea läk mella återhämtig och de aställdas fysiska och psykiska hälsa och kostaterar att återhämtig är viktigt för ett friskt och balaserat liv. Jase, Kat och va de Bradt (2002) fa att e av de viktigaste faktorera som påverkar de aställdas välmåede är i vilke utsträckig de har möjlighet att återhämta sig frå stress och utmattig i arbetet. Om återhämtig uder arbetstid är bristfällig, vilket ofta är fallet, är behovet av återhämtig utaför arbetet särskilt ödvädigt (Geurts & Soetag 2006). Ma kofroteras med olika typer av påfrestigar uder hela arbetsdage som alla kräver eergi, fysisk såväl som metal. Vi behöver återhämtig för att kua fylla på med y eergi och vara redo för e y arbetsdag med ya utmaigar (Jase et al. 2003). Att uppleva balas mella arbete och privatliv var e tydlig påverkasfaktor för upplevelse av hälsa i de här studie. Schluter et al. (2011) påvisade att upplevelse av balas i livet är av stor betydelse vad gäller hälsa hos aställda iom hälso- och sjukvård. Samma studie visade att belöige som de aställda får geom sitt arbete övervier de belastig och de stora asträgigar de utsätts för. I e studie blad amerikaska läkare visade sig möjlighete att kua påverka det ega schemat och de ega arbetstide vara två av de mest cetrala prediktorera för upplevelse av balas i livet, såväl som

47 riske för utbrädhet (Keeto et al. 2007). Kroth, Boverie och Zodlo (2007) udersökte vad framgågsrika chefer gjorde för att skapa e hälsosam arbetsmiljö iom e vårdorgaisatio. Ett av de viktigaste resultate var att e bra chef stödjer, och arbetar för, möjlighete till balas mella arbete och privatliv för de aställda. De sista faktor av betydelse för de aställdas upplevda hälsa (SHIS) i de här studie var idividuella ire upplevelser, som t.ex. att gå till arbetet med glädje och att uppleva arbetet som meigsfullt och utmaade. Atoovsky (1987) mear att ma geom e stark käsla av sammahag, med sia tre delkompoeter begriplighet, haterbarhet och meigsfullhet, också har e hög förmåga att hatera utmaigar. Eligt Världshälsoorgaisatioe (WHO) (1986) ska arbetet vara roligt och stimulerade. Vilka faktorer som krävs för att skapa e hälsosam arbetsmiljö har studerats. De viktigaste faktor var att chefe såg till att arbetsplatse hade e positiv atmosfär som de aställda kude trivas i (Kroth, Boverie & Zodlo 2007). Samma forskare fa också att det är viktigt för de aställda att utföra det arbete de är utbildade för, samt att arbetet är rätt i förhållade till de aställdes förmågor och itresse. Att uppleva arbetet som utmaade och utvecklade visade sig ha e direkt kopplig till hälsotillstådet blad de aställda i de aktuella studie. Detta ka ses som e bekräftelse av flera tidigare studier rörade arbetsglädje, motivatio och positiva resurser (Josephso et al. 2008; Fjell, Alexaderso & Bildt 2008). Ett likade resultat kostaterades av Vije och Auslad (2013), vilka påvisade att käsla av att vara behövd, att vara skicklig iom sitt yrkesområde, samt att vara etusiastisk agåede arbetet var cetrala faktorer vid valet att staa kvar på arbetsplatse. Flera sambad mella salutogea arbetsfaktorer och upplevelse av arbetet som eergigivare framkom i vår studie. Att få återhämtig såväl som att uppleva e balas mella arbete och privatliv visade sig vara ödvädiga faktorer för e hög eergiivå. Brigsé et al. (2012) har beskrivit sambadet mella arbetsliv och privatliv. Sjuksköters-

48 kora som deltog i studie betoade det faktum att e bra dag på arbetet gjorde dem mer förberedda på att hatera olika situatioer hemma och vice versa. Äve idividuella ire upplevelser framträdde som e av de viktigaste faktorera kopplat till e hög eergiivå, tillsammas med egeskaper som präglar arbetsplatse och relatio med arbetskamrater. Det sociala klimatet är grudläggade för att kua skapa e hälsosam arbetsplats (Åkerlid, Larsso & Ljugblad 2013). Schaufeli och Bakker (2004) hävdade att stöd frå arbetskamrater är starkt associerat med egagemag i arbetet, eftersom det leder till mer öjda aställda med högre självuppskattad hälsa. I vår studie påvisades ett sigifikat sambad mella upplevd feedback och att ha e tillgäglig chef, ett resultat som stöds av tidigare studier med salutoge utgågspukt (Kroth, Boverie & Zodlo 2007; Åkerlid, Larsso & Ljugblad 2013). Lidberg et al. (2006) uppgav att positiv feedback är e av de viktigaste hälsofrämjade faktorera. God kommuikatio, vilket ikluderar tillgäglighet, återkommade möte och feedback, me äve förmåga att lyssa på de aställda, visade sig vara viktiga egeskaper för e chef som vill skapa e hälsosam miljö på arbetsplatse. Kroth, Boverie och Zodlo (2007) kostaterade att feedback bör vara uppriktig och kokret samtidigt som de får medarbetara att utvecklas. De aställdas ärvaro på arbetet har visat sig öka om de har förtroede för chefe (Dellve, Skagert & Vilhelmsso 2007). Dessutom fis det e tydlig kopplig mella hälsotillstådet hos de aställda och hur chefe haterar olika arbetsförhållade (Åkerlid, Larsso & Ljugblad 2013). Eligt Åkerlid, Larsso och Ljugblad (2013) fis det, kopplat till chefe, tre kompoeter som defiierar ett positivt arbetsklimat: att få feedback, att delta i viktiga beslut samt möjlighete att få hjälp med att utveckla de ega färdighetera. Dessa delar leder, förutom till ett positivt arbetsklimat, äve till e förbättrad hälsa blad de aställda och att de upplever e högre grad av trivsel i arbetsgruppe.

49 Förutom att ha e tillgäglig chef visade sig upplevelse av att bli sedd och hörd av arbetskamratera samt att käa att ma uppfyller sitt asvar på jobbet vara viktiga faktorer relaterade till upplevelse av feedback på arbetet i de här studie. Det fis ett positivt sambad mella socialt stöd och medarbetaras hälsa (Lowe, Schelleberg & Shao 2003), me det egativa sambadet, dvs. vad bristade stöd ka leda till, har också redovisats. E studie blad sjuksköterskor iom primärvårde visade t.ex. att de allra tydligaste stressfaktor var brist på stöd, tillsammas med arbetsbelastig och otillräcklig möjlighet för förberedelse iför patietmöte (Lee 2003). Ett likade resultat kostaterades av Josephso et al. (2008), vilka påstod att sjukfråvaro och edsatt hälsostatus hade e kopplig till de aställdas käsla av utaförskap på arbetsplatse. Dessutom har låga ivåer av egagemag i arbetet visat sig ha ett sigifikat sambad med feedback och stöd frå chefe vad gäller de aställdas utförade av sia respektive arbetsuppgifter (Demerouti et al. 2000). Det fas e positiv tred för de ygre åldergruppe (ygre ä 35 år) i upplevelse av hälsa (SHIS). Samma grupp hade iom flera adra område sigifikat högre värde ä resterade åldersgrupper, bl.a. gällade idividuella ire upplevelser, upplevelse av feedback och arbetet som eergigivare. De ygre åldersgruppe har midre erfarehet av arbetet och har förmodlige spederat kortare tid på arbetsplatse, me ser arbetsplatse som mer positiv ä de som är äldre. Vi har ite studerat orsakera till detta, me e möjlig förklarig ka vara att de ygre helt ekelt har mer eergi och därmed har lättare att uppleva arbetet som positivt. Det ka också vara e geeratiosfråga, där gruppe geom si ålder och med e utbildig i förädrig ser aorluda på arbetet och på de faktorer som påverkar hälsotillstådet. Om e arbetsplats är så positiv att de aställda upplever att eergi de får på arbetet är större ä de de gör av med, och om detta dessutom visar sig ha ett sambad med deras upplevda hälsa, då ka vi tala om

50 begreppet hälsoskapade arbetsplats, vilket är e utvecklig av de uvarade hälsofrämjade arbetsplatse. E djupare aalys av materialet visade geom e logistisk regressiosmodell att det fas fyra sigifikata påverkasfaktorer kopplat till påståedet Jag upplever att eergi jag får i mitt arbete är större ä de jag gör av med. Dessa var idividuella ire upplevelser, autoomi, egeskaper som präglar arbetsplatse och återhämtig uder arbetstid. Edast 15 procet av respodetera i de aktuella studie istämde helt, eller ästa helt, i det ova ämda påståedet om eergi på arbetet. Lidberg et al. (2006) fa att käsla av att vara återhämtad och full av eergi var de två mest framträdade faktorera för att upprätthålla arbetsförmåga. Ämesområdet regeerativt arbete, dvs. arbete som har förmåga att återskapa mäiskas resurser, är fortfarade äst itill outforskat. Reflektio över de ega prestatioe efter e arbetsdag, tillsammas med förmåga att koppla bort arbetet då ma är ledig, har visats vara betydelsefulla för upplevelse av tillfredsställelse och välmåede (Brigsé et al. 2012). Det behövs mer kuskap om vilka faktorer som påverkar de aställdas upplevda eergiivå i relatio till deras hälsa. Framtida möjligheter Utöver det traditioella att leta efter tecke på sjukdom och ohälsa, och agera utifrå det, bör vi som ett viktigt komplemet äve studera i vilke omfattig mäiskor är friska och har e god hälsa. Geom att ta reda på vilka faktorer som påverkar oss positivt är det möjligt att arbeta vidare med dem och stärka dem ytterligare. Upplevelse av eergi på arbetet visade sig vara e viktig faktor för att må bra, me hur får ma eergi på arbetet? Det är faktiskt möjligt att gå hem frå arbetet med mer eergi ä vad ma hade är ma kom dit. Målet är att skapa e miljö som stärker hälsa hos medarbetara istället för att bryta ed de. Geom goda och positiva omstädigheter ka arbetet bli e hälsoskapade area.

51 De uika resultate frå de aktuella studie för varje eskild vårdcetral redovisas persolige av forskargruppe för samtliga 26 vårdcetraler. Det är stor variatio mella de deltagade vårdcetralera i de olika variablera, vilket gör det extra viktigt att varje vårdcetral hittar sitt eget sätt att aväda resultate. Vad är reda bra och vad ka ma lära av det? E väl etablerad och välfugerade vårdcetral med höga värde i ekäte ka t.ex. välja att vid arbetsplatsträffar beta av de olika ekätområdea och diskutera varför värdea var höga, och hur de kuskape ka utyttjas i framtida arbetsmiljöarbete. På så sätt ka e reda positiv arbetsmiljö stärkas ytterligare. Det som är midre bra, hur ka det förbättras? E vårdcetral där vissa problem, som visade sig påverka de aställdas hälsa, uppmärksammades geom ekäte ka istället välja att arbeta vidare med just de områdea. Om varje vårdcetral asvarar för att förstärka de positiva faktorera fis goda möjligheter för medarbetara att å e god hälsa. Vad är påverkbart på de ega vårdcetrale? Var fis förbättrigspotetial som ite kostar ågot extra? Det är viktigt att kua arbeta med geerellt salutoget arbete utifrå det övergripade resultatet, och ite bara utgå frå de idividuella resultate. Därigeom går det att skapa e stödjade miljö med iriktig på återhämtig, feedback, meigsfullhet och utmaig i arbetssituatioe samt uderlätta för e bra balas mella arbete och övrig tid. Dock krävs ett idividuellt iriktat arbete där metode för itervetio bör apassas till lokala förutsättigar och prioriterigar utifrå varje eskild vårdcetral. Exempel på arbetssätt ka vara diskussiosforum och dialog i grupper med midre arbetsgrupper för specifika område, samt regelbuda återkoppligar vid arbetsplatsträffar. Byggsteara i det fortsatta arbetsmiljöarbetet bör vara kommuikatio, medvetehet, delaktighet och glädje. Medarbetara bör arbeta vidare tillsammas för att å de mål och visioer som de ega vårdcetrale står för, och sträva efter att skapa e pågåede process som ka hållas levade.

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

DELTA-samverkan januari - april 2003

DELTA-samverkan januari - april 2003 Beställarförbudet DELTA på Hisige Tjästeutlåtade Dr 2003/17 På Hisige Sekretariatet, JJ 2003-05-27 DELTA-samverka jauari - april 2003 Jag stod och pratade med grae över staketet. Då berättade grae att

Läs mer

Från Revisionen :30

Från Revisionen :30 Pressmeddelade Frå Revisioe 2008 11 17 15:30 Revisorera om psyksamverka i Sjuhärad och Skaraborg: Förutsättigara fis me ka yttjas bättre! Förutsättigara för samarbete mella regioe och kommuera på vuxepsykområdet

Läs mer

Smärtlindring vid medicinsk abort

Smärtlindring vid medicinsk abort Smärtlidrig vid medicisk abort EN JÄMFÖRANDE STUDIE VETENSKAPLIGT ARBETE UNDER ST ELIN SJÖLANDER HANDLEDARE MARIE BOLIN Itroduktio Smärta vid medicisk abort valig, smärtlidrig vid medicisk abort dåligt

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING Lika arbete 2013-2014 Persoalehete 2014-12-08 Dr. P 2014/289 1 Iledig Diskrimierigslage (DL) föreskriver att löekartläggig ska geomföras vart tredje år i syfte att upptäcka,

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser)

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser) KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömige avser) Orgaisatio Faktorer att bedöma Påverkar förädrige? Kosekves av förädrige Kosekvesbeskrivig Åtgärdsförslag Asv. sig Klart datum

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker Risk (möjlighet att e egativ RiskID Beskrivig av risk 4.1 R1 Öskemåle kommer osorterat och geererar måga aalyser - ökad arbetsisats och kostader Ma hittar ite 4.1 R2 produktera i lista 4.2 R3 Svårigheter

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola Stågeässkola 1 Presetatio av skola Stågeässkola är e F-6 skola i Brastad, Lysekils kommu. Skola har uder läsåret 2011-2012 haft i geomsitt 235,

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe Databasdesig Förstudie, behovsaalys ER-modellerig Kravspecifikatio För att formulera e kravspecifikatio: Idetifiera avädare Studera existerade system Vad

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Resultat av läkarförbundets fortbildningsenkät 2006

Resultat av läkarförbundets fortbildningsenkät 2006 Ekätsammaställig 2007-09-12 Politik och professio Resultat av läkarförbudets fortbildigsekät 2006 Läkarförbudets fullmäktige beslöt 2004 att förbudet ska verka för att arbetsgivare tillskjuter fiasiella

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för Statistik Tetame i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäg) 6 mars 004, klocka 14.00-19.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formelsamlig (med

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK UMEÅ UNIVERSITET Istitutioe för matematisk statistisk Statistiska metoder, 5 poäg MSTA36 Peter Ato LÖSNINGSFÖRSLAG 005-10-6 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistiska metoder, 5 poäg

Läs mer

Fortbildningsenkät Sveriges läkarförbund

Fortbildningsenkät Sveriges läkarförbund Fortbildigsekät 2007 Sveriges läkarförbud Iehåll 1. Läkarförbudets fortbildigsekät 2007... 2 2. Sammafattig... 2 2.1. Resultat 2007 aställda läkare... 2 3. Iterutbildig... 5 3.1. Uppdelat på befattig...

Läs mer

Sammanfattning av Socialstyrelsens kundundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? -vårdboende i Helsingborg år 2017

Sammanfattning av Socialstyrelsens kundundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? -vårdboende i Helsingborg år 2017 Sammafattig av Socialstyrelses kududersökig Vad tycker de äldre om äldreomse? -vårdboede i år 17 17-11-15 Vård- och omssförvaltige s stad Christia Hammarlud Admiistrativ hadläggare Sammafattig Socialstyrelse

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. Översikte grudar sig på e iveterig, som hela tide är pågåede. Atalet och urval av ärede ka komma att förädras

Läs mer

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Visst kan man faktorisera x 4 + 1 Visst ka ma faktorisera + 1 Per-Eskil Persso Faktoriserig av polyomuttryck har alltid utgjort e svår del av algebra. Reda i slutet av grudskola möter elever i regel dea omvädig till multiplikatio med hjälp

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin Föreläsig 6 732G70, 732G01 Statistik A Föreläsigsuderlage är baserade på uderlag skriva av Karl Wahli Kapitel 6 Iferes om e populatio Sid 151-185 Puktskattig och itervallskattig Statistisk iferes om populatiosmedelvärde

Läs mer

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen!

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen! Succékoferese är tillbaka! Kviohälsa 2012 Koferese som ger dig y kuskap och de seaste forskige! Sexologi - så blir du bättre på att möta sexuella frågor och problem Lär dig mer om gyekologisk cacer! Multikulturell

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tetame Metod C vid Uppsala uiversitet, 160331, kl. 08.00 12.00 Avisigar Av rättigspraktiska skäl skall var och e av de tre huvudfrågora besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett ytt pappersark

Läs mer

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28 Ågfärja eller Oceapire? Stadsbyggadsförvalti Iledade lokaliserigsstudie av kogress/hotel ceter i cetrala Helsigborg 2008-04-28 Bakgrud Utredigar som ligr till uderlag för Stadsbyggadsförvaltis iledade

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25 TJÄNSTSKRIVLS Hadläggare atum Äredebeteckig Johaa Kidqvist -05- KS /05 50 Kommufullmäktige Markavisigsavtal för och försäljig av fastighete Gesälle 5 Förslag till beslut Kommufullmäktige godkäer förslag

Läs mer

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45 Pressmeddelade Frå Regiokasliet 2008 04 22 19:45 Regiofullmäktige 22 april 989 miljoer plus för Västra Götaladsregioe Västra Götaladsregioe redovisar e vist på 989 miljoer för 2007. Det visar årsredovisige

Läs mer

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning Väge till eergiklassad persoal Kurskatalog Fastighetsautomatio www.siemes.se/utbildig Vi ka ge er vad som krävs Fastighetsägare påverkas av EU s direktiv om byggaders eergiprestada. Ett område behadlar

Läs mer

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I Föreläsig 5 732G04 Surveymetodik 732G19 Utredigskuskap I Dages föreläsig Klusterurval Estegs klusterurval Tvåstegs klusterurval Klusterurval med PPS 2 Klusterurval De urvalsdesiger som diskuterats hittills

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för statistik Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 5 jui 004, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Asvarig lärare: Övrigt: Bifogad formel-

Läs mer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer Förslag Riktlijer Övergripade riktlijer för lokaliserig Följade övergripade riktlijer gäller vid prövig av vidkraftsetablerigar. Riktlijera gäller för stora verk, 14-15 meter där gräse edåt är verk med

Läs mer

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen 2013-10-26 med lösningar

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen 2013-10-26 med lösningar TMS36: Dataaalys och statistik Tetame 03-0-6 med lösigar Examiator och jour: Mattias Sude, tel. 0730 79 9 79 Hjälpmedel: Chalmersgodkäd räkare och formelsamlig formelsamlig delas ut med teta). Betygsgräser:

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. OBSERVERA att översikte grudar sig på e iveterig, som ite är klar! Atalet ärede och urval av ärede ka komma att

Läs mer

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.1-10.3) Ordlista till NCT Hypothesis testig Null hypothesis Alterative hypothesis Simple / composite Oe-sided /two-sided Reject Test statistic Type

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripade perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplasmål (i sammafattig) Miljöperspektiv Förskola ska sträva efter att varje bar Iteratioellt perspektiv utvecklar si idetitet och käer trygghet i de, utvecklar

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 osby årsredovisig 2010 i e håll Omslagsbilder. Framsida f.v. Det bjöds på rodellkakor är cirkulatiosplatse ivigdes. Kostverket Nosko - besök frå uderjorde i rodelles

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

F19 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Hypotesprövning för en differens mellan två medelvärden

F19 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Hypotesprövning för en differens mellan två medelvärden Stat. teori gk, ht 006, JW F19 HPOTESPRÖVNING (NCT 11.1-11.) Hypotesprövig för e differes mella två medelvärde Samma beteckigar som vid kofidesitervall för differes mella två populatiosmedelvärde: Medelvärde

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PC106/PC145 Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 4/5 014 Hel- och halvfart VT14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare: Niklas Frasso

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 3 mars 8 Te i kurse HF3, 6H3, 6L3 MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK, Te i kurse HF ( Tidigare k 6H3), KÖTEORI OCH MATEMATISK STATISTIK, Skrivtid: 8:5-:5 Hjälpmedel:

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej Itervallskattig c 005 Eric Järpe Högskola i Halmstad Atag att vi har ett stickprov x,..., x på X som vi vet är Nµ, σ me vi vet ej värdet av µ = EX. Då ka vi beräka x, vvr skattig av µ. För att få reda

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00 0.01.007 Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 0 jauari 007, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt miiräkare. Asvarig lärare: Haah Hall Övrigt:

Läs mer

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 Uiversitetsövergripade resultatredovisig: Tabellsammaställig, frekveser GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 ANALYS OCH UTVÄRDERING maj 2013 1. Hade du ågo arbetslivserfarehet ia du påbörjade dia studier vid Göteborgs

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Tetame Psykologi Kurskod: PC106, Kurs 6: Idivide i ett socialt sammahag (15 hp) och PC145 Datum: 5/5-013 Hel- och halvfart VT 13 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tetame Metod C vid Uppsala uiversitet, 160928, kl. 14.00 18.00 Avisigar Av rättigspraktiska skäl skall var och e av de tre huvudfrågora besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett ytt pappersark

Läs mer

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur PORTFOLIO Lisa Heller, Chalmers Arkitektur Kadidatarbete - Highlie Hede, våre 2015 axoometri Highlie Hede är e förkroppsligad dröm om publika fuktioer itegrerade med varadra på ett öppet och dyamiskt sätt.

Läs mer

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör 2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe,

Läs mer

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning ydkraft Nät AB, Tekiskt Meddelade för Jordigsverktyg : Dimesioerig, kotroll och besiktig 2005-04-26 Författare NUT-050426-006 Krister Tykeso Affärsområde Dokumettyp Dokumetam Elkrafttekik Rapport 1(6)

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det fis iget så praktiskt som e bra teori" November 2011 Bakgrud Stadardiserig E saolikhetsekvatio Kosekves av stora tales lag Stora tales lag ger att är slumpvariablera X i är oberoede, med e och samma

Läs mer

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider...

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider... Ekel slumpvadrig Sve Erick Alm 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) Iehåll 1 Iledig 2 2 Apa och stupet 3 2.1 Passagesaolikheter............................... 3 2.2 Passagetider....................................

Läs mer

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad. Masshaterig Ca 415.000m 3 = 600.000 to Dessa mägder ska Stockholms Stad trasportera varje måad. The Capital of Scadiavia Sida 2 Till varje km väg som ska byggas behövs ytor på ca 4000m 2 för: Etablerig

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator Desig möster Desig möster Commad Active object Template method Strategy Facade Mediator Commad Ett av de eklaste desig möstre Me också mycket avädbart Ett grässitt med e metod Comm ad do()

Läs mer

Deltagande personal skapar sin egen hälsa

Deltagande personal skapar sin egen hälsa Deltagande personal skapar sin egen hälsa Föredrag vid konferensen Sjukvård och hälsa går det ihop? Göran Ejlertsson Professor i folkhälsovetenskap 1 Sluta plåstra hälsoskapande arbetsplatser inom hälso-

Läs mer

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015 11-12 ovember 2015 förebygg.u Om att vara ahörig till EN missbrukare S sida 5 När mamma eller pappa sitter i fägelse S sida 4 Ett kvitto på att vi är på rätt väg Foto Sofia Sabel Nia Gual Årets förebyggare

Läs mer

Frisörens arbetsmiljö

Frisörens arbetsmiljö Frisöres arbetsmiljö Iehåll De goda arbetsmiljö 3 Saloge som arbetslokal 4 Hälsa 9 Riskmomet i arbetet 11 Hygie 15 Belastigsergoomi 17 Arbetsklimat 18 Säkerhet 21 Rå, hot och våld 23 Miljöavfall 25 Tips

Läs mer

Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar för kärntekniska anläggningar

Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar för kärntekniska anläggningar SSI-rapport 93-20. c.. a; I ii- rostaaress Postadress (jatuaaress Gatuadress Telefo leiero JtatCUS StralSkyaasiStltUt Box 60204 Karoliska sjukhuset 08-729 71 00 stilish Raduo PiotcLiui Istmm 104 01 STOCKHOLM

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

YTTRE CENTRUM, SÖDRA

YTTRE CENTRUM, SÖDRA TECKENFÖRKLARING Barrskog ge vä Lövskog Gräsmarker Impedimet SETHS HAGE Parker Nygata ge ä av Grö Gårdspark Sofia gata Gröig Allé sv ä ge Trädgårdar dra Sto rga Bostadsträdgårdar Ha ta lla ryd Villaträdgårdar

Läs mer