Stadsbyggande och farligt gods

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stadsbyggande och farligt gods"

Transkript

1 Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004

2 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Iehåll Tätare stad med fullgod säkerhet Riskhäsy i plaprocesse... 4 I detta häfte föreslår vi eklare och tydligare riktlijer för Malmös stadsbyggade är det gäller riskbedömigar för farligt gods. Förslaget iebär att: atalet vägar för farligt gods blir färre e bebyggelseram skapas för att klargöra vid vilka avståd frå trasportvägara e riskbedömig behöver göras. Motstridiga itresse... 5 De täta stades fördelar... 6 Otydlighet om behovet av riskaalyser... 7 Förslag till trasportät för farligt gods.. 8 Förslag till bebyggelseram Situatioe idag Riskbedömig med förslage Iga mäiskor ska behöva bo eller arbeta så ära vägar eller järvägar att de löper oödig risk att drabbas av olyckor med farligt gods. Därför görs riskbedömigar vid detaljplaer och bygglov som ligger i område ära trasportvägara för farligt gods. Idag sakas atioella riktlijer för vid vilka avståd frå trasportvägara riskbedömigar ska göras. Det fis ite heller ågo samsy mella t ex bradkåre, lässtyrelse, Baverket och Vägverket om vilka avståd som är befogade. Detta leder ofta till att hadläggige av detaljplaer och bygglov blir utdraga och kostsamma. bebyggelseram Adra åtgärder Balaserad riskhäsy Utgåede väg för farligt gods Bibehålle väg för farligt gods Vägätet för farligt gods föreslås reduceras till att edast omfatta rigvägara och de större ifartslede- ba dra Sö a ba rps s to ffa Sta Alterativ a ba go ds Yt tre Öresudsba a Kotietalbaa Malmö C Yst ad ba a Trelleborgsbaa Befitlig järväg för gods Plaerad järväg för gods På låg sikt eftersträvas e yttre godsbaa som ka leda järvägsgodset ytaför tätbebyggelse. 2 Göteborgs stadsbyggadskotor har med si översiktspla för trasporter av farligt gods ambitioe att skapa ett uderlag till e atioell policy. Stadsbyggadskotoret stödjer iitiativet och drar i dea pm samma slutsatser som Göteborg. Förslag till ytt ät för farligt gods st am a ra. Malmö arbetar på måga sätt för att bevara e tät och kocetrerad stad. E god, mågsidig och späade stadsmiljö är viktigt för Malmöbora och e betydelsefull faktor för företag som vill etablera sig här. Att skapa e tät och levade stad är kaske det eskilt viktigaste målet för att uppå e lågsiktigt hållbar stadsstruktur. Därför är e avvägig mella säkerhets- och stadsbyggadsitressea ödvädig. Avsikte med vårt förslag är att skapa tydliga riktlijer uta att göra avkall på vare sig säkerhete eller stadsmiljö. I förslaget blir atalet gator i vägätet för farligt gods färre. Bl.a. utgår vägar som leder till få verksamheter och där mägde farligt gods bedömts som lite. Förslaget rymmer också e ambitio att på sikt flytta eller avveckla olämpligt placerade verksamheter. På så sätt får vi ett lågsiktigt plaerigsuderlag. I stort sett återstår edast rigvägara och de större ifartsledera. Det är där som det mesta farliga godset trasporteras. När det gäller järvägstrasporter av farligt gods arbetar kommue för att få till ståd e yttre godsbaa. Ett atal osäkra faktorer medför dock att Kotietalbaa tills vidare måste accepteras som järväg för farligt gods.

3 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods JÄRNVÄG Bebyggelsefritt område Tät kotorsbebyggelse Föreslag till bebyggelseram lägs leder för farligt gods För att skapa eklare och tydligare riktlijer vid bygglovshaterig och plaarbete föreslås e bebyggelseram utmed ledera för farligt gods. Följs rame är ma bygger ytt eller bygger om behöver i ormalfallet ite ågo ytterligare riskbedömmig göras. E riskaalys blir däremot ödvädlig om avsteg görs frå bebyggelserame. Järväg: 30 och 80 meter Lägs järväg medges tät kotorsbebyggelse fram till 30 m frå järväges spårmitt. Bostadsbebyggelse med hög boedetäthet medges fram till 80 m frå järväge. Tät bostadsbebyggelse Parkerig mm Väg: 50 och 100 meter Lägs väg medges tät kotorsbebyggelse fram till 50 m frå vägkat och Bostadsbebyggelse fram till 100 m frå vägkat. För skolor, vårdhem m m tillämpas i stort samma avståd som för tät bostadsbebyggelse. För större butiker och köpcetra tillämpas samma avståd som för kotor. Det är e fördel om affäreras lager och parkerig orieteras mot trasportledera. Frågor att diskutera Är det lämpligt att iföra e geerell modell för är häsy skall tas till trasporter av farligt gods? VÄG Bebyggelsefritt område Är de föreslaga reduktioe av trasportäte för farligt gods motiverad? Ka de föreslaga bebyggelserame uppfattas som e god avvägig mella olika itresse? Tät kotorsbebyggelse Tät bostadsbebyggelse Parkerig mm Effektivare plaerig Bibehålla kocetrerad stad

4 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Riskhäsy i plaprocesse Dea pm fokuserar på koflikte mella vilja till ett effektivare markutyttjade i stade och öskemålet att ha lågt utyttjade säkerhetszoer krig trasportleder för farligt gods. Med farligt gods avses här det gods som trasporteras på väg och järväg. Ragerbagårdar och godstermialer är, i motsats till trasportledera, avskilda aläggigar som ka jämföras med idustrier. De behadlas därför ite här. Avsikte är bl a att uderlätta bygglovshaterige och plaprocesse med detaljplaer. Det är av vikt att ma iom kommue och tillsammas med lässtyrelse är överes om vilka geerella avståd till bebyggelse som är rimlig ia e riskaalys behöver göras. Av det skälet föreslås e lågsiktig robust ram för hur marke ärmast trasportledera för farligt gods ka yttjas, e bebyggelseram. Rame ska ta häsy till såväl säkerhetsaspekter som resurshushålligs-, miljö- och stadsbildsaspekter samt ärigslivsaspekter. Avsikte är också att föreslå reviderigar av Malmös trafikföreskrifter vad det gäller påbjuda vägar för farligt gods, d.v.s. de vägar lägs vilka bebyggelserame ska tillämpas. Till grud för pm:e ligger de av Göteborgs stadsbyggadskotor framtaga Översiktspla för sektorsområdet trasporter av farligt gods (1997). Plae behadlar problematike krig och koflikera mella trasporter av farligt gods och föryelse av de bostads- och idustriområde som gräsar till dessa leder. Plae atogs 1999 av Göteborgs kommufullmäktige och fugerar u som uderlag i det löpade i plaarbetet. Lässtyrelse och räddigstjäste har med vissa reservatioer accepterat plaförslaget. Stadsbyggadskotoret delar de målsättig som Göteborg redovisat och har med beäget tillståd fritt fått aväda materialet. I utredige ages också ambitioe att de ska utgöra uderlag för e atioell policy. Dea pm är till stora delar är e sammafattig av det arbete som utförts i Göteborg. De som öskar veta mer och fördjupa sig i bakomliggade beräkigar och värderigar hävisas därför till Göteborgs utredig. Lässtyrelse i Skåe lä har startat ett arbete med att fia e bebyggelseram, på samma sätt som ma gjort i Göteborg. Lässtyrelses beräkigar kommer i vissa stycke att gruda sig på y kuskap iom riskberäkigsområdet, varför det ka fias skäl för Malmö att studera resultatet är det preseteras. Stadsbyggadskotoret delar Göteborgs målsättig om vikte av e bebyggelseram som ager är riskbedömigar är befogade lägs leder för farligt gods 4

5 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Motstridiga itresse Uder de seaste åre har säkerhetsaspekter i vid bemärkelse kommit att ta allt större utrymme i samhällsplaerige. Ett skäl till detta är bl a de ya Pla- och bygglage, PBL, som gjorde att det statliga iflytadet via lässtyrelse fokuserades till ett fåtal frågor, blad dem hälsa och säkerhet. Irättadet av Räddigsverket 1986 har också bidragit till ökat fokus på riskhäsy i samhällsutvecklige. Det ökade itresset för säkerhetsaspekter i stadsplaerige har medfört e ökad kuskap iom området. Det fis måga olika sorters risker i samhället. Trasporter av farligt gods är e av dem. Problematike krig trasportera är dock komplex. E eskild idustri ka flyttas utaför tätbebyggt område för att miska kosekvese av e evetuell olycka. Att miska riskera vid trasporter geom att alägga speciella vägar ebart för farligt gods är däremot i regel samhällsekoomiskt och miljömässigt orimligt. Farligt gods kommer därför med all saolikhet äve i fortsättige få samsas med aa trafik. Det gör att koflikter mella olika itresse måste lösas. Något föreklat ka problematike ses som e avvägig mella följade tre itresseområde: Närigsliv- och trasportitresse, med krav på i pricip fri rörlighet och mista möjliga begräsigar eller kostadsökigar för godstrasportera. Säkerhetsitresse, med krav på att iga mäiskor skall bo och verka i område ära trasportleder där de riskerar att drabbas av olyckor med farligt gods. Resurs- och miljöaspekter i vid bemärkelse, med krav på maximalt utyttjade av cetralt beläga område med bl.a. ärhet till service och goda förutsättigar för kollektivtrafik. På så sätt miskar t ex biltrafike och dess miljöpåverka och traditioella stadsbyggadsekoomiska aspekter tillgodoses. Det ät svårt att driva e samhällsbyggad uta att på ågot sätt prioritera mella dessa itresse. Stadsbyggadskotoret har e avgörade roll i arbetet att fia e balaserad avvägig. Det är svårt att förea e stadsutvecklig med iriktig mot ett effektivare markutyttjade och samtidigt ta full häsy till de säkerhetsitresse som framhålls lägs leder för farligt gods. 5

6 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods De täta stades fördelar Malmö har uder de två seaste deceiera upplevt e ur måga häseede positiv utvecklig. Uder de seaste tio åre har befolkige ökat med ca ivåare per år och stades ärigsliv har kraftigt förädrats. Malmö har på kort tid utvecklats frå idustristad till kuskapsstad. Detta är resultatet av e medvete och lågsiktig strategi. Stades lågsiktiga visio (som bl a redovisas i Översiktspla för Malmö 2000) är att Malmö skall fortsätta utvecklas till e betydelsefull del av Öresudsregioe. De övergripade strategiska måle för att uppå detta ka sammafattas i ågra yckelord: fler arbetstillfälle, social balas, attraktiv stadsmiljö, förstärkt roll som regioalt cetrum samt e robust och lågsiktigt hållbar stadsstruktur. Kommue ka bidra till dessa mål bl.a. med hjälp av e målmedvete strategi för byggade och stadsomvadlig. E god, mågsidig och späade stadsmiljö är viktig för Malmöbora och äve e betydelsefull lokaliserigsfaktor för företag. E förtätig av stade bidrar till att bibehålla Malmös kocetratio med ära till allt. Uderlaget för t ex kollektivtrafik, hadel och aa samhällsservice blir bättre. Mycket ka ås på gåg eller cykelavståd istället för med bil. E fortsatt kocetratio av stade begräsar också behovet av att bebygga jordbruksmarke. Satsigar på e Citytuel öppar möjligheter att utveckla regiotågtrafike. Öskemåle om regioal tågtrafik och ya statioer lägs Kotietalbaa ka då komma att förverkligas. Stora miljövister åstadkommes om y tät stadsbebyggelse uppförs i aslutig till såväl de existerade som de ya statioera. E såda utvecklig skulle vara ett led i att uppå e lågsiktigt hållbar struktur. E effekt av stades positiva utvecklig är att markprisera höjts. Det har i si tur medfört ett accelererat behov av ett effektivare markutyttjade. Dåligt utyttjad idustrimark och öde ytor lägs större trasportleder har därför blivit allt itressatare att ta till vara, både för bostäder och verksamheter. Det har uppstått tillfälle då stadsbyggadskotorets sträva att skapa tät och bärkraftig bebyggelsestruktur ite varit föreligt med de säkerhetsavståd som hävdats lägs trasportleder för farligt gods. Möjlighete att förtäta lägs kollektivtrafikstråk som Citytuel och Kotietalbaa är viktiga islag i sträva mot e lågsiktigt hållbar struktur. 6

7 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Otydlighet om behovet av riskaalyser Tillfredsställade säkerhet bedöms av lässtyrelse och bradkåre ite kua uppås ebart geom olycksförebyggade åtgärder. Därutöver krävs äve skyddsavståd. Det fis iga atioella riktlijer för hur vida sådaa skyddsområde bör vara eller vad de ka avädas till. På ågra ställe i ladet har därför lokala och regioala riktlijer beslutats. Avsteg frå dessa tillåts dock om säkerhetshöjade åtgärder vidtas. I Malmö pågår e diskussio om riskavståde där aktörera tederar aväda olika avståd som utgågspukt för är e riskbedömig bör göras. Vägar för farligt gods Lägs Yttre Rigväge brukar bradkåre hävda ett 60 m bebyggelsefritt område och att e riskbedömig bör ske om bostäder lokaliseras ärmare ä 200 m. Lässtyrelse brukar hävda 100 m. Vägverket rekommederar ett bebyggelsefritt avståd på 50 m. Vägverkets avsikt är dock i huvudsak att säkerställa e trafiksäker ärmiljö för bilistera. Järväg med farligt gods Trasporter av farligt gods på järväg sker iom tätbebyggda område huvudsaklige på Kotietal-baaa. Bradkåre gjorde 2001 e riskaalys för e del av dess sträckig. De rådade trafikbelastige var utgågspukt för utredige. I riskaalyse ages följade säkerhetsavståd frå Kotietalbaa: Iom 0-60 meter frå järväge ases det syerlige olämpligt att plaera y verksamhet eller bygga över huvudtaget. I befitliga byggader bör edast lågt persoalatal fias. Iom meter frå järväge ases det ite lämpligt med boede eller på aat sätt sägliggade. Där bör ite heller verksamheter av publik art som drar till sig större mägder mäiskor yetableras, t ex samligslokaler, köpcetra eller likade. Lämplig verksamhet ka vara lättare idustri med lågt persoal atal. Iom meter ases det ite lämpligt med yetablerig av bostäder och publik verksamhet uta kosekvesreducerade åtgärder. Lämpliga verksamheter ka vara kotor. Lässtyrelse brukar hävda 100 m som gräs ia riskbedömigar behövs. Baverket brukar hävda ett bebyggelsefritt avståd på 25 m, me ite p g a riskera med farligt gods. De riskera ases allt för små. Allt för stora säkerhetsavståd ger ett ieffektivt markutyttjade lägs trafikledera. Det leder i si tur till e utglesig av stade. 7

8 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Förslag till trasportät för farligt gods Vägar för farligt gods Trasportera med vägfordo iom kommue regleras i Allmäa lokala trafikföreskrifter för Malmö stad. Eligt dessa är det geerellt förbjudet att trasportera farligt gods på allmäa gator och vägar. Ett atal vägar är dock udataga detta förbud (se karta). Lässtyrelse beslutar på rekommedatio frå kommue vilka vägar som ska udatas frå förbudet. Frå dessa vägar är det seda tillåtet att kortast lämpliga väg trasportera godset till mottagare. Malmö är och kommer geom sitt geografiska läge att förbli e viktig trasportod i regioe. Det förädrigar som skett iom ärigslivet har dock tillsammas med edläggige av färjeläget i Limham, då Öresudsförbidelse öppades, påverkat trasportbehovet av farligt gods i stade. De absolut största mägdera gods ska förbi Malmö på rigvägara och kommer sälla i i täta boede- eller verksamhetsmiljöer. Det har gjort att vägätet som är rekommederat för trasport av farligt gods och som redovisas i trafikföreskriftera blivit iaktuellt. Det har i si tur lett till att lässtyrelse, med hävisig till de iaktuella karta, motsatt sig detaljplaer, alterativt krävt omfattade riskaalyser. Kosekvese har blivit utdraga och kostsamma detaljplaeprocesser. Äve bygglovshaterige har blivit komplicerad p.g.a. de iaktuella karta. E reviderig av trafikföreskriftera avseede vägätet för farligt gods ska ite bara vara e apassig till dages trafiksituatio. Avsikte är också att få ett uderlag som ger stabilare förutsättigar för e god lågsiktig samhällsplaerig. Av det skälet föreslås edast de vägar där farligt gods beräkas kua tillåtas uder överskådlig tid igå i ätet. Förslaget iebär således e reducerig av vägar för farligt gods. I pricip föreslås edast rigvägara och de större ifartsledera kvarstå som lämpliga. Det är på dessa det mesta farliga godset trasporteras. Utgår gör bl a de vägar som går till få avämare och där mägde farligt gods bedömts som förhålladevis lite. I be- Vägätet tillåtet för farligt gods föreslås reduceras till rigvägara och de viktigaste ifartsledera. Vägar till få avämare och med lite mägd farligt gods utgår. Att rekommedera eskilda gator för Utgåede väg för farligt gods Bibehålle väg för farligt gods 8 farligt gods iom reodlade idustriområde är ite relevat, därför utgår äve de.

9 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods dömige ligger också e ambitio att på sikt avveckla eller omlokalisera cetrala eller på aat sätt olämpligt placerade verksamheter som kräver trasporter av farligt gods. Av det skälet utgår t ex vägara till Sorgefri och Sofieluds idustriområde. Att rekommedera eskilda gator för farligt gods iom reodlade idustriområde där hastighete dessutom är låg, är ite relevat. Därför utgår äve de. Lägs de kvarståede rekommederade vägara ska häsy tas till de föreslaga bebyggelserame som redovisas i ästa kapitel. Järväg med farligt gods Kotietalbaa i detta sammahag tills vidare accepterats som led för farligt gods. I övrigt förekommer det trasporter av farligt gods på i pricip alla befitliga järvägsspår i kommue. Nämas bör att Limhamsbaa ite föreslås igå i järvägsätet för farligt gods. Farligt gods kommer ite heller att trasporteras i de plaerade Citytuel. Kotietalbaas begräsade tidsperspektiv för godstrasporter gör det tveksamt om dages trafikbelastig bör avädas som grud för e riskbedömig som påverkar Malmös lågsiktiga samhällsplaerig. Ett atal osäkra faktorer om yttre godsbaas förverkligade gör dock att ba Sö dra st am a Dages lösig med att trasportera farligt gods på Kotietalbaa måste, p g a de miljöproblem gods-trafike orsakar (fram- för allt ur bullersypukt), betraktas som e icke permaet lösig. Malmö har därför uder låg tid, tillsammas med flera adra aktörer, arbetat för att få tillståd e yttre godsbaa utaför de tätbebyggda delara av stade. Reservat för e såda redovisas i Översiktspla för Malmö Ett förverkligade av yttre godsbaa skulle iebära att Kotietalbaa i pricip frigjordes frå godstrafik. ffa Sta a ba go ds Yt tre Öresudsba a Alterativ Kotietalbaa Malmö C aa psb r o st Yst ad ba a Trelleborgsbaa Iom Malmös gräser fis måga järvägsspår med trasporter av farligt gods. Yttre godsbaa är ett av Befitlig järväg för gods Plaerad järväg för gods de stora projekt som Malmö öskar se förverkligade. E yttre godsbaa skulle iebära att mycket godstrafik kude flyttas ut frå Kotietalbaa. 9

10 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Förslag till bebyggelseram VÄG Bebyggelsefritt område Tät bostadsbebyggelse Parkerig mm Tät kotorsbebyggelse JÄRNVÄG Bebyggelsefritt område Tät bostadsbebyggelse Parkerig mm Tät kotorsbebyggelse Såväl ärigslivs- och trasportitresse som allmäa miljö- och resurshushålligsitresse ska kua tillgodoses på ett acceptabelt sätt samtidigt som tillfredsställade säkerhet upprätthålles. Iget av dessa itresse ka tillgodoses fullt ut. Stadsbyggadet försvåras av de stora säkerhetsavståd som ofta framhålls som ödvädiga lägs trasportleder för farligt gods. De åtgärder som vidtas i stadsbyggadet består uder mycket låg tid meda förädrigar av trasporter med farligt gods ka ske sabbt och oförutsägbart. Det ka räcka med att ett företag flyttar eller avvecklas. Stadsbyggadskotoret ka därför ite fia det rimligt att stadsplaerige apassas till e situatio som råder vid ett visst tillfälle vad avser trasporter av farligt gods. Istället bör större häsy tas till de plaerade stadsutvecklige. De riktlijer och ramar som ska fugera som stöd i stadsplaerige måste därför vara lågsiktiga. E föreslage bebyggelseram måste fugera äve vid fluktuatioer i såväl trafikmägder som trasportiehåll. Större fokus borde läggas på olycksförebyggade åtgärder. Asvaret för detta åvilar trasportörera och huvudmäe för ifrastrukture. Trots detta medför Malmös roll, som Sveriges trasportav för de kotietala trafike, att det är rimligt att stade reserverar relativt breda zoer för riskbedömig. Traditioella samhällsekoomiska aspekter talar etydigt för att cetralt och halvcetralt beläge mark skall utyttjas effektivt. Äve miljö- och hushålligsaspekter talar för e förtätig av stade. Det får ite bli så att e överdrive riskhäsy lägs leder för farligt gods medför fler dödade och skadade i de övriga trafike (om stade måste växa geom utbredig och utglesig beräkas trafike och därmed riske för trafikolyckor öka). Äve med häsy till stadsbilds- och barriäreffekter bör obebyggda eller dåligt utyttjade område lägs de stora trasportledera begräsas så att ite stade splittras och bli svåröverskådlig. Det fis således ett behov av e tydlig och mer balaserad riskhäsy som samtidigt uderlättar dialoge krig de skyddsåtgärder som behöver vidtas Bebyggelseram för cetrala och halvcetrala läge Vid utarbetadet av bebyggelserame har flera olika aspekter sammavägts. Häsy har bl.a. tagits till Vägverkets och Baverkets öskemål om bebyggelsefria område på 50 resp. 25 m. För bebyggelse som följer de föreslaga rame behöver ormalt ite ågo riskaalys geomföras. I de fall det uppstår öskemål att uppföra y bebyggelse eller ädra ädamålet med befitlig bebyggelse så att avsteg görs frå de föreslaga rame, krävs e särskild riskaalys. De ka resultera i att kortare avståd till väg och järväg ka medges om det kompeseras med säkerhetshöjade åtgärder. Lässtyrelse i Stockholms lä har t ex i rapporte Riskhäsy vid y bebyggelse frå år 2000, agivit kortare avståd som möjliga ä de som redovisas här. Bebyggelserame krig järvägar och huvudvägar för farligt gods föreslås här för cetrala och halvcetrala läge, precis som i Göteborg, utformad eligt följade: Lägs såväl järväg som väg upprätthålls på ömse sidor ledera ett bebyggelsefritt område på 30 meter. 10

11 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Lägs järväg medges tät kotorsbebyggelse äda fram till det bebyggelsefria området, d.v.s. 30 m frå järväges spårmitt. Sammahålle bostadsbebyggelse med hög boedetäthet medges fram till 80 m frå järväge. Lägs väg medges tät kotorsbebyggelse fram till 50 m frå vägkat och sammahålle bostadsbebyggelse fram till 100 m frå vägkat. Mella 30 och 50 m frå väge medges verksamheter som ite iebär att måga mäiskor vistas där ågo lägre tid. Parkerigsdäck är e täkbar avädig. Skillade till vad som föreslås för järväg förklaras av att saolikhete för e olycka på väg är större ä på järväg. Då speciella terrägförhållade föreligger, t ex i form av brata släter, fis det skäl att apassa rame till detta. Stadsbyggadskotoret avser att återkomma med ett förslag på hur detta ka ske. Det fis äve fall då riskaalyser ka motiveras på lägre avståd ä vad som ages ova. Om bebyggelse t ex föreslås uppföras i lätta kostruktioer och med stora glaspartier måste behovet av riskaalys bedömas frå fall till fall. Bebyggelse ärmast trasportlede ska uppföras med väl sammahålle betogstomme. Några speciella förstärkigsåtgärder därutöver erfordras ormalt ite. De bebyggelsefria områdea skall, för att ge såväl de boede som reseärera e positiv upplevelse, vara vackert utformade. Få persoer skall ormalt vistas iom dem. De får ite iehålla ågra elemet som ka skada vagar eller fordo som spårar ur eller kör av, så att det farliga godset läcker ut, atäds eller på aat sätt aktiveras. Större träd bör kua medges fram till 15 á 20 m frå lede, meda midre träd ka accepteras tätt itill. Vidare ska marke utformas för att förhidra att besi eller likade sprider sig frå e olycksplats. Viss biltrafik och parkerig får förekomma, dock ej ärmare trasportlede ä 15 m. Exempel på tät bostadsbebyggelse (överst till höger) och tät kotorsbebyggesle (ederst). 11

12 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Övrig markavädig Skolor, förskolor, vårdhem m.m. är ofta placerade i ära aslutig till bostadsområde. För dessa verksamheter bör ett avståd gälla som är m lägre ä för bostäder. Det iebär m frå järväg och frå väg. Större butiker och köpcetra är verksamheter vars lokaliserig sker i dialog med företage och kommue. För framför allt köpcetra är ofta trafikorieterade läge, ära de stora trafikledera, de mest eftersökta. Ofta framförs öskemål om att utyttja äldre befitliga idustribyggader tätt itill ledera. Större butiker och köpcetra bör lokaliseras på samma avståd som medges för persoalitesiva verksamheter. Lager och delar av parkerige, framför allt för de aställda, ka medges fram till 30 à 50 meter frå ledera. Större idrotts- och fritidsaläggigar ka vad avser lokaliserig jämföras med skolor och likade. Avståde bör därför vara de samma. Eklare fritidssysselsättigar bör kua medges ärmare trasportledera. Miljöaspektera torde dock vara avgörade för lokaliserige. För befitlig bostads- och kotorsbebyggelse som ligger lägs trasportsledera för farligt gods och som avses bibehållas bör åtgärder vidtas. Åtgärdera ska iebära att säkerhete åtmistoe ärmar sig de som eftersträvas för y bebyggelse. Täkbara åtgärder är att kotorisera bostäder, förstärka fasader, eller uppföra skärmar som ka ge visst skydd mot olyckor. Perifera läge I mer perifera läge torde y bostadsbebyggelse i huvudsak komma att bestå av lättare och midre motstådskraftiga småhus. Atalet mäiskor som kommer att vistas där blir dock över lag färre ä i de cetrala och halvcetrala områdea. Med beaktade av detta bör samma avståd till trasportledera kua accepteras som i de cetralare delara. För köpcetra är ofta trafikorieterade läge de mest eftersökta Övriga vägar Lägs övriga vägar, som ite igår i vägätet för farligt gods, behövs iga riskaalyser och därmed ite ågra kosekvesreducerade åtgärder vidtas. Det gäller äve de vägar som i förslaget utgått ur vägätet för farligt gods. I småhusområde är byggadera i regel midre motstådskraftiga mot olyckseffekter me å adra sida är atalet expoderade mäiskor betydligt färre. 12

13 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Riskbedömig med föreslage bebyggelseram Göteborg har atagit e orm som aväds för att precisera vilka risker som ka tolereras. De iebär att e olycka med tio omkoma får ske högst vart 1000:e :e år och e olycka med 100 omkoma högst e gåg på 1-10 miljoer år. (E vägtrafikolycka med 10 omkoma iträffar i Sverige var 5-10:e år). Seda har ma räkat på riske att e väg- eller järvägsolycka som leder till dödsfall blad mäiskor som vistas i ärhete av väge eller spåret skulle iträffa. Saolikhete för e olycka som iebär sådaa dödsfall har beräkats för e järvägsvag eller e lastbil som passeras e två kilometer låg sträcka där bebyggelse är uppförd eligt de föreslaga bebyggelserame lägs hela sträcka (se tabell eda). Vid beräkige tog ma häsy till att det fis flera olika sorters farligt gods. Godset brukar delas i i ett atal klasser. De farligaste vid trasportolyckor är klassera massexplosiva äme, bräbara gaser, giftiga gaser och oxiderade äme. Olyckor vid trasport av övriga äme bedöms ite leda till ågra dödsfall lägs trasportstråke. Det tidsitervall som ages iom paretes är riske för att e järvägsvag eller e lastbil som passeras geom typområdet e gåg uder ett år ska råka ut för e olycka. Det ka också uttryckas som att det krävs 20 miljoer vagar med massexplosiv vara för att det statistiskt sett ska ske e olycka uder ett år. De redovisade saolikhetera för e olycka är mycket små, avesvärt midre ä vad som ova agavs som tolerabel ivå. Det ger utrymme för betydligt fler järvägsvagar och lastbilar ä de eda för vilke riskberäkige avser. Det ka t.ex. ämas att Kotietalbaa trafikeras av ca 60 godståg/dag. Ugefär 3 % av dessa trasporterar farligt gods, dvs ca 700 om året, varav massexplosiva varor utgör e mycket lite del. Som e jämförade värderig ka följade sammaställig av de idividuella riske att dö iom ett år av olika verksamheter eller hädelser vara av itresse. Sammaställige baseras på egelsk statistik. Blixtedslag 1 på 10 miljoer Spela fotboll 1: Bli överkörd 1: Köra bil 1:6 000 Ifluesa 1:5 000 Röka 20 cigaretter/dag 1:200 Köra motorcykel 1:50 Geomsittet dödsfall relaterade till farligt gods i de idustrialiserade värde är ett dödsfall per 10 miljoer ivåare. Då det i Sverige edast har dött e perso vid trasport av farligt gods seda 1950, det var 1987, ka ma ata att säkerhete är högre i Sverige ä på adra håll i västvärde. I Sverige har uder samma period ca dött i vägtrafikolyckor. E egelsk forskargrupp, Spaceguard survey, har bedömt riske för att e komet kommer att träffa jorde och döda e fjärdedel av befolkige till 1: år. Saolikhete för e viss perso ska dö vid ett sådat tillfälle blir 1 på 2 miljoer. (Källa: Översiktspla för sektorsområdet trasporter av farligt gods, Göteborgs stadsbyggadskotor 1997.) Risk för farligt-gods-relaterad dödsolycka med föreslage bebyggelseram (för e vag på e sträcka av två km - se texte ova) Massexplosiva äme Järväg 4,8 x 10-8 (E olycka per 20 miljoer år) Väg 1,6 x 10-7 (E olycka per 6 miljoer år) Bräbara gaser Järväg 9,0 x (E olycka per e miljard år) Väg 2,9 x 10-9 (E olycka per 350 miljoer år) Giftiga gaser Järväg 1,8 x 10-9 (E olycka per 550 miljoer år) Väg 6,0 x 10-9 (E olycka per 165 miljoer år) Oxiderade äme Järväg 2,0 x (E olycka per 50 miljarder år) Väg 4,5 x 10-9 (E olycka per 225 miljoer år) Att spela fotboll är mågfallt farligare ä att vistas vid e väg där det trasporteras farligt gods. 13

14 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Adra åtgärder Säkerhetsavståd är e för samhället mycket dyr form av försäkrig och som edast dämpar effekte av e olycka. Större uppmärksamhet bör istället riktas mot att miska saolikhete för att olycka över huvud taget sker. Det ka göras på flera olika sätt. Trasportledera ka t.ex. förbättras geom fysiska åtgärder som leder till jämare farthållig, lugare trafiktempo och midre spårbildig. Det ka också vara fråga om åtgärder i området brevid vägara, där olika fysiska hider ka behöva avlägsas för att miska riske för skador på laste vid e avkörig. Ökad uppmärksamhet av väguderhållet på vägar med farligt godstrasporter och ökad hastighetsbevakig ka vara välmotiverat. Åtgärder som dessa skulle ligga i lije med vägverkets ollviso, som iebär att ige ska behöva dödas eller skadas i trafike. Åtgärder ka också vidtas för att göra trasportrutiera säkrare geom t.ex. sträga föreskrifter för förpackig, takbils- och takvagskotruktioer, sammasättig av tågsätt, utbildig av förare mm. Detta är också e utvecklig som accelererat de seaste deceiera. Trasportera har blivit säkrare äve om mycket äu ka göras. Bristfälliga trasportleder eller rutier får ite vara motiv för skadebegräsade åtgärder i form av stora skyddsområde. Därutöver fis det skäl att ytterligare begräsa eller styra trasporter med de allra farligaste ämea eller gasera. Blad strategiera i Översiktspla för Malmö 2000 igår att på sikt flytta ut miljöstörade och trasportitesiva verksamheter frå stades cetrala delar för att ersätta dem med icke miljöstörade verksamheter och bostäder. Verksamheter som alstrar farligt gods föreslås istället lokaliseras utaför tätbebyggda område. Översiktsplae visar också på ya trasportleder för farligt gods. E såda är de yttre godsbaa som föreslås ersätta kotietalbaa. 14

15 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods 15

16 Övriga dialog-pm Mål och strategier Malmös statiosära område Miljökvalitetsormer Plaerig för ärigslivet Frå Värhem till Dalapla Hyllievåg och södra Malmö Söder om Dalapla Regioal strategi för Malmö Mer och bättre ierstad Stadsbyggade och farligt gods Dea Dialog-pm fokuserar på de otydlighet som fis är det gäller behovet av riskhäsy lägs trasportleder för farligt gods. Vid plaerig av y bebyggelse och vid förädrigar i befitlig bebyggelse är det ageläget att alla berörda aktörer är överes om är riskhäsy måste tas. Idag medför oklarheter iom området ofta till förseig av pla- och bygglovärede. I skrifte framförs två förslag med målsättig att uderlätta plaprocesse och samtidigt uppå e balaserad riskhäsy. Det ea är att Malmös vägät för trasporter av farligt gods revideras och apassas till dages trasportsituatio och samtidigt uderlättar utvecklige mot e god lågsiktig samhällsutvecklig. Det adra förslaget är att precisera e ram för hur marke ärmast trasportledera ka avädas uta krav på omfattade riskaalyser. Aktualiserig av Malmös översiktspla Dialog-pm är e serie häfte som iehåller uderlag för aktualiserig av Malmös översiktspla. Iformatio och samråd krig dessa pm plaeras uder våre Därefter kommer materialet att sammaställas till ett skriftligt förslag om översiktsplaes aktualitet och geomförade. Detta förslag kommer att ställas ut och remissbehadlas och därefter tas upp för beslut i kommufullmäktige. Ett arbetsprogram med riktlijer för aktualiserige godkädes av kommustyrelse i oktober 2003 och ka beställas frå stadsbyggadskotoret. Dea pm har utarbetats av Keeth Fryklader (asvarig), A-Margret Rudqvist och Göra Johasso, översiktsplaeavdelige, Malmö Stadsbyggadskotor.

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad. Masshaterig Ca 415.000m 3 = 600.000 to Dessa mägder ska Stockholms Stad trasportera varje måad. The Capital of Scadiavia Sida 2 Till varje km väg som ska byggas behövs ytor på ca 4000m 2 för: Etablerig

Läs mer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer Förslag Riktlijer Övergripade riktlijer för lokaliserig Följade övergripade riktlijer gäller vid prövig av vidkraftsetablerigar. Riktlijera gäller för stora verk, 14-15 meter där gräse edåt är verk med

Läs mer

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR ÅHUS IDAG Åhus präglas av sitt läge vid Helgeås myig i ett kustområde med milslåga sadsträder, tallskog i ett småkuperat dyladskap och magra ägsmarker i mot lad. E tuseårig

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28 Ågfärja eller Oceapire? Stadsbyggadsförvalti Iledade lokaliserigsstudie av kogress/hotel ceter i cetrala Helsigborg 2008-04-28 Bakgrud Utredigar som ligr till uderlag för Stadsbyggadsförvaltis iledade

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25 TJÄNSTSKRIVLS Hadläggare atum Äredebeteckig Johaa Kidqvist -05- KS /05 50 Kommufullmäktige Markavisigsavtal för och försäljig av fastighete Gesälle 5 Förslag till beslut Kommufullmäktige godkäer förslag

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning ydkraft Nät AB, Tekiskt Meddelade för Jordigsverktyg : Dimesioerig, kotroll och besiktig 2005-04-26 Författare NUT-050426-006 Krister Tykeso Affärsområde Dokumettyp Dokumetam Elkrafttekik Rapport 1(6)

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör 2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Bilaga 1 Schematisk skiss

Bilaga 1 Schematisk skiss Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker Risk (möjlighet att e egativ RiskID Beskrivig av risk 4.1 R1 Öskemåle kommer osorterat och geererar måga aalyser - ökad arbetsisats och kostader Ma hittar ite 4.1 R2 produktera i lista 4.2 R3 Svårigheter

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Planområdets förutsättningar

Planområdets förutsättningar Plaområts förutsättigar Bjärehalvö är atursköa le av Halladsåse som sticker ut i Kattegatt. Åse bildar gräs mella ladskape Hallad och åe. Halladsåse ligger till största le i åe och sträcker sig frå Örkelljuga

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för statistik Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 5 jui 004, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Asvarig lärare: Övrigt: Bifogad formel-

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik Sammafattig, del I G. Gripeberg Aalto-uiversitetet 2 oktober 2013 G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet) MS-A0409 Grudkurs i diskret matematiksammafattig, del 2Ioktober

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

Kompletterande utredning kring Limhamnsspåret

Kompletterande utredning kring Limhamnsspåret Kompletterade utredig krig Limhamsspåret Pp 6012 + Tillägg till plaprogram för kvartere SKOLAN, GÄDDAN m fl. i Malmö Malmö stadsbyggadskotor, mars 2009 Iehåll Bakrud Syfte Latmäe Cerealias verksamhet och

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Visst kan man faktorisera x 4 + 1 Visst ka ma faktorisera + 1 Per-Eskil Persso Faktoriserig av polyomuttryck har alltid utgjort e svår del av algebra. Reda i slutet av grudskola möter elever i regel dea omvädig till multiplikatio med hjälp

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I Föreläsig 5 732G04 Surveymetodik 732G19 Utredigskuskap I Dages föreläsig Klusterurval Estegs klusterurval Tvåstegs klusterurval Klusterurval med PPS 2 Klusterurval De urvalsdesiger som diskuterats hittills

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PC106/PC145 Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 4/5 014 Hel- och halvfart VT14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare: Niklas Frasso

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för Statistik Tetame i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäg) 6 mars 004, klocka 14.00-19.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formelsamlig (med

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

Från Revisionen :30

Från Revisionen :30 Pressmeddelade Frå Revisioe 2008 11 17 15:30 Revisorera om psyksamverka i Sjuhärad och Skaraborg: Förutsättigara fis me ka yttjas bättre! Förutsättigara för samarbete mella regioe och kommuera på vuxepsykområdet

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede.

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede. VÄSTIA DUSJROM Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjorike alterativ på markedet. Tilpasigs-mulighetee er este ubegresede. HML Hjelpemiddel-leveradøre AS Braderudv. 90, 2015

Läs mer

Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28

Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Plaerigsförutsättigar Kommuomfattade översiktspla 2016 2015-09-28 Stradskydd och LIS-område Kari Adersso, kari.adersso@solleftea.se Asvarig tjästema Uppdaterad 20150929 Läsavisig till detta häfte De slutliga

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a%

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a% pl a e r i gs s t r a t e g i e r f ö r h å l l b ar utveckl i g i M ar i estad.how to grow.how ot to grow Det går ite bygga hållbara miljöer, me det går att plaera och bygga miljöer som stöder och uppmutrar

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

Räkning med potensserier

Räkning med potensserier Räkig med potesserier Serier (termiologi fis i [P,4-4]!) av type P + + + + 4 +... k ( om < ) k + + + + P 4 4 +... k k! ( e för alla ) k och de i [P, sid.9, formler 7-] som ärmast skulle kua beskrivas som

Läs mer

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det fis iget så praktiskt som e bra teori" November 2011 Bakgrud Stadardiserig E saolikhetsekvatio Kosekves av stora tales lag Stora tales lag ger att är slumpvariablera X i är oberoede, med e och samma

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

YTTRE CENTRUM, SÖDRA

YTTRE CENTRUM, SÖDRA TECKENFÖRKLARING Barrskog ge vä Lövskog Gräsmarker Impedimet SETHS HAGE Parker Nygata ge ä av Grö Gårdspark Sofia gata Gröig Allé sv ä ge Trädgårdar dra Sto rga Bostadsträdgårdar Ha ta lla ryd Villaträdgårdar

Läs mer

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}. rmi Halilovic: EXTR ÖVIGR SOLIKHETER GRUDLÄGGDE BEGRE OH BETEKIGR Utfall Resultat av ett slumpmässigt försök. Utfallsrummet ägde av alla utfall (beteckas oftast med Ω ). Hädelse E delmägd av utfallsrummet.

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}: CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA EGUJÄA SPÅK (8p + 6p). DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följade NFA över alfabetet {,}:, a) kovertera ovaståede till e miimal

Läs mer

Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar för kärntekniska anläggningar

Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar för kärntekniska anläggningar SSI-rapport 93-20. c.. a; I ii- rostaaress Postadress (jatuaaress Gatuadress Telefo leiero JtatCUS StralSkyaasiStltUt Box 60204 Karoliska sjukhuset 08-729 71 00 stilish Raduo PiotcLiui Istmm 104 01 STOCKHOLM

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Itroduktio till etik (2) Niklas Möller (moller@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 Dages program: Itroduktio till argumetatiosaalys Itroduktio till etiska teorier: q Kosekvetialism q Deotologi q Dygdetik Rullade

Läs mer

Z-Testet. Idè. Repetition normalfördelning. rdelning. Testvariabel z

Z-Testet. Idè. Repetition normalfördelning. rdelning. Testvariabel z Repetitio ormalfördelig rdelig Z-Testet X i. Medelvärdets fördelig:.stadardiserad ormalfördelig: N (, ) X N, X X N (, ) N (,) X N, X N(,) 3. Kvatiler: uwe.meel@math.uu.se Vad gör g r Z-testetZ? H : e ormalfördelad

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe Databasdesig Förstudie, behovsaalys ER-modellerig Kravspecifikatio För att formulera e kravspecifikatio: Idetifiera avädare Studera existerade system Vad

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra materiallyft Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkert truckarbete Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin Föreläsig 5 73G70, 73G01 Statistik A Föreläsigsuderlage är baserade på uderlag skriva av Karl Wahli Kapitel 5 Stickprovsteori Sid 15-150 Statistisk iferes Populatio (äve målpopulatio) = de (på logisk väg

Läs mer

Bebyggelseutveckling Kvarter för arbete

Bebyggelseutveckling Kvarter för arbete Bebyggelseutvecklig Kvarter för arbete Verksamheter Verksamheter som ka vara störade me som itegreras med övrig stadsstruktur. Verksamheter som ka kombieras med äraliggade bostäder Gestaltig Gatuätet iom,

Läs mer

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Extrem prestada Nu uta BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Formar för kall och varm mat BPA-fritt kommersiellt produktsortimet för livsmedelsservice Rubbermaid Commercial har

Läs mer

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner. Föreläsig 12 LV1, Torsdag 12/10 Upplägg 1. Kofidesitervall för proportioer. 2. Kofidesitervall för skillade mella två proportioer. 3. Grafteori Kofidesitervall för proportioer Atag att vi vill skatta adele

Läs mer

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN DRA UT MITTSEKTIONEN MED INSTALLATIONSSCHEMAT. INNEHÅLL 8808 8805 Larmehet 03CB0364A 10SA0623A Kablage Moterigspåse KA0001STSAA Ultraljudsesorer 04PC3600B 8800USER

Läs mer

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.1-10.3) Ordlista till NCT Hypothesis testig Null hypothesis Alterative hypothesis Simple / composite Oe-sided /two-sided Reject Test statistic Type

Läs mer

Vindkraft i Markbygden

Vindkraft i Markbygden Vidkraft i Markbygde Ett regioalt idustriprojekt iom föryelsebar eergi Markbygde Vid AB har hos lässtyrelse asökt om tillståd till att etablera e mycket stor vidkraftaläggig i Markbygde i de västra delara

Läs mer

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur PORTFOLIO Lisa Heller, Chalmers Arkitektur Kadidatarbete - Highlie Hede, våre 2015 axoometri Highlie Hede är e förkroppsligad dröm om publika fuktioer itegrerade med varadra på ett öppet och dyamiskt sätt.

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Kompletterande kurslitteratur om serier

Kompletterande kurslitteratur om serier KTH Matematik Has Thuberg 5B47 Evariabelaalys Kompletterade kurslitteratur om serier I Persso & Böiers.5.4 itroduceras serier, och serier diskuteras också i kapitel 7.9. Ia du läser vidare här skall du

Läs mer

DELTA-samverkan januari - april 2003

DELTA-samverkan januari - april 2003 Beställarförbudet DELTA på Hisige Tjästeutlåtade Dr 2003/17 På Hisige Sekretariatet, JJ 2003-05-27 DELTA-samverka jauari - april 2003 Jag stod och pratade med grae över staketet. Då berättade grae att

Läs mer

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre

Läs mer

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson Möjligheteras Sölvesborg Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och späade Helée Björklud och Peter Jeppsso Socialdemokrateras program för Sölvesborgs kommu 2010-2014 2 VI ACCEPTERAR INTE

Läs mer

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning Väge till eergiklassad persoal Kurskatalog Fastighetsautomatio www.siemes.se/utbildig Vi ka ge er vad som krävs Fastighetsägare påverkas av EU s direktiv om byggaders eergiprestada. Ett område behadlar

Läs mer

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering. Aktiverig mobil app 1 Aktiverig mobil app Aktiverig mobil app aväds för att koppla e eskild avädare till Visma Agdas mobilapplikatio. Applikatioe ka edast avädas av eskilda avädare med förtroederapporterig.

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 3 mars 8 Te i kurse HF3, 6H3, 6L3 MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK, Te i kurse HF ( Tidigare k 6H3), KÖTEORI OCH MATEMATISK STATISTIK, Skrivtid: 8:5-:5 Hjälpmedel:

Läs mer

Gallring. en handledning från BillerudKorsnäs Skog. 4 dec 2013

Gallring. en handledning från BillerudKorsnäs Skog. 4 dec 2013 Gallrig e hadledig frå BillerudKorsäs Skog 1 4 dec 2013 Riktlijer Miljö- och Kvalitet Vi arbetar aktivt med att städigt förbättra vår verksamhet för att med hög kvalitet och miljöhäsy uppfylla våra kudförvätigar.

Läs mer

Markberedning. en handledning från Korsnäs Skog. 27 april 2009

Markberedning. en handledning från Korsnäs Skog. 27 april 2009 Markberedig e hadledig frå Korsäs Skog 1 27 april 2009 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: 080507 Upplaga: r 11 Ersätter: 051121 Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer

Läs mer

4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER

4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER Eligt Naturvårdsverkets uppskattig utsätts ugefär 30 % av befolkige i Sveriges större städer för bullerivåer som överskrider riktvärdet utomhus vid bostäder, 55 db(a). I Stockholm är de adele betydligt

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs

Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs Platerig e hadledig frå BillerudKorsäs 26 aug 2013 1. Vi följer lagstiftig och miljöcertifierigskrav. Att miljöapassa skogsbruket är vårt övergripade miljömål. Vi tar häsy till verksamhetes miljöaspekter

Läs mer

Röjning en handledning från Korsnäs Skog

Röjning en handledning från Korsnäs Skog Röjig e hadledig frå Korsäs Skog April 2010 1 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: 080507 Upplaga: r 11 Ersätter: 051121 Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer lagstiftig

Läs mer