Jämförande utvärdering och bedömning av måluppfyllelse

Transkript

1 Jämförade utvärderig och bedömig av måluppfyllelse Karaktäristiska aspekter för ädamålet Nollalterativet är ett jämförelsealterativ som ite utgör ågot egetligt alterativ för järvägsutredige. Nollalterativet uppfyller för övrigt ite ädamålet för Hambaa. Alterative B, BÖ och T uppfyller Hambaas ädamål med avseede på säkerställade av framtida godstrasporter på järväg till och frå Göteborgs Ham och övriga idustrier, dubbelspåret ger utökad kapacitet och medverkar till överflyttig av gods till järväg. Uppfylladsgrade är lika stor för de tre alterative. Riksitresset tillgodoses lågsiktigt i samtliga alterativ. Alterative skiljer sig dock åt gällade häsy till miljö, boede, kommual plaerig, geomförade och kostad. Trasportkvalitet och säker trafik Idividriske lägs spåret ökar ret allmät p.g.a. ökade trasporter, me riskivå för krigboede och samhället i övrigt bedöms bli lägre i e tuel jämfört med e öppe spårsträckig. Alterativ T med de lägsta tuelsträckige är därmed bäst ur dea aspekt. Robusthete för godstrafike miskar vid byggade i tuel i jämförelse med de övriga alterative, då det är svårare att komma åt järvägsaläggige i tuel vid e olycka. Regioal utvecklig och barriärverka Alterativ T iebär bäst förutsättigar för samhällsutvecklige i området. Alterativ T skapar också bäst förutsättigar för miskade barriäreffekter. Dages situatio med de barriär, såväl fysiskt som störigs- och riskmässigt, som Hambaa utgör skulle i pricip försvia i e stor del av området. I alterativ BÖ blir exploaterig möjlig iom de sträcka som överdäckas. I övrigt kommer alterativ B och BÖ iebära begräsigar då Hambaa kvarstår som barriär. Miljöpåverka Alterativ B, dubbelspår i befitlig sträckig, medför att Hambaas barriär förstärks, bullersituatioe förvärras och omfattade åtgärder krävs för att få acceptabla bullerivåer. Idividriske lägs spåret ökar p.g.a. ökade trasporter. Alterativet iebär edast midre itråg i Krokägsparke då byggatio sker i befitlig sträckig. Alterativ BÖ ger i jämförelse med alterativ B bättre förutsättigar för boedemiljö på sträcka öster om Bratteråsberget som överdäckas. Överdäckige är också bättre ur risksypukt. För övrigt är kosekvesera desamma som i alterativ B. Alterativet T iebär sammataget e betydligt bättre boedemiljö på stora delar av sträcka. Befitlig Hambaa rivs och y järväg går till stor del uder mark, vilket reducerar påverka frå buller där. I de delar som ite förläggs i tuel kvarstår dock problem med bl. a. höga bullerivåer. Alterativ T medför bättre tillgäglighet mella de orra stadsdelara och älvstrade. Alterativ T medför större påverka på Krokägsparke vid byggadet av tuel. Bl. a. måste ett atal äldre träd tas bort. På sikt medför dock alterativet små kosekveser för olika arters möjlighet till spridig och lågsiktigt skapas bättre förutsättigar för e utvecklig av parke. Tuelalterativet ger störst kosekveser uder byggtide med omfattade sprägig, haterig och trasport av massor, försämrad tillgäglighet och risk för grudvattesäkig. 14

2 Aspekt Alterativ B Alterativ BÖ Alterativ T Nollalterativet Samhällsplaerig Alterativet iebär begräsigar i möjlighet att följa de itetioer som kommue har för området då befitlig baa kvarstår som kraftig barriär och möjlighete till expasio öster om Bratteråsberget begräsas. Miljö Alterativet medför att barriäreffekte ökar. Det iebär också att miljöprobleme i form av buller och störade vibratioer ökar, och att omfattade åtgärder krävs. Idividriske lägs spåret ökar och åtgärder föreslås. Alterativet iebär edast midre itråg i Krokägsparke och äve uder byggtide ka kosekvesera reduceras då byggatio sker i befitlig ifrastrukturkorridor. Tekik och geomförade Alterativet bedöms geomförbart. Byggatio av ca 100 m bergtuel, två ya järvägsbroar samt ersättig av tre vägbroar med aslutigar. Byggatio i ärhet till pågåede trafik. Byggtid ca 2 år. Risk och säkerhet Högre idivid- och samhällsrisk ä ollalterativet p.g.a. ökat atal trasporter. Dock fis möjlighet att iföra åtgärder för att miska riske. Positiva effekter erhålls dock då det fis ytterligare ett spår att tillgå vid t.ex. olycka, det är också förhålladevis lätt att komma åt spåret för räddigsisats och reparatio. Aläggigskostad I jämförelse med alterativ B kvarstår järväges barriär mella Säterigata och Pölsebo. Öster om Bratteråsberget ges dock möjlighet till viss expasio. I jämförelse med alterativ B ger alterativ BÖ ågot bättre förutsättigar för boedemiljö på de sträcka öster om Bratteråsberget som överdäckas. Överdäckige är också bättre ur risksypukt. I övrigt är kosekvesera desamma som i alterativ B. Alterativet bedöms geomförbart. Byggatio av e 250 m låg överdäckig öster om Bratteråsberget. För övrigt samma som alterativ B. I pricip samma som alterativ B. Eftersom överdäckige är kort och atalet berörda är förhålladevis få blir skillade mot alterativ B mycket lite. Alterativet iebär avsevärt förbättrade möjligheter att följa kommues itetioer för området. Järväges barriärverka reducueras och området öster om Bratteråsberget ka exploateras. Iebär förbättrad boedemiljö på stora delar av sträcka. Befitlig Hambaa försvier och y järväg till stor del går uder mark. Krokägsparke får e betydligt bättre rekreatiosmiljö. Tuel medför påverka på Krokägsparke då ett atal äldre träd kommer att försvia och byggtide medför stor påverka och försämrad tillgäglighet. Alterativet bedöms geomförbart. Byggatio av e ca 1000 meter låg kombierad berg- och betogtuel med aslutigar. Ersättig av befitliga broar och aslutigar. Rivig av befitlig baa. Omfattade ledigsomläggigar. Mycket överskottsmassor. Byggtid 3 år. Ger bäst förutsättigar med avseede på idivid- och samhällsrisk. Riskivå för omgivige lägs tuel blir mycket lägre ä lägs öppet spår. Sårbarhete i aslutig till tuel ses som förhålladevis hög och robusthete låg. Detta eftersom det vid e allvarlig olycka är svårare att komma åt spåret för räddigsisats och reparatio vid tuelsträckig. Se avsitt 7.3. Se avsitt 7.3. Se avsitt 7.3. Se avsitt 7.3. Figur 5. Sammafattade jämförelse av remissistaseras sypukter på samtliga udersökta alterativ. Alterativet iebär begräsigar i möjlighet att följa kommues itetioer för området. Problem med boedemiljö och risker kvarstår. Bibehållade av befitlig järväg medför iga åtgärder förutom sedvalig drift- och uderhåll. Bibehållade av befitlig järväg medför iga åtgärder förutom sedvalig drift- och uderhåll. Låg riskivå itill spåret p.g.a. att trasporter ite ka öka. Riske kommer dock att förflyttas till vägtrasporter, vilket ger e riskökig totalt sett för samhället. Nollalterativet har hög sårbarhet och låg robusthet. Vid e allvarlig olycka fis det med befitligt ekelspår iget alterativ att låta trasporter gå på ett aat spår. 15

3 Alteratives beräkade ivesterigskostader Alterative BÖ och T har kostadsberäkats eligt de s.k. successivpricipe. Kostadsitervallet för alterativ BÖ har beräkats till mella 600 och 900 miljoer kroor. Kostade för alterativ T har beräkats till mella 750 och 1150 miljoer kroor. Bägge alterative ryms iom redovisade medel i de atioella plae för Göteborgs stad har skrivit uder e avsiktsförklarig på att medel (150 miljoer kroor i 2009 års priser) som var avsedda för e överdäckig i detaljplae för Säterigata aväds till medfiasierig av e utbyggad av dubbelspårig järväg delvis förlagd i bergtuel, uder förutsättig att föreslage exploaterigsgrad ka behållas iom området. Alterative T och BÖ (delvis) uppfyller detta krav. Kostadera för alterativ T är högre både vad gäller ivesterigskostad samt drift och uderhåll. Jämförelse av samhällsekoomi E samlad effektbedömig för utbyggade av hela Hambaa till dubbelspår iklusive y bro över Göta Älv visar att de förslaga åtgärdera bidrar till e positiv samhällsekoomisk ytta och effektivitet oavsett alterativ. Nytta ökar ytterligare om häsy tas till de effekter som ite prissatts. Exempel är flera samhällsplaerigsfrågor, itråg i värdefulla miljöer, effekter för arbetsmarkad m m. Störst skillad i ytta mella alterative gäller samhällsplaerige. Alterativ T ger bättre förutsättigar för att skapa goda miljöer för boede i området geom att järväge som barriär försvier. Detta skall vägas mot aläggigskostade som beräkas bli ca 250 Mkr högre jämfört med BÖ. Göteborgs Stad aser också att alterativ T ger bäst förutsättigar i detta avseede. Sypukter ikoma uder utställigstide Samråd har uder utredigsarbetet hållits med både extera parter och med berörd allmähet. Samråd med extera parter har skett geom återkommade samråds-, iformatios- och diskussiosmöte. Samråd med allmähete har skett geom brev och telefokotakter, samrådsmöte och samrådsutställigar. Se äve samrådsredogörelse. Samråd har skett eligt lage om byggade av järväg. I sambad med samråd och utställig har det kommit i sypukter och yttrade frå allmähete, orgaisatioer och kommue samt regioala och cetrala mydigheter. Allmähete tycks ha stor förståelse för utbyggad av Hambaa i sig me måga har starka ivädigar på det tidigare beslut som tagits att förlägga Hambaa vid befitlig baa. De boede i området har uttryckt stor oro för störigar och risker gällade buller, vibratioer, barriäreffekter och trasporter av farligt gods både uder byggtide och efter ombyggade. Neda redovisas e kort sammafattig av remissistaseras sypukter på de cetrala frågeställige om vilket alterativ som bör väljas för fortsatt plaerig. Se äve bilagor Samrådsyttrade Lässtyrelse samt Uderlagsrapport - Ikoma yttrade och sypukter. 16

4 Västra Götaladsregioe, Göteborgsregioes kommualförbud och Göteborgs Stad samt Göteborgs Ham AB uderstryker vikte av att utbyggade sarast kommer till ståd och samtliga förordar alterativ T med utgågspukte i vikte av att skapa e attraktiv och lättillgäglig regiokära och möjlighete att skapa e god boedemiljö för framtide. Äve Naturvårdsverket förordar alterativ T med motiverige att merkostade av tuel ger möjlighet till e förtätig av stade samtidigt som uvarade problem med kraftiga barriäreffekter och bullerstörigar vid befitlig bebyggelse vid orra Älvstrade lidras. Boverket vill framhålla de strategiska betydelse av att ha ett lågsiktigt perspektiv på stadsutvecklige och regiocetrums utvecklig i dea typ av ifrastrukturplaerigsprojekt. Vidare öskar Boverket e utvecklig av fråga om att stades och cetrums utvecklig har ett stort värde äve för trasportfuktioera. I ett lågsiktigt helhetsperspektiv bör äve de sociala aspektera av Hambaas segregerade effekt väga tugt vid val av alterativ, liksom möjlighete som ges vid ombyggade att öka itegratioe mella stades olika delar. States geotekiska istitut kostaterar att alterativ T iebär de största geotekiska osäkerhetera ur risk- och aläggigssypukt och förutsätter att tillräcklig häsy tas till rådade hydrogeologiska förhållade och möjlig sättigspåverka i det fortsatta arbetet. Sveriges geologiska udersökig, SGU, tar i detta skede ite ställig till de olika alterativ som ges, då de geologiska förutsättigara ite är av styrade karaktär för vidare val. Räddigstjäste Storgöteborg förordar tuelalterativet med dubbla tuelrör som iebär bäst skydd för tredje ma och ger bäst förutsättigar för e räddigsisats. Övriga remissistaser: Flera privatpersoer öskar helt adra sträckigar på Hisige ä de som studerats och preseterats i utredige. Viktiga detaljfrågor som lyfts för det fortsatta arbetet är bl. a. Krokägsparke och boedemiljö krig baa samt ödvädiga häsystagade till övrig ifrastruktur, ledigsdragigar mm. Några istaser har meddelat att de ite har ågra sypukter. Lässtyrelse, delar ovaståede remissistasers och utrediges slutsatser om vikte av att utbyggad till dubbelspår kommer till ståd. Lässtyrelse delar också utrediges slutsatser om att samtliga alterativ uppfyller de trasportpolitiska måle och luft- och klimatrelaterade miljömål. Lässtyrelse förordar sammataget alterativ T, motiverat av de stora vister som följer i form av miskade barriäreffekter, störigar och risker samt de positiva kosekveser som följer med möjlighete att utveckla stade i e hållbar riktig. Kompletterade utredigar efter järvägsutredige Med aledig av sypukter uder samrådet frå Lässtyrelse och Göteborgs Stad, miljöförvaltige har utredige kompletterats med beräkig av maxbuller frå järväge. För att uder rätt säsog (sommar/tidig höst) klargöra förekomste av fladdermöss har e iveterig utförts uder

5 Slutsatser Sammafattade aalys Alla tre utbyggadsalterative uppfyller trasportmåle för Hambaa. Alterativ T är mest fördelaktivt vad gäller bidrag till uppfyllade av miljömål. Alterativ B är billigast och eklast att geomföra, tätt följt av BÖ. Dessa alterativ iebär också midre igrepp uder byggtide me i stället större miljökosekveser uder de framtida drifttide. Alterativ T blir dyrare och tar lägre tid att geomföra, me har i jämförelse betydade fördelar ur störigs- och risksypukt. Kostadsskillade vägs upp geom att exploaterigsgrade ökar i och med de frigjorda ytora vid Säterigata. Vid e sammavägig av för- och ackdelar blir slutsats att alterativ T bör förordas. Detta har också varit remissistaseras samfällda åsikt. Slutsats Alterativ T är det av de tre alterative som i störst utsträckig begräsar järväges utrymmesbehov, bidrar lågsiktigt till e bättre boedemiljö och bevarar och skapar förbättrade framtida utbyggadsmöjligheter för stade. Alterativ T iebär mista miljöpåverka på sikt. Satsige ger också ödvädiga förutsättigar för att kua flytta godstrasporter frå väg till järväg Därigeom ka alterativ T trots högre aläggigs- och driftkostader samt e lägre byggtid sägas ha e högre samhällsekoomisk ytta. De lösig som bör väljas på sträcka Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde är alterativ Tuel. Se äve figur 6. 18

6 Skarviksspåret et Ivarsbergsmotet Hökebagårde Rosehill år Ry as p Lodogata Färjeäsparke V Eriksberg ta e ård bergsga g ba Eriks ebo V Pöls Pölsebo Bollpla Krokägsparke Bräckeskola S ig er ät Eriksberg sgata sberg Ö Erik Bratteråsberget ta Säteriga Bräcke Ludby ya kyrka B Mosugata ata åsg r e t rat Docka a at a at a Sörhallsberget V Saegårde dvik sga t Ce res gat a H s Älv 100 gs bor Latmäteriet, ärede I 2009/1431 0Skala 1: i A4 0 Tuelmyigar 400 Gräs för utredigskorridor m 100 m 500 Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet Pölsebobagårde ALTERNATIV T Dubbelspår i y tuelsträckig Nor Eriksbergs cetrum e aa b am e a Eriksbergsmotet dsham Stålhadskegata ta ga s u lsi Ce Ostidiegata m gat går ds Sa s g ha Ko l Figur 6. Alterativ Tuel. Saeg år Ludby bro 19

7

8

9 Trafikverket, Göteborg, Besöksadress: Stampgata 34 Telefo : , Texttelefo: