Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar för kärntekniska anläggningar

Transkript

1 SSI-rapport c.. a; I ii- rostaaress Postadress (jatuaaress Gatuadress Telefo leiero JtatCUS StralSkyaasiStltUt Box Karoliska sjukhuset stilish Raduo PiotcLiui Istmm STOCKHOLM Sola m^mmmm^^a&mm^mm^^måmis^mmmfåmmmmsmm^^ Marie Wiborgh, Björ Lidbom, Per Molader, Ulf af Klitberg Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagadet av miljökosekvesbeskrivigar för kärtekiska aläggigar ISSN ^«. OH Pris: 60 kroor

2 K fik States strälskyddsistitut tsl m$ Swedish Radiatio Protectio Istitute Nummer/Number: ISSN: Titelblad / Title page Datum / Date of issue: Författare / Author: Marie Wiborgh och Björ Lidbom (Kemakta Kosult AB) samt Per Molader och Ulf af Klitberg (Maheimer Swartlig Advokatbyrå) Avdelig / Divisio: Dokumetets titel / Title of the documet: Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagadet av miljökosekvesbeskrivigar för kärtekiska aläggigar Sammafattig / Abstract: Dea studie syftar till att belysa juridiska aspekter som bör beaktas i utformige av MKB-procedure för e kärtekisk aläggig. Studie visar också på ett geerellt agreppssätt för att idetifiera tekiska och miljömässiga aspekter som ka täkas behöva bli belysta i e MKB för e kärtekisk aläggig Nyckelord (valda av författare) / Key words (chose by the author): Miijökosekvesbeskrivig, MKB, lagar, Kärtekisk aläggig Atal sidor / Number of pages: 55

3 Föreliggade rapport grudar sig på ett arbete utfört med ekoomiskt stöd av SSI. Författara är esamma asvariga för rapportes iehåll varför detta ej ka åberopas som SSI:s stådpukt.

4 Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagadet av miljökosekvesbeskrivigar för kärtekiska aläggigar Marie Wiborgh 1 Björ Lidbom 1 Per Molader 2 Ulf af Klitberg 2 1 Kemakta Kosult AB 2 Maheimer Swartlig Advokatbyrå Maj 1993 Dea rapport är framställd på uppdrag av States Strålskyddsistitut (SSI), med projektummer SSI P

5 i Abstract The preset study has bee coducted by Kemakta Cosultats Co. ad Maheimer Swartlig Law Firm uder cotract from Swedish Radiatio Protectio Istitute. The study aims at focussig o the Evirometal Impact Assessmet of uclear facilities i terms of legal matters, ad to what extet this procedure itself is regulated by Swedish law. The study also iteds to itroduce a geeral maer to address evirometal disturbaces caused by the costructio of uclear facilities, accoutig for short term ad log term (post closure phase) effects. This is doe with the aid of flow sheets where possible udesired evirometal effects are idetified, which subsequetly are traced back to the source. The legal aspects ad the evirometal techical aspects are addressed i parallel. Stockholm, Swede, May, 1993

6 ii Förord Dea studie har geomförts av Kemakta Kosult AB och Maheimer Swartlig Advokatbyrå på uppdrag av States Strålskyddsistitut (SSI). Studie syftar till att belysa juridiska aspekter som bör beaktas i utformige av MKB-procedure för e kärtekisk aläggig och avser att itroducera ett geerellt agreppssätt för att idetifiera tekiska och miljömässiga aspekter som ka täkas behöva bli belysta i e MKB för e kärtekisk aläggig. Stockholm, Maj 1993.

7 Ill Iehållsförteckig Iledig 2. Juridisk översikt - tillämpliga lagar 2.1 Allmät 2.2 Naturresurslage (1987:12), NRL 2.3 Miljöskyddslage (1969:387), ML 2.4 Vattelage (1983:291), VL 2.5 Pla- och Bygglage (1987:10), PBL 2.6 Kärtekiklage (1984:3), KTL 2.7 Strålskyddslage (1988:220), SSL 2.8 Förordige om MKB (1991:1738) 2.9 Esbokovetioe 2.10 Övriga lagar 3. MKB-procedure 3.1 Allmät om MKB 3.2 Vad ska e MKB iehålla? 3.3 Bestämmelser om procedure 3.4 SSIochMKB 4. Miljömässiga och tekiska aspekter 4.1 Allmät 4.2 Idetifierig av miljöpåverka - "checklista" 4.3 Idetifierig av miljöpåverka - "iformatiosflödesschema 5. SKBs plaerade aläggigar - tillstådsprövig 5.1 Förutsättigar för samordig 5.2 Allmäa samordigsfrågor 5.3 Tillstådsfrågor - Ett täkt prövigsförfarade 6. Sammafattig - avslutade diskussio Förkortigar och källförteckig Appedix A: Appedix B: Bearbetad checklista Iformatiosflödesschema

8 1 1. Iledig Dea studie är e fortsättig på e avslutad studie 1 " 1 som gav e översiktlig beskrivig av gällade lagstiftig rörade MiljöKosekvesBeskrivigar (MKB), och som belyste frågeställigar som ka behöva beaktas vid framställige av ett MKB-dokumet för kärtekiska aläggigar. Framställadet av e MKB ka i pricip delas i tre delar, där de första utgörs av själva MKB-procedure (ikluderade samråd, förhadligar, kugörelser, mm), de adra berör e tekisk beskrivig av hur det sökta företaget ka täkas påverka miljö i ågo riktig, och de tredje dele utgörs av själva MKB-dokumetet där geomföradet av de två första delara skall dokumeteras. De 1 jauari 1993 öppades möjlighet att utyttja MKB i ärede eligt kärtekiklage och strålskyddslage. Mot bakgrud av detta är syftet med dea studie att idetifiera och beskriva juridiska och miljömässiga/tekiska aspekter som bör igå i MKB-dokumetet för e kärtekisk aläggig. I de iledade dele av föreliggade rapport ges e översikt av tillämpliga lagar iehållade bestämmelser rörade MKB, samt i allmägiltiga termer e möjlig utformig av själva MKB-procedure. Därefter belyses juridiska aspekter som bör beaktas i MKB-procedure för uppföradet av e kärtekisk aläggig. För att idetifiera det tekiska iehållet i MKB är det lämpligt att i ett iledade skede geomföra e förstudie för att defiiera de miljömässiga aspektera som bör belysas. Här ges ett exempel baserat på e geomgåg av e "checklista" som vidareutvecklas till ett iformatiosflödesschema för att kua ta häsy till evetuell miljöpåverka som uppstår p g a samverkade faktorer. Avslutigsvis ges också e presetatio av hur de juridiska aspektera är kopplade till olika tekiska och miljömässiga frågeställigara i MKB-procedure.

9 2. Juridisk översikt - tillämpliga lagar 2.1 Allmät 1 Föreliggade rapport avser att vara allmägiltig i termer av typ av kärtekisk aläggig, varmed därför avses olika typer av irättigar där käräme hateras. Dessa irättigar ka utgöras av sjukhus, laboratorier, forskigsistitut, m m. I det följade kommer dock i måga avseede iehållet i rapporte att viklas mot de aläggigar som Svesk Kärbräslehaterig AB (SKB) plaerar att uppföra. Dessa aläggigar är främst relaterade till ett slutligt omhädertagade av det utbräda kärbräsle som uppkommit vid de sveska kärkraftverke. De aläggigar som SKB avser att uppföra kommer att ske med tillämpig av ett stort atal lagar och bestämmelser. Eligt vissa av dem krävs särskilt tillståd. Gemesamt för de lagar som föreskriver krav på tillståd är att de iehåller bestämmelser om MKB. Neda ges e kortfattad beskrivig över dessa lagar och dess syfte, tillämpigsområde och prövigsförfarade. Redogörelse av tillämpliga lagar har medvetet fokuserats på de frågor som ka aktualiseras med aledig av SKBs plaer. Dessa förutsätts vara käda vid geomläsige. 2.2 Naturresurslage (1987:12), NRL NRL skall främja e frå ekologisk, social och samhällsekoomisk sypukt lågsiktigt god hushållig vid avädig av mark och vatte mm 2 " 1. NRL iehåller grudläggade och särskilda hushålligsbestämmelser. Vidare ages vissa riksitresse. Tillstådsplikt gäller för aläggade av vissa ya aläggigar, bl a aläggigar för behadlig och slutförvar av käräme resp käravfall 2 " 2. Vid tillstådsprövig skall ämda husmlligsbestämmelser och allmäa plaerigssypukter beaktas. Äve adra allmäa itresse (sysselsättig, regioal balas, råvarutillverkig, eergipolitiska mål m m) ka beaktas 2 ' 3. Prövige utgör i första had e lokaliserigsprövig och är avsedd att ske på ett tidigt stadium av ett evetuellt exploaterigsföretag. Det är därför täkt att prövige skall vara av övergripade karaktär uta fördjupig i detaljfrågor 2^. Ett meddelat tillståd iebär att tillståd äve kommer att meddelas eligt ML 2 ' 5 (om e prövig eligt ML aktualiseras). Tillståd får föreas med villkor för att tillgodose allmäa itresse. Tillståd meddelas av regerige, vars beslut ite ka överklagas aat ä på formella gruder. Asöka om tillståd skall iehålla e MKB. NRL sakar utförliga bestämmelser om prövigsförfaradet. Yttrade över e asöka torde dock regelmässigt ihämtas frå ett flertal mydigheter bl a Boverket, SNV, Vägverket, SSI, SKI, SGU och Kocessiosämde för miljöskydd. Kocessiosämde skall belysa miljöskyddsaspektera 2 " 6. Därvid ska ämde geom kugörelse bereda mydigheter och allmähet tillfälle att yttra sig och - som huvudregel - hålla offetligt sammaträde och företa besiktig på de tilltäkta platse 2 " 7. I pricip har e kommu vetorätt vad gäller aläggade av miljöstörade aläggigar iom kommue. Tillståd eligt NRL till bl a mellalagrig eller slutlig förvarig av käräme respektive käravfall ka dock meddelas äve om vederbörade

10 3 kommufullmäktige ej tillstyrkt detta. Som förutsättig härför gäller för det första att det frå atioell sypukt är syerlige ageläget att aläggige kommer till ståd, dvs aläggige måste utföras i Sverige. För det adra får det ite fis ågo aa lämplig plats för aläggige avisad iom aa kommu som ka atas godta e placerig där 2-8. Om det ite fis ågo "frivillig" lokaliserig alls skall tillståd lämas till de lämpligaste lokaliserige, dvs de lokaliserig som medför de mista skada på motståede itresse och som bäst främjar e frå allmä sypukt lämplig utvecklig 2 " Miljöskyddslage (1969:337), ML ML är tillämplig på miljöfarlig verksamhet, dvs avädig av mark, byggad eller aläggig som ka medföra föroreig av mark, vatte eller aa störig för omgivige geom luftföroreig, buller, skakig, ljus eller aat sådat. Lage är ite tillämplig i fråga om joiserade strålig 2 " 10. Dock betraktas oro m m över risker för olyckor, haverier m m vid aläggig för joiserade strålig, sk psykisk immissio, som störig eligt ML 2 ' 11. I ML regleras var och uder vilka förutsättigar miljöfarlig verksamhet får ske. Om regerige reda lämat tillståd eligt NRL till- aktuell aläggig skall de lokaliserige tas för god 2 " 12. ML-prövige tar i sådaa fall sikte på att fastställa de skyddsåtgärder och villkor som skall gälla frå miljöskyddssypukt. Vissa aläggigar kräver tillståd. Tillståd meddelas av kocessiosämde för miljöskydd i större ärede och av vederbörade lässtyrelse i ärede av mer begräsad omfattig. Kärtekiska aläggigar skall prövas hos kocessiosämde som första istas 2 " 13. Kocessiosämdes beslut i sådaa ärede ka överklagas till regerige (slutistas). Tillståd skall iehålla de villkor som skall gälla för verksamhete. Om det ite säkert ka bedömas vilka villkor som skall gälla i visst avseede får avgöradet därav skjutas upp geom ett prövotidsförfärade 2 " 14. Fråga om slutliga villkor blir därefter före-mål för ytterligare utredig och ett föryat remissförfarade. Ett tillståd är som regel tidsobegräsat 2 " 15. Villkore ka omprövas är i vart fall 10 år gått frå tillståds-beslutet 2 " 16. Omprövig av villkor får iitieras av Naturvårdsverket 2 ' 17. Prövigsförfaradet vid tillstådsprövige är relativt oga reglerat. E tillstådsasöka skall föregås av samråd mella sökade, berörda mydigheter, orgaisatioer samt eskilda 2 ' 18. Det åligger sökade att i god tid ia asöka lämas i ihämta råd och upplysigar frå lässtyrelse hur samrådsförfaradct bör geomföras 2 ' 19. Asöka skall iehålla uppgifter om verksamhetes beskaffehet och omfattig, e MKB och förslag till skyddsåtgärder m m som behövs med häsy till omgivige 2 " 20. När asöka är komplett ileds ett offetligt remissförfarade bl a geom kugörelse i ortstidig 2 ' 21. Ett exemplar av hadligara förvaras regelmässigt på platse av e därtill utsedd aktförvarare dit allmähete har tillträde. SNV, berörd lässtyrelse och miljö- och hälsoskyddsämd hörs alltid 2 " 22. Adra mydigheter m fl som berörs skall också höras. Normalt äger offetligt sammaträde rum med berörda parter varvid aläggige eller platse för dea besiktigas.

11 2.4 Vattelage (1983:291), VL 4 VL gäller för vatteföretag och vattealäggigar. Med vatteföretag avses bl a uppförade av aläggigar i vatte, åtgärder i vatte med syfte att förädra dess djup eller läge, bortledade av grudvatte och tillförsel av vatte för att öka grudvattemägde 2 ' J. För vissa vatteföretag krävs tillståd 2 " 24. F ka ite bedömas huruvida tillståd eligt VL krävs för SKBs plaerade aläggigar. Det fis dock aledig att räka med att aläggadet av ett slutförvar cirka 500 meter uder markyta ka komma att medföra bortledade av grudvatte, vilket kräver tillståd. Om ett vatteföretag är av betydade omfattig eller igripade beskaffehet ka regerige förbehålla sig beslutaderätte i tillåtlighetsfråga 2 ' 25. De situatioe lämas t v därhä. Tillstådsprövig ska ske med tillämpig av NRL och med beaktade av vissa agiva allmäa och eskilda itresse. Liksom vid ML-prövig ka villkorsfråga skjutas på framtide 2 " 26. Tillståd eligt VL (vattedom) gäller i pricip uta tidsbegräsig 2 ' 27. Villkore ka dock omprövas är i vart fall 10 år gått frå tillstådsbeslutet 2 " 28. Villkorsädrig får iitieras av kammarkollegiet 2 " 29. Tillståd (vattedom) meddelas av vederbörade vattedomstol. Dome ka överklagas till Svea hovrätt (vatteöverdomstole) och vidare till Högsta domstole (slutistas). Förfaradet vid tillstådsprövig är, som vid alla övriga domstolsprövigar, strikt formaliserat 2 " 30. Asöka skall iehålla uppgifter om verksamhetes beskaffehet och omfattig, e MKB, uppgifter om allmäa plaerigssypukter m m. Om asökige tas upp till prövig sker ett offetligt remissförfarade bl a geom kugörelse i ortstidig. Ett exemplar av hadligara förvaras i regel på platse av e därtill utsedd aktförvarare dit allmähete har tillträde. Skriftligt yttrade ihämtas regelmässigt frå kammarkollegiet (som har till uppgift att tillvarata allmäa itresse), fiskeristyrelse, berörd kommu och lässtyrelse samt adra berörda mydigheter, orgaisatioer och käda sakägare. När sökade kommeterat remissyttradea hålls i regel e huvudförhadlig på platse varvid besiktig äger rum. 2.5 Pla- och Bygglage (1987:10), PBL PBL reglerar kommuemas plaläggig av mark mm och förutsättigara för byggade. All plaläggig och byggatio skall ske med tillämpig av NRL och med beaktade av vissa allmäa itresse. Varje kommu skall ha e översiktspla som i stort ager hur dessa itresse skall beaktas, hur markområde m m bör avädas och hur utbyggad av bebyggelse bör ske 2 " 31. Översiktsplae är ite bidade. Bidade reglerig av avädige av mark och vatte sker geom detaljpla eller områdesbestämmelser 2 ' 32. Pla atas av kommufullmäktige. Beslut om översiktspla ka överklagas edast på formella gruder (kommualbesvär). Beslut om detaljpla (eller områdesbestämmelse) ka överklagas till lässtyrelse och vidare till regerige (slutistas). Plaläggigsarbetet iehåller offetliga samråds- och utställigsförfarade 2 ' 33. Samråd skall ske med lässtyrelse, vissa mydigheter och adra som har ett väsetligt itresse av förslaget. Vid samrådet skall bl a motive till förslaget och plaerigsuderlaget redovisas. Vid utställig sker kugörelse i ortstidig, varigeom

12 i allmähete bereds möjlighet att framställa sypukter. Detaljpla skall grudas på ett program som ager utgågspukter och mål för prövige. Detaljplaeförslaget skall åtföljas av e plabeskrivig iehållade plaerigsförutsättigara, plaes syfte, skäle till plaes utformig m m och ett program för plae och dess geomförade. Lässtyrelse skall bevaka att e pla ite strider mot riksitresse eligt NRL eller aars är olämplig med häsy till boedes hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshädelser* 34. Lässtyrelse har därvid befogehet att ompröva plabeslutet 205. För ärvarade sakas bestämmelser om krav på MKB vid kommueras plaläggig. Måga kommuer tillämpar emellertid ett arbetssätt där MKB aväds i plaläggigsarbetet 2 " 36. Stöd för det fis i förarbetea till PBL 2 " 37. Nämas bör dock att PBL ylige ädrats med aledig av Sveriges uderteckade av EES-avtalet 2 " 38. Eligt ädrige skall MKB upprättas som uderlag för plaprogram är fråga är om detaljplaeläggig av mark för bl a idustriädamål som medför betydade miljöpåverka. MKB skall kua graskas vid samråds- ochutställmgsförfaradea. Lagädrige träder ikraft de dag regerige bestämmer, dvs saolikt samtidigt som EES-avtalet. Vid riksdagsbehadlige av förslaget uttalades att regerige iom kort avser att tillkalla e utredig för översy bl a av fråga om iförade av ytterligare bestämmelser om MKB i PBL 2 ' 39. E såda utredig har ylige tillsatts. Uppförade av byggad samt aordade av tular eller bergrum som ite är avsedda för tuelbaa eller gruvdrift kräver tillståd eligt PBL (bygglov) 2 " 40. Bygglov skall meddelas om åtgärde ite strider mot detaljpla eller områdesbestämmelse samt tillgodoser allmäa plaerigsitresse och krav på byggader 2 ' 41. Bygglov är tidsbegräsat och ka vara föreat med vissa villkor. Geom förhadsbesked ka e exploatör få besked huruvida bygglov ka beviljas för e täkt åtgärd. Ett förhadsbesked är bidade vid bygglovsprövige om bygglov söks iom två år frå förhadsbeskedet 2^12. Bygglov (och förhadsbesked) meddelas av byggadsämde. Beslutet ka överklagas till lässtyrelse och vidare till kammarrätte och regerigsrätte (slutistas). I vissa fall skall sakägare m fl beredas tillfälle att yttra sig över asöka om bygglov. 2.6 Kärtekiklage (1984:3), KTL KTL är tillämplig på kärtekisk verksamhet iefattade bl a uppförade och drift av kärtekisk aläggig samt viss befattig med käräme eller käravfall m m 2 " 43. Avät kärbräsle utgör defiitiosmässigt käräme till dess det placerats i slutförvar, då det blir käravfall 2 " 44. KTL har till syfte att tillgodose säkerhete vid kärtekiska verksamheter. Därvid skall verksamhetsutövrre vidta åtgärder för att förebygga fel som ka leda till stråligsolycka och förhidra olovlig befattig med käräme/käravfall 2 " 45. Utövare är vidare asvarig för att i verksamhete uppkommet käräme eller käravfall hateras och slutförvaras på ett säkert sätt 2 " 46. För kärtekisk verksamhet krävs i regel tillståd el KTL. Tillståd iehåller ormalt detaljerade och aläggigsspecifika villkor 2 " 47. Nya eller ädrade villkor ka föreskrivas är som helst uder ett tillståds giltighetstid 2 " 48. Av KTL framgår ite hur såda prövig iitieras. Tillståd eligt KTL lämas ormalt av regerige. Vissa verksamheter av midre omfattig, t ex iförsel, utförsel och trasport av käräme tillstådsprövas deck av

13 6 SKI, meda iförsel, utförsel, trasport och aa befattig av käravfall tillstådsprövas av SSI. Äve frågor om markdepoerig av visst lågaktivt käravfall tillstådsprövas av SSI 2 " 49. Tillståd som lämas av SKI eller SSI ka överklagas till regerige. Regeriges beslut el KTL ka ite överklagas. KTL iehåller få bestämmelser om prövigsförfaradet 2 " 50. Asöka skall vara skriftlig och ges i till SKI eller SSI beroede på äredetyp. Om asöka avser fråga som ska tillstådsprövas av regerige skall SKI bereda äredet (ihämta behövliga yttrade) och med eget yttrade överläma äredet till regerige. SSI och SKI skall höra varadra i ärede el KTL. Allmähete har ite räft till isy i prövigsförfaradet. Frå de 1 jauari 1993 ka föreskrivas att det i ärede eligt KTL skall upprättas e MKB 2 ' 51. Såda beslutaderätt tillkomier regerige, SKI och SSI 2 ' SZ. E evetuell MKB skall kugöras av SSI i bl a ortstidig 2 ' 53. Kugörelseförfaradet öppar möjlighet för allmähete att framställa amärkigar mot MKB (me ej mot de aktuella åtgärde eller verksamhete). Sökade bör, om behövligt, få tillfälle att kommetera de amärkigar som framställts. Regerige, SKI respektive SSI har äu ite meddelat ågra föreskrifter i fråga om MKB. I avsitt 3.4 eda utvecklas SSIs möjligheter att meddela sådaa föreskrifter. 2.7 Strålskyddslage (1988:220), SSL SSL har till syfte att skydda mäiskor, djur och miljö mot skadlig verka av såväl joiserade som icke-joiserade strålig 2 " 54. Det åligger e verksamhetsutövare att vidta erforderliga åtgärder m m för att förhidra eller motverka stråligsskada 2 ' 55. Utövare skall dessutom svara för att i verksamhete uppkommet radioaktivt avfall hateras och slutförvaras på ett frå stråligssypukt tillfredsställade sätt 2 " 50. Tillståd eligt SSL erfordras för viss agive befattig med radioaktivt äme. Ytterligare bestämmelser om tillstådsplikt fis i SSL och SSF 2 " 57 (Strålskyddsförordige). Tillståd eligt SSL krävs dock ite för verksamhet som reda omfattas av tillståd eligt KTL 2 " 58. Om sådat tillståd föreligger ka SSI med stöd av SSL föreskriva de villkor som behövs med häsy till strålskyddet. Om sådat villkor, för kärtekisk aläggig, i avsevärd må ka påverka utformige av eller drifte vid aläggige skall dock villkorsfråga uderställas regeriges prövig 2 " 59. I sammahaget bör också ämas att ett tillståd eligt KTL ka villkoras av att tillståd äve ihämtas eligt SSL. Tillståd eligt SSL får begräsas i tide. SSI får är som helst uder giltighetstide föreskriva ya eller ädrade villkor 2 " 60. Tillståd eligt SSL och SSF meddelas av SSI. Beslut om tillståd överklagas till kammarrätte och regerigsrätte (slutistas). Beslut om ytterligare villkor för kärtekisk verksamhet överklagas dock till regerige. Förfaradet vid prövig eligt SSL är ite ärmare reglerat. Frå de 1 jauari 1993 ka dock regerige eller SSI föreskriva att det i ärede eligt SSL (och SSF) skall upprättas e MKB 2 " 61. E evetuell MKB skall kugöras i bl a ortstidig. Kugörelseförfaradet öppar möjlighet för allmähete att framställa amärkigar mot MKB (me ej mot de aktuella åtgärde eller verksamhete). Sökade bör, om erforderligt, få tillfälle att kommetera de amärkigar som framställts. Regerige eller SSI har äu ite

14 7 meddelat ågra föreskrifter i fråga om MKB. I avsitt 3.4 eda utvecklas SSIs möjligheter att meddela sådaa föreskrifter. 2.8 Förordige om MKB (1991:738) Som ämts ova uder avsitt 2.2 iehåller NRL bestämmelser om MKB. E såda bestämmelse är att regerige eller de mydighet som regerige bestämmer får föreskriva att det i ärede eligt NRL-akuta lagar skall upprättas e MKB 2 " 62. Regerige har i förordige om MKB föreskrivit att det skall upprättas MKB i vissa ärede eligt lage om vissa torvfydigheter, ellage, rörledigslage, luftfartslage, kotietalsockellage och farledslage 2 " 63. Förordige iehåller vissa bestämmelser i fråga, om iehållet i e MKB som upprättas eligt dessa lagar, se också avsitt 3.2. Förordige iehåller vidare bestä-melser om kugörelseförfaradet m m och om tillämpige av Esbokovetioe 2 " 64. Slutlige bör ämas att Boverket bemydigats att i samråd.ed Naturvårdsverket meddela föreskrifter för verkställighete av förordige 2 " Esbokovetioe ECE, dvs FNs ekoomiska kommissio för Europa, atog 1991 e kovetio om MKB i ett gräsöverskridade sammahag (Esbokovetioe) 2 " 66. Kovetioe träder ikraft är 16 stater ratificerat de. Ett stort atal stater har uderteckat kovetioe me edast två (Sverige och Albaie ) har ratificerat de. I sambad med Sveriges uderteckade har regerige uttalat att kovetioe skall tillämpas omedelbart trots att de formellt ite trätt ikraft. I sambad med riksdages godkäade av kovetioe uttalade regerige att det ite behövdes ågra särskilda lagstiftigsåtgärder, utöver bestämmelser i förordige om MKB om kugörade mm, för att implemetera kovetioe till gällade svesk rätt 2 "* 7. Detta ställigstagade togs ia bestämmelser om MKB ifördes i SSL och KTL. Vid iföradet av dessa bestämmelser har ite diskuterats hur e evetuell tillämpig av Esbokovetioe skall eller bör ske. Esbokovetioe iehåller bestämmelser om MKB som dokumet (miljökosekvesbeskrivig) och som ett atioellt förfarade (miljökosekvesbedömig). Eligt kovetioe skall det fias ett atioellt admiistrativt förfarade med MKB beträffade vissa verksamheter, som ka atas förorsaka betydade skadlig gräsöverskridade påverka 2 " 68. Verksamhet som omfattas av kovetioe utgörs bl a av aläggig för lagrig, slutförvarig eller behadlig av radioaktivt avfall 2 " 69. Äve aa kärtekisk verksamhet ka komma att omfattas av kovetioe 2 ' 70. Det åligger upphovsstate att uderrätta alla adra stater som ka utsättas för såda påverka som avses i kovetioe 2 ' 71. Om de utsatta state begär det skall statera samråda om MKB och möjligheter till alterativa lokaliserigar m m 1 " 72. Upphovsstate skall vidare se till att allmähete i de utsatta state ges samma möjligheter som allmähete i upphovsstate att delta i prövigsförfaradet 2 ' 73. Upphovsstate skall också se till att det i det slutliga beslutet har tagits vederbörlig häsy till MKB, kommetarer frå allmähete

15 8 och resultat frå samråd 2 " 74. Vidare fis bestämmelser om iehållet i e MKB, se härom eda uder avsitt 3.2. States skyldigheter eligt kovetioe skall fullgöras av Naturvårdsverket i samråd med Boverket 2 ' 75. Mydighet som får käedom om aläggigar eller åtgärder som ka iebära att Esbokovetioe skall tillämpas, skall amäla detta till Naturvårdsverket 2 ' Övriga lagar Ett förslag till miljöbalk bereds f iom miljödepartemetet. Ett huvudbetäkade, som läggs fram uder våre 1993, kommer att omfatta e översy av flera lagar iom miljöområdet. Äve fråga om e förstärkig av allmähetes iflytade över prövigsförfaradea kommer att övervägas 2 ' 77. Ma ka alltså räka med att det iom kort kommer att ske förädrigar i flera av de u berörda lagara.

16 3. MKB-procedure Allmät om MKB Gemesamt för de lagar som redovisats ova är att de iehåller bestämmelser om MKB. Ytterligare bestämmelser om MKBfisi förordige (1991:738) om MKB. E MKB syftar till att skapa tillgåg till ett beslutsuderlag som möjliggör e ökad miljöhäsy och som leder fram till bättre beslut frå miljöskyddssypukt 3 " 1. Det är därvid viktigt att bedömige av e verksamhets miljökosekveser kommer i tidigt i plaerigsskedet, helst parallellt med tekiska och ekoomiska frågor. MKB skall bekostas av sökade/exploatöre. Frå juridisk sypukt bör ma skilja på MKB som upprättats i ärede eligt NRL, ML, VL, PBL och på MKB som upprättats i ärede eligt KTL och SSL. I korthet bör ågra skillader beröras: De första gäller målsättige med MKB. I ärede eligt NRL m fl skall MKB möjliggöra e samlad bedömig av e plaerad aläggigs, verksamhets eller åtgärds iverka på miljö, hälsa och hushållige med aturresurser 3 " 2. Ett företags iverka på hushållige med aturresurser behöver ite redovisas i MKB som upprättats i ärede eligt KTL resp SSL 3 " 3. De adra skillade är att e MKB i ärede eligt NRL m fl uttrycklige utgör e del av ett större asökigsuderlag, dvs de är ite ett friståede dokumet 3 " 4. Det är hela asöka som kugörs och prövas, ite ebart MKB. I ärede eligt KTL och SSL är bestämmelsera utformade på ett aat sätt. Där ka MKB komma att behöva upprättas uta sambad med e asöka. Det är dessutom ebart MKB som skall kugöras och föraleda kommetarer. De tredje skillade beror på att KTL och SSL ite ryms uder NRLs paraply. På grud därav är uttalade i förarbetea till NRL m fl som behadlar iehållet i e MKB ite direkt tillämpliga på MKB i ärede eligt KTL och SSL. Ite heller är förordige om MKB direkt tillämplig. Sistämda skillad ka få vissa kosekveser vid e evetuell tillämpig av Esbo-kovetioe i ärede som tillstådsprövas ebart eligt KTL eller SSL. Mot bakgrud av att bestämmelsera om MKB i KTL resp SSL tillkommit med bestämmelsera i NRL m fl som förebild torde dock agiva skillader ite få ågo egetlig praktisk betydelse. 3.2 Vad ska e MKB iehålla? Iehållet i e MKB skall möjliggöra e samlad bedömig av e aläggigs iverka på miljö och hälsa (samt hushållige med ladets aturresurser). Närmare bestämmelser om vad MKB skall iehålla får meddelas av regerige eller mydighet som regerige bestämmer. I förordige om MKB har regerige föreskrivit att e MKB skall iehålla e motiverad redovisig av alterativa lokaliserigar och utformigar samt uppgift om kosekvesera av att de sökta åtgärde ite vidtas (ollalterativet). Om det är ädamålseligt med häsy till syftet med MKB och verksamhetes art behöver dock ite alterativa lokaliserigar redovisas 3 " 5. I förarbetea till bestämmelsera om MKB har framhållits att iehållet i ormalfallet bör byggas upp eligt de praxis som utvecklats iteratioellt och därvid bör bestå av dels e beskrivig av berörda områdes egeskaper och fömtsättigar, av företaget ikl alterativa läge och utforiigar, av varje alterativs väsetliga kosekveser för

17 10 miljö m m, dels ett förslag till åtgärdsprogram för att udvika eller begräsa agiva egativa kosekveser 3-6. Med ett EG-direktiv frå 1985 som förebild har vidare uttalats att MKB bör idetifiera, beskriva och bedöma verkigara av ett plaerat företag på mäiskor, faua, flora, mark, vatte, klimat, ladskap, samspelet mella dessa faktorer, materiella tillgågar och kulturarvet 3-7. E MKB skall vid tillämpig av Esbokovetioe som miimikrav iehålla e beskrivig av de föreslaga verksamhete och dess syfte, av rimliga alterativ ikl ollalterativet, av de miljö som k? atas bli utsatt, av förvätad miljöpåverka, av åtgärder för att miimera miljöpåverkai., av progosmetoder, atagade, evetuella kuskapsluckor och osäkerheter, förslag till övervakigsprogram samt e icke-tekisk sammafattig 3 " 8. Vid bedömig av vad e MKB bör iehålla har dock framhållits att det exakta iehållet bör avgöras frå fall till fall, att krave ormalt ka ställas mycket högt, och att omfattige bör stå i rimlig proportio till vad beslutet avser och begräsas till de för dea prövig relevata frågora 3 " 9. Vidare har uttalats att iehållet skall preseteras på ett överskådligt och lättbegripligt sätt och att e och samma MKB, apassad för samtlira prövigar, bör avädas i ärede där prövig skall ske eligt flera olika lagar 3 * 10. :zt har påpekats att lässtyrelses yttrade i olika tillstådsärede bör iehålla ett ställigstagade huruvida MKB är bristfällig 3 " 11. Det är aturligt att prövigsuderlaget och därmed äve MKB ka komma att kompletteras uda för uda i ett tillstådsärede. Utformige av e MKB är därför ite "defiitiv" förrä prövigsmydighete bedömt att de ka ligga till grud för ett beslut. Det är sökade som står riske för e otillfredsställade MKB. Då beviljas ite asöka. SKI och SSI har rätt att meddela föreskrifter om vad e MKB eligt KTL eller SSL skall iehålla 3 " 12. Vid utarbetadet av sådaa föreskrifter bör ovaämda uttalade i förarbetea och föreskriftera i förordige om MKB vara vägledade. E viss försiktighet är dock befogad mot bakgmd av att MKB ite skall beskriva effektera för hushållige med aturresursera. 3.3 Bestämmelser om procedure Ma ka teoretiskt skilja på två olika typer av procedurregler. Dels ka dessa ta sikte på sökades arbete med att ta fram material till MKB och sammaställa detta till ett ehetligt MKB-dokumet. Dels ka de ta sikte på det formella förfarade beträffade e MKB som prövigsmydighete har att beakta vid tillstådsprövige. Bestämmelser av det seare slaget ka avse kugörelse, remissförfarade m m av e till mydighete igive asöka (resp MKB). Sådaa bestämmelser fis i respektive lagar m m och förordige om MKB och har till syfte att tillförsäkra allmähete isy vid tillstådsprövige. Förfaraderegler som riktar sig till sökade sakas däremot helt, fråsett vissa förskrifter om samråd eligt ML 3 " 13. Sökade har alltså full frihet att bestämma hur ha skall gå tillväga för att få fram material till e MKB och hur dea seda skall upprättas. SSIs respektive SKIs möjligheter att meddela förskrifter om iehållet i e MKB tar ite heller sikte på dea procedur. Däremot bör framhållas att det, bl a av kostadsskäl, är lämpligt att sökade samråder med berörda mydigheter i ett så tidigt skede av projekterigsarbetet som möjligt. Därigeom ka sökade bilda sig e prelimiär uppfattig om förutsättigara att fortsätta med projektet på det sätt och de plats ha täkt sig.

18 11 Vidare är det givetvis lämpligt att sökade samråder med prövigsmydighete och adra berörda mydigheter i fråga om det ärmare syftet med verksamhete samt om MKBs iehåll och omfattig så att vissa avgräsigar m m ka förakras i ett tidigt skede 3 " 14. I Figur 3.1 preseteras ett geerellt schema över MKB-procedure uta direkt häsy tage till det sökta företagets art. I flödesschemat ges exempel på aktörer och aktiviteter som ka komma att igå i processe itill framtagadet av det slutliga MKB-dokumetet och asökigshadligara. Exempel på aktörer som är ibladade i MKB-procedure förutom exploatöre, som asvarar för (och bekostar) framtagadet av asökigshadligara och MKB, ka vara kommu, lässtyrelse, regerig, ibladade mydigheter, allmähete m fl. Exempel på olika aktiviteter (förutom de ret tekiska aalyse och beskrivige av potetiell miljöpåverka) som igår i ett geerellt MKBförfarade är t ex samråd, prövigar kugörelser, m m. Som läsavisig till Figur 3.1 ka följade vara till hjälp: Flödesschemat bör läsas så att de parallellogramlikade boxara beskriver iformatiosflödet. De rektagulära boxe mella två iformatiosboxar idikerar dels vem som är mottagare av de ikommade iformatioe och vem som är avsädare av de utgåede iformatioe. I dea box beskrivs också de aktivitet som mottagare utför som ett resultat av de ikommade iformatioe och som utmyar i att mottagare blir avsädare av y iformatio. I detta sammahag bör uppmärksammas att det åligger utövare av e kärtekisk verksamhet att upprätta ett program för de allsidiga forskigs- och utveckligsverksamhet (FUD-program) som bedrivs bl a i syfte att hatera och slutförvara i verksamhete uppkommet käravfall m m, att i programmet redovisa de åtgärder som ka aktualiseras, samt att i september vart tredje år ige programmet för graskig till regerige respektive SKI 3 " 15. Detta ka exemplifieras geom att regerige i yttrade över SKBs FUD-program för 1989 uttalade att e god offetlig isy var öskvärd i de urvalsprocess som leder fram till valet av lämpliga metoder och platser för ett slutförvar. SKB amodades därvid att i ästa FUD-program redovisa det uderlag som fas beträffade platsvalet och att fortlöpade läma iformatio därom till SKI, Boverket samt berörda lässtyrelser och kommuer 3 ' 16. SKBs seaste FUD-program gavs i till SKI i september 1992 och är f föremål för graskig. Frå de 1 jauari 1993 har regerige möjlighet att vid graskige föreskriva villkor för de fortsatta forskigs- och utveckligsverksamhete 3 " 17. Avsikte härmed är att åstadkomma e bättre styrig av arbetet med FUDverksamhete och att kua få till ståd kompletterigar i FUD-programmet dock uta att därigeom miska SKBs asvar att självstädigt svara för FUD-verksamhete 3 " 18. Det är osäkert om bestämmelse ka utyttjas för att på ågot mer igripade sätt styra SKBs arbete med att ta fram uderlag för erforderliga MKBar.

19 12 Exploatör Borodor tlllstådsarode / Iformatio / delges / Berörd kommu och Lässtyrelse Idetifierar berärda parter (markägare, orgaisatioer, etc) Idetifierar berörda mydigheter Idetifierar tokallserigskrlterler Avgräsar och defiierar system L Iformatio till allmähete och markägare 7 / Iformatio för pla-och / llllstådsfrågor J Allmähete Mirkigira Tar del av iformatio rörade mark-och vatteavädig Kommue Exploatöre Utreder tokallserlgsaltamativ Exploatöre Aktuell kommu Aktuell lässtyrelse Cetrala verk Regerige / Prelimiära lokaliserigar faststalls / Exploatöre Checklista upprättas och bearbetas. Miljöpåverka (ör da olika fasera I projektet Idetifieras. Prelimiär miljöpåverka bedöms med utgågspukt frå bearbetadet av checklista Iformatio delgas rörada prelimiär tekisk utformig och prelimiära lokaliserigar 7 Exploatöre, kommue och llt.**tyrelse Samridsmöte med allmähete, orgaisatioer, etc / Sypukter delges / vid samrådet 7 Exploatöre Utreder vidare sypukter com framkommit vid samrådet Formulerar tekiskt alterativ Mil det sökta företaget / Iformerar om det tekiska alterativet 7 Kommu och LitstyrelM Bearbetar iformatioe. Figur 3.1 Geerellt schema över MKB-procedure.

20 13 / Krav reses på utredigsisatser / / av IQrvätade miljöeffekter. / -L Exploatöre Utredor och sammaställer förvätade miljöeffekter med avseede på de olika läsara I det sökta företaget Lokala och regioala effekter utreds med häsy tage till både lågtids- och korttidsaspekter Utvärderig. Val av tekisk utformig L och val av slutlig lokaliserig 7 Kommu, LäutyrelM, cetrala verit, exploatöre Samrädsmote /Sypukter delges 7 Exploatöre Sypukter beaktas, evetuell reviderig av asökigshadligar. Sammaställig av prelimiär MKB görs: dea bhogas asöka. / Asökigshadligar Ikl MKB skickas / l_ Ull berörda mydigheter. / Berörda mydigheter Prövigsförfaradet iitieras. Remissistaser vidtalas. Krav på kompletterada udersökigar formuleras. Villkor lör det sökta företaget Iramställs. Berörd lagstiftig Idetifieras. L Kugörelse av det sökta företaget och mujökosojcvesbeskrtvlge. Krav och vikor moddelas exploatöre. 7 Exploatöre Utför kompletteradeudorsöklgar. Geomförade av det sökta företaget Upprättade av kotrollprogram, skadeförebyggada åtgärder, övriga uppföl igsprogram. Figur 3.1 Forts.

21 3.4 SSIochMKB 14 Som ova ämts får frå de 1 jauari 1993 föreskrivas att MKB skall upprättas vid prövig eligt KTL resp SSL. SSI prövar eligt KTL för det första fråga om tillståd att förvärva, ieha, överlåta, trasportera eller på aat sätt ta befattig med eller till Sverige föra i eller frå Sverige föra ut käravfall som ite utgör högaktivt avfall frå upparbetig. För det adra prövar SSI fråga om tillståd eligt KTL att uppföra, ieha eller driva aläggig för mark-depoerig av lågaktivt käravfall som ite härrör frå kommersiell urabrytig jämte till såda aläggig hörade aläggigar för behadlig eller lagrig uder förutsättig att aktivitete hos ae totala mägde avfall i markdepoerigsaläggige ite överstiger 10 TBq varav högst 10 GBq utgörs av alfaaktiva äme 3 * 19. Dea tillstådsprövig skall ske eligt KTLs syfte och ädamål. SSIs tillstådsprövig eligt SSL ka vara av olika slag. De ka för_det första avse fråga om tillståd eligt SSL till viss befattig med radioaktivt äme eller tekisk aordig som ka och är avsedd att säda ut joiserade strålig. För det adra ka de avse fråga om tillståd eligt SSL - grudad på föreskrift i SSF - till viss befattig med aa tekisk aordig som ka alstra joiserade strålig. För det tredje ka prövige avse fråga om. tillståd eligt SSF till viss befattig med tekisk aordig som ka alstra icke-joiserade strålig eller - geom särskilda föreskrifter meddelade av SSI - fråga om verksamhet för vissa yrkesgrupper eller iom vissa avädigsområde (t ex avädig av sluta strålkällor i skolor). Slutlige ka prövige avse fråga om sk uderställigsvillkor beträffade kärtekisk aläggig 3 " 20. De ya bestämmelsera om MKB iehåller i korthet följade. Regerige eller mydighet som regerige bestämmer får föreskriva att det, i fråga om tillståd eligt KTL och SSL (och SSF) eller uderställigsvillkor eligt SSL skall upprättas e MKB. Regerige har i si tur bemydigat SSI att geerellt meddela sådaa förskrifter i fråga om tillståd eligt KTL och SSF samt i fråga om uderställigsvillkor eligt SSL (SKI får meddela MKB-föreskrifter ebart eligt KTL). SSI får därutöver föreskriva att det i visst ärede skall ges i e MKB. Såsom bemydigadea formulerats får SSI ite geerellt eller för viss äredetyp föreskriva att MKB skall upprättas i ärede om tillståd eligt SSL, trots att det är SSI som är tillstådsmydighet i sådaa ärede. Huruvida dea begräsig är avsiktligt formulerad eller ej är i dagsläget oklart. Gräsera för SSIs ormgivigskompetes med avseede på MKB bör därför för ärvarade ite dras för skarpa.

22 4. Miljömässiga och tekiska aspekter 4.1 Allmät 15 Av regeriges miljöpropositio 4 " 1 framgår att MKB skall möjliggöra e samlad bedömig av e aläggigs, verksamhets eller åtgärds iverka på miljö, hälsa och hushållige med aturresurser. I dea bedömig bör igå företagets påverka uder hela dess livslägd. Detta iebär att miljöbedömigar måste redovisas för alla de faser som igår i ett företag; frå och med projekterig till och med kvarvarade effekter är företaget avslutats. För att idetifiera företagets miljöpåverka uder hela dess livslägd har vi här valt att defiiera följade ataga miljöpåverkade aktiviteter som är förkippade med respektive operatiosfas: Byggfase: Periode för byggatio iklusive projekterigsfase. Här atages att, förutom projekterig, aktiviteter omfattade trasporter till och frå byggarbetsplatse samt maskiell bearbetig på arbetsplatse är aktuella. Driftsfase: Periode som aläggige beräkas vara i drift och de fas som egetlige är av itresse för de sökade. Här ibegrips förlopp" som ikluderar atagade om ormal drift, trasporter till och frå aläggige, samt atagade om ågo typ av felfuktio som ka vara baserad på atagade om olyckor p g a mäskligt felhadlade eller som ett resultat av haverier, sabotage eller terror. Avslutsfas: Periode för rivig av aläggige iklusive återställade av omgivige. Drifte atages här vara helt avslutad, me rivige och återställadet av miljö ka vara förkippad med ett visst trasportarbete och viss maskiell bearbetig. Kvarvarade effekter: Periode efter att företaget avslutats. Utgågspukte har här varit att all verksamhet som är itroducerad av mäiska måste udergå e aalys för att utröa evetuella kvarvarade effekter efter rivige, dvs efter avslutigsfase. Aktivitetera iom de olika fasera så som de skissats ova är relativt allmägiltiga. Vid utarbetadet av detta dokumet har målsättige varit att studera frågeställigar med bärig på uppföradet av kärtekiska aläggigar i allmähet, varför vissa av puktera i de kommade diskussioe kommer att vara mer specifikt orieterade mot de typ av frågeställigar. For att studie i si helhet ite skall bli alltför geerell har vi valt att exemplifiera arbetssättet med att studera förhållade krig e täkt ikapsligsstatio. Det bör dock oteras att detta i si tur ite med ödvädighet iebär e iskräkig av frågeställigaras art och relevas, uta de bör vara applicerbara på samtliga typer av kärtekiska aläggigar, äve ett täkt slutförvar för utbrät kärbräsle. E täkbar begräsig med detta agreppssätt ka möjlige vara att olika frågeställigar ka komma i i adra faser för ågo aa typ av aläggig, ä de vi skissat på. Ett exempel på e såda ka vara att vi utgått ifrå att iga radiouklider existerar uder byggfase för e ikapsligsstatio, vilket exempelvis ite behöver vara fallet vid uppföradet av ett slutförvar för utbrät kärbräsle.

23 16 De aktiviteter som är mer specifika för e kärtekisk aläggig, e ikapsligsstatio, iom de olika fasera ova har vi atagit vara: Byggfase: iga aktiviteter som är specifika för kärtekiska aläggigar. Driftsfase: utsläpp av radiouklider vid ormal drift, utsläpp av radiouklider vid trasporter av det utbräda bräslet som skall bearbetas vid aläggige, utsläpp vid haverier av ågot slag (trasport/olycka/sabotage/terror). Avslutsfase: utsläpp av radiouklider i sambad med rivig av aläggige. Dessa ka avges i dammform eller vara i bude form av kotamierade aläggigsdelar (rör, betog, etc). Avgivige ka ske på platse för rivige eller vid trasporter därifrå. Kvarvarade effekter: Här igår ett omhädertagade av rivigsavfallet. Atige ka rivigsavfallet bli friklassat och återavädas eller depoeras på kovetioell avfallsaläggig, eller så friklassas det ite uta depoeras tillsammas med, alterativt i aslutig till, det utbräda kärbräslet eller behadlas på sarlikt sätt som detta. I MKB-procedure bör som ett första steg igå e förstudie. Syftet med e förstudie är att defiiera och avgräsa det system som skall studeras samt idetifiera de tekiska och miljömässiga aspekter som bör belysas för det aktuella företaget. Företagets art och storlek är av avgörade betydelse för utformige av MKB-procedure och bestämmer därmed också till vilke ivå olika miljöfaktorer måste redovisas. I det följade beskrivs två olika agreppssätt för att i e förstudie idetifiera ett företags miljöpåverl-a. De första idetifierige baseras på geomgåge av e allmägiltig "checklista". I de adra geomgåge tas häsy till samverkade miljöfaktorer med hjälp av iformatiosflödesschema. Fortsättigsvis avser vi geerellt med ordet "miljöpåverka" sådaa faktorer som ka ases relevata att belysa i e MKB för e kärtekisk aläggig, omfattade frågeställigar av såväl specifik som icke-specifik kärtekisk karaktär. Dessa frågeställigar behadlas vidare uta ibördes ragordig. De sökade såväl som de graskade istase bör göra ågo form av urval av frågor som kräver mer aalys ä adra. 4.2 Idetifierig av miljöpåverka - "checklista" I de tidigare studie 1 ' 1 preseterades e "exempel checklista" baserad på ett urval av existerade allmägiltiga checklistor som kompletterades med frågeställigar som är relevata för e kärtekisk aläggig. I dea studie har checklista bearbetats vidare på så sätt att frågora i checklista avseede potetiell miljöpåverka har besvarats med "ja" eller "ej". I checklista har äve vissa frågor besvarats med ett "x", med vilket har avsetts att fråga ka behöva belysas, me att de täkta miljöpåverka till si atur ka vara ytterligt lokalt betigad och därmed vara beroede av lokaliserige som såda, sarare ä av företagets art. I Appedix A preseteras de bearbetade checklista för de olika "livsfasera" för e ikapsligsstatio. De ifyllda checklista ka utgöra ett första uderlag till vad som bör

24 17 igå i e förstudie. Det är dock viktigt att de bedömigar som ligger till grud för ifylladet av lista dokumeteras då MKB upprättas. (Något försök till att exemplifiera e såda dokumetatio har dock ite rymts iom ramara för dea studie.) E ackdel med checklistor är att de varke redovisar hur de olika frågeställigara eller effektera är beroede av varadra, eller vilka effekter som är direkta eller idirekta. Fördele är dock att e mägd frågeställigar lätt belyses, de eda begräsige är saolikt uppfiigsrikedome hos de som sammaställer frågelista. 4.3 Idetifierig av miljöpåverka- "iformatiosflödesschema" Med utgågspukt frå de frågeställigar som redovisats i checklista i Appedix A har vi här valt att gå ett steg vidare, med hjälp av iformatiosflödesschema, för att kua belysa sambad mella olika frågeställigar och effekter. I Appedix B preseteras iformatiosflödesschema avseede miljöpåverka frå e ikapsligsstatio. Dessa flödesschema avser ite att beskriva förhålladea i detalj, uta skall sarare ses som ett agreppssätt för att belysa och förklara hur olika faktorer ka samverka för att ge ågo form av miljöpåverka. Som ett exempel ka komplexitete hos e markföroreig tas; e föroreig ka fias i marke p g a att ett utsläpp har skett på marke. Det ka också ha kommit dit geom att e i vatte löst föroreig fastläggs i marke, eller som e luftbure föroreig som depoeras på marke. Effekte av markföroreige ka exempelvis vara ett rotupptag av e växt, me källa till föroreige ka alltså vara fördelad på olika ställe och ha olika ursprug. Dea sy har vi vidareutvecklat i ett försök att få hela problemet överskådligt. För att kua idetifiera olika samverkade faktorer, har e viss omstrukturerig varit ödvädig att göra jämfört med hur checklista är upplagd. Det bör dock oteras att de frågeställigar vi belyser i de schema som preseteras i Appedix B, är desamma som de som behadlas i checklista i Appedix A. Syftet med att lägga upp studie på det sätt som här är gjort är alltså ite att peka på estaka itressata detaljfrågor som ka komma att behöva belysas i e MKB, uta itresset har sarare varit fokuserat på ett agreppssätt som vi tror är lämpltet, och kaske till och med ödvädigt, vid aalyse av e så omfattade och komplex aläggig som e kärtekisk aläggig utgör. Nackdele med flödesschema ka möjlige vara att de är tidskrävade att framställa och lätt blir komplexa, me fördele är att om e specifik hädelse ska studeras, så ikluderas "automatiskt" äve direkta, idirekta och samverkade faktorer. Beskrivig av iformatiosflödesschema Vid omstrukturerige av checklistas frågeställigar har vi gjort vissa grudläggade atagade och ideligar av frågeställigar: Utformige av de iformatiosflödesschema som preseteras i Appedix B, baseras på ställigstagadet att all byggatio utgör e förädrig i mark- och vatteavädige, äve om dea är plaerad. Detta utgör stomme i vårt täkade i de meige att det är ett övergripade axiom som späer frå Pla- och byggärede

25 18 till Naturresursärede. E förädrig i mark- och vaaeavädige leder i si tur till att ma får e miljöpåverka dels geom att byggade fis till och dels geom de aktiviteter som äger rum i byggade, se eda. Idelig av frågeställigar: - E byggatio har e viss miljöpåverka geom "si blotta existes", dvs marke, flora och faua, m fl faktorer, påverkas geom att byggade existerar. Detta har vi valt att kalla för e effekt av "Fysisk Placerig". Dessa effekter är i pricip oberoede av vad byggatioe skall avädas till och är därför relativt allmägiltiga. - De aktiviteter som försiggår i byggade ka ha e miljöpåverka geom exempelvis ågo form av utsläpp till luft, mark eller vatte. Dea typ av miljöpåverkade faktorer har vi kallat "Utsläpp". Rubricerigar och övriga atagade: - Avgivare av föroreigar har vi betraktat som luft, mark och vatte, eftersom det är i dessa elemet som föroreigar bärs. Vi har också asett det ageläget att belysa hur Avgivara ka samverka och i pricip vara både bärare (mella elemete) och avgivare av föroreigar ia föroreige slutlige år e mottagare. - Mottagare av föroreigar har vi utgått ifrå är allt levade väse, dvs växtliv, djurliv och mäiskor. De sistämda rubrike kallas fortsättigsvis för "Hälsa/säkerhet" i aalogi med checklistas omeklatur. - Påverka i form av buller har vi geeraliserat och kallat för "buller, skakigar och vibratioer" och placerat uder rubrik "Hälsa/säkerhet" i stället för att som i checklista vara agive uder e ege rubrik. - Med rubrike "Vatte^J avser vi både yt- och grudvatte. Grupperig avseede miljöpåverka: Fysisk placerig: Fysisk placerig: Fysisk placerig: Fysisk placerig: Fysisk placerig: Utsläpp: Utsläpp: Luft, mark och vatte, Växtliv, djurliv, hälsa/säkerhet, Naturresurser, eergi Socioekoomiska frågor: befolkig, bostäder, trasporter/kommuikatio, offetlig service. Övrigt: Ladskapsbild och ärmiljö, kulturmie, rekreatio. Luft, mark, vatte (avgivare). Växtliv, djurliv, hälsa/säkerhet (mottagare).

26 19 5. SKBs plaerade aläggigar-tillstådsprövig 5.1 Förutsättigar för samordig Som redovisats ova kommer SKBs plaerade aläggigar att successivt bli föremål för tillstådsprövig eligt ett flertal lagar. Prövigsförfaradea förutsätts ske i stort sett samtidigt. De formella förutsättigara för samordig av prövigsförfaradea ka i korthet ages eligt följade. Samordig med prövige eligt VL är svår att åstadkomma. Blad övriga NRL-akuta lagar skall lokaliserigsprövige eligt NRL komma först i tide. E såluda beslutad lokaliserig är bidade vid ML-prövige 5 ' 1 och skall utgöra grud för e evetuell detaljplaeädrig 5 " 2. Såda bör ha geomförts iför tillstådsprövige eligt ML och VL, eftersom tillståd eligt dessa lagar ite får strida mot detaljpla 5 " 3. Det föreligger ite ågot hider mot att hadläggige av MLäredet påbörjas ia beslut i NRL-äredet fattats. Tillståd el NRL är ite bidade vid prövig eligt KTL 5 " 4. Regeriges avgörade av äredea eligt NRL och KTL bör därför av lämplighetsskäl ske samtidigt. 5.2 Allmäa samordigsfrågor ML, VL och PBL iehåller bestämmelser om offetlig isy i beslutsprocesse. Bestämmelser härom sakas emellertid i NRL, KTL och SSL. Regerige har, bl a i utlåtade över FUD-programme asett det vara väsetligt att allmähete tillförsäkras god isy i e så käslig fråga som exempelvis ett slutförvar av käravfall iebär 5 " 5. De offetliga isye ka åstadkommas på olika sätt. Ett möjligt alterativ är att regerige, SKI eller SSI håller sammaträde med stöd av bestämmelsera i 7 och 14 Förvaltigslage. Något sådat sammaträde har dock veterligt ite förekommit tidigare. Närmare till hads är då att de frågor som rör tillämpige av KTL resp SSL tas upp vid det sammaträde som kocessiosämde regelmässigt håller ia remissyttrade avges i NRL-äredet. Vid ett sådat sammaträde ka sökade lämplige äve redovisa MKB i de avseede som avser kärtekisk säkerhet och strålskydd. Dessutom ka SKIs resp SSIs prelimiära graskigsrapporter redovisas. Det får därvid förutsättas att represetater för SKI och SSI är ärvarade vid sammaträdet. Regerige har, i sambad med 1993 års ädrigar i SSL och KTL, uttalat sig för det seare alterativet 5 " 6. Ett ytterligare skäl för e såda lösig är att gräse mella miljöskydds- och strålskyddsaspekter ka vara svår att dra, särskilt vad avser störig i form av s k psykisk immissio. Geom ett gemesamt sammaträde skulle dess?, frågor kua bli vä! belysta i ett sammahag. I sambad med 1993 års ädrigar i KTL m fl övervägdes att irätta lokala säkerhetsämder i de kommuer där platser utsetts för täkbar slutförvarig. Dessa ämder skulle ha till uppgift att följa udersökigsarbetet på platse och iformera allmähete om detta. Det asågs emellertid tveksamt om detta var det bästa sättet att garatera allmähete bred isy i urvalsprocesse. Chefe för Miljö- och aturresursdepartemetet uttalade att regerige skulle återkomma i fråga i ett seare sammahag 5 " 7. I fråga om samordige i övrigt bör framhållas att SKIs och SSIs respektive graskig avses ske samordat i särskilda arbetsgrupper 58, att berörda kommuer ite bör avtvigas