Kompletterande utredning kring Limhamnsspåret

Transkript

1 Kompletterade utredig krig Limhamsspåret Pp Tillägg till plaprogram för kvartere SKOLAN, GÄDDAN m fl. i Malmö Malmö stadsbyggadskotor, mars 2009

2 Iehåll Bakrud Syfte Latmäe Cerealias verksamhet och uvarade logistikupplägg Sammafattig av kosekveser för allmäa itresse Alterativ 3 - kosekveser Stadsbild Altertiv 3 karta Trafik Hälsa Miljö Ekoomi Alterativ 4 Alterativ 5 - kosekveser Särskild utredig Alterativ 5 karta Stadsbild Trafik Hälsa Miljö Ekoomi Iledig 4 Arbetsgrupp: Astrid Aveberg Rosell, SBK, Projektasvarig, foto Erik Hedma, SBK, trafikplaerare, foto Aders Nilsso, GK, trafikplaerare A-Margret Rudqvist, SBK, kartor Marie Åkerström-Olsso, SBK, layout för och emot att behålla godsspåret. Tekiska ämde mear dock att iför e slutlig bedömig av de lämpligaste utformige av ya Neptuigata, är det ödvädigt att plaprogrammet kompletteras och utvidgas avseede de olika alterative för Limhamsspåret. De framför samtidigt att kompletterige äve behöver iehålla ett alterativ där Latmäe Cerealia AB ite lägre har tillgåg till godsspåret, uta de får lösa trasporter mella kvare och Malmö bagård med ett aat trasportsätt. Dea del av utredige har geomförts av e logistikkosult, på uppdrag av Gatukotoret Orieterigskarta Programområdets tillägg, som behadlas i dea rapport, är markerat med blått, befitligt programområde är rött. Bakgrud I plaprogram 6012 Skola, Gädda m fl redovisades befitligt samt tre framtida alterativ för Limhamsspårets sträckig. Alterativ 1 och alterativ 2 utreds ite vidare eftersom de ite är aktuella lägre. När plaprogram 6012 togs fram var det fortfarade Heidelbergs cemet som formellt ägde spåret och hade rätt att trafikera det. Seda dess har Malmö stad tagit över ägadet av spåret. I dagsläget sker dagliga järvägstrasporter till Kockums idustrier och Latmäe Cerealias kvar. Frå och med att Kockums idustrier lämar Kockumsområdet seast 2014 kommer det ebart att vara Latmäe Cerealia som utyttjar spåret. Eftersom spåret passerar geom ett område som geomgår e omvadlig frå idustriområde till bladad stadsmiljö, får spårets uvarade dragig kosekveser för framtida byggader och ifrastruktur. Frå de yttrade som ikom uder samrådsskede för plaprogram 6012 ka kostateras att det fis röster både Tillägget kommer såluda både att belysa kosekveser av de spåralterativ som preseteras i plaprogrammet me äve kosekveser vid ett alterativ uta spår. De kosekveser som kommer att belysas är sådaa som är kopplade till stadsbild, trafik, hälsa, miljö, exploaterigsmöjligheter och ekoomi. Kostader för iföradet av ett ytt trasportsystem redovisas ite, eftersom det fis för stora osäkerheter krig dessa. Likaså görs iget försök till att beskriva direkta och idirekta kosekveser för Latmäe Cerealia AB i sambad med iföradet av ett ytt trasportsystem, eftersom Latmäe Cerealia AB själva bäst gör dea bedömig. Syfte Syftet med detta tillägg är att få i sypukter frå sakägare som berörs och kommer att beröras av godsspåret i ett framtida skede då spåre ebart aväds till att klara trasporter till och frå Latmäe Cerealias kvar. Plaprogramstillägget ska belysa kosekveser i förhållade till allmäa itresse och i viss må de mest berörda eskilda itressea. Sypuktera kommer att vara betydelsefulla för det fortsatta arbetet med detaljplaeläggige av ya Neptuigata.

3

4 Fakta om Limhamsspåret Malmö-Limhams järväg ivigdes Iititativtagare var Skåska Cemet AB och syftet med spåret var att trasportera gods till och frå bolagets fabrik i Limhams ham. Fabrike stod klar Delvis gick spåret ute i vattet på e uppbyggd järvägsbak. Seare markutfyllader och aläggadet av Ribersborgsstrade gör att spåre idag ligger e bit iåt lad. Förutom godstrafik fas äve persotrafik. Baa kom att kallas Sillabaa i folkmu eftersom e viktig passagerargrupp var sillagummora, det vill säga fiskarhustrur frå Limham som åkte i till Malmö för att sälja fisk. I e kraftig storm jule 1902 raserades stora delar av järväge, me de byggdes sabbt upp ige. Persotrafike ådde e kulme 1904, då ma hade avgågar varje halvtimme. När det öppades e spårvagslije mella Limham och Malmö 1915 miskade persotrafike drastiskt. De bibehölls dock fram till Efter det fugerade baa ebart för godstrafik. Spårområdet vid Västra statio iehöll urspruglige e bagård med flera idustrispår, spåret till Limham samt ett spår som gick till Falsterboäset via västra och södra Malmö. Spåre för godstrafik gick till det stora idustriområdet i Västra Hame, Kockums idustriområde, samt till kvaraläggige. Latmäe Cerealias verksamhet och uvarade logistikupplägg Latmäe Cerealia är e del av Latmäekocere och utvecklar, producerar och markadsför spamålsbaserade produkter som mjöl, mjölmixer, gry, müsli och pasta samt färdiglagade rätter. Produktera distribueras geom dagligvaruhadel, restaurager, bagerier, grossister och livsmedelsidustri. Kvare i Malmö är e av Latmäe Cerealias tre kvarvarade kvaraläggigar i ladet, efter ratioaliserigar iom kocere. Stora ivesterigar har gjorts i kvare uder seare år eftersom det är de eda av kvarara som har alla tre trafikförsörjigsmöjlighetera, lastbil, sjöfart och järväg. Aläggige har drygt 80 aställda idag, varav kappt 50 stycke arbetar iom drifte av kvare. Med take på det låga värdet av det fraktade godset per to räkat till och frå kvare, är käslighete för ökade trasportkostader stor eligt Latmäe Cerealia. Ökade trasportkostader slår direkt på margialera. Kvare tål iga lägre driftstopp, mer ä e dag, eligt Latmäe och arbete krig kvare får ite stoppa trafike eller störa eldistributioe till aläggige. Järvägstrasportera är viktiga eftersom de tillsammas med sjöfartstrasportera är miljöväliga och är i lije med företagets miljöpolicy. På kvaraläggige tas spamål emot, främst av lokala odlare, me äve frå övriga delar av ladet och i e del fall frå utladet, beroede på skördeläget och behovet av specialkvaliteter i livsmedelsproduktioe. I kvare mals spamåle till olika typer av mjöl och gry. 80 % av produktioe består av mjöl och mjölbladigar och 20 % av foderprodukter. Äve förpackig av mjöl sker i kvares aläggig på Uiversitetsholme. Årlige tar aläggige emot ca to spamål som omsätts i olika mjölprodukter. Dessa trasporteras ut frå kvare tillsammas med överbliva restprodukter i lika stor mägd som kommit i. Det iebär att de totala volyme som trasporteras är ca to per år. Av de totala mägde trasporterade volymer, hateras de övervägade dele via lastbil. På järväg trasporteras ebart ca 20 % av de totala mägde gods. Latmäe Cerealia arbetar dock aktivt för att trasportera så mycket gods som möjligt via järväg eligt si miljöpolicy. Biltrasport frå Latmäe Cerealias kvar i Malmö. Bildkälla: Latmäe Cerealia. Lastigsplatser Spamåle trasporteras i till kvare med lastbil, båt och järväg. Produktera trasporteras ut frå kvare med lastbil eller järväg till idustri, bageri eller grossister. Lastig av lastbilar sker på olika ställe i kvare me all lastig av järvägsvagar sker på de orra sida av kvare. Det är ödvädigt att det fis körytor för lastig och lossig itill kvare på alla sidor och att de låga lastbilara ka köra rut kvare. Lastige av järvägsvagar ka ite flyttas frå orra sida av aläggige uta mycket stora kostader i sambad med de ombyggader ie i aläggige som då måste göras, eligt Latmäe Cerealia.

5 Godsspåret Godsspåret förbi Skeppsbro har varit uppbrutet uder tre år av byggtide för Citytuel me järvägstrasporter för mjöl och spamål har ädå skett tack vare e särskild lastbil, e så kallad vagbjör, som trasporterar vagara e och e på gatuätet frå e lastbrygga vid Latmäe Cerealia till Malmö C. Haterig av paketerat gods har skett via omlastig uder byggtide. I oktober 2008 hade godsspåret åter förbidelse hela väge frå kvare till Malmö C och godsvagara kude åter rulla. Eligt Latmäe Cerealia är det framtida dimesioerade trasportbehovet på järväg ca io vagar per dag (6 bulkvagar + 3 godsvagar). Kvare är idag uppbyggd så att all i- och utlastig via järvägsvagar sker på aläggiges orra sida mot hambassäge. Det iebär att järvägsvagara måste passera förbi aläggige för att seda backa tillbaka, ragera över Norra Neptuigata och i på området. I dagsläget trasporteras ett varierat atal, uppåt 4-5 vagar om dage mådag till fredag. Det sker dagliga trasporter av mjöl till pastafabrike i Jära. Trasporter av pastamjöl sker i dag uteslutade via järväg. Latmäe Cerealias pastafabrik i Jära Bildkälla: Latmäe Cerealia Dimesioerade trasportvolymer med respektive trasportslag ( to med lastbil, to med båt, to med tåg). ur Logistikstudier SWECO Bild på de bulkvagar som aväds för att trasportera pastamjöl till fabrike i Jära Bildkälla: Latmäe Cerealia Malmökvare Foto: Guilla Krovall Fördelig av järvägsvolymer per år. Av de sammalagda volyme av alla järvägstrasporter är cirka hälfte utgåede pastamjöl, e fjärdedel utgåede bulkmjöl och resterade del utgåede förpackat gods respektive ikommade spamål. ur Logistikstudier SWECO.

6 Sammafattig av kosekveser för allmäa itresse De två alterative som jämförs är: alterativ 3 - Spårtrafik till Latmäe Cerealia, ilastig på orra sida och alterativ 5 - Iget godsspår frå Malmö C till Latmäe Cerealia. Karta för alterativ 3 visar atalet korsigar över spåret och de kvarter som påverkas av spåret. Karta för alterativ 5 visar hur spårområdet ka avädas för adra ädamål om spåret tas bort. Kartora visar positiva och egativa kosekveser, i första had ur stadsbilds- och trafiksypukt, för de två alterative, med eller uta godsspår. Kartora visas i större skala på sidora och Bassägg a gat Vall rra No Staket / stägsel Korsade gata ro Cykelpassage Gågpassage meter Passager mars Stormg Skeppsbro sfiskeham Bagers plats ralpla Cet rmärla b o ovr ättstorget Torg Cetralstatioe a gat Vall rra No. Behrigsg Hovrätte ge Gibraltargata dellscita bro ellsvä Citad H ata lvg V. Ä 0 ata lvg Ö. Ä U WM ealia e Cer g - c väg och kollektivkörfält itu Nepro b Aa Lidhs plats g. Hjälmare Latmä Torg Carlsgata Möjlig y ifart uta spåret ta Byggrätt eller torg Dubbelriktad gata med lägsparkerig/ bred trottoar Kollektivtrafikkörfält kaje iöldsgata Beijersga sg. Styrma de Esplaa sgata igata sg. Matro kaje Bassäg V. Varv Bassägg. Lastväg Jakob Bagges gata Hjälmare Högskola Nordesk Torg/bred trottoar Neptu Nya kvarter vars avädig begräsas av spåret Framtida möjliga kollektivtrafikstråk gata sfiskeham Malmö Alterativ 5 - Iget godsspår frå Malmö C till Latmäe Cerealia. Uta spår blir området tillgägligt och ka avädas på aat sätt. alpla Cetr larmäro b g. Hjälmare y b ta ovr ättstorget Bagers plats. Behrigsg Hovrätte ge H dells Cita bro 0 U WM ellsvä Citad ata lvg V. Ä ata lvg Ö. Ä itu Nepro b igata Cetralstatioe ealia e Cer Gibraltargata gata Neptu Aa Lidhs plats Beijersga sg. Styrma e Esplaad Latmä? vs V. Var Alterativ 3 - Spårtrafik till Latmäe Cerealia, ilastig på orra sida. Spåret påverkar stadsbild, trafik och exploaterigsmöjligheter. sg. Matro kaje Bassäg Carlsgata Skeppsbro iöldsgata kaje Nordesk Jakob Bagges gata. Stormg Högskola Hjälmare Malmö gata Nya kvarter som påverkas av spåret Område med möjlighet till ya fuktioer om spåret tas bort Framtida möjliga kollektivtrafikstråk meter

7 Stadsbild Alterativ 3 Godsspår Alterativ 5 Iget spår bladad stad 0 0 barriärer - + visuellt - stadsmässigt rörelser - + stadsliv - trygghet - + sköhet och god fuktio - + Trafik tillgäglighet - + trafiksäkerhet - + Hälsa buller 0 0 luftföroreigar 0 0 Miljö klimatpåverka 0 0 miljöprofil + - Ekoomi exploaterigsmöjligheter - + uderhållskostader 0 0 aläggigs-/ väg- och + (y bro) - spårkostader ( y omlastigsaläggig) Sammafattig Kosekvesera för Malmö stad, de allmäa itressea, blir olika för de två alterative. Det som skiljer mest är kosekvesera för stadsbild och trafik där det är tydligt positivt att ta bort spåre. Störige av själva tågtrafike är relativt lite. Hälsa och klimatpåverka visar iga stora skillader. Däremot fis skillader som motsäger varadra är det gäller miljöprofil och exploaterigsmöjligheter. Skilladera i aläggigskostader ka vara stora me dessa är svårbedömda och ka ite preciseras i det här skedet. För Latmäe Cerealia är Malmökvare viktig eftersom de har uika trasportmöjligheter. Här ka trasporteras med med alla tre trasportsätte, lastbil, tåg och båt. E särskild utredig har gjorts för att avgöra om det är realistiskt att ta bort spåret. Logistikutredige har visat att det går att ta bort Limhamsspåret ret trasporttekiskt, lösigar fis för samtliga vagtyper och produkter. Iga slutsatser dras om vilka alterativ som skall väljas för de olika vagstypera. Klart är att kostadera för trasportera kommer att öka om Limhamsspåret tas bort. Ivesterigskostader för omlastigscetral och spåraslutig till de samt driftskostader ökar. Detta skall dock ställas mot de ökade ivesterigskostader för y järvägsifrastruktur (broar, spår med mera) som uppstår då Neptuigata skall byggas ut förbi Malmökvare och dages spår med tillhörade bro måste flyttas. Totalt uppskattas atalet lastbilstrasporter till och frå kvare att öka med mella 10 till 20 per dag (20 till 40 passager). Ökige av atalet lastbilstrasporter iom Malmö om Limhamsspåret läggs er bedöms dock utgöra e relativt lite adel av det totala atalet trasporter till och frå Latmäe Cerealias aläggig.

8 Alterativ 3 - kosekveser Spårtrafik ebart till Latmäe Cerealia, ilastig på orra sida (oförädrad ilastig) De framtaga detaljplae för östra dele av Neptuigata har ett särskilt avisat område för järvägstrafik. I plaprogrammet visas e fortsättig av Neptuigata som har ett ordligare läge ä uvarade Citadellsväge. Dea justerig kommer att iebära att Limhamsspåret får ett ordligare läge över kaale vilket kommer att kräva att e y järvägsbro byggs över kaale, för att klara av ragerige upp mot Latmäe Cerealia. Spårområdet har e bredd av 7 m som utmed de västra dele är försett med ett stägsel för att hidra persoer att korsa spåret eligt järvägslage. Utmed de östra dele fis för ärvarade ett byggstaket som iom kort kommer att ersättas av ett permaet staket utmed spårområdets orra kat. Om ragerig med io vagar (6 bulk+3 gods) ska kua ske i e rörelse kommer godsspåret att sträcka sig ca 80 m väster om Esplaades södergåede körbaegräs. Vid ragerig med tre vagar(två bulk+e gods) eller färre ka möjlige ragerig klaras uta itråg i Esplaades orrgåede körbaa. Järvägsvagar körs över Norra Neptuigata och i bakom kvare. Alterativ 3 ur plaprogram 6012, sida Stadsbild Bladad stad Latmäe Cerealia bidrar till e verkligt bladad stad med e levade idustri bredvid bostäder, högskola, kotor, hadel samt framtida koserthus och kogresslokaler. Spåret har liksom idustriverksamhete och kvare gamla aor och kvares arkitektur är tydlig. Tåg- och fartygstrasporter ökar käsla av kraftfull idustri. Kvare ka ligga grae med bostäder eftersom de ite haterar gifter eller farligt gods. Godsspåret ka vara egativt för att tågtrasporter är ett särskilt problem i stades cetrum där måga mäiskor befier sig. Det är mycket aa trafik och mäiskor ska kua bo, arbeta och vistas på fritide i området. Måga kommer att röra sig utomhus på gatora krig spåret. Alla måste visa häsy till varadra för att det ska fugera. Barriärer Neptuigata är visserlige i sig e kraftig barriär på grud av si stora trafik me det är e låg sträcka, ärmare 1350 meter, som dessutom påverkas av godsspåret. Spåret med staket blir e barriär både fysiskt/fuktioellt, visuellt och käslomässigt. Staket krävs eligt järvägslage. De fysiska möjlighete till passage och kotakt över gata hidras. Gata upplevs som ekelsidig eftersom de visuella kotakte med de orra sida störs av staketet. Publika bottevåigar blir begräsade av spåre och staketet. Uteserverigar får ite plats. Kockumsräcke är bättre ä ätstägsel. Cykelstråk lägs orra sida av Neptuigata hidras mitt för Latmäe Cerealia i kvarteret Trito. Staket eller stägsel framför fastigheter ka ge krav på parallell tillfart och tillbakadrage byggad i kvartere Amphitrite och Niagara. Frå kvarteret Nereus ordas utfart i Matrosgata, så att medlöpade trafik ka ske ut på de ya Neptuigata. Kockumsräcket stakettyp som aväds på måga ställe i Malmö.

9 På yta mella Neptuigata, Carlsgata och ifarte till Cetralstatioe fis i detaljpla möjlighet till att uppföra två kotorsbyggader med hadel i bottevåigara. Då godsspåret ligger i omedelbar aslutig till byggadera kommer tillgäglighete till dessa att vara begräsad eftersom godsspåret går ära itill fasade. Detta framtvigar e speciallösig med husets etréer i e arkad lägs byggades södra sida. Visuellt stadsmässigt Det är visserlige stadsmässigt med måga trafikslag i gata och påverka är kortvarig om ä stor och kraftfull är tåget passerar, me stadsbilde påverkas egativt av järväges säkerhetsaordigar i form av avstägda ytor, staket, skyltar och ljussigaler. Staketets utformig är viktig. Ett vackert staket mildrar de egativa iverka och ökar käsla av att befia sig i stades cetrum. Kockumsstaketet är mycket bättre ä ätstägsel och bör krävas lägs hela sträcka frå Malmö C/Skeppsbro till Styrmasgata/Latmäe Cerealia och vidare till Skeppsbyggaregata frå Latmäe Cerealia. Det är få gåger och korta tider då tåg kommer att passera och det gör att förståelse varför staketet fis blir lite. Rörelser stadsliv - trygghet Det goda med spårområdets staket är att alla fotgägare och cyklister styrs till övergågsställea och smitig tvärs över gata hidras av stakete. Det egativa är att visuella och fysiska sambad ite överesstämmer. De är extra viktiga för att orietera sig i e okäd stad. Vid Malmö cetralstatio och de plaerade kosertoch kogressaläggige kommer detta att bli egativt eftersom måga besökare kaske ite hittar så bra. Bild av det istägslade spårområdet och dess barriärskapade effekt. Staketet är Kockumsräcket. Stadslivet blir i rusigstrafik, morgo och kväll, stört av godståg och skyddsaordigar som begräsar rörelser krig gata. Upplevelse av trygghet miskar med tråga passager lägs staket eftersom de ite ger valmöjlighet att ädra rörelseriktig så lätt. Tåges storlek och höjd ka skapa obehag och otrygghet. Korsigar med tågtrafik är särskilt kofliktfyllt i ärhete av e statio eftersom måga mäiskor har bråttom och ka vara ouppmärksamma på korsade godståg, trots staket och övriga säkerhetsaläggigar. Rörelsera och stadslivet störs allra mest lägs fyra sträckor: itill Malmö C lägs de ya agörige med plaerade butiksläge, vid Aa Lidhs plats och vägara till Malmö Högskola, vid de plaerade Malmö kosert/kogressaläggige samt i de plaerade korsige där Esplaade år Neptuigata och Neptuibro. Godsspåret kommer att hidra utvecklige av dessa platser. De kommer ite att bli de cetrala kutpukter de aars skulle ha potetial att bli. Korsige med Esplaade kommer att kompliceras av tåg som ska backa och växla.

10 Alterativ 3 spårtrafik ebart till Latmäe Cerealia, ilastig på orra sida (oförädrad ilastig) Plae visar godsspåret och de olika korsigspukter som kommer att fias är Neptuigata byggts ågo gåg efter slutet av Gåg-, cykel- och biltrafik korsar på måga platser lägs spåret. Vissa sträckor är dock stägda med staket lägs spåret. Plae visar också de kvarter vars avädig begräsas av att spåret och stakete fis. Grudkarta visar både befitliga gator och fastigheter och ya plaerade gatulijer. Neptuigatas östliga del fram till rodelle vid Latmäe Cerealia byggs i e första etapp, som ska bli klar i sambad med att Citytuel öppar i slutet av Neptuigata västerut och de ya Neptuibro byggs i e adra etapp. I det skedet kommer trolige rodelle att ersättas med e fyrvägskorsig med trafikljus. Neptuigata får eligt dessa skisser fyra körfält och dubbla alléer. erealia C e Latmä y b ro de Esplaa sg. St y rm a Bassäg v V. Var? dells Cita bro Hovrätte väge s l l e Citad 100 ovr ättstorget H ta vga 0 ta vga l V. Ä U M W l Ö. Ä Gibraltargata sgata igata Neptu ui t p Ne ro b

11 Aa Lidhs plats Cetralstatioe ta Bagers plats a ralpl Cet r No gata rmärloa b g. Hjälmare. Behrigsg sfiskeham Carlsgata Skeppsbro iöldsgata Beijersga sg. Matro gkaje kaje Nordesk. Bassägg Jakob Bagges gata. Stormg Högskola Hjälmare Malmö ta llga a V ra Nya kvarter vars avädig begräsas av spåret Framtida möjliga kollektivtrafikstråk Staket / stägsel Korsade gata Cykelpassage Gågpassage 500 meter Passager mars 2009

12 Sköhet och god fuktio Äve om utformige av stolpar och skyltar, ljud- och ljussigaler, staket och adra aordigar för spåret apassas, är de helt avgörade för hur vackert gaturummet blir. Det blir domierade med alla ljussigaler och ljudsigaler som sitter på stolpar vid de 9 11 korsigspuktera lägs spåret. (6 korsigar öster om Latmäe Cerealia och 3 5 korsigar väster om Latmäe Cerealia). Stakete förbättrar ite fuktioera i stade eller tillför sköhetsvärde. Spåret är egativt för plaerade butiksläge lägs spårområdet. Bebyggelse ka behöva e bred trottoar för att byggadera ska komma till si rätt. Spårområdet ka, till största dele, ite avädas för mäiskors rörelser till fots, på cykel eller i bil, buss eller spårvag uta står tomt uder de mesta tide av dage. Visiosbild Esplaade. 12 Trafik Tillgäglighet Trafikerige av godsspåret påverkar adra trafikatgruppers säkerhet och deras möjlighet att röra sig i området. När godståget ska till Latmäe Cerealias kvar går järvägssigalera i och bryter framfarte för all aa trafik på de platser där godsspåret korsar det övriga vägätet. I dagsläget sker detta vid Posthuset, Stormgata, Skeppsgata, öster om Västra Statio och vid Gibraltargata. När Nordeskiöldsgata öppas för allmä trafik tillkommer ytterligare e korsigspukt och är Esplaade byggs ut i si plaerade sträckig kommer godsspåret att förlägas ut över dea. Om det år över både gåg- och cykelväg samt bilgata eller bara gåg- och cykelpassage är beroede på hur måga vagar som rageras åt gåge. Malmö Stad bedömer att om ragerig sker med två till tre vagar åt gåge, ka det udvikas att korsige för biltrafik i Esplaade påverkas. När Agörige orr om Cetralstatioe öppar tillkommer sju gågpassager och två korsade gator/ifarter. Tide för avstägig i korsigspuktera varierar idag mella 1-2 mi beroede på hur lågt tåget är, samt hur sabbt utrymige av de övriga trafike sker. Det blir e viss fördröjig för gåg- och cykeltrafike vid Esplaade, eftersom tåget ska staa och byta riktig för att seda ragera tillbaka upp mot Latmäe. I och med att korsigara kommer att ha e utformig som ite medger att ågo aa trafik släpps förbi, fis det risk för att det kommer att bli köer i alla körriktigar och då godståget kommer uder rusigstid, ka dessa bli betydade. De sträcka som ger störst egativ påverka för adra trafikatgrupper är passage mella Posthuset och Malmö C, där ett stort atal fotgägare och cyklister rör sig, vissa av dessa har bråttom att hia med tåg frå Malmö C. Bild av gåg- och cykelpassage mella Malmö C och Posthuset De plaerade omläggige av trafike utmed uvarade Citadellsväge medför att spårområdet på avsittet utaför Latmäe Cerealia i de ya gatudragige ite kommer att medge utrymme för e gåg- och cykelbaa utmed Neptuigatas orra sida. Detta iebär att e del gåede och cyklade tvigas korsa Neptuigata flera gåger. E utredig om Malmös framtida kollektivtrafik pekar ut Neptuigata med e förlägig över varvsbassäge och i mot Kockums idustriområde som e öskvärd framtida dragig av kollektivtrafik på ege baa. Att åstadkomma detta iom Neptuigatas uvarade detaljplaelagda sektio med godsspåret kvar kommer att vara svårt.

13 Trafiksäkerhet Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är kosekvesera av godstrasportera till och frå Latmäe Cerealia mycket svåra att bedöma. E idelig skulle kua göras i direkta respektive idirekta olyckor kuta till godståget. Gåede och cyklade är de trafikatgrupper som är mest utsatta för spårtrafikerige. Eftersom godståget framförs med mycket låg hastighet är det passerar korsigar med aa trafik, bedöms saolikhete för kollisiosolyckor med godståget är detta är i rörelse som små. Det fis risk att gåede hoppar mella vagara, då tåget står stilla i korsigara och om lokförare ite uppmärksammar hädelse ka persoera i fråga bli överkörda. Olyckor ka äve iträffa är bilister ite respekterar att staa vid järvägssigalera. Briste på regelefterlevad ka orsaka olyckor och ju fler trafikater som vistas i området desto oftare ka detta ske. Åtgärder för att förbättra sigalsysteme är positivt frå såväl tillgäglighetssom trafiksäkerhetssypukt, äve om åtgärde ite är ågo garati för att tåget ite ska behöva staa, eftersom riske fortfarade fis att det ka förekomma föremål på spåret som måste avlägsas av lokförare. Godstågets passage utaför Posthuset är de plats som är mest svåröverskådlig och där flest mäiskor passerar. Frå vissa håll är sikte begräsad och trafikmiljö är i sig reda komplicerad äve uta godsspåret, med ett atal gåg- och cykelpassager, i- och utfarter frå agörig till Cetralstatioe, bussar i lijetrafik över Skeppsbro och ut på Neptuigata, osv. Det fis dessutom iget stöd i trafikmiljö som gör att ma aturligt förvätar sig att ett godståg ska dyka upp. Trafikatgrupper som har edsatt förmåga att vistas i trafikmiljö, exempelvis äldre, syskadade, bar m.m. är svårt utsatta i dea trafikmiljö, vilket gör att de medvetet ka udvika att vistas i området till följd av att deras rörelsemöjligheter hämmas. Åtgärder Idag begräsas ite tågtrafike till ågra särskilda tider. Det kommer att bli ödvädigt är gågtrafike ökar, efter att Citytuel öppats, att godståges tider begräsas till tider utaför rusigstid. Rusigstid ka vara och t. ex. Hälsa Trafikbuller Det buller som uppstår frå tåge är motorbuller frå dieselloket, rulligsljud, slagljud mella hjul och räls, samt gissel, vid ibromsigar. Rulligsljudet ka betraktas som försumbart i och med att tåget förs fram med mycket låg hastighet. Ljud mella hjul och räls förekommer primärt vid växlar och gissligsljud primärt är tåget bromsas i till stillaståede. Gissligsljud ka vid dåligt uderhåll av vagar vara mycket skarpt och obehagligt. Ibromsigar kommer att ske vid Esplaades aslutig till Neptuigata vilket ka ge e egativ påverka lokalt vid dea plats. I det aktuella fallet kommer dock varaktighete på ljudet att vara kort på grud av de korta ibromsigssträcka. Motorljudet är det ljud som hörs utmed hela spårområdet och är också det ljud som ger upphov till de högsta sammavägda ivåera. Totalt sett kommer ljudet frå järvägstrasportera att vara uderordat ljudivåera frå vägtrafike på Neptuigata och bullertillskottet frå tågtrafikerig är att betrakta som riga. Däremot framkallar tågtrafikerige ytterligare e ljudbild till området som i sig ite är positiv och tåge passerar väldigt ära de mäiskor som står och vätar på att korsa spåret. Luftföroreigar Eftersom spåret ite är elektrifierat fram till Latmäe Cerealia aväds diesellok(t44). Utsläppe av kväveoxider och partiklar är i förhållade till modera lastbilar relativt stora om ma ser till utsläpp per kilometer. Utsläppe miskar är dieselloke byts till moderare lok. Malmö Högskola 13

14 Miljö Klimatpåverka De diesellok som aväds idag släpper ut mer koldioxid ä e moder lastbil. I framtide förvätas både lok och lastbilar bytas ut till betydligt miljöväligare fordo, exempelvis elhybridlastbilar. Miljöprofil Det fis miljövister med spårtrasporter jämfört med biltrasporter. Miljöprofile blir tydlig är ma ser vagara i stadsmiljö. Ekoomi Exploaterigsmöjligheter Exploaterigsmöjlighetera påverkas egativt av att spårområdet förblir e barriär både fysiskt och visuellt för de verksamheter och mäiskor som rör sig i området. Uderhållskostader Malmö stad uderhåller spåret och säkerhetsaordigara. Uderhållskostadera för spåret faktureras Latmäe Cerealia AB. Aläggigskostader Att behålla spåret iebär aläggigskostader. I och med att Neptuigata byggs i y sträckig måste e ca 60 meter låg y järvägsbro byggas, ett hus rivas samt meter y järväg och tre växlar läggas i ytt läge frå Gibraltargata till spårets stoppblock på Esplaade och vidare till baksida av kvare. Bilagor: (Fis tillgägliga på stadsbyggadskotoret). Rapport, Latmäe Mills Malmö, Iitial kosekvesutredig plaprogram WSP. Neptuibro. Nya broar behövs. 14

15 15

16 Alterativ 4 - kosekveser Ilastig söder om kvare Alterativ 4 ur plaprogram 6012, sida Idé om att flytta i- och utlastig till aläggiges södra sida ut mot Neptuigata, uppstod uder det tidigare plaprogramsskedet. Take var att Latmäe Cerealia kaske kua väda på delar av si produktioskedja till rimliga kostader och att ma därmed ite skulle behöva bygga e y järvägsbro, ite påverka Esplaade och slippa järvägsspår till baksida av aläggige. Latmäe Cerealia har utrett dea möjlighet me kommit fram till att kosekvesera blir alltför stora. Det driftsstopp som skulle uppstå i sambad med ombyggade bedöms uppgå till ca ett års tid och kostadera blir orimliga eligt Latmäe Cerealia. Kosekvesera blir för stora. Alterativ 4 har med aledig av detta ite bedömts som ett geomförbart alterativ. Bilagor: (Fis tillgägliga på stadsbyggadskotoret) Rapport, Latmäe Mills Malmö, Iitial kosekvesutredig plaprogram WSP. 16 Alterativ 4 är ite ett geomförbart alterativ eligt Latmäe Cerealia AB.

17 17

18 Alterativ 5 - kosekveser Iget godsspår frå Malmö C till Latmäe Cerealia Alterativ 5 bygger på att Limhamsspåret tas bort helt och hållet på sträcka mella Bagårde och idustriera på Uiversitetsholme och i Västra Hame. Vid tidpukte för borttagadet har det vidare atagits att edast Latmäe Cerealia yttjar spåret för sia trasporter till kvare på grud av att Kockumsområdet omvadlas till Varvsstade. Trasportlösigar för K-idustrier har således ite beaktats. Om Latmäe Cerealia ite har tillgåg till godsspåret fram till kvare beräkar de att behöva trasportera de volymer som motsvarar io järvägsvagar/dag med hjälp av e aa lastbärare. Särskild utredig Kosultföretaget Sweco Idustry har på uppdrag av Malmö Stad studerat vilka alterativa trasportmöjligheter som fis om Limhamsspåret skulle tas bort. Syftet med utredige har varit att hitta tekiskt fugerade alterativ till trasporter på Limhamsspåret. E grudförutsättig har varit att det gods som idag fraktas med järväg till Malmö frå omvärlde, fortsättigsvis också skall kua fraktas på järväg ut och i till Malmö, ite mist av miljöskäl. Fokus för utredige har således legat på att studera trasporter mella Latmäe Cerealia och Malmö Bagård (iom Malmö) med bibehållade av järvägstrasport de lägre trasportsträcka. Latmäe Cerealia uvarade logistikupplägg Idag aväder Latmäe Cerealia både lastbil, järväg och sjöfart för si logistik. Med järväg trasporteras mjöl i olika fraktioer i bulkvagar ut frå kvare, paketerat gods i täckta godsvagar ut frå kvare samt spamål i specialbyggda spamålsvagar både i och ut frå kvare. Framförallt trasportera av pastamjöl till Jära är omfattade och hateras idag edast via järväg. För alla produktslag utom pastamjöl, utgör järvägstrasportera edast e midre del av de totala trasportea. De stora mägde gods hateras med lastbil. Olika godsslag trasporteras med olika alterativa lastbärare Bulkvagar lastade med olika slags mjöl 1. Direkt omlastig frå lastbil till järvägsvag Ett alterativ är att lasta om mjölet frå e specialbyggd bulklastbil till järvägsvagar specialbyggda för mjöltrasport i bulk. Lastbile kör de korta sträcka iom Malmö och järvägsvage klarar trasporte de låga väge till mottagare. 2. Omlastig via silo till järvägsvag Ett aat alterativ är att lasta om mjölet frå lastbil till silos i e omlastigscetral i Malmö för vidare trasport med järväg. 3. Trasport med itermodal cotaier För att lasta mjöl av olika sorter ka itermodala system med silocotaier, takcotaier eller kulcotaier (för midre mägder) vara e möjlig trasportlösig. Mjölet trasporteras hela väge i samma behållare och lastas således ite om. De förs på lastbilsflak iom Malmö och med järväg frå Malmö till slutdestiatioe. Äve lösigar med hela semitrailerflak som lyfts upp på tåget skulle kua vara aktuella. Bulkvag för mjöl. Bildkälla: Latmäe Ceralia Kulvag, bulkvag för mjöl (för midre mägder) Bildkälla: Latmäe Ceralia Silocotaier - itermodalcotaier Bildkälla: Nordic Bulkers AB 18

19 Täckta godsvagar lastade med färdigförpackat gods Ett exempel på detta skulle kua vara trasporter av färdigförpackat mjöl till grossistlager för vidare distributio ut till butiker och slutkosumet. 1. Cotaier Godset lastas på cotaier som seda körs med lastbil iom Malmö, för vidare trasport med järväg frå Malmö i samma cotaier som lyfts mella trasportslage. 2. Semitrailer Godset körs med lågt lastbilsflak, semitrailer, iom Malmö. Hela lastbilsflaket lastas på järvägsvag för vidare trasport med järväg. 3. Omlastig via termial till järvägsvag Godset lastas först på lastbil för trasport iom Malmö för att seda lastas om på järvägsvag med högre kapacitet ä cotaier för vidare trasport ut frå Malmö Spamål till och frå Malmö 1. Direkt omlastig Latmäe Cerealia haterar spamål (råvara) både i och ut frå si aläggig i Malmö. För att ersätta trasportera på Limhamsspåret redovisas ett alterativ med omlastig frå lastbilstrasport iom Malmö, till järvägstrasport i specialbyggda spamålsvagar frå Malmö. Trasportlösige fugerar lika bra för det omväda flödet, dvs. itrasport av spamål till Latmäe Cerealia. 2. Omlastig via termial Istället för att lasta om direkt frå järvägsvag till lastbil ka omlastig ske via silo i e omlastigstermial. Spamålsvag Bildkälla: Latmäe Cerealia Tabeller ur Logistikstudier SWECO Vag för cotaier Biltrasporter Dages atal biltrasporter förvätas bestå och det blir i geomsitt ca 45 lastbilar per vardag med spåret kvar. Tas spåret bort ökar trasportera med ytterligare lastbilar per vardag. Ridgestacker Täckt järvägsvag Bildkälla: Kalmar Idusries & Gree Cargo AB 19

20 Alterativ 5 iget godsspår frå Malmö C till Latmäe Cerealia Plae visar de kvarter som påverkas om spåret tas bort. Tillgäglighete förädras och spårets ytor ka avädas på ett aat sätt och de olika gatora som hyser spåret ka ädras till ett aat iehåll. Exploaterigsmöjlighetera påverkas eftersom de ädrade gata gör att lokaler i kvarteres bottevåigar blir tillgägliga och itressata för kommersiell verksamhet. Grudkarta visar både befitliga gator och fastigheter och ya plaerade gatulijer. Neptuigatas östliga del fram till rodelle vid Latmäe Cerealia byggs i e första etapp, som ska bli klar i sambad med att Citytuel öppar i slutet av Neptuigata västerut och de ya Neptuibro byggs i e adra etapp. I det skedet kommer trolige rodelle att ersättas med e fyrvägskorsig med trafikljus. Neptuigata får eligt dessa skisser fyra körfält och dubbla alléer. Lastväg de Esplaa sg. St y rm a Bassä Byggrätt eller torg erealia C e Latmä Torg v V. Var dells Cita bro Hovrätte väge s l l e Citad 100 ovr ättstorget H ta vga 0 ta vga l V. Ä U M W l Ö. Ä Gibraltargata sgata igata Neptu g - c väg och kollektivkörfält ui t p Ne ro b

21 Aa Lidhs plats Torg ta Cetralstatioe a ralpl Cet rmärloa b g. Hjälmare. Behrigsg sfiskeham Bagers plats r No gata Carlsgata Möjlig y ifart uta spåret Beijersga sg. Matro gkaje Skeppsbro iöldsgata. Bassägg Kollektivtrafikkörfält kaje Nordesk Torg/bred trottoar Jakob Bagges gata. Stormg Högskola Hjälmare Malmö Dubbelriktad gata med lägsparkerig/ bred trottoar ta llga a V ra Nya kvarter som påverkas av spåret Område med möjlighet till ya fuktioer om spåret tas bort Framtida möjliga kollektivtrafikstråk 500 meter

22 Omlastigstermial Alterativet med omlastig kommer att kräva att e termial för omlastig aläggs ågostas i Malmö ham eller krig bagårde. E grudförutsättig för dea termial är att det skall kua ha e relativt ära aslutig till ragerbagårde och hames idustrispårsystem för att udvika omfattade och dyra spårutbyggader fram till termiale samt att körväge för lastbilar mella kvare och omlastigstermiale ite blir oödigt låg. För att direkt ersätta trafike på Limhamsspåret uppskattas att e yta om 200 gåger 100 meter måste reserveras. Det är e fördel om dea yta också ka ligga med kopplig till kaj för att möjliggöra framtida båtagörig samt att plats skulle kua rymmas äve för aa logistik-, lager- och distributiosverksamhet för Latmäe Cerealias räkig. Då kommer e större yta att krävas. Omlastigstermiale ka eligt logistikutredige utformas atige med direkt omlastig eller via silo. Direkt omlastig sker mella lastbil och järväg med e miimal lagerhållig vid omlastigstermiale. Silos iebär möjlighet att mellalagra mjöl och spamål i olika silos vid termiale samt paketerat gods i e separat magasisbyggad. E direkt omlastig av mjöl och spamål kommer dock att kräva ombyggad av befitliga bulk- och spamålsvagar, eligt Latmäe Cerealia. E etablerig av e omlastigstermial kommer saolikt att leda till e utökig av persoalstyrka för Latmäe Cerealia, då aläggige behöver bemaas av ågra persoer. Lokaliserig av omlastigscetral kommer att studeras i kommade översiktsplaer för Norra hame. 22 Tidigt avfärdade alterativ I utredige kude trasportalterativ som baserades på ledigstrasporter, trasportbad, tågfärja, vagbjör eller aa specialtrasport iom Malmö mella Latmäe Cerealia och bagårde på ett tidigt stadium avskrivas. Slutsatse blev att edast alterativ baserat på itermodalitet (lastig i e behållare som ka flyttas mella olika trasportslag, såsom tåg och bil uta omlastig av själva godset) eller direkt omlastig mella bil och järväg kude komma i fråga för att lösa trasporte mella Latmäe Cerealia och bagårde. Slutsats av logistikutredig Utredige har visat att det går att ta bort Limhamsspåret ret trasporttekiskt, lösigar fis för samtliga vagtyper och produkter. Iga slutsatser dras om vilka alterativ som skall väljas för de olika vagstypera. Klart är att de löpade kostadera för trasportera kommer att öka om Limhamsspåret tas bort. Ivesterigskostader för omlastigscetral och spåraslutig till de samt driftskostader ökar. De löpade kostadera för trasportera kommer att öka om Limhamsspåret tas bort. Ivesterigskostader för omlastigscetral och spåraslutig till de samt driftskostader ökar. Kostadera för trasportera kommer att öka om Limhamsspåret tas bort. Ivesterigskostader för omlastigscetral och spåraslutig till de samt driftskostader ökar. Detta skall dock ställas mot de ökade ivesterigskostader för y järvägsifrastrukur (broar, spår med mera) som uppstår då Neptuigata skall byggas ut förbi Malmökvare och dages spår med tillhörade bro måste flyttas. Total uppskattas atalet lastbilstrasporter till och frå kvare öka med mella 10 till 16 per dag beroede av val av alterativ (20 till 32 passager). Ökige av atalet lastbilstrasporter iom Malmö om Limhamsspåret läggs er bedöms dock utgöra e relativt lite adel av det totala atalet trasporter till och frå Latmäe Cerealias aläggig. Lastbilstrasportera i si helhet är i viss må också säsogsberoede. Utredige har förutsatt att Latmäe Cerealias trasporter med järväg till och frå Malmö är oförädrade med och uta Limhamsspåret. Omlastigscetral rekommederas Av de alterativ uta spår som har idetifierats i studie har alterativet med omlastig frå lastbil till järvägsvag bedömts vara mest ekoomiskt gysamt. I detta alterativ fraktas mjölet på lastbil mella kvare och e omlastigsplats i Malmö, atige vid Malmö Bagård eller i Malmö Ham, för omlastig och vidare trasport med samma järvägsvagar som Latmäe Cerealia idag aväder sig av. Ett alterativ med omlastig iebär ett ökat atal lastbilsrörelser i- och ut frå kvare, geom Västra Hame och Nyhame. Hur stor ökige blir kommer att bero på lastbilaras lastkapacitet. För att ersätta lastvolyme i io järvägsvagar kommer det att behövas lastbilar. Det iebär att atalet lastbilsrörelser till och frå kvare kommer att öka med 30% lokalt i Malmö. Trasportlägde med lastbilar bedöms dock att öka margiellt jämfört med Latmäe Cerealias totala lastbilstrasporter. Tillskottet består ebart av resor iom Malmö, där avstådet mella kvare och omlastigsplatse förvätas att vara kort. I och med att det bara är logistikkedja i Malmö som behöver förädras och ite vid ågo av mottagarortera, har Latmäe Cerealia gett beskedet att ett alterativ som kräver e omlastig i Malmö ite kommer att betyda att de kommer att överväga att helt slopa järvägstrasportera, eftersom dessa fortfarade kommer att vara de mest kostadseffektiva och miljömässiga.

23 Stadsbild Bladad stad Latmäe Cerealia bidrar till e verkligt bladad stad med levade idustri äve uta godsspåret. Oavsett type av trasporter, tåg eller lastbil, är trasportera ett visst problem i stades cetrum där måga mäiskor befier sig. Måga kommer att röra sig utomhus på gatora krig Latmäe Cerealia ifarter och alla måste visa häsy till varadra äve i detta alterativ. Barriärer Uta spåret ka Neptuigata bli e rymlig och samlade gata med attraktiva affärsläge på ömse sidor. Barriäreffekte av Neptuigatas trafik uderstryks ite av spår och staket uta gata ka istället vara ett samlade stråk geom Uiversitetsholme. Ett geomgåede gåg- och cykelstråk blir möjligt lägs hela orra sida av Neptuigata. Det kommer att fias e fysisk möjlighet till passage och kotakt över gata. Breda trottoarer ka följa Neptuigatas orra sida och uteserverigar får plats på dea, de soliga sida av gata. Torge krig Malmö Cetralstatio. Illustratio Tyrés AB Gata kommer att upplevas som öppe och iehållsrik, eftersom de visuella kotakte med båda sidora är god. Publika bottevåigar har god kotakt med alla, oavsett om ma färdas med kollektivtrafik, i bil, cyklar eller går lägs gata. Neptuigatas biltrafik blir de eda barriäre. Agörigstorget orr om Malmö C ka ha större lokaler lägs de orra kate och dessa får god tillgäglighet uta spår. Visiosbild för agörig orr om Malmö Cetralstatio. Illustratio: Metro Arkitekter AB. 23

24 Visuellt - stadsmässigt Stadsbilde kommer att bli lugare uta järväges säkerhetsaordigar. Käsla av att befia sig i stades cetrum blir starkare uta spåret och det oftast tomma spårområdet. Neptuigatas utformig blir sammahålle och hela trädrader och alléer ka plateras. Fasadera och trottoarera på båda sidor av Neptuigata kommer att kua upplevas samtidigt uta järväges störade säkerhetsaordigar i form av avstägda ytor, staket, skyltar och ljussigaler. Broara kommer att bli tydligare eftersom broräcke kommer att syas uta kokurres. Vatteytora blir mera syliga uta järvägsbroar. Järvägsbro som reda är byggd vid Suellsbro ka avädas för gågtrafik eller kollektivtrafik. Rörelser stadsliv - trygghet Eftersom måga av besökara till Malmö Högskola och de kommade aläggige för kosert och kogress ite är malmöbor, och ite hittar så bra, behöver miljö vara lätt att överblicka. Visuella sambad är extra viktiga för att orietera sig i e okäd stad. Vid de plaerade kosert- och kogressaläggige kommer det att bli särskilt positivt att spåre och stakete tas bort. Tåget, sigalera, stakete och spårområdet gör miljö komplicerad. Trygghete ökar uta spåret. Öppehet ger valmöjligheter att ädra rörelseriktig om ågot oroväckade iträffar. Torge lägs sträcka ka utvecklas till goda mötesplatser med läge för restaurager, butiker och adra lokaler. Korsige med Esplaade kommer att kua bli de stiliga plats som läkar samma Västra Hame med slottet och de vackra parkera söderut. 24 Sköhet och god fuktio Det blir vackrare och rymligare krig agörige orr om Malmö C, på sidora om Suellsbro och vid Neptuigata uta spårområdet. Spårområdets del av platsera och gata ka i huvudsak avädas för mäiskors rörelser till fots, på cykel eller i bil, buss eller spårvag. Udataget är uvarade Norra Neptuigata som bevaras som lastgata för trafike krig kvare. Uteserverigar får plats lägs de soliga sida. Träd och alléer ka plateras och breda trottoarer aläggas. Plaerad bebyggelse i kvartere orr om Malmö C och orr om Neptuigata ka få e bred trottoar och byggadera ka komma till si rätt. Lokalera lägs kvarteres sydsida kommer att kua locka fler besökare. Hadel och service i dessa lokaler kommer att syas bättre och läget kommer att värderas högre. Det blir lugare och vackrare uta alla ljussigaler som sitter på stolpar vid de 9 11 korsigspuktera lägs spåret. Gata kommer att fugera bättre uta tågöverfarter som stör gåede, cyklister, bilister och kollektivtrafikreseärer. Kvarteres lägd behöver ite påverkas av tåglägder. De framtida mötesplatse i korsige mella Esplaade och Neptuigata blir ite störd. Dea korsig ka bli e viktig kutpukt för gåg- och cykeltrafik i Västra Hame och kommer att katas av publika lokaler i bottevåigara. Trafik Tillgäglighet Om godsspåret ite lägre trafikeras upphör aturligtvis samtliga kosekveser kopplade till detta. Yta som frigörs iom spårområdet ger utrymme för cykeltrafik på ege baa alterativt framtida spårvagstrafik utmed Neptuigata. Det ökade atalet lastbilstrasporter mella kvare och omlastigsplatse kommer att iebära fler lastbilar geom Västra Hame, vilka tar plats i aspråk och är i sig ite ett välkommet islag i trafikmiljö. Fler lastbilar ökar slitaget på gatora i Västra Hame. Trafiksäkerhet E ökig av atalet tuga lastbilar med släp (18 eller 24 m) är iget positivt islag och iebär alltid e ökad trafiksäkerhetsrisk, eftersom chaufförera ka ha svårt att upptäcka framförallt cyklister som rör sig i området. Dock förekommer reda tuga trasporter, dvs det är iget ytt islag som tillkommer i trafikmiljö. Om ma tar bort spåret skapas ya möjligheter för tillfart till Malmö C för gåg- cykel- och biltrafik. Busshållplatsera vid Bagers Plats ka läggas i ett bättre läge ute på Neptuigata mitt för varadra.

25 Hälsa Buller De ökade adele lastbilstrasporter i- och ut ur kvare kommer att ge e ökig av det totala atalet tuga fordo utmed Esplaade, Stora Varvsgata osv. Ökige är så pass lite i förhållade till de totala trafikmägde på dessa gator att det frå bullersypukt ite kommer att göra ågo skillad. Luftföroreigar Påpekas bör att utsläppe frå trasporter mella kvare och Malmö får betraktas som mycket riga i sammahaget och är i förhållade till de totala utsläppe av NOx i området att betrakta som försumbara. Utsläppe av partiklar blir ågot större i alterativet med lastbilstrasporter mella kvare och bagårde med dages lastbilar. Det fis e stark utvecklig av elhybridlastbilar som ka påverka förhålladet i framtide. Fördele med lastbilstrasportera i det här avseedet är att atalet fordosrörelser apassas till hur stor mägd gods som ska trasporteras, ågot ma ite kommer åt med järvägstrasportera. För ärvarade trasporteras valigtvis ite mer ä 4-5 vagar till och frå Latmäe Cerealia, dvs hälfte så måga som det dimesioeras för, vilket teoretiskt skulle kua iebära att ma ka klara sig på 8-10 lastbilstrasporter (16-20 rörelser). Miljö Klimatpåverka Beroede på hur stort trasportbehovet egetlige blir kommer utsläppe att bli mer eller midre vid trasporter med lastbil mella kvare och e omlastigsplats. Som tidigare ämts är dock utsläppe försumbara i förhållade till de totala utsläppe frå Latmäe Cerealias verksamhet i Malmö. Om alterativet med omlastig skulle iebära att vissa eller samtliga av järvägstrasportera byts ut mot lastbilstrasporter för hela trasportsträcka iom ladet, blir dock skillade i miljöpåverka stor. Miljöprofil Miljövistera är större och tydligare med spårtrasporter äda fram till Latmäe Cerealia. Miljöprofile blir ite lika tydlig uta spåre, eftersom ma ite ser vagara i stadsmiljö. Att ta bort spåre ka evetuellt göra det svårare att öka adele tågtrasporter till och frå Latmäe Cerealia i framtide. Omlastige kräver eergi och ökar därmed miljöbelastige. Efter omlastig ka godset dock fraktas med tåg frå Malmö C till destiatioer på olika håll i ladet precis som tidigare. Skilladera i miljöbelastig är små. De tågtrasporter (räkat i km) som flyttas över till lastbil är e margiell del av alla trasporter som körs varje år med lastbil. Bild: Roy Bergström SBK 25

26 Ekoomi Exploaterigsmöjligheter Då spårområdet frigörs ka möjligheter för framtida exploaterig fias. Om spåre för Latmäe Cerealia tas bort så påverkas ite värdea på fastighetera orr om spårområdet i ågo absolut ekoomisk meig. Det idirekta värdet för fastighetera bedöms dock öka eftersom möjlighetera till kommersiella lokaler i gatuplaet i dessa kvarter ökar. Det blir också möjligt att skapa platsbildigar framför befitliga och kommade byggader. E borttagig av befitligt spår ka ge e bättre miljö och fler möjligheter och det ka vara e tillgåg för ya och gamla etablerigar i bebyggelse. Fastighetera orr om Malmö C påverkas mest. Äve fastighetera söder om spårområdet påverkas positivt. Uderhållskostader Uderhållskostadera ökar evetuellt för Malmö stad. Det blir ett ökat slitage på gator och broar i Malmö mella omlastigsplatse och Latmäe Cerealia. Skillade i uderhållskostader för själva spårområdet är begräsade. Aläggigskostader Aläggadet av järvägsbro vid Neptuibro utgår. Aläggadet av staket, trafiksigaler, säkerhetsaordigar etc för spåret utgår för hela sträcka frå Styrmasgata till Esplaade och till kvares orra ilastig. Uppbrytig av spår och aläggadet av gc-väg medför e kostad. Ivesterigara i aläggadet av e omlastigstermial och spåraslutig till de tillkommer, liksom kostadera för plaerige och lokaliserige av de. Vem som ska ta kostadera är ite bestämt i dagsläget. Bilagor: (Fis tillgägliga på stadsbyggadskotoret) Rapport, Malmö stad - Logistikstudier för alterativa trasportlösigar. E studie av alterativa trasportlösigar till och frå Latmäe Mills AB i Malmö Slutrapport förstudie, SWECO Idustry AB Per Johasso 26 Illustratio av området krig de ya Citytueluppgågara vid Malmö Cetralstatio. Illustratio: Jerker Eriksso

27 27

28 28