Förslag till brolösning Förslag till brolösning

Transkript

1 Sida 1 av 1 Sida 1 av 1 Projekt Projekt Ny Bro 2020 dläggare av (leveratör) Ny Bro 2020 S. Broberg/AKINS dläggare av (leveratör) Godkäd (leveratör) S. Broberg/AKINS Godkäd R. immerma/akins (leveratör) R. immerma/akins Diarie-/Upphadligsummer N/2013:74 13/196 Diarie-/Upphadligsummer Graskad (leveratör) N/2013:74 13/196 Graskad R. immerma/akins (leveratör) Godkäd beställare R. immerma/akins Godkäd B-M. Jacobsso/gö beställare Stad B-M. Jacobsso/gö Stad Dokumtummer Dokumtummer Versio Datum 1.1 Versio Rev.datum/Sig. 1.1 Rev.datum/Sig. NB NB Datum /ELMI /ELMI Förslag till brolösig Förslag till brolösig Ny bro 2020 Sammafattig Ny bro 2020 Sammafattig GRANSKNINGSHANDLING xx GRANSKNINGSHANDLING xx

2 2 INNEHÅLL 1. Förord Iledig Bakg Syfte Geografisk avgräsig Mål Läsavisig Uderlag till iriktigsbeslut I utredig igåde PM Gomförade av utredig Förutsättigar gö Gamla göbro rafikförhållad Sjöfart Miljöaspekter Berörda riksitress Kommuala plaer och aa reglerig av markavädig Krav och rekommdatioer Lokaliserig av Ny Bro Studerade plaläg Förordat plalä Plaläg som ite utreds vidare Utformig av bros profil Studerade profilalterativ Förordat profilalterativ Speciallösigar Studerade speciallösigar Förordad speciallösig Speciallösigar som ite utretts vidare Utformig av bros tväktio Studerade tväktioer för gågbaa Studerade tväktioer för cykel- och mopedbaa väktio för spår Brotyp Studerade brotyper Förordad brotyp Förordad brolösig Kravuppfyllad för förslag till brolösig illgäglighet Framkomlighet...38

3 12. 3 rafiksäkerhet rygghet och trafikatupplevelse Bar- och jämställdhetsperspektiv Miljö Samhällsekoomi Byggatio Rivig Drift och uderhåll Gestaltig Fortsatt arbete Fördjupade studier Krav och rekommdatioer illståd och plaer Samråd

4 1. Förord Aktuell rapport är sammafattig av de utredigar som gjorts iom projektet Ny Bro Dokumtet ka läsas självstädigt, m utredigsarbetet i si helhet presteras äv i 13 styck PM (se äv 3.1. I utredig igåde PM). Där redovisas äv källor. Alla illustratioer, bilder och foto har tagits fram av Atkis, om it aat as. 2. Iledig 2. 1 Bakg År 2012 beslutade gö stads kommufullmäkti att y bro ska byggas mella gö och Stockholm. Bro, som tills vidare bäms Ny Bro 2020, ska vara färdigställd år D ya bro ska då ersätta Gamla göbro och dess fuktioer för gåg-, cykel- och mopedtrafik (GCM-trafik) samt spår. Stockholms uiversitet Ropsts göbroara tuelbaestatio Djurgårdsstad gö ctrum Lågäg-Elfviks aturreservat Stockholm City Stockholms ctralstatio 0 Figur 1. Översiktskarta Gamla göbro är d da fasta förbidels för gåg-, cykeloch mopedtrafik och spår mella gö och Stockholms stad. Bros ståldetaljer och gläggig är i behov av omfattade roverig samt ombyggad för att förläga dess brukigstid. D beräkade kostad för roverig och osäkerhet om bros livslägd efter roverig har legat till g för beslut om att bygga y bro. 4

5 gö stad, Stockholms stad och Stockholms läs ladstig satsar alla på att utveckla gåg-, cykel- och kollektivtrafik. Det är därför viktigt att Ny Bro 2020 medr god tillgäglighet och framkomlighet för GCM- och spårstrafik över Lilla Värta. Begrepp Följade begrepp aväds i utredig: Fast bro avser bro uta öppigsaordig. Framkomlighet avser i aktuell utredig med vilk lätthet de olika trafikslag ska kua yttja bro eller passera uder d. Begreppet iebär rellt sett öskvärd kvalitetsstadard för att maximera bros yttjadegrad för berörda trafikslag. Gamla göbro avser befitlig bro för spår samt gåg-, cykel- och mopedtrafik. GCM-trafik avser gåg-, cykel- samt mopedtrafik i klass I (45 km/h) och klass II (25 km/h). Gomförbarhet beskriver hur föreslaga och valda lösigar ka gomföras i praktik. göbro avser befitlig bro. Ny Bro 2020 avser d bro som utreds i aktuellt projekt för GCM- och spårtrafik och ska stå klar år Plalä avser var bro byggs. Profil avser bros lä i höjd. Selfri höjd utgörs av avstådet mella medelhögvattyta och hidret, reducerat med säkerhetsmargial. göbro har därmed selfri höjd om 11,5 meter ligt Sjöfartsverket. Sektio avser hur bred bro utformas. Speciallösig avser olika lösigar för bro, utöver basutformadet, som ka fördelar (exempelvis lägre lutig eller högre selfri höjd). illgäglighet omfattar bros utformig för att öskvärda trafikslag och grupper ska kua aväda bro eller passera d sjöledes. Begreppet ar rellt sett miimikrav för att bro ska kua bli brukbar för gåde och persoer med edsatt rörelse och oriterigsförmåga, cyklister, mopedister, spår samt sjötrafik. Med tillgäglighet för spår mas att tåg ska kua trafikera bro och för sjötrafik att båtar av viss höjd ka passera uder broara samt agöra i dess ärhet. rafiksäkerhet avser åtgärder eller utformig som syftar till att göra trafikmiljö säkrare, med mål att uppå llvisio. rygghet och trafikatupplevelse avser åtgärder som syftar till att göra bro ibjudade att aväda. Utblick avser vy eller utsikt frå viss plats, i detta fall Ny Bro

6 2. 2 Syfte Syftet med aktuell rapport är att sammafatta utredig som gjorts av Ny Bro Utredig ska ligga till g för beslut om iriktig för det fortsatta arbetet med Ny Bro För fördjupig iom respektive sakområde hävisas till de PM som ligr till g för atagad och slutsatser, se kapitel 3 Uderlag till iriktigsbeslut Geografisk avgräsig Geografiskt avgräsas utredig till området omkrig dags broar till gö, då Ny Bro 2020 ska kopplas till befitlig ifrastruktur för GCM- och spårstrafik. Utredig berör områda för bros aslutigar till gö och Stockholm, m utformig av ladområda på respektive sida studeras ite. Projektets fokus ligr på placerig och utformig av själva bro Mål Målet med Ny Bro 2020 är att skapa lågsiktigt hållbar förbidelse som ersätter Gamla göbro och som möjliggör uppfyllade av lokala, regioala och atioella mål iom berörda områd. Mål återfis exempelvis i gö stads och Stockholms stads översiktplaer och trafikstrategier avsede ifrastruktur och kommuikatioer, hållbar utvecklig, miljö etc. Det fis också starka sambad mella strategiera i d regioala utveckligspla, RUFS 2010, och mål för Ny Bro I överordad kotext fis koppligar till ratiosmålet, miljökvalitetsmål, folkhälsomål, jämställdhetsmål samt de trasportpolitiska mål Läsavisig Efter dokumtets iledig presteras det uderlag som sammafattas i da rapport och som kommer att ligga till g för iriktigsbeslut om Ny Bro Vidare presteras relevata förutsättigar iom blad aat trafik, miljö och plaer. Uder utredigsarbetet har iledigsvis ett atal alterativ för bros plalä, profil, speciallösigar och brotyp studerats översiktligt (se PM Alterativstudie). Merpart av alterativ har då kuat avfärdas. Detta sammafattas i kapitel 6-10 där de alterativ som kvarstått efter d översiktliga aalys beskrivs. I kapitel 11 förordas ett av respektive alterativ och motiv till detta beskrivs. Det förordade alterativet har uder utredig visat sig vara det mest fördelaktiga och rekommderas därför iför iriktigsbeslutet. Slutlig presteras äv de alterativ som avfärdats efter översiktliga studier. 6

7 Utifrå de olika förordade alterativ sammaställs slutgiltig förordad brolösig för Ny Bro 2020 i kapitel 11. I kapitel 12 beskrivs hur väl da bro uppfyller ställda krav och riktlijer i projektet. 3. Uderlag till iriktigsbeslut PM rafik PM Målpuktsaalys PM Barkosekvsoch jämställdhetsaalys PM Spår PM GCM PM Geotekik PM Kravspecifikatio PM Alterativstudie Rapport Miljöbedömig av alterativ för y bro mella gö och Stockholm PM Utvärderig av alterativ PM Kalkyl PM Samhällsekoomi Förslag till brolösig PM Produktio & rivig Figur 2. PM i projektet 3. 1 I utredig igåde PM Iom ram för utredig har 13 styck PM tagits fram, se figur 2. PM rafik idtifierar framtida trafikbehov, för att säkerställa att Ny Bro 2020 utformas på bästa sätt avsede kapacitet, tillgäglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet samt trygghet och trafikatupplevelse för bros GCM-trafikater. Alterativa lutigar, aslutigar och sektioer beskrivs och utvärderas. Kosekvser för spårstrafik och sjöfart utvärderas översiktligt. 7

8 PM Målpuktsaalys kartlägr viktiga målpukter på gö och på Stockholmssida samt rörelsemöster i aslutig till Gamla göbro. Aalys r översiktig bild av bros fuktio och betydelse för tillgäglighet till viktiga målpukter. PM Spår beskriver arbetet med framtagade av alterativ för spår. Arbetet iebär att spår beräkats i pla och profil på översiktlig ivå. Studi fokuserar på vilka radier, lutigar och möjliga hållplatsläg som ka irymmas i respektive alterativ. PM GCM med tillhörade ritigar redovisar studie av de olika studerade alterativs utformig och lijeförig för gåg- och cykel/mopedbaa. PM Geotekik är iledade utredig avsede befitliga otekiska förhållad och gläggig av Gamla göbro. Vidare bedöms möjlig gläggig av plaerad bro översiktligt. Äv förslag till fortsatta udersökigar och utredigar fis sammaställda PM Produktio och rivig idtifierar vilka täkbara byggmetoder som ka bli aktuella för Ny Bro 2020 samt beskriver hur rivig av Gamla göbro ka gomföras. PM Kravspecifikatio behadlar projektets mål samt kommuala, regioala och atioella mål med bärig på projektet. Vidare redogörs för relevata förutsättigar, till exempel gällade plaer, områdesskydd, fysiska och fuktioella villkor, vilka ligr till g för utredig. Slutlig redovisas krav, råd och rekommdatioer utifrå olika aspekter, så som tillgäglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet, trygghet och trafikatupplevelse, hållfasthet, byggatio, drift och uderhåll med mera. PM Alterativstudie är översiktlig jämförelse av idtifierade möjliga lösigar för pla och profil samt hur dessa ka kombieras. Iledigsvis idtifieras lösigar för profil och pla, och för- och ackdelar beskrivs. Vidare presteras speciallösigar som ka kombieras med de olika pla- och profillösigara. Utifrå detta görs bedömig av vilka lösigar som utreds vidare. Dessa kombieras med varadra och broalterativ formuleras. Rapport Miljöbedömig av alterativ för y bro mella gö och Stockholm (yrés) redovisar alterativs påverka på de olika miljöaspektera: berörda fastigheter, berörda rättigheter, riksitress, aturmiljö och aturskydd, kulturmiljö, ladskapsbild, rekreatio och friluftsliv, vattströmig, förorigar, buller och 8

9 vibratioer. Rapport jämför äv alterativ med avsede på deras miljöpåverka. PM Utvärderig av alterativ beskriver metod för och motiverig till utvärderig av alterativ. Utvärderig utgår frå de kravområd som fis i kravspecifikatio. PM Kalkyl beskriver metod, förutsättigar, omfattig och atagade för aläggigskalkyl, det vill säga aläggigskostad. Kalkyl har utarbetats ligt rafikverkets mall och är uppdelad i ett atal block såsom byggherrekostader, projekterig, basutförade, tilläggsmoduler, exter kostadspåverka med mera. PM Samhällsekoomi är redovisig av samhällsekoomiska effekter som främst utgörs av trafikekoomiska aspekter av de olika alterativ för bros utformig. Exempelvis utreds hur GCM- och spårstrafik påverkas om passa för större båtar möjliggörs. E aa aspekt som utreds är bros lokaliserig i ett sydligt eller ordligt lä Gomförade av utredig Aktuell utredig påbörjades i ovember Atkis Sveri har tagit fram merpart av uderlat i samarbete med Atkis Uited Kigdom och dess uderkosult Kight Architects. yrés AB har gjort miljöbedömig av utredigsalterativ. gö stads ekiska förvaltig driver ett projekt för process med att ta fram Ny Bro Som stöd för projektet arbetar sakkuiga i stads förvaltigar, främst frå Miljö- och stadsbyggadsförvaltig, Stadsledigskotoret och ekiska förvaltig. Stads sakkuiga har bistått utredig bl.a. med uderlag och graskig. Stockholms stad och rafikförvaltig i Stockholms läs ladstig har parallellt med gös utredig för Ny Bro 2020 bedrivit utredigar som ka påverka lä och utformig av Ny Bro Det gäller utredig om hållplatslä för spår i Ropst samt utredig om Ny Bro 2020 bör ha plats för dubbelspår på hela sträcka istället för, dags, kelspår. Dubbelspår ka aläggas för samtliga alterativa brolösigar och är därför ite alterativskiljade. Resultat frå dessa utredigar är ite käda är da rapport skrivs. Dessa påverkar dock ite de huvudsakliga slutsatsera i utredig om Ny Bro De broförslag som har ikommit till gö stad frå lidigöbor och adra itresserade igår i de alterativ som har utretts. 9

10 4. Förutsättigar 4. 1 gö gö stad är mellastor kommu i Stockholms lä med cirka 45 ivåare. De saste tio år har ivåaratalet på gö ökat med cirka persoer. Ö har cirka bostäder som är fördelade på cirka 5 hyresrätter, cirka bostadsrätter samt cirka 7 småhus. gö ctrum/orsvik erbjuder kommersiell service i form av varierad detaljhadel, dagligvaruhadel och serviceirättigar. På östra gö ligr Lågäg-Elfviks aturreservat. Ö har äv flera midre park- och gröområd, badplatser och båthamar. Varje år aras göloppet som är världs största terräglopp. Dessutom fis det två golfklubbar, flera motiosspår, utegym och lekplatser. På gö fis flera turistmål och det kulturella turistmålet Millesgård är det största, där utställigar av olika slag är rum året rut Gamla göbro Gamla göbro stod färdig 1925 och trafikeras seda 1986 dast av GCM-trafik samt spår på kelspår. Bros lutig varierar mella 0,3 % 1,6 % och d selfria höjd uder bågspaet uppgår till 5,2 meter. Sektio för spår är cirka 3,8 meter bred och för gåg- och cykelbaa ufär 3,5 meter. Bro är kostruerad med öppigsbar klaff i dess västra del. D är plomberad seda 4, vilket iebär att båtar som ite klarar d selfria höjd om 5,2 meter måste gå orr om gö. Eligt föreläggade frå Miljööverdomstol 8 ska gö stad hålla Gamla göbro öppigsbar, i lighet med gällade detaljpla. Detta skulle medföra att bro blir begräsade med selfri höjd om 11,5 meter. gö stad asökte uder vår 2013 om omprövig av domstols beslut, utifrå utgågspukt att ya förutsättigar råder efter blad aat beslut om Ny Bro Sommar 2014 beslutade Mark- och Miljödomstol att villkoret att Gamla göbro ska vara född med öppigsbar fuktio utgår. Dom har vuit laga kraft och beslutet gäller uder förutsättig att det är förligt med lagkraftvu detaljpla. 10

11 GAMLA BRON 3.8 m 3.5m DAUM: SAUS: FÖRHANDSKOPIA 5-6,2 m SKALA 1:50 (A3) GAMLA BRON DAUM: SAUS: FÖRHANDSKOPIA Figur 3. Gamla göbro, sektio 1,63 % 0,3 % 0,3 % Ropst + 5,45 m gö + 6,86 m 4,3 m 5,2 m vertikal skala % Figur 4. Gamla göbro, profil 11

12 4. 3 rafikförhållad gö har få arbetsplatser sett till atalet ivåare, därför är arbetspdlig till adra kommuer viktig. Arbetspdlig frå gö sker framförallt mot Stockholms stad och då främst i mot Stockholm City. Ett midre pdligsutbyte sker äv med Sola/Sudbyberg/Järva samt med Stockolm Söderort och o Stockholm. Idag sker cirka 66 % av alla resor över Gamla göbro och göbro (bro) med bil, 21 % med buss, 10 % med spår, 2 % med cykel och 1 % till fots. otalt sker cirka resor över bro varje dyg. 2% 1% 10% 21% 66% Bil Buss göbaa Cykel Gåg Figur 5. Färdmedelsfördelig för resor på göbro och Gamla göbro. Arbetspdlig sker idag i mycket hög grad med bil samt kollektivt via tuelbaestatio eller buss i Ropst. Uder sare år har adel cykelresor ökat på gö. Störst har ökig varit för resor iom gö, m äv för resor ut frå gö har cykladet ökat. Detta är positiv trd som ligr i lije med gö stads arbete för att öka atalet resor med gåg-, cykel- och kollektivtrafik. Kommu har i si trafikstrategi som mål att 80 % av göboras arbetsresor ska ske med gåg-, cykel- eller kollektivtrafik år Arbetspdlig med båt uder göbro är mycket begräsad (se äv 4.4 Sjöfart). Mopeder klass II är tillåta på Gamla göbro. Mopeder klass I är hävisade till ar. göbro har hastighetsbegräsig på 70 km/h, vilket iebär att trafikmiljö ite är lämplig för mopeder av ågo klass. Detta har till följd att äv mopeder klass I idag trafikerar Gamla göbro, trots att det ite är tillåtet. 12

13 göbaa togs i drift i sia första delar 1914 och trafikerar seda öppadet 1925 äv göbro. Fram till 2013 trafikerades sträcka mella Ropst Gåshaga brygga, med avgågar var 10:e miut i vardera riktig uder högtrafik. Frå och med sommar 2013 fram till vår 2015 är göbaa avstägd för upprustig. I Ropst fis aslutig till tuelbaas röda lije och vid flera hållplatser fis äv aslutig till busslijer. Atalet påstigade resärer på göbaas samtliga statioer var uder viterdag 2012 cirka 11. Av dessa ka d stora merpart atas resa över Gamla göbro, meda lit adel dast reser iom gö Sjöfart Farvattet uder göbroara upphörde att vara allmä farled Vid da tidpukt hade farleds betydelse för hadelssjöfart avtagit och d asågs ite lägre vara av västlig betydelse vark för d allmäa samfärdsel, fiskeriärig, för trafik med fritidsbåtar eller för sjösäkerhet. Gamla göbros öppigsbara klaff är seda 4 plomberad, vilket iebär att båtar som ite klarar d selfria höjd om 5,2 meter i dagslät måste gå orr om gö. Detta iebär lägre, särskilt för trafik till och frå d södra skärgård jämfört med om färd gått söder om gö. Av statistik frå framgår att bro har öppats för i gomsitt 750 båtar årlig, varav cirka båtar i sambad med kappseglig gö rut. Med udatag för sistämda båtar har således möjlighetera till broöppig utyttjats av cirka 550 båtar årlig, iklusive yrkestrafik. Siffor frå 2 visar totalt 706 passerade fartyg, varav 94 i yrkestrafik. E pdelbåtslije trafikerar idag uder broara, ämlig Storholmslij som går mella Storholm och Ropst. Vid Ropst agör d söder om Gamla göbro. Gerellt sett är båtar som aväds för kollektiva resor, sightseeig och pdlig, lägre ä båtar som är apassade för skärgårdstrafik. Det fis idag itresse av att utveckla båtpdlig, vilket saolikt kommer att påverka blad aat fartygsflotta. Nya krav, samt det faktum att stor del av dags fartygsflotta består av äldre båtar, gör det svårt att förutse vilka krav på selfri höjd som kommer 13

14 att vara öskvärda i framtid. Lägre båtar r rellt bättre tillgäglighet, därav kommer da båtmodell saolikt att vara ett av flera öskemål vid yivesterig i kollektivtrafiks fartygsflotta. Pdelbåtar har idag it uttalat behov av att passera uder göbroara. Ett ytt kajlä orr om Ny Bro 2020, för att ersätta befitligt lä i Ropst, ka dock komma att behövas, som ersättig till befitligt lä mella broara. Evtuellt fis behov av tillfällig passa för pdelbåtar, kopplat till service av fartyg Miljöaspekter Ladskapsbild Ladskapsbild krig Lilla Värta präglas idag i hög grad av göbro (bro). Gamla göbro är uderordad då det dast är midre del av dess bågspa som sticker upp över bro. I d större skala präglas omgivigara av vatt, öar/ lad, bebyglse och tekiska aläggigar. Naturmiljö Området uder broara utgör lekplats för strömmig. Lilla Värta har del bottlevade djur och det fis ett trettiotal fiskarter i fjärd. Fjärd är framför allt värdefull som övervitrigsområde för svaar, sothös och dykäder. Isfria vitrar ka stora mägder vigg samlas i fjärd tillsammas med bruad, d sare är klassad som sårbar ligt rödlista 0. Buller I ulät är göbaa över Gamla göbro avstägd för roverig och kommer att tas i drift uder vår När göbaa åter tas i drift kommer d att trafikeras med modera spårvagar som beräkas ha lägre ljudalstrig ä de äldre modellera. lturmiljö Gamla göbro är kulturmiljöhistoriskt itressat. D symboliserar tid av Stockholms och gös expasio och var d första glagda bro mella gö och Stockholm. D är därav också ett bevis på avacerad igjörskost frå börja av 1900-talet. Rekreatio och friluftsliv Området på och krig Gamla göbro har stort rekreatiorde, blad aat gom dess ärhet till vattet. Gamla göbro är d 14

15 da möjlighet för gåde och cyklister att ta sig mella gö och Stockholm och dess olika platser för rekreatio samt friluftsliv. Bro i sig har också ett rekreativt värde då d aväds för gåg, cyklig och fiske. Vattströmig/hydraulik värsittet i Lilla Värta, där göbroara ligr, är drygt 700 meter brett, med ett maximalt djup på 24 meter och ett medeldjup på cirka 17 meter. värsittsarea är drygt m 2. Strömhastighet i Lilla Värta är rellt mycket låg och överstir sälla 10 cm/sekud. Nettoflödet i tvärsittet där broara ligr är mycket midre ä bruttoflöda. Det iebär att ästa lika starka strömmar ka förvätas i sydlig riktig som i ordlig Berörda riksitress Riksitress för kommuikatio Stockholms ham är allmä ham där i pricip alla fartyg har rätt att, i må av plats, alöpa och utyttja dess resur. Området för riksitresset omfattar stora delar av Stockholms stads vattområd som omgärdar Stockholms ierstad, blad aat Lilla Värta. Det iebär att västra del av Ny Bro 2020 ligr iom riksitresset. göbro är av riksitresse med hävisig till dess särskilda betydelse för d regioala trafik, d da till och frå gö stad. Bro är del av det primära ätet i Stockholm. Riksitresset består i att vära om ätets kapacitet och miimera dess störigskäslighet. Farled 541 Stockholm (sträcka Kaholmsfjärd Värtaham) är av farledsklass 1 med skyddad höjd om 65 meter och skyddat djup om 14 meter, och är av betydelse för fartygstrafik till Stockholms ham. Stockholmssida av Ny Bro 2020 berör farleds buffertzo och skyddsavståd. Riksitresse för ergidistributio Kraftledig Värta Koltorp utgör d ya markledig mella Värta och Koltorp, vilk är av riksitresse för ergidistributio. Markkabel är förlagd uder göbro och togs i drift i december På gö löper markledig utmed Isli ham/ gs. Riksitresse för kulturmiljövård Stockholms ierstad med Djurgård omfattas av riksitresse för kulturmiljövård. Området omfattar Stockholms ierstad 15

16 och Djurgård. Det sträcker sig fram till kommugräs mella gö stad och Stockholms stad. Området är präglat av fuktio som ladets politiska och admiistrativa ctrum seda medeltid och de mycket speciella topografiska och kommuikatiosmässiga förutsättigara för hadel, samfärdsel och försvar Kommuala plaer och aa reglerig av markavädig Berörda plaer Östra del av Ny Bro 2020 berör Stadspla för y göbro med tillfarter iom stadsdelara orsvik, Isli och i gö stad. Pla omfattar göbros ladfäst och breder ut sig mot orr till pukt cirka 120 meter söder om Isli Udde och mot öster lägs Stockholms samt utmed kust cirka 120 meter söder om bro. Stadspla för trafikområde vid Ropst iom stadsdelara Hjorthag och Ladugårdsgärdet i Stockholm (PL 608) begräsas i sydöst av Kv Shaghai och Bombay, i sydväst av Hjorthagspark och i ordväst går gräs gom gasverksområdet. Vidare omfattar pla området ut i Lilla Värta, cirka 180 meter till gräs mot gö stad. Agräsade plaer Detaljpla Akvatiska: Pågåde detaljplaearbete syftar till att möjliggöra aläggig av ett akvarium eller aa publik verksamhet vid Isli, kappt meter orr om Gamla göbro på gösida. Pla syftar äv till att säkerhetsställa allmähets tillgåg till vattområdet vid Isli Udde. Plaområdet utgörs av delar av fastighetera gö 7:71 och gö 8:90. Båda fastighetera ägs av gö stad. Areal för det täkta plaområdet är cirka 1,7 hektar, varav 1 hektar utgörs av vattområde. Djurgårdsstad: Miljöstadsdel Djurgårdsstad sträcker sig frå Husarvik i orr, över hamområdet, till Loudd i söder och är ett omfattade stadsutveckligsområde. otalt plaeras för cirka ya bostäder och cirka ya arbetsplatser, vilka ska kombieras med moder ham och aa strategisk ifrastruktur som Spår City. Stadsdel bedöms vara fullt utbyggd år 2030 och det pågår arbete med detaljplaer för flera 16

17 Figur 6. Riksitress och forlämigar. Illustratio yrés 17

18 olika områd. Detaljpla 10 för Hjorthag, som igår i Djurgårdsstad, ligr direkt orr om Gamla göbro och omfattar blad aat Ropsts tuelbaestatio, påverkas saolikt av Ny Bro göbaa och Spår City I jui 2013 påbörjades moderiserig av göbaa, som iebär att sträcka rustas upp till moder spår med ya fordo och tillgäglighetsapassade hållplatser. rafik beräkas återupptas uder vår göbaa dimsioeras för att klara femmiuterstrafik uder rusigsperiod. Spårvagsaskaffig utförs också för att kua erbjuda d kapacitet. Före och efter rusigstrafik ska tåg köras ut frå eller i till depå på gö, vilket iebär tidvis äu tätare trafik. Det ökade kapacitetsbehovet uppstår är Spår City kopplas ihop med göbaa och i sambad med utbyggad av 0 ya bostäder i Aga-området/Daléum. Spår City är moder spår i ctrala Stockholm. D första del mella Serls torg och Waldemarsudde ivigdes 2010 och ikluderade moderiserig av Djurgårdslij samt utbyggad frå rrmalmstorg till Serls torg samt upprustig av spårvagsdepå Alkärrshall. I ästa steg avses Spår City byggas ut frå Djurgårdsbro till Ropst via d ya miljöstadsdel Djurgårdsstad. Gom att koppla göbaa till Spår City i Ropst skapas ett sammahägade trafiksystem där det blir möjligt att åka frå gö, via Ny Bro 2020, till ctrala Stockholm uta byte. 18

19 Figur 7. Bilder över Gamla göbro samt göbro. Vy frå ordväst. 19

20 5. Krav och rekommdatioer I PM Kravspecifikatio redovisas krav, riktlijer och rekommdatioer utifrå olika aspekter/områd. I tabell eda presteras sammafattig. Gåg Gågytora på Ny Bro 2020 ska utformas så att de blir tillgägliga och avädbara för alla samhällsgrupper. Gågytas bredd bör med god framkomlighet för såväl gåde som för trafikater i större utomhusrullstol. Med häsy till framkomlighet för gåde bör bro ite gomföras med öppigsbar del. Gågbaor bör utformas för att uppå hög trafiksäkerhet samt trygghet och positiv trafikatupplevelse. Cykel och moped Cykelstråk på Ny Bro 2020 ska utformas så att d blir tillgäglig och avädbar för alla cyklister och mopedister. Cykel- och mopedbaa bör dimsioeras för att med god framkomlighet och utformas för god trafiksäkerhet. Cykelbaa bör utformas för att uppå hög trygghet och god trafikatupplevelse Sammatat iebär det blad aat att bro bör utformas med maximalt 2 % lutig. Spår Sjöfart Gestaltig Barperspektiv Spår bör dimsioeras för att med god tillgäglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet. Om tillgäglighet och framkomlighet för sjöfart ska optimeras bör bro utformas så att selfri höjd motsvarade bros, 11,5 meter, uppås. Detta möjliggörs atig gom att Ny Bro 2020 får samma selfria höjd som göbro eller gom att d blir öppigsbar. Gestaltig av själva brokostruktio bör utformas med häsy till ladskapsbild, trafikatupplevels och åskådarupplevels. Ny Bro 2020 bör samspela med göbro och med befitliga topografiska förutsättigara vid respektive ladfäst. D ya bro ska tillföra ya kvalitéer och samverka med befitliga. Vidare måste staltig beakta vattrummet och vattspel uder broara. Ny Bro 2020 utformas så trafiksäkert att bar och ugdomar ka aväda d på eg had. 20

21 Jämställdhet Robushet/ Hållfasthet Byggatio Rivig Drift och uderhåll I de fall riktlijer för utformig skiljer sig mella mä och kvior (exempelvis avsede lutigskvalitet, se rubrik cykeltrafik i PM rafik), ska de högst ställda riktlijera ligga till g för rekommdatioera. Bro ska dimsioeras ligt RVK Bro, K Geo 11, SL:s Krav för spårvag och tuelbaa samt SL:s SÄK versio 5 (rörliga laster). Riktlijer för islast mot brofudamt i vatt återfis i Istryck mot bropelare VV publikatio 1987:43 Istryck mot bropelare, med ett atal tillägg. E byggmetod som miimerar arbetet i vatt och störig på miljö och omgivig bör vara utgågspukt för projektet. Rivig förutsätter att d gamla bro rivs er till havsbott och att pålara uder da ivå ka bli lämade. Befitlig bro atas demoteras och placeras på pråmar för vidare frakt till skrotig. Bästa möjliga tekik ska väljas i syfte att skapa hållbara lösigar samt förebygga skador på miljö och olägheter för mäiskors hälsa, så lågt det är tekiskt och ekoomiskt rimligt. Produktvalspricip ska tillämpas och beaktas. Eergieffektivitet ska främjas med häsy till samtliga sked. Miljö Bästa möjliga tekik ska väljas i syfte att skapa hållbara lösigar samt förebygga skador på miljö och olägheter för mäiskors hälsa, så lågt det är tekiskt och ekoomiskt rimligt. Produktvalspricip ska tillämpas och beaktas. Eergieffektivitet ska främjas med häsy till samtliga sked. Gällade riktvärd för trafik- och arbetsplatsbuller ska tillämpas. SLL:s projektspecifika riktvärd för stomljud och vibratioer för Spår City ska tillämpas. Arbetsmiljö Projekterig ska utföras med häsy till arbetsmiljöaspekter för byggade, drift, uderhåll och rivig av aläggig i lighet med AFS 1999:3 Bygg- och Aläggigsarbete, samt övriga relevata lagar och föreskrifter. 21

22 6. Lokaliserig av Ny Bro 2020 otalt sett har 11 styck plaläg studerats, m 9 av dem har ite utretts vidare efter iitiala studier i PM Alterativstudie. De två plaläg som studerats djupgåde presteras i kapitel 6.1. Studerade plaläg. Vidare motiveras förordadet av ett plalä i kapitel 6.2. Förordat plalä. Slutlig beskrivs äv de plaläg som iitialt avfärdats i kapitel 6.3 Plaläg som ite utreds vidare Studerade plaläg Plalä A och B har studerats vidare. För- och ackdelar med de två plaläg beskrivs kortfattat eda (för fördjupad beskrivig se PM Alterativstudie). Plalä A: Iebär att y bro byggs orr om och parallellt med Gamla göbro. Alterativet r kort bro och Gamla göbro ka avädas uder större del av byggtid. Aslutig sker till befitliga GCM- och spårsbaor. Plalä B: Iebär att y bro byggs söder om och parallellt med göbro. Alterativet r kort bro och Gamla göbro ka avädas uder byggtid. Aslutig sker till befitliga GCM- och spårsbaor på gö, m kopplig till Spår City i Ropst ka evtuellt försvåras. E sydlig bro måste utformas med påsegligsskydd, med aledig av de stora fartyg som trafikerar Värtaham (Farled 541 Stockholm) Förordat plalä Alterativ A (orr om Gamla göbro) förordas. Motiv till detta sammafattas eda: Ikräktar ite på hamområdet, vark över vatt eller på lad. Möjliggör spårshållplats ära tuelbaestatio Ropst. Ger fler möjligheter för aslutig till Spår City. Medverkar till att GCM-trafik klare asluts till befitliga GC-baor. illåter större radier för spår orr om orsviks hållplats och därmed högre hastighet för spårstrafik. Ger god trafiksäkerhet och fuktioell bytespukt i Ropst, främst gom att plakorsigar ka udvikas. Skyddas av göbro mot påseglig av större fartyg frå hamområdet. göbro är dimsioerad för att klara påseglig av större fartyg. 22

23 Ny spårsdragig Ny GCM- Gamla göbro gs PRESEN AL BESKRIVN Ny låg bro a pla Alterativ 1 i Gamla gö i aslutig ti avsede höjd göbro Alterativet m i befitlig mar trafik aslu Stockholmssid lä som idag s Aslutig Spår City Alterativet h att det är cirk Gamla gö påverka på G uder tid v Gamla gö m gö Figur 8. PLAN Plalä A Ny spårsdragig Ny GCM- Gamla göbro gs 0 PRESE AL BESKRIV Ny låg bro Alterativ 3 med gö aslutig t Ver /OLGU PROFIL (vertikal skala: %) göbro s Alterativet 3D-VY i befitlig m trafik asl Stockholmss brofästet. Äv Alterativet Gamla påverka på tillfälligt då m gö Figur 9. PLAN Plalä B 0 23

24 Nackdelar, främst av tillfällig karaktär: Rivig av Gamla göbro blir ågot mer komplicerad ä med y bro på södra sida, m det är främst ett tillfälligt problem som dast r ågot ökad rivigskostad. Med aledig av ärhet till befitlig bro förvätas byggatio av Ny Bro 2020 bli ågot mer komplicerad och ågot mer störade på o sida ä på södra sida m detta är tillfällig svårighet som upps av de lågvariga fördelara ligt ova Plaläg som ite utreds vidare Neda beskrivs de plaläg som ite studerats vidare, se äv figur 9 (för fördjupad beskrivig se PM Alterativstudie). Plalä C: Iebär att y bro byggs orr om Gamla göbro, med aslutig ordväst om Ropst. Plalät iebär att bro blir cirka 20 % lägre ä de kortaste alterativ, vilket r jämförelsevis låga restider och bytesavståd samt högre kostader. Vidare iebär plalät om för spår till gö. Plalä D: Iebär att y bro byggs orr om Gamla göbro, i bågform. Bros lägd ökar med cirka 30 % jämfört med de kortaste broalterativ, vilket r ökade restider och kostader. Plalä E: Iebär att y bro byggs i samma lä som Gamla göbro. Det iebär att spårstrafik måste stägas av och GCM-trafik ledas om uder hela byggtid, i cirka 3 år. Gläggig av d ya bro försvåras av Gamla göbros fudamt. Plalä F: Iebär att y bro för spårstrafik byggs orr om Gamla göbro och att GCM-bro hägs upp på d södra sida av göbro. Eftersom två broar byggs ökar ivesterigskostad med upp till 50 %. Dessutom måste göbro saolikt förstärkas, vilket ite ases vara motiverat med häsy till att d passerat halva si livslägd. Plalä G: Iebär att GCM- och spårstrafik förläggs till göbro. Det skulle iebära kraftig kapacitetsmiskig för trafik på bro. Vidare blir aslutigara till GCM- och spårsät komplicerade. göbro måste troligtvis förstärkas, vilket ite ases vara motiverat med häsy till att d passerat halva si livslägd. 24

25 Plalä H: Iebär att GCM- och spårsbro hägs uder göbro. Plalät iebär trolig dast möjlighet till kelspår för spår. Bytesavståd mella Spår City och tuelbaa i Ropst blir låga. Miljö för GCM-trafikater blir mörk och otrevlig. göbro måste troligtvis förstärkas, vilket ite ases vara motiverat med häsy till att d passerat halva si livslägd. Plalä I: Iebär att y bro byggs mella Gamla göbro och göbro. Plalät försvårar rivig av Gamla PRESENAIONSMAERIAL göbro och r mer komplicerad gläggig av d ya bro. ÖVRIGA ALERNAIV PRESENAIONSMAERIAL PRESENAIONSMAERIAL Plalä J: Iebär att y bro byggs iom gällade detaljpla ÖVRIGA ALERNAIV ÖVRIGA ALERNAIV för tuelbaebro till gö. Plalät står i koflikt med detaljpla och medför att da ite ka gomföras om detta ALERNAIV 7 skulle bli aktuellt i ALERNAIV framtid. 7 ALERNAIV 19 ALER g g ALERNAIV 9 g g g g Ny bro Ny bro i samma sträckig som gamla göb g g Ny bro med aslutig ordväst om Ropst, orr om Gamla Ny bro med aslutig ordväst om Ropst, orr om Gamla göbro göbro Alterat Alterativet iebär y bro i samma lä som Ga ka ati ka atig vara hög bro med selfri höjd elle ä Plalä K: Iebär tuel för spårvag i kombiatio med av Gamla göbro Ny spårsbro samt roverig färjetrafik PRESENAIONSMAERIAL för GCM-trafikater. Spår får brat lutig Alterativet iebär att y spårsbro aläggs. Gamla g och riskövriga för miljöpåverka är större ä vid byggade av bro. ALERNAIV roveras och byggs om och aväds dast för GCM-trafik. Sp PRESENAIONSMAERIAL PRESENAIONSMAERIAL för GCM-trafik försämras kraftigt. Framkomlighet ka aläggas ligt alla övriga alterativ. Alterativ 6 iebär y bro orr om Gamla göbro med aslutig Alterativ 6 iebär y bro orr om Gamla göbro med aslutig ordväst om Ropst i Djurgårdsstad. Området är uder utvecklig ordväst om Ropst i Djurgårdsstad. Området är uder utvecklig och förvätas bli framtida målpukt, m tidpla för utbyggad är och förvätas bli framtida målpukt, m tidpla för utbyggad är osäker. osäker. gsv öb g gö i Lid m 0 0 ALERNAIV 13 gö gö 0 m gö gö m m 0 ÖVRIGA ALERNAIV ÖVRIGA ALERNAIV g ALE g g ALERNAIV 15 g RNAIV 11 o br Motiv till avfärdade Motiv till avfärdade Alterativ 6 asluter ordväst om Ropsts tuelbaa, vilket iebär låga Alterativ 6 asluter ordväst om Ropsts tuelbaa, vilket iebär låga avståd vid byte mella tuelbaa och spår eller GCM. Bro blir lägre avståd vid byte mella tuelbaa och spår eller GCM. Bro blir lägre ä övrigaoch alterativ, r ökade kostader och restider. Saolikt ä övriga alterativ, vilket r ökade kostader restider.vilket Saolikt är alterativet till ackdel för båtklubb som hamar söder om Nya för båtklubb som hamar söder om Nya är alterativet till ackdel göbro. Därmed har alterativet avfärdats för vidare studier. göbro. Därmed har alterativet avfärdats för vidare studier. ro?? ro öb g NAIV o br gö i Lid Motiv t Motiv till avfärdade Alterat Alterativet iebär att Gamla göbro måste ri göb göbro byggs. Det iebär ett betydade avbro spårs spårstrafik. Gamla göbros fudamt ka då deras då deras återståde livslägd är mycket kort. Därm avfärdat avfärdats för vidare studier. -06 Motiv till avfärdade E y ativet iebär y bro orr om Gamla göbro, med aslutig gö Ctrum som ligr högre ä om bro asluter ligt övriga Alterativet iebär att Nya göbro asluter högt vid tuelbaa i Gamla göbros ståldetaljer är ALERNAIV i dåligt skick och omfatta ALERNAIV 7 ALERNAIV 9 Alterativet iebär att GCM- samt spårsbro hägs uder Alter ALERNAIV 7 9 tiv. Ropst. GCM-baa asluts seda till markivå med spiralramp eller ALERNAIV 8 ALER ALERNAIV 8 ALERNAIV 10 göbro. tue Ny bro med aslutig ordväst om motsvarade. Ropst, orr om Gamla Ny bro i samma sträckig som gamla göbroförläga bros livslägd roverig och ombyggad krävs för alägg Ny bro med aslutig ordväst om Ropst, orr om Gamla Ny broatt i samma sträckig som gamla göbro till avfärdade göbro Ny bro i bågform orr om gamla göbro Spårsbro orr om gamla göbro och e NyMotiv bro i bågform orr om gamla göbro Spår till avfärdade göbro ativet iebär att Nya göbro får mycket brat lutig på Motiv till avfärdade iebär y bro i samma lä som Gamla göbro. Broav göbro på södra sida påmotiv södr göbro måstegamla förstärkas för att klara ökade laster Alterativet frå spår. göbro, Sammafattade rapport över gjord Alterativet iebär y bro i sammatidigare lä som Gamla göbro ösida. Lutig medför stor asträgig för fotgägare Alterativ 12 iebär förlägda avståd för Vark Alterativ 6 iebär y bro orr om Gamla göbro med aslutig ka atig vara hög bro med selfri höjd eller låg bro med lyftspa. Alterativ 7 iebär GCM-trafikater. ygöbro bro i bå orr om göbro. Alterativ 7Gamla iebär kostader, y bro i som båite oses om Gamla göbro. Detta iebär ökade motiverade då göbro Alter Alterativ 6 iebär y bro orr om Gamla med aslutig ka atig vara hög bro med selfri höjd eller låg bro med ly klister i uppförsbacke, samtidigt som hastighetera utför blir göområdet stad ellerärstockholms stad aser att är itressat. Därmed ordväst om Ropst i Djurgårdsstad. uder utvecklig ka atig varalösig Området hög bro med selfri höjd eller lågsi bro medbro Alterativet Alterativet iebär y spårsbro orralterat om Gam ka atig vara livslägd. hög med selfrisäker höjd eller låg bro med har förbrukat halva göbros selfria Roverig i kombiatio tue ordväst om RopstBro i Djurgårdsstad. ärbro uder utvecklig utredigar ). med alägg t höga. Det medför trafiksäkerhetsrisker, särskilt uder kvällstid har alterativet avfärdats för vidare studier. och förvätas bli framtida målpukt, m tidpla för utbyggad är lägd ökar med åtmistoe till avfärdade lyftspa. Bro 30varför %Bro jämfört med demed kortaste upphägd GCM-bro på göbros södraupphäg sida. Ett lägd ökar åtmistoe 30 % jämförtmotiv med de kortaste höjd, öppigsbar del ka behövas. GCM-trafikater får mörk och förvätas bli framtida målpukt, m tidpla förlyftspa. utbyggad är Motiv till avfärdade t är sämre. Alterativet iebär också att bro blir lägre ä de osäker. broalterativ. Alterativet r extra broalterativ. utrymme mella Gamla göbro GCM-bro. Alterativet iebär måste rivas ia Nya Alterativet r extra utrymme mellastora Gamla göbro och otrevlig miljö. I byggskedet iebär alterativet driftstörigar föratt Gamla göbro osäker. iebär att Gamla göbro måste rivas ia Nya e alterativ, eftersom d asluter i ett högt lä och lägre y spårsbro är dyr lösigalterativet uta fördelar. GCM-br Där och d ya bro, vilket ka leda till klare byggprocess. göbro avbrott förvästliga GCM- och och d ya bro, vilket ka leda tillavfärdats klare Bros byggs. Det iebär ett betydade trafik. Därmed harbros alterativet förbyggprocess. vidare studier. göbro byggs. Det iebär ett betydade avbrott för GCM- oc ad. Alterativet medför vidare att spår måste förgra sig bågformatio ka, om d utformas rätt, arkitektoiska kvaliteter och rätt, arkitektoiska till avfärdade Motiv till avfärdade spårstrafik. ka itemotiv återavädas, PRESENAIONSMAERIAL bågformatio ka, om d utformas kvaliteter och Gamla göbros fudamt Motiv t Motiv till avfärdade spårstrafik. Gamla göbros fudamt ka ite återavä tliga aslutigspukter eftersom det ite? fis spår vidare frå utgöra attraktio i stad. D låga bro iebär att bros lutig blirlåga bro iebär att de Alterativ 6 asluter ordväst om Ropsts tuelbaa, vilket iebär låga deras återståde livslägd är mycket kort. Därmed haralterativet alterativetiebär ökade kostader, dels för avfärdats för studier. utgöra i stad. D attdå bros lutig blir vidare Alterat? Alterativ 6 asluter ordväst om Ropsts tuelbaa, vilket iebärattraktio låga alterativet då deras återståde livslägd är mycket kort. Därmed har alterativ ö ctrum. Detta medför merkostader främst i aläggigsskedet. lägre om bro byggs med selfri höjd. dels för att göbro har kort återståde livsl o br g ro ro öb g öb g g g g g ALE Ver /OLGU g g gö ALERNAIV 17 g g g g g g o br gö i Ver /OLGU g g m dels för a avfärdats för vidare studier. ökat uderhåll. Alterativet kräver detaljerad utre ökat ud förutsättigar och problem med exempelvis tillkom förutsätt Problematik bro kopplas 0på göbro. krig asva bro kopp bör beaktas. Därmed har alterativet avfärdats för v bör beak g g gö m m gö Lid gö i o br gö m gö m J ALERNAIV 20 ro öb g I E y tuel för spårvag i kombiatio med färjetrafik fö trafikater Ver /OLGU g g gö m gö m Plaläg som ite utreds vidare gö m Motiv till avfärdade Alterativet försvårar såväl byggade av Nya göbro som rivig av Gamla göbro. Alterativet medför problem vid gläggig av Nya göbro, som måste göras ivid befitlig gläggig av såväl göbro som Gamla göbro. gö m Ver /OLGU m gö gö gö m m Ver /OLGU gö m Figur 10. Ver /OLGU Alterativet iebär att y bro aläggs mella Gamla göbro och göbro. Lid 0 E y bro mella gamla göbro och göbro 0 F ro öb g i Lid ALERNAIV 16 o br gö i Lid gö Lid gö i E ro g o br m ALERNAIV 16 G/H öb o br gö i Lid gö m o br gö o br gö i Lid 0 0 Spår på göbro ro öb g ALERNAIV 14 E y bro ligt detaljpla för uelbaa E y bro mella gamla göbro och göbro E y Alterativet iebär att delar av baa på göbro görs om till Alterativet iebär att GCM- samt spårsbro hägs uder Alterativet iebär att y bro aläggs iom detaljplaelagt område för spår. ALERNAIV 8 ALERNAIV 10 Alterativet iebär att y bro aläggs mella Gamla göbro och Alter ALERNAIV 8 ALERNAIV 10 göbro. tuelbaebro. Alterativet r iga västliga fördelar ur rsäller göbro. alägg aläggigsperspektiv jämfört med alterativ 1, 2 och 5. Motiv till avfärdade NyMotiv bro i bågform orr om gamla göbro Spårsbro orr om gamla göbro och upphägd GCM-bro Ny bro i bågform orr om gamla göbro Spårsbro orr om gamla göbro och upphägd G Alter till avfärdade Alterativet iebär att spår måste korsa i pla, vilket på södra av göbro på södra sida av göbro höjd p Motiv till avfärdade göbro måste förstärkas för att klara ökade laster frå spår. Motiv tillsida avfärdade begräsar framkomlighet för bilistera. Spårs aslutig till Alterativ 7 iebär y bro i bå orr om Gamla göbro. Alterativ 7 iebär då göbro y bro i bå orr om Gamla göbro. Alterativet försvårar såväl byggade av Nya göbro som rivig av Detta iebär ökade kostader, som ite ases motiverade Alterativet omöjliggör ett evtuellt gomförade av detaljpla för orsvik blir komplicerad och göbro behöver trolig förstärkas då Bro atig varasilivslägd. hög bro Alterativet med selfri höjd eller lågvara bro med Alterativet spårsbro orr om Gamla göbro samt Bro ka atig hög bro med selfri höjd eller låggamla bro med Alterativet iebär y spårsbro orr om Gamla göbro göbro. Alterativet medför problem vid gläggig av y Alter harka förbrukat halva säker göbros selfria tuelbaa iebär till gö. Därmed har alterativet avfärdats för vidare studier. spår medförmed ökade laster. Detta iebär ökade kostader, som lyftspa. Bro lägd ökar meddel åtmistoe 30 % jämfört defår kortaste upphägdav GCM-bro sida. EttGCM-bro lyftspapå behövs för lyftspa. Bro lägd ökar med åtmistoe 30 % jämfört med kortaste upphägd göbros södra sida. Ett lyftspapå behö höjd, varför öppigsbar ka behövas. GCM-trafikater mörk Nyadegöbro, som måste göras ivid befitlig gläggig såväl på göbros södra 12, ite ases motiverade då göbro har förbrukat halva si livslägd. I broalterativ. Alterativet r extra utrymme mella Gamla göbro GCM-bro. broalterativ. Alterativet r extra göbrosom Gamla göbro. GCM-bro. och otrevlig miljö. I byggskedet iebär alterativet stora driftstörigar för utrymme mella Gamlagöbro på seg byggskedet iebär alterativet stora driftstörigar för trafik. Därmed ochtrafik. d ya bro, vilket ka leda tillavfärdats klare byggprocess. Broska leda till klare 0 Därmed har alterativet vidare studier. och för d ya bro, vilket byggprocess. Bros avfärdats för vidare bågformatio ka, om d utformas rätt,har alterativet arkitektoiska och studier. Motiv till avfärdade 0 bågformatio ka,kvaliteter om d utformas rätt, arkitektoiska kvaliteter och Motiv till avfärdade 0 utgöra attraktio i stad. D låga bro iebär att brosi stad. lutig D blir låga bro iebär att bros lutig blir Alterativet iebär ökade kostader, dels för att detiebär består av två broar, utgöra attraktio Alterativet ökade kostader, dels för att det består av två b lägre om bro byggs med selfri höjd. lägre om bro byggs med selfri höjd. dels för att göbro har kort återståde vilket medför dels för livslägd, att göbro har kort återståde livslägd, vilket med ökat uderhåll. Alterativet kräver detaljerad utredig av tekiska ökat uderhåll. Alterativet kräver detaljerad utredig av tekis Motiv till avfärdade förutsättigar och problem med exempelvis tillkommade laster är med yexempelvis tillkommade laster ä Motiv till avfärdade förutsättigar och problem 0 0 Alterativet blir lägre äövriga alterativ,alterativet vilket r ökade kostader ochalterativ, vilket r ökade kostader och bro kopplas0 pågöbro. Problematik krig asvarpå förgöbro. drift och uderhåll blir lägre ä övriga bro kopplas Problematik krig asvar för drift och u restider. Därmed har alterativet avfärdatsrestider. för vidare studier. bör beaktas. Därmed har alterativet avfärdats för vidare studier. Därmed har alterativet avfärdats för vidare studier. bör beaktas. Därmed har alterativet avfärdats för vidare studier. gö Spår uder göbro ALERNAIV 15 o br gö i Lid gö till avfärdade ativet iebär att tekisk utrustig måste placeras mitt på bro för vid aslutig till Ropst, vilket försvårar drift och uderhåll ordig. Vidare utsätts trolig GCM-trafikater för mer åverka mitt på bro ä vid Ropst vid broöppig. Därmed har tivet avfärdats för vidare studier. m ativet iebär att bro utformas likt Alterativ 1 och Alterativ 3, ed lyftspa mitt på bro istället för vid Ropst. RNAIV 12 o med lyftspa i mitt g äg göv gö vä m gö m ro öb g D am ah 0 0 rr öb g avståd vid byte mella tuelbaa och spår eller GCM. Bro blir lägre avfärdats för vidare studier. lägre byggs med selfri höjd. avståd vid byte mella tuelbaa och spår eller GCM. Broom blirbro lägre restider. Saolikt ä övriga alterativ, vilket r ökade kostader och ä övriga alterativ, vilket r ökade kostader och restider. Saolikt Motiv till avfärdade är alterativet till ackdel för båtklubb som hamar söder om Nya Motiv till avfärdade 0 är alterativet 0 till ackdel för båtklubb som hamar söder om Nya ä Alterativet blir lägre övriga vilket r ökade kostader och 0 vidare 0 alterativ, göbro. Därmed har alterativet avfärdats för studier. Alterativet blir lägre ä övriga alterativ, vilket r ökade kostader och göbro. Därmed har alterativet avfärdats för vidare studier. 0 restider. Därmed har alterativet avfärdats för vidare studier. 0 0 restider. Därmed har alterativet avfärdats för vidare studier. ro m ativet gyar bart de som färdas frå gö ctrum, m ite m färdas frå orr eller söder. Därmed har alterativet avfärdats för studier. ÖVRIGA ALERNAIV C gö i Lid o br o br gö i Lid ro öb g g g g g g g g g g g g g g g g Gamla göbro Ny GCM- gö i Lid Ny spårsdragig Spårsbro med ramp med hög aslutig mot Ropst i form av spiralramp Spår uder göbro bro med hög aslutig mot gö Ctrum K ALERNAIV 18 Alterativet iebär att lä y tuel för spårvag aläggs, i kom E y bro i halvhögt med färjetrafik för GCM-trafikater. Alterativet iebär att y bro med selfri höjd på cirka 8 meter aläggs. Det gör det möjligt för midre båtar att passera obehidrat. Alterativet r betydligt midre lutig på d ya bro ä vid selfri höjd på 12,5 meter. Motiv till avfärdade Alterativet ka kombieras med övriga alterativ som har selfri höjd 12,5 meter (alterativ 2, 4, 5 och 6). Det bör utredas vidare om kravet Spår får påpåbrat tuel som går djupt. Miljöpåv selfri höjd lutig ite behöver varai12,5 meter. tuelgrävig stor, blad aat fis det stor risk att förorig bott rörs upp. Därmed har alterativet avfärdats för vidare stu U 25

26 7. Utformig av bros profil Ny Bro 2020 ka utformas med olika profiler. Gerellt gäller att ju högre selfri höjd bro får, desto större blir dess lutig. re profillösigar har tagits fram för utvärderig. Dessa presteras i kapitel 7.1. Studerade profilalterativ. Vidare motiveras förordadet av ett profilalterativ i kapitel 7.2. Förordat profilalterativ Studerade profilalterativ D första profil avser bro med lägsta möjliga lutig, det vill säga 0,3 % (lutig beror på höjdskillader vid aslutig till de båda sidora). Målsättig för d adra profil, mellahög bro, är lutig på 2 % (vilket är rekommderad maximal lutig utifrå tillgäglighetsaspekter för gåde och cyklister, se PM Kravspecifikatio). Det tredje alterativet, hög bro, utformas med samma selfria höjd som göbro, det vill säga 11,5 meter. Samtliga profillösigar avser fast bro. De tre alterativ ka dock utföras med olika speciallösigar, så som till exempel öppigsbar eller med slimmat brofack, vilka diskuteras eda i kapitel 8 Speciallösigar. Låg profil: E låg bro med ormal kostruktioshöjd på 3,5 meter r lutig på cirka 0,3 %. E selfri höjd om cirka 2 meter uppås. Da profil syftar till att miimera lutig. D låga lutig r mycket god tillgäglighet för GCMtrafik, m medr dast passa av låga båtar/selfartyg. Mellahög profil: E mellahög bro med ormal kostruktioshöjd på 3,5 meter r lutig på 2 %. E selfri höjd om 8 meter uppås. Da profil syftar till att maximera d selfria höjd uta att överskrida 2 % lutig för GCM-trafik. Lutig r godtagbar tillgäglighet för GCM-trafik, m medr ite passa av höga båtar/selfartyg. D mellahöga profil kostar cirka 5-10 miljoer kroor mer ä d låga profil. Dessutom tillkommer 6 miljoer kroor uder hela bros livslägd för ökade samhällsekoomiska kostader kopplade till lägre restider för cyklister vilka ite ka hålla samma hastighet som med d låga profil. Hög profil: E hög bro med ormal kostruktioshöjd på 3,5 meter r lutig på cirka 3,2 %. E selfri höjd om 11,5 meter uppås, vilket är syftet med da profil. 26