nyheterna Tack alla som hjälper oss tillbaka till livsglädjen Rebecka och Markus

Transkript

1 yhetera NUMMER Rebecka och Markus Tack alla som hjälper oss tillbaka till livsglädje Deboraträffar i Helsigborg Robba kapitulerade vid korset Joha behövde distase för att börja om Vad sparar vi egetlige på att hjälpa Ryttare på de vita häste

2 Åter e jul tillsammasa Tack alla som hjälper oss hitta tillbaka till livsglädje! Rebecka och Markus Bertilsso arbetsträar på Bra&Begagat i Fispåg. De är tacksamma för all de hjälp som omger dem. Det här året har ieburit e vädig de gära delar med sig av och det här är deras berättelse. Var ska vi börja skrattar Rebecka, mamma till Felicia och Jakob. Egetlige iehåller deras livsresa så här lågt e hel del passager som skulle få måga att helt tappa fattige. Så skedde äve i deras fall. När vår so, då fem måader gammal fick kramper i flera miuter bestämde vi oss för att dea decemberdag 2012 sabbt bege oss i till sjukhuset. Ha udersöks och gaska sart får Rebecka och Markus idirekt beskedet att de ite är lämpliga som föräldrar. Frå mydighetshåll går det blixtsabbt då ma bedömer att äve storasyster ska akutplaceras på ett familjehem. När vi samma kväll kommer hem uta bare, som de hade tagit ifrå oss får jag e så chock. Det var så fruktasvärt, jag hade svårt att styra mia käslor. Vi fick dessutom besöksförbud och käde oss helt bakbuda, mis Rebecka. De samlade bedömige och det am ma gav det iträffade är Shake baby sydrom. Något som Rebecka och Markus är helt främmade och också tyvärr helt maktlösa iför. Me som väl är har det hät så mycket positivt frå i somras fram till idag så u har paret Bertilsso börjat ta till sig att de ätlige ka bli e hel familj på riktigt. Dea jul kommer åter firas tillsammas med deras dotter Felicia, Jakob får vara hos familjehemmet. Vissa dagar har varit tuga då vi ite vågat tro på e framtid tillsammas. Me vi har reda hadlat julklappar och för första gåge, se Felicia blev omplacerad, kommer vi också ha e julgra hemma i Grytgöl, förutspår Markus. Markus berättar vidare om LP-kotaktera där Lotta och Rolf Bechert i Fispåg och Ja-Eric och Ulla Jary i Karlskroa varit ett städigt stöd för dem. Deras församligsgemeskap i Ljusfallshammar, jourfamilje, deras rådgivare, samtalshjälpe i Norrköpig och u ledige och kollegora på Bra&Begagat i Fispåg, ja lista ka göras låg. Det är så måga gåger som vårt omsorgsfulla ätverk av utgivade persoer kommit oss till hjälp är vi behövt stöd och mod att gå vidare, fortsätter Rebecka. Väge till upprättelse har uderlättats geom att läkare frå Eglad och USA tittat på rötgebildera och i si rapport visat på att det troliga i detta fall är e så kallad subdural blödig i hjära som små bar ka råka ut för. Går förloppet lägre ka också kramper uppstå. Och Rebecka och Markus ser fram emot de dage då dea verklighetsuppfattig ka delas av fler. De har sagt ja till att fullfölja e vårdpla där deras stora motstådare är tide och de tålamodsprövade väta det iebär. I de här svåra situatioe så har de kommit i kotakt med adra föräldrar i likade situatioer och tillsammas med dem startat upp RFFR - Riksförbudet för familjers rättigheter, där Markus sitter med i styrelse. Lotta och Rolf Bechert tillsammas med Felicia, Markus och Rebecka Bertilsso på Gullbraalägret i somras. Uder två sommarveckor 2013 och 2014 har de varit med på LP:s stora läger på Gullbraagårde. E helt fatastisk plats, berättar Rebecka som mis sitt eget beslut att sommare 2013 bli döpt i havet alldeles itill gårde. Det är ju så, istämmer både Markus och Rebecka, som för ovalighetes skull (iom LP) ite alls har ågra drogproblem. Vi skulle ite alls vara där vi är idag uta vår tro, de har burit oss geom mycket. Markus kom i kotakt med LP-kotakte i Karlskroa geom arbetsförmedlige där. När ha seare lärde käa Rebecka i Fispåg och de seda gifte sig blev det aturligt att välja var de ville leva tillsammas. Det blev Fispåg som äve visade sig ha egagerade medarbetare i form av Rolf och Lotta Bechert. Rebecka och Markus började arbetsträa här vilket jag vet gjort dem gott på måga sätt. Lotta visar rut i de ya LP-kotakte, våige över där de ega secodhad verksamhete bedrivs. Här fis spår av Rebeckas decoupageskapade lite här och där. Och u i ovember har Rebecka och Markus växlat vidare och hjälper till på Bra&Begagat i Fispåg som LP har ett ära samarbete med. Vi får se vad som häder ästa år. Har det gott så här bra u så borde det öppas dörrar för oss äve framöver, avslutar Rebecka. Styrka är att aldrig ge upp... Är ma stark som Markus blir det måga lyft på det välfyllda lagret hos Bra&Begagat i Fispåg Vilket kök vill du umgås i? Gammeldags romatiskt eller sparsmakat 2000-tal? Oavsett smak och stil så behöver det ite va så svårt att få ett ytt kök om du får professioell hjälp. Du ka byta allt i ditt kök eller behålla stommara och ädå få t.ex. stora modera lådor eller ibyggd micro. Allt apassas efter dia mått och öskigar. Box Hillerstorp Telefo KÖK i Tehult AB el

3 Yvoe märker e tydlig skillad Debora projektet Fler vågar prata är det bara är vi Foto: Peter Klag Kvioträffara i Helsigborg, ett iitiativ i Deboraprojektet, leds av Yvoe (till höger på bilde). Deboraprojektet är LP-verksamhetes satsig på kvior som lever med eller ära missbruket. Helsigborg är e av flera platser som ispirerats och där bjuder de i till träffar varje tisdag. Yvoe Ludé är asvarig och ho ser flera fördelar att träffas ebart som kvior. Vi iser att det behövs tillfälle då ebart vi som tjejer behöver mötas. Det viktigaste skälet är att killar är så otroligt duktiga på att ta allt utrymme. Det bara är så, berättar Yvoe. När e tjej hävdar sig blad killar häder det ofta eligt Yvoe att ho blir sedd som jobbig. För e kille är det mera självklart att till och med armbåga sig fram. Vi tjejer pratar på ett aat sätt, vi är bra på att samtidigt lyssa i omgivige. Iehållet och utformige av kvioträffara i Helsigborg styrs mycket av deltagara själva. Vi ger varadra tid. I Debora-koceptet lyfter vi oftast bara fram e frågeställig åt gåge som vi reflekterar över. Nu sist hadlade det om självbild. Hur ser de ut för dig? Hur skapas de? Hur ser adra på dig? Hur ser Gud på dig? Det fia är vi är färre är att då ka vi släppa ordet fritt, prata tillsammas och växa med fråga. Motsatse är vi är måga är att vi då tar e ruda, e i taget ges möjlighet att reflektera. I och med att de flesta som är med käer varadra se måga år så vågar tjejera gå på djupet och slappa av iför iblad ärgåga frågor. Flera av oss har firat jul, födelsedagar och tillbrigat veckor tillsammas på LP-evet, så vi har e grudtrygghet som ka vara till hjälp är ya kotakter kyts. E valig tisdag mella kommer 5-8 persoer. Om vi blir exempelvis 15 stycke måste vi starta fler grupper. Första timme brukar vi bara prata av oss om det som hät i vecka. När de timme gått tar vi fram pea och papper för att atecka. Då släpper vi fram kvälles frågeställig. Det absolut bästa som jag tar med mig frå kvälle är käsla att det har varit läkade, ma mår så bra. Så läge som gruppe vill fortsätta, vill också Yvoe fias med. Jag har ite tagit på mig rolle att roa ågo uta det är e gemesam sak. Vi har lagt upp regler hur vi bemöter varadra, e riktig för att alla ska käa sig trygga och trivas. Ho betoar att alla har rätt till si ege upplevelse. Ige har rätt att försöka övertala ågo aa si saig eller rätt att täka. Tar vi frågeställige jag exempelvis ämde om ylige: Hur ser Gud på dig? Här är det viktigt att de som kommit lägre i si persoliga utvecklig ite bryter sig fram och är övertydliga iför adra. Det feomeet är tyvärr alldeles för valigt. Och det fukar ite, alla måste få vara där de befier sig i si ege utvecklig. De aktiva på de ya LP-kotakte i området Gåsebäcke i Helsigborg, där Peter Klag är asvarig, har e gåg i vecka e uppsökade verksamhet ute på sta. Stas södra kvarter brukar vara e aturlig mötesplats för missbrukare och det är i syerhet här som LP-kotaktes folk ka berätta om alterativet till fortsatt missbruk. För de som kommer i i våra lokaler så har vi lärt oss av misstage att vi ite vill veta av ågo försäljig eller smygdrogade. Med det sagt mear jag att vi har e öppehet för de som verklige vill bryta sitt missbruk. I de lägea är motivatioe att bryta fis, då vill vi aturligtvis ställa upp så mycket vi bara mäktar med, betoar Yvoe och ser fram emot att vid ästa träff välkoma de ya tjeje Lotte som visat itresse att komma med i kviogruppe. Välkomme i så hjälper vi dig med ågot som du har ytta av hela livet Fäladsgata 4 B Kristiastad Tel

4 Mi ekla bö var Jesus förädra mitt liv Ett sart 30-årigt missbruk har brutits. Se de dage Robba böjde kä iför korset började e process som betytt så väldigt mycket äve för dem som står hoom ära. Hoppet har bytts ut till verklighet och lägta att hjälpa adra har vuxit dag för dag. Det dröjde ite läge förrä jag blev sprutarkoma och hade provat amfetami. Mitt första möte med hjälp frå samhällets sida var på ett Hasselakollektiv som seda följdes av ya perioder av behadlig. E tid av rotlöshet med tillfälliga relatioer på varje plats färgade Robbas tillvaro. Däremella blev det så mycket som tio olika fägelsestraff. När jag muckat ville jag så gära ha e omstart i e y stad. Me som för måga adra så gjorde jag gåg på gåg felsteg som iebar att jag började droga ige. Robba är utbildad sickare me fick aldrig e bra igåg i yrket. Hela mi tillvaro förvadlades till e vardag i krimialitet och droger. Jag vigde mitt liv åt det helt ekelt. Det blev sabbare pegar på det sättet. Idag arbetsträar Robba på LP Ursvike. Samma behadligshem som skapade förutsättigar för has livsförvadlig. Me egetlige började det tidigare ä så är ha på stapplade be vågade sig fram och be om hjälp på LP-kotakte i Örsköldsvik. Me jag kaske ska berätta lite om mi bakgrud, frågar Robba som e förklarig till varför det blev 30 år av ett städigt jagade efter ett till syes omättligt behov av tillfredställelse via droger. Kaske var det för att has föräldrar var så uga, 18 år, och dessutom skilde sig är ha var två år som iebar att ha fick komma till mormor som fosterbar. Mi mormor i Karlskoga var e härlig mäiska på måga sätt. Ho var med i måga föreigar, jag mis speciellt att ho var e aktiv Socialdemokrat. Hees vykortsamlig över kyrkor kädes som e lite udda hobby. Det iebar att vi reste e del och staade ofta till för att köpa ett ytt vykort. Ho gillade äve sydda tavlor. Ovaför mi säg hägde e med texte Allt av åd. Vädige kom 2008 är ha fick ett lägre fägelsestraff. Då började ha på allvar fudera på e kriste tro. Jag träffade e kille på häktet i Umeå som pratade sig varm om LP. Ha hade kvar si krista tro äve om ha hade tagit ett återfall och hamat sett. Jag var bra ära att ta ett steg ärmare Gud uder tide på familjehemmet som följde efter fägelsevistelse. Me det blev ite så. Nästa steg i rätt riktig var ett möte i Örsköldsvik som ha flyttade till Vid e soppluch utaför Frälsigsarmés lokaler träffade jag Netta Bygdé. Jag sa till hee precis som det var. Mycket i mitt liv var lika med oll, jag var bostadslös och sakade pegar. Med all tydlighet vädjade jag om att få komma till ett kristet behadligshem. Ho kotrade med att ho ville att jag skulle komma till LP-kotakte för att verklige se om jag meade allvar och var motiverad. Robba bodde hos si mormor äda till ha var 12 år. Has pappa hade itetioe till e ystart far och so emella så Robba flyttade hem till hoom. Has löfte att det skulle vara ha och jag höll ite så läge. Visserlige fick jag vara med på ett hör är e y kvia kom med i bilde. Seare fick jag också halvsysko. I allt detta käde jag mig midre betydelsefull, sarare till besvär. Mi uthållighet att vara med och bidra till e bra relatio var ite på topp. I högstadiet hamade Robba i fel umgäge och började smaka öl och röka hasch. Reda som 18 årig blev ha tvågsomhädertage eligt LVU. Nu efteråt förstår jag hee, ho har hört dessa vädjade måga gåger. Om du bara visste vad ho har betytt för mig i si iver att hjälpa. Tre måader Öppettider: Tisd Osd Lörd TACK för DIN gåva som gör det möjligt för oss att hjälpa och ge jules budskap ett hoppfullt iehåll att bygga vidare på! Foto: Jae Berglud Vi fis på Patro Pehrs väg 5 i Huddige Tel ge via bakgiro: SECOND HAND BLIR FÖRSTA HJÄLP 6 Swisha di gåva till märk: julgåva14 7

5 fajtades vi med Örsköldsviks kommu ia de gav klartecke och jag kude börja behadlige här på LP Ursvike. Mi första dag var lucia och förestådare var utklädd till tomte! Me det som verklige gjorde itryck på hoom var de äkta omtake som ha upplevde kom frå hjärtat. Efter e måad var ha med på ett möte i Brukskyrka, grae med LP Ursvike. Pastor i församlige hade ett tydligt budskap där jag mis has ordval: det är dags att kapitulera iför korset. Måga gick fram och äve jag. Mi ekla bö var, Jesus förädra mitt liv. Me det häde iget precis då. Några dagar seare uppfylldes jag av e befriade käsla som kom till mig bit för bit. Jag mis de frukoste, mi kotaktperso såg direkt att ågot hät. Se de dage är jag fri. Ja faktiskt alltig har blivit bättre, skrattar Robba. Cigarette blev ha fri frå för ett år seda. Nu återstår suset. E aa reflektio jag har är att är jag blev fri frå begäret så kude jag ta till mig själva behadlige. Förut hade jag simulerat e hel del och räkat ut vad mia hadledare ville höra. Jag isåg äve att det här kude vara de sista gåge jag erbjöds behadlig, det var på ågot sätt ett skarpt läge. E aa sak är att Robba ka le ige. Ätlige är jag klar med tädera, mi tadläkare som verklige ka si sak har dragit ut täder och skapat bryggor. Välkomme till 3 veckor Lärjugaskola 9-27 mars 2015 Platser: Syd på Torpahemmets kursgård, Viebäck utaför Nässjö i Smålad Nord i Pigstkyrka Skellefteå i Västerbotte För vem: För dig som valt att bli e Jesu lärjuge och vill lära dig mera om vad det iebär. Vi väder oss i första had till dig som har e relatio till LPverksamhete. Iehåll: Lärara kommer frå församligar eller LP-verksamhete och udervisar om olika äme utifrå bibel. Det blir fyra lektiospass varje dag. Det blir morgosamligar, LP-möte och aktiviteter på eftermiddagar, kvällar och helger. Det blir också mycket tid för samtal, gemeskap, såg, lovsåg, bö och förbö. Idag är Robba gift med Maria och de har lille Coy tillsammas. Vi träffades och fattade tycke för varadra är vi gick på AA-möte. Sart har det gått ett helt år i arbetspraktik och Robba trivs väldigt bra. Det här vill jag fortsätta med. Här är mäiskor okomplicerade och har ofta suda bra värderigar. Jag käer e stor tacksamhet till de som hjälpt mig och jag vill ge ågot tillbaka. Som jag ser det fis det iga hopplösa fall. Hade det varit så hade jag ite varit där jag är idag, poägterar ha. E som verklige är både glad och tacksam är mamma Gu-Britt, läs hees kommetar här itill. Uder så måga år var ho tvuge att ha mig på avståd. Vår relatio är u bättre ä på väldigt läge. Ho käer sig trygg med att jag har fått ett ytt liv. När jag sett TV serie Djävulsdase * förstår jag bättre hur mycket illa jag gjort mia ärståede geom åre. Det blir extra påtagligt och smärtsamt är ma iser hur ahöriga tagit stryk över hur jag levt. Det är riktigt bra att de medberoede uppmärksammas så här. Robba sakar ite framtidsplaer. Det fis e socialpedagogisk utbildig som distasutbildig. Det låter itressat med jag gör og väl i att ta det lite vackert. Allt stöd frå mi omgivig kommer betyda mycket äve framöver. * Greger efter tadläkarbesöke... Mer ifo och amäla på: Du ka också be om hjälp på di ärmaste LPkotakt. Vi ser verklige fram emot vad som kommer att häda dessa veckor och hoppas att du vill vara med, säger Håka Axéll och Börje Dahlkvist som står som ibjudare. Gu-Britt, Robbas mamma mis Robba och has syter Rebecka - återföreade efter tio år. Nu uder höste har livet som ahörig till e missbrukare uppmärksammats i flera sammahag. Mest kaske geom TV-serie Djävulsdase *. Robbas mamma Gu-Britt tittade på ett av avsitte och käde ige mycket av det ho såg. Vi har uder åre haft lite tuffa diskussioer där Robba tidigt ville lägga skulde på oss föräldrar, me jag tycker og ha haft e bra uppväxt, berättar mamma Gu-Britt över e kopp kaffe i lägehete hemma i Örebro. Uder e av de perioder är Robba drogade som mest mis Gu-Britt att ho var tydlig och rak mot hoom är ho tittade hoom i ögoe och sa: Det liv du lever, det ka jag ite ställa upp på. I FMN (Föräldraföreige mot arkotika) vågade ho berätta hur ho käde det. De gav mig måga värdefulla tips hur jag skulle förhålla mig, me framförallt pratade vi mycket om att vi som ahöriga ite skulle ta på oss hela skulde i det drama vi omgavs av. Värre var det med skamme att ite våga berätta ågot på fikarastera på jobbet. Nu är det som att och dag, me då på mitt förra jobb vågade jag ite säga ett kyst uder io år. Ho ger si so ett plus i kate för att ha mitt i tragike höll familje på avståd är ha missbrukade som mest. I praktike iebar det att vi uder de här tide kude vara ifrå varadra låga perioder. Å adra sida iebar det att jag byggde upp ett försvar där jag gåg på gåg täkte att: Sart riger de och berättar att ha tagit e överdos Jag italade mig att jag måste vara beredd på att Mamma Gu-Britt bor i Örebro Visst käde jag ige e del frå TV-serie ha kommer att dö mitt i det träsk ha levde i. Som ahörig har ho dragit flera slutsatser uta att fördeskull gått i samma skor som si so. I mitt yrke som sjuksköterska möter jag daglige måga cacerpatieter och är jag kät mig uppgive har jag fuderat över det kepiga i att jag gör allt jag ka för att folk ska överleva, medas jag har ett bar som gör allt för att ta livet av sig, säger Gu-Britt och fortsätter. Det är ju är de kommer ut som de ite får ågo hjälp. Det går bra för de flesta är de blir omhädertaga. Me se står de där esamma och har igestas att ta väge. Att saka bostad och ett jobb är e alldeles för hög tröskel. För Robba iebar det att ha gled tillbaka ige, droger-fägelse-behadligshem och så har ha hållit på geom åre. Till för e tid seda Gubritt hämtar ada och berättar om de so ho idag har e ästa daglig kotakt med. Jag måste säga att det ha upplevt u på LP i Ursvike är bättre ä allt aat. Jag och mi sambo Börje har rest de måga mile dit upp och träffat hela gäget. Vilka fia mäiskor! Varje gåg har det hört till att vi följt med till kyrka. Jag är ite förvåad över att de värme som fis där hjälper utsatta mäiskor. Gu-Britt mis är Robba berättade om de första jule där uppe. De fick stöd ekoomiskt. E dag stod det tre kassar med barkläder på trappe. På julafto kackade förestådare Ja Åström på dörre, detta trots att ha har ege familj att täka på. Det är stort! * 8 9

6 Joha på Evagelieseter i Österbo Jag behöver stöd att leva det ya livet I Tibro är ha käd som Bob. I Oslo på Evagelieseter säger ma Joha, för ha heter egetlige så. Smekamet Bob fick ha efter e av Hasse och Tages revyer om Bob Lidema. Kalle förstår helt och fullt. Vi behöver förebilder att se upp till, persoer som fått hjälp och som det går bra för, iflikar Kalle. E aa miesbild frå ett fägelsestraff i Södertälje visar på att Gud vill aat med Johas framtid. E grupp frå LP kom dit spelade och sjög. De hade med sig LP-tidige. Jag började bläddra och fastade för e artikel om LP-kotakte i Tibro. Efteråt har jag flera gåger fuderat på varför just jag fick de tidige. Var det så att Gud sökte mig reda då. Jag tror det tidige fis sparad i e av mia flyttlådor där hemma, skrattar ha. Det var e dåtida fyllekompis som gav mig det amet är jag var 15 år, säger Joha Berg, idag 41 år. I somras på Gullbraagårde var det fjärde gåge som Joha fas med på LP-verksamhetes sommarläger. Ha trivdes med folket, stämige, mötea och det dröjde ite måga dagar förrä ha berättade för Kalle Rögård som förestår LP-kotakte i Tibro att ha ville bli döpt i havet. Jag behöver det här, det är mi räddig, säger Joha. Ha har ett stort kotaktätverk i Tibro, alldeles för stort. Förr tyvärr är det förkippat med droger. Jag har avät så mycket olika droger att jag till och med behövde gå över till de omtalade droge Spice för att käa att det häder ågot i kroppe. Lite läskigt med take på alla som det går helt fel för. Me, säger ha och summerar sia itryck geom åre. Mitt stora böeäme är att komma bort frå allt och som e bild av dopet läma allt det gamla bakom och istället leva i det som jag upplever här på LP-lägret, säger ha med all tydlighet. Utsiktera att få komma till Evagelieseter och Österbo såg lovade ut. Hemkomme frå Gullbraalägret i somras jobbade Kalle målmedvetet med förberedelsera både med att kotakta asvariga i Norge och socialkotoret hemma i Tibro. När alltig gick i lås och allt var klart för Joha att åka kädes det riktigt bra, tillägger Kalle som tillsammas med persoal frå socialkotoret vecka ia 1:a advet gjort ett uppföljade besök för att höra hur Joha har det. På e svajig telefoförbidelse berättar Joha att dagssysslora med att kratta löv och såga er lite träd på området käs så bra. Framförallt är det distase till allt det destruktiva som jag behöver för att bli stark. Och mi ire mäiska byggs upp av bibelsamlige och de äkta hägiva såge både på morgo och kväll, ett bra komplemet till mi lägta ut till ature. Jag hoppas verklige jag får vara kvar här e tid till, jag behöver det. Både Kalle och Joha käer e perso som y- lige fick hjälp på Evagelieseter i Österbo utaför Oslo i Norge. De sitter på gräsplätte vid lägergårde på Gullbraagårde och samtalar. Jag skulle så gära vilja komma dit, säger Joha och ger Kalle e frågade blick. Joha i samtal med Kalle Rögård, LP-kotakte i Tibros förestådare uder LP-lägret på Gullbraagårde i somras. Precis ia pressläggig fick vi dea aturära bild frå Joha. Här tillsammas med hästara på Evagelieseter på Österbo i Oslo. Ryttare på de vita häste Boke väder sig till bar i mellastadieålder, me måga ugdomar och vuxa som har läst de har haft svårt att lägga de ifrå sig. På ågot sätt förstod ho att det var ha som bestämde att ho fick se hoom. Ho hade ju aldrig ågosi täkt att det hade varit kul om ho hade fått se e spökryttare på e vit spökhäst. Nej, förreste, ho ädrade sig. Ha var iget spöke. Ite för att ho hade så stor erfarehet av spöke, me ho var gaska övertygad om att ha ite var ågot spöke. Spöke skrämdes. Och det var ju, kostigt og, det ha absolut ite gjorde. Ha skrämdes ite, tvärtom. Vareda gåg ho hade sett hoom så hade ho blivit lug. All oro hade försvuit. Det var som om ha skulle ta had om saker och tig. Ho skrattade till lite. Hur skulle ha kua göra det? Ha sytes väl ite för ågo aa ä hee? Me just u spelade det ige roll. Ha var på väg att visa hee var ho skulle ta väge. Ha kude hjälpa hee. Det käde ho helt säkert! Vem skulle aars hjälpa hee? Jag vill passa på och öska LP-Nyheteras aosörer e God Jul och ett Gott Nytt År! Stia Olsso 10 Hur ska det gå för Li? Och vem är ryttare på de vita häste? Kommer ha att hjälpa hee, eller Beställ hos: Eller via tel ryttare - omsl-slutkorr.idd :20

7 Vad sparar vi egetlige på att hjälpa e mäiska? E kroa ivesterad i missbruksvård ka såluda ge flera tillbaka. Så säger Gerard Larsso regeriges asvarige för de Missbruksutredig som gjordes för ågra år seda. Vi som mäiskor är bra på att prata kroor och öre är vi värderar olika saker i samhället. Nödvädigtvis är det ite ågot fel med det, vi är ädå rätt beroede av pegar i flera sammahag. Därför vill vi skriva ågra rader om vad saker kostar på riktigt, me också om att det går att spara. Spara mäiskoliv, spara pegar, spara på miljö, spara erfareheter och kuskap. När Missbruksutredige visar att det kostar vårt samhälle ågostas mella 7-10 miljoer för varje missbrukare, så ladar det på ca 150 miljarder varje år. Om vi istället ser till att dessa får hjälp, e kostad på ca till 2,6 miljoer (eligt utredige) så är återbetalige 3-8 gåger större ä kostade för behadlig. Vi sparar alltså 2-6 miljoer per perso som lämar missbruket, börjar leva Svesso liv ige. Vi på LP vet att vi sparar. Vi har vetat läge att vi sparar liv, familjer, bardomar, relatioer och allt aat som tillhör värdet hos e mäiska. Me vi vet också äu tydligare u att vi sparar pegar åt samhället. Vi har hjälpt tusetals mäiskor till ett ytt, förvadlat liv! Det är ett tag se det var val och affischera skrek ut budskapet om besparigar, resursfördelig, mer i plåboke, mäiskovärde Det är svårt att ite ropa...ja me lyssa på oss då, vi som faktiskt vet e del, ka e del, förädrar e del. Vi hjälper er att spara! I somras bad vi våra väer som var med på LP-lägre att svara på ågra ekla frågor om sitt liv och 168 persoer valde att göra det. Här är deras svar: De hade gemesamt levt 3696 år i missbruk varav 105 persoer svarade att de haft bladmissbruk, 40 alkoholmissbruk och 19 arkotikamissbruk. De hade gemesamt suttit ca 400 år i fägelser och häkte för olika begåga brott. Hisade summor som är svåra att greppa och ett stort lidade för dem själva, ahöriga och brottsoffre, me också e stor samhällskostad, om vi u pratar pegar. I geomsitt kostar ett fägelsedyg ca kroor (variatioer beroede på grade av bevakig osv.) Om vi tar kroor per dyg gåger 400 år hamar vi på de ätta summa av 438 miljoer. Om vi ka förebygga att mäiskor hamar i fägelse, hjälpa dem som suttit ie att ite hama där ige, och hjälpa dem att bli drogfria, sparar vi eorma summor år samhället, åt oss! Pegar som ka läggas på betydligt viktigare saker. De svarade också att de idag sammalagt hade levt yktra och drogfria år. Livet har vät, det är slut på allt som förkippas Tavla Upprättad av Tomas Mukas Larsso med det gamla. Sår har läkts eller är på väg att läka, familjer blir hela ige och bostad, studier och arbete blir e aturlig del av livet ige. Grattis till varje mäiska som får ett ytt liv och till det sveska samhället! Me vi adra då, vi som ite har eller haft ett missbruk bakom oss, vi kostar väl iget? Vi som sköter det där med alkohole syggt? Ja det beror väl på hur ma ser det? Är det ok att vi i Sverige lägger ut e miljard kroor varje år på valig alkoholreklam (iteret och TV ej iräkat). Kude vi gjort gt aat för de pegara? Är det ok att vi medvetet säljer i och produktplacerar t.ex. alkoläske hos uga tjejer i Sverige, eller så kalllade Sapps till uga tjejer i Keya eller g aa stas i världe (i Sverige är alkoholreklam riktad mot ugdomar dessutom förbjude). Är det ok att Europeiska alkoholjättar markadsför sia produkter stehårt i läder där det sakas kuskap, lagar, sociala skyddsät, vård, åldersgräser osv. Är det ok att mäiskor hittills har dött i Nicaragua för att de ska skörda besprutade sockerrör som vi i västvärlde seda ska ha i de Rom vi dricker. Är det ok att det går åt ästa 200 liter ret vatte för att tillverka 67 cl. öl, är ret vatte är e bristvara i stora delar av världe. Är det ok att 2,5 miljoer mäiskor dör varje år direkt av alkohole (e halv miljo av dem i Rysslad). Är det ok att vi i Sverige dricker som allra mest på semestrar, jule, påske, på kalas o fester, ja alla familjehögtider, är alla udersökigar visar att bar tycker det är obehagligt och tydligt märker reda är mamma eller pappa druckit 1-2 glas vi. Är det ok att det fis ca 1 miljo risk och missbrukare i Sverige i dag som ite ka hatera alkohole. De mäiskor som vi vet fis i alla samhällsskikt, alla åldrar, alla yrke, mä o kvior. Kostar detta världe, samhället, dig själv, e vä, eller bare ågot? När vi öppar upp alltmer för alkohole i våra krista församligar, vet vi vad kostade blir? Är det värt det pris vi får betala? Var fis platse för de som reda betalat priset till drogera, kämpat sig tillbaka, sparat och vuit? LP-verksamhete Ulrika Wadskog, Börje Dahlkvist, Kersti Eriksso 12 13

8 Ishockeylaget HV71 med hemmaarea i Jököpig kommer i börja av ästa år att starta e skolsatsig tillsammas med SPIK. Vi är väldigt glada över möjlighete att ätverka i ett kostruktivt drogförebyggade arbete, berättar Håka Axéll på LP-ug. Tillsamma med damlagets Sara Jakobsso kommer Håka att besöka mellastadieskolor i och ära Jököpig. Vi kommer jobba med de mjuka frågora. Bar idag tar tidigt itryck av vad de ser och hör. Reda i års ålder läggs e grud i attityder krig exempelvis droger. Därför är det viktigt att vi fis med. Samtidigt som det här eligt Håka är e dörröppare för det drogförebyggade arbetet ger det e tygd att agera med e klubb som HV71vid si sida. Det här blir jättespäade, HV71 är e av de starkaste föreigara i bygde. Dia öskemål avgör hur huset skall bli Dia öskemål avgör hur huset skall bli Välkoma med i det växade LP-arbetet! LP-guide: LP-guide är ett ytt begrepp. I måga församligar fis det de som brier för att hjälpa medmäiskor med beroede-problematik. Hur gör ma? I församlige utser ma e eller flera LP-guider som vi i LP-riks ger regelbude iformatio och ibjuda till träffar. Stödförsamlig för LP: När i blir stödförsamlig iebär det att i ger ett regelbudet bidrag till LP-verksamhete. Detta är ett sätt att ta ett asvar som sträcker sig utaför det ega verksamhetsområdet. Vi kommer gära till er församlig för att träffa församligsledige och/eller ha LP-möte och på så sätt iitiera vårt ya samarbete. Starta LP-kotakt: Uder 2015 räkar vi med att vi blir 80 LP-kotakter rut om i ladet. Fler och fler förstår att det är ett välsigat och fruktbärade sätt att förvalta uppdraget, att å mäiskor som har det tufft, samtidigt som ma ka erbjuda hjälp och stöd till ett ytt liv. Rig Kersti Eriksso på så berättar vi mer! Behadligshem TORPA Viebäck Björkhaga Nässjö Tel torpa@lp-verksamhete.se LP URSVIKEN Kolbacksväge URSVIKEN Tel ursvike@lp-verksamhete.se LP VASASTRAND Vasastrad ÖREBRO Tel vasastrad@lp-verksamhete.se LP-kotakter Stödboede Eskilstua-Duva Kriebsesgat.16 B Eskilstua Osby-Smede Postgata Osby Märsta-Tigvalla Tigvallaväge 9 M 7tr Märsta... och för övrigt aser vi att fler skulle erbjudas vård! ARVIKA Tel AVESTA Tel BODEN Tel BOLLNÄS Tel BORÅS Tel , ESKILSTUNA Tel FALKENBERG Tel FINSPÅNG Tel GRÄNNA Tel GÄLLIVARE Tel GÖTEBORG Tel HAGFORS Tel HALLSTAHAMMAR Tel HELSINGBORG Tel HUDDINGE Tel HUDIKSVALL Tel HÄRNÖSAND Tel HÄSSLEHOLM Tel JÄRNA Tel JÖNKÖPING/HUSKVARNA Tel KALIX Tel KARLSKRONA Tel KATRINEHOLM Tel KRAMFORS Tel KRISTIANSTAD Tel KRISTINEHAMN Tel KUMLA Tel KÅLLEKÄRR/TJÖRN Tel LILLA EDET Tel LINDESBERG Tel LINKÖPING Tel LJUSDAL Tel LULEÅ Tel MALÅ Tel MALMÖ Tel MÄRSTA Tel NYNÄSHAMN Tel OSBY Tel OSKARSHAMN Tel PITEÅ Tel SKELLEFTEÅ Tel SKÄNNINGE Tel SKÖVDE Tel SORSELE Tel STOCKHOLM Tel SUNDSVALL Tel SUNNE Tel SÄFFLE Tel TIBRO Tel TIERP Tel TIMRÅ Tel TORSBY Tel TOMELILLA TORSHÄLLA Tel TROLLHÄTTAN Tel TROSA Tel TYRESÖ Tel , UMEÅ Tel VARBERG Tel VETLANDA Tel VIMMERBY Tel VÅRGÅRDA Tel VÄNERSBORG Tel VÄRNAMO Tel VÄSTERVIK Tel ÅTVIDABERG Tel ,10814 ÖREBRO Tel ÖRKELLJUNGA Tel ÖRNSKÖLDSVIK Tel ÖSTERSUND Tel ÖVERTORNEÅ Tel Vi på Lövsta trähus vill skapa hus med geui hemkäsla, med desig som sträcker sig frå det traditioellt elegata till det djärvt modera. Materialet till huse är valda med omsorg, och käsla för kvalitet. Exempelvis aväder vi råspot (massivt trä) i alla ier och ytterväggar, samt yttertak. Huset blir geuit och rustikt, e ivesterig för flera geeratioer. Vireda ANEBY Tel LÖVSTA TRÄHUS Välkomme till oss med dia husplaer! LP-VERKSAMHETENS RIKSKONTOR Gustavsludsv. 18 Bromma Postadress: Box BROMMA Tel vx ifo@lp-verksamhete.se INSAMLINGSSTIFTELSEN Gåvobakgiro Plusgiro yhetera utkommer med ormalt 4 r uder året Tidige utges av LP-verksamhete Asvarig utgivare: Ulrika Wadskog Redaktio och medverkade i detta r: Ulrika Wadskog, Börje Dahlkvist, Håka Axéll, Jae Berglud, Peter Klag och Aders Hällzo. Tips till redaktioe ka ges uder adress: ifo@lp-verksamhete.se Aoser: Stia Olsso Tel Tryck: V-TAB, dec

9 Posttidig B LP-Nyhetera Box Bromma Ryttare på de vita häste Författare bakom boke Ryttare på de vita häste, Katta Carlsso är dessutom e hejare på Poetry slam som säkert är lite okäd för flera av oss. Me det hadlar om e tävlig i poesi som avgörs e gåg om året och 2013 blev ho Halladsmästare och lite chockad över utmärkelse uder SM i Malmö kom ho på elfte plats. Per Kågström skribet på Hallads Poste har följt Poetry slam i Hallad i sart 20 år och sett måga udda existeser stå och läsa på scee, iblad på hög volym med ett språk ämat att provocera så måga som möjligt. Me Katta är eligt hoom aorluda på flera sätt: Ho är lite till växte, relativt lågmäld och de första slammare vad ha ka mias som prisar Gud och Jesus i sia rimmade dikter. Dessa goda krafter kotrasterar ho mot e värld av droger och attsvart föredrig. Ett axplock av Kattas måga dikter Katta vet vad det hadlar om. Alltför väl. Me allt i mia dikter är ite självupplevt, jag bladar upp med fiktio. E hadlar om skam. Något jag brottades med i måga år, berättar Katta som för 23 år seda fick hjälp av LP att bli drogfri. Jag var frälst i 16 år ia jag blev befriad frå ågest. Uder tide gick jag på möte och hörde om alla frigjorda mäiskor, jag skämdes fruktasvärt. Me Gud visade hee ett sätt att skriva och förlåta. Jag skrev och satte upp e massa bibelord om frid överallt i hela huset. Vareda gåg jag fick ågest väde jag på huvudet och läste ett bibelord mitt i svordomar och kaos. Tillslut blev jag fri. Äve om Katta har uderbara väer, blad aat Britt-Marie Berggre som ho lärde käa uder si behadligstid iom LP-verksamhete så föredrar ho esamhete. Jag har stort behov att vara esam, berättar ho samtidigt som ho greppar tag i boke Ryttare på de vita häste som ho är författare till. Katta Carlsso Uta Jesus hade ite ett eda ord hamat rätt i mitt liv! Ho mis hur esam ho käde mig som bar. Hur jobbigt det var att stå där på skolgårde och att aldrig passa i. Hur berusigsmedel och till sist heroiet kom som e vä och förälskelse blev ett faktum. Täk om jag hade sett Jesus ia jag mötte Herr Oi? Det är mi öska med boke Ryttare på de vita häste. Jag öskar att de ska å ut till bar och ugdomar som lever där i esamhete, utaförskapet och hopplöshete. Kaske ka de få uppleva Gud ia de försöker fly frå livet på olika sätt. Trots att boke ite är låg så tog det låg tid att skriva de, och framförallt att redigera. Me för Gud är igetig omöjligt! Och det är just vad jag hoppas att Gud ska aväda boke till; att ge hopp. Ite ebart till bar med missbrukade föräldrar, uta till alla som ka uppleva att de käer sig esamma, missförstådda och oälskade. För det fis e som vill vara med oss hela tide, e som alltid förstår oss och som älskar oss mer ä vi ågosi ka föreställa oss Ryttare på de vita häste - Jesus, tillägger ho