SÄRTRYCK UR SPRÅKSKRINET BLÄCKFISK ÅRSKURS 6

Transkript

1 Joy Lidé SÄRTRYCK UR SPRÅKSKRINET BLÄCKFISK ÅRSKURS 6

2 2 SPRÅKSKRINET Iehåll 1. Författarbesök Läsig: Text och läsförståelse 4-5 Språklära: Iterjektioer 6-7 Ordkuskap: Ord om böcker 8 Skrivig: Limerick 9 Språkbruk: Författarporträtt Sverige FN-dage Läsig: Text och läsförståelse Språklära: Grudord och k-ljudet framför t Ordkuskap: Ord om demokrati 16 Skrivig: Beskriv ett ögoblick 17 Språkbruk: Skriftes historia Brade Läsig: Text och läsförståelse Språklära: Huvudsats och bisats Ordkuskap: Ord om lag och rätt 24 Skrivig: Jag-form 25 Språkbruk: Nordiska språk Kommer du ihåg? Repetitio Nobelpris Läsig: Text och läsförståelse Språklära: Små skiljetecke Ordkuskap: Ord om uppfiare och forskare 34 Skrivig: Faktatext 35 Språkbruk: Gamla och ya ord Fritidsgårde Läsig: Text och läsförståelse Språklära: Kojuktioer Ordkuskap: Ord om sociala medier 42 Skrivig: Isädare 43 Språkbruk: Klassiker Hållbart Läsig: Text och läsförståelse Språklära: Låord Ordkuskap: Ord om hållbar utvecklig 50 Skrivig: Bilderbok 51 Språkbruk: Filmskola SÄRTRYCK t Bläckfisk årskurs 6

3 SPRÅKSKRINET 3 Kommer du ihåg? Repetitio Ett val Läsig: Text och läsförståelse Språklära: O eller å och g-ljud Ordkuskap: Ord om attityder och val 60 Skrivig: Olika perspektiv 61 Språkbruk: Dialekter och mioritetsspråk Klassfest Läsig: Text och läsförståelse Språklära: Adverb Ordkuskap: Ord om das 68 Skrivig: Parallellhadlig 69 Språkbruk: Lek med språket Rörvattet Läsig: Text och läsförståelse Språklära: Svårstavade ord Ordkuskap: Ord om fjäll och friluftsliv 76 Skrivig: Fatasy 77 Språkbruk: Författarporträtt Norde Kommer du ihåg? Repetitio Fjällytt Läsig: Text och läsförståelse Tidig: Tidigsord 84 Tidiges delar 85 Tidigsartikel 86 Skriv e ege tidigsartikel 87 Källkritik När du behöver ispiratio Till lärare SÄRTRYCK

4 4 KAPITEL 1 FÖRFATTARBESÖK LÄSNING Författarbesök Hej då! Aa slägde ige ytterdörre uta att iväta ågot svar frå si sambo. Ho flägde er för trappa i hyreshuset där ho bodde. Jacka och ryggsäck drog ho på i farte. Frisk septemberluft slog emot hee är ho öppade porte. Aa kude ite låta bli att staa upp och ta ett djupt adetag. Seda rusade ho vidare, bort mot cykelparkerige. Exakt halv io parkerade Aa flåsade cykel itill bibliotekets etré. Hela 6b såg ut att vara på plats. Typiskt hee att ästa komma för set är ho var så oga med att lära sia elever passa tide. Hallå, du har jacka ut och i! skrattade Carlos. Carlos såg själv ut att ha klivit direkt ur säge håret på äda och ige jacka. Nu dök Björ, bibliotekarie, upp i dörre. Ha var propert klädd som valigt, i skjorta och kavaj. Björ hälsade klasse och Aa välkoma i. Biblioteket låg helt öde eftersom det var ia öppigstid. Björ lotsade klasse förbi de lockade tidskriftshylla, psykologi-, historia- och poesihyllora och bort mot bar- och ugdomsavdelige. Där i soffa satt e ug kvia med lågt blot hår, jeas och e kallgul topp. Varsågoda och sitt! sa ho och log varmt. Klasse slog sig er i soffora och på sittkuddara som låg utspridda på golvet. Åh, jag bara måste få berätta vad som häde mig i morse, på väg hit till ert fia bibliotek, iledde kvia ivrigt. Sa jag att jag heter Lia Sadehed förreste? Jo, u ska i höra Hela 6b var alldeles taga. Lia hade verklige fägslat dem. De hade ömsom skrattat och ömsom hållit ada är Lia berättat om si kaotiska morgo. Nu log Lia och tittade på dem. E låg stud var det alldeles tyst. Gick i på det? Elevera tittade förvirrat på varadra. Va! utbrast William. Hittade du på det där om gubbe? Just det. Iget av det jag berättade är sat. Jag hade e valig, småtråkig morgo. Me jag har däremot ågotig som vi författare är helt beroede av. Ka i gissa vad det är? E dator, trodde Carolie. Glasögo, slägde William ur sig. Jag har faktiskt både glasögo och dator, skrattade Lia. Me det viktigaste jag har är mi fatasi. Allt det som jag ljög ihop för er yss skulle kua vara börja på e bok, eller hur? Jag ska visa er ågra kep så kaske i förstår hur jag mear. Jag ska också berätta hur jag brukar samla på mäiskor. Hela 6b var egagerade. De hade massor av takar, frågor och ega idéer. Vad jobbar du med är du ite skriver böcker? udrade William är Lia avslutat sitt lektiospass. Me det är ju det som är hees jobb fattar du väl, suckade Sofia. Fråga är faktiskt riktigt bra, sa Lia. För bara ett år seda jobbade jag på bak parallellt med mitt författade. Me i dag är författadet mitt levebröd. På väg tillbaka till skola gick ett glatt gäg och småpratade om böcker. Lia hade ispirerat alla att låa med sig varsi bok frå biblioteket. E författare behöver vara e riktig bokslukare, hade ho förklarat. Josefi var extra öjd. Ho hade fått boke, som ho haft med sig hemifrå, sigerad av Lia. William, som aldrig riktigt fattat vitse med att läsa, hade valt de allra tjockaste av Lias böcker. Jag klarar mig og uta luch i dag! hojtade ha till Aa. Slukar jag de här boke så står jag mig hela vecka uta mat! SÄRTRYCK t Bläckfisk årskurs 6

5 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 FÖRFATTARBESÖK LISTA UT SVARET MED HJÄLP AV TEXTEN 5 Josefi fick e bok sigerad av Lia. Vad meas med det? Lia berättar att ho brukar samla på mäiskor. Vad är det ho gör då, tror du? Levebröd vad betyder det? VAD TYCKER DU? Vad är fördelara/ackdelara med att ha författadet som yrke, tror du? Vilka egeskaper ska e bibliotekarie ha, tycker du? Motivera ditt svar. Är det viktigt att det fis bibliotek? Motivera ditt svar. AT T PRATA OM SÄRTRYCK

6 6 K A P I T E L 1 F Ö R FAT TA R B E S Ö K SPRÅKLÄRA Ordklass iterjektioer lutas er avs ke. io t k je r stec Ite d utrop ofta me Iterjektioer är de ord som är läte, utrop eller ljud. T.ex. mjau, hej, pag. ORDB akta halt aj kvack morsig sluta vov attas adjöss jajamesa kak ej ANK helskotta hihi väta slurp Skriv iterjektioera frå ordbake där de passar. Täk på att vissa iterjektioer ka passa i flera kategorier. Välj själv e iterjektio till sista rade i varje kategori. djurläte uppmaigar svarsord oomatopoetiska ord ko-ko kom ja blubb hälsigsord lystrigsord käslouttryck kraftuttryck tja stopp brr sablar SÄRTRYCK t Bläckfisk årskurs 6

7 SPRÅKLÄRA K A P I T E L 1 F Ö R FAT TA R B E S Ö K I dialog aväds ofta iterjektioer. När iterjektioe är e del av replike skriver ma kommatecke efter de. T.ex. Usch, vad äckligt! utbrast mamma. Aförigsver bet utbrast, ropad (sa, skrek, e) stor bokstav ska ite ha efter utrops tecket, trots att iblad vill ha dator det så. När iterjektioe står esam sätter ma utrops tecke direkt efter de. T.ex. Kom! ropade Ato. Skriv repliker eligt reglera ova, med iterjektioera frå ordbake. Replikera ska bli e dialog mella Ato och mamma. ORDB ANK god att stopp oj bravo pag hoppsa joho Hitta på ya iterjektioer. Skriv seda e replik som visar hur di ya iterjektio ka avädas. Nya kraftuttryck: Repliker: Nya hälsigsord: Repliker: Nya djurläte: Repliker: SÄRTRYCK 7

8 KAPITEL 1 FÖRFATTARBESÖK ORDKUNSKAP 8 Ord om böcker Skriv förklarig till orde. Aväd ordlista. Litteratur Skölitteratur Facklitteratur Lös ordfläta. Aväd orde i ordbake O R D B A N K deckare ovell 5. atologi prosa roma spökskrivare Vågrätt kort berättelse 5. de som skriver åt ågo aa 8. lägre berättelse 9. berättelse där brott begås 11. samlig av berättelser 12. författare berättar om sitt eget liv 12. Lodrätt 1. bild 3. dikt, poesi 4. berättelse med överaturliga islag 6. typ av berättelse t.ex. deckare 7. vardaglig berättelse 10. berättelse om e aa persos liv illustratio lyrik biografi fatasy memoarer gere Vad betyder uttrycket: att läsa mella radera? SÄRTRYCK t Bläckfisk årskurs 6

9 SKRIVNING Dags att skriva Limerick KAPITEL 1 FÖRFATTARBESÖK 9 Limerick är e kort skämtdikt på fem rader, uppkallad efter stade Limerick på Irlad. E limerick rimmar eligt schemat AABBA. I rad ett fis huvudpersoe och ofta ågo egeskap persoe har. Rade avslutas med ett ortsam. Rad ett, två och fem är lägst, de två övriga kortare. Sista rade ska ha e rolig slutkorr. T.ex. Ett bagarbar frå Sveg, E esam dam ifrå Lud, försva i föräldraras deg. som var både stor och rud, De letade så, skulle köpa e hatt, var är du, hallå? me då fick ho fatt. Här är jag, sa e limpa och eg. Så ho kom hem med e hud. (Stefa Demert) (okäd elev) Leta efter limerickar. Aväd biblioteket och iteret. Skriv av två limerickar som du tycker om. Skriv ega limerickar. Täk och plaera. Skriv stödord. Perso och egeskap Ortsam + två rim Rim för rad tre och fyra Slutkorr I C K A R I M E R S K R I V D L I NA SÄRTRYCK

10 10 SPRÅKBRUK Författarporträtt Eva Susso Eva om Eva Född i Göteborg 1956, uppväxt på ladet utaför Borås. Vi hade mycket frihet. Jag var oftast ute och lekte med mia bröder eller mia tre tjejkompisar. Jag älskade att vara för mig själv också, strosa rut i ature, lukta på blommor och krama träd och fatisera. Jag läste böcker, lyssade med stora elefat öro på mormors historier om förr i tide och glömde aldrig radioteater om södagara. Berättelser har alltid varit viktiga i mitt liv. Vår familj stack ut i det lilla samhället. Pappa kom frå Filad och hade varit soldat i kriget. På de tide var det ovaligt med ivadrare. Två gåger fick jag åka färja över till Filad för att hälsa på farmor, farfar och pappas bror. Jag ha ite lära käa dem på riktigt och de är alla döda u. Käsla av sakad fis fortfarade kvar. Lite itervju med Eva Tyckte du om att skriva och läsa är du var lite? Mi skrivklåda började är jag var 12 år och fick e skrivmaski. Jag upptäckte att det var lika roligt att skriva som att läsa. Me jag hade ige take på att jag skulle bli författare förrä tjugofem år seare. Att ha roligt är ma skriver, att skriva som e lek, är ett bra sätt att bli författare på. Är det svårt att komma på vad du ska skriva om? Nej, jag har måga idéer, de flesta blir ite es av. Bara de bästa idéera bär så lågt att de blir böcker. Är det ite jobbigt att skriva böcker och hur låg tid tar det? Det tar tid och kräver måga omskrivigar att skriva e bok. Så småigom blir det bra, det är bara att ha is i mage, bra sittfläsk och evishet som e åsa. Böcker tar olika låg tid att skriva, ågo sju måader, e aa e vecka, beroede på vilke slags bok det är. Jag gillar att det är olika. Har du ågra förebilder? Mi mystiska farmor som jag bara träffade två gåger meda ho levde. Jag käde hee aldrig, me jag är säker på att ho och jag skulle ha mycket gemesamt om vi hade träffats mer. Farmor spelade dragspel, dasade och skrev dikter. Är det kul att vara författare? Verklige lyxigt att få göra det ma älskar hela dagara. Varför valde du att blir författare? Egetlige var det skrivadet som valde mig. Jag passar för att vara författare. Trivs med esamhete, självstädighete, kollegera, förlaget och läsara. Jag är evis, älskar att jobba med texte och uppfia mäiskor och historier. SÄRTRYCK t Bläckfisk årskurs 6

11 SPRÅKBRUK 11 Författarporträtt svesk författare Vilka böcker tycker du om? Vem har skrivit de böckera? Välj e svesk författare och skriv ett författarporträtt. Nam Vilke sorts böcker? Boktitlar Gere Varför författare? Ur författares liv Bild/foto Dia takar om författare och böckera SÄRTRYCK

12 92 SPRÅKSKRINET TILL LÄRAREN Till lärare t är e serie arbetsböcker i sveska för åk 4-6. I serie igår: t Alie uderlag Alie KOPIERIN Joy Lidé Kataria Neim a CKLISTO Joy Lidé Kataria Neim a Hedesjö CKLISTO Joy Lidé Kataria Neim a Hedesjö I serie igår t Alie uderlag Alie t Alie uderlag Alie t Alie uderlag Alie : t Drake uderlag Drake t Drake uderlag Drake e Best. r 508 ISBN e R FACIT Hedesjö t Drake uderlag Drake t Bläck uderlag fisk Bläckfisk Best. r 509 ISBN CKLISTO : t Bläck uderlag fisk Bläckfisk t Bläckfisk uderlag Bläckfisk GSUNDE RLAG LÄXOR CHE R FACIT I serie igår t Bläck uderlag fisk Bläckfisk KOPIERIN GSUNDE RLAG LÄXOR CHE R FACIT I serie igår : t Drake uderlag Drake KOPIERIN GSUNDE RLAG LÄXOR CHE e Best. r 514 ISBN Joy Lidé Joy Lidé Joy Lidé I t får elevera arbeta med ispirerade och elevära övigar som utvecklar både tal- och skriftspråk. Elevera arbetar i varje kapitel med Läsig Läsförståelse Språklära Ordkuskap Skrivig Språkbruk allt samlat i e och samma bok. Det är lämpligt att arbeta cirka tre veckor med varje kapitel. Efter vart tredje kapitel får elevera tillfälle att göra e diagos, Kommer du ihåg? för att kolla att de lärt sig det de arbetat med iom språklära och ordkuskap. Boke iehåller tre diagoser. uderlag Bläckfisk I detta komplemet till elevboke fis tre läxuppgifter till varje kapitel e läxa per vecka. e pratläxa där elevera övar mutlig presetatio e språkläxa där språklära och ordkuskap övas e läsa/utvärdera-läxa där eleves ege text står i fokus KOPIERINGSUNDERLAG LÄXOR CHECKLISTOR FACIT Här fis också olika checklistor, uderlag för utvärderig samt facit. KO P I E R I N G S U N D E R P R AT L Ä X A ET DRAKE L AG S P R Å K S K R I N ÄX A Bokprat har läst, Presetera e bok som du på ett aorluda sätt. Nam: boke på. sätte du vill presetera väl och bestäm vilket av scee och varför du. Välj e bok du mis ett tittskåp, berätta om (hädelse) ur boke som Bygg och visa e sce valde de. Är du öjd med börja? Kommer läsare att förstå? oe, om dig själv och om huvudpers ra i boke och berätta Låtsas vara e av bipersoe och seda mer ur ditt perspektiv. om hadlige i berättelse (hitta på!). di kropp och berätta kort att häda dig i ästa bok Låt huvudpersoe ita alltså vad som kommer vad du blev midre utförligt om fortsättige boke är bra. Berätta också varför berätta boke, till Låtsas vara författare litet om uppföljare! öjd med. Avslöja ågot som e yhetssädig. Berätta om bokes hadlig i boke som bara du förstått. Berätta ågot om iehållet Har du avät beskrivade ord för persoer? Kommer läsare att förstå vilka persoera i texte är? Har du avät beskrivade ord för platser? Kommer läsare att kua föreställa sig platsera? Har du avät beskrivade ord för käslor? Har du skapat de stämig du täkt dig? o. Läxa SÄRTRYCK Iehåller texte e viktig hädelse? (problem, ågot ovätat) Fis det krågliga ställe i texte som ka föreklas? Fis det oödiga ställe i texte som ka tas bort? NAMN: ga. g o för visi fram er ell redo gt di er hö ure ered gåg sedj t tala Förb a flera för go på at r fort. Öv el, i er. Täk ite fö speg föräld igt och e, tydl högt : klar till VISAS? HUR SK A LÄX AN REDO för hela klasse för e midre grupp i klasse för e elev i klasse för edast lärare för e vuxe hemma för filma och spela upp seare Fis det ställe där det behövs mer iformatio för att texte ska häga ihop och läsare ska förstå? Är du öjd med slutet? Häger det ihop med reste av texte? Är du öjd med titel på di text? Passar de med iehållet? KO P I E R I N G text tips och S U N D E R L AG råd till författare SPRÅKSK R INET DRAK E Datum: Nam på de Textes titel: Läs igeom di text i lug och ro, gära högt. Täk dig att ågo aa lyssar. Är texte lätt att förstå? Går det att följa med i hadlige? IP S Respos på skriv e Berättade tex t Datum: Det är meige att du ska läsa, fudera, ädra, ta bort och lägga till i di text. När du är öjd får du gära låta ågo aa läsa di text och ge respos. Beställigsummer 520 -T PR AT 8 Textes titel: Se först över textes iehåll presetati. Skriv stödord till di. Öva flera gåger. 7 KO P I E R I N G S U N D E R L AG S P R Å K S K R I N E T D R A K E Författares ege checklista berättade text AT L Joy Lidé Kataria Neima Hedesjö TA R B E S Ö K K A P I T E L 1 F Ö R FAT PR 12 Ja Nja Behöver Nej hjälp Rätta seda di text textes form Skiljetecke (.?!) Stor bokstav (börja av meigar, egeam) Lite bokstav (veckodagar, måader, djur, växter m.m.) Talstreck ( är ågo säger ågot, samt y rad) Nytt stycke (hoppa över e rad är ågot ytt börjar i texte) Meigsbyggad (lagom låga och fullstädiga meigar) Avstavig (udvik att avstava, börja hellre på y rad) Sammasatta ord (dela ite på ord som ska vara sammasatta, t. ex. jätteglad) Stavig (är du osäker på hur ett ord stavas aväd ordlista) Fudera först Har kollat Behöver hjälp Går det att Har texte Aväder följa med e börja, författare åll Ja ig? ett slut som er, miljöer? e ovätad textes form Nja Nej häger ihop? ord för perso ig i texte problem eller Är texte skrive Aväds stor två gåger. i textes hadl e mitt och beskrivade are stäm Titta seda på are: s: i lug och ro, gära över textes ieh Skapar författ Fis det ett Nam på författ som ger respo Läs igeom texte hädelse i och käslo r? texte? med läslig hadstil/typ sitt? bokstav och skiljetecke på rätt sätt? d i stycke? Är texte idela Aväds ågot ord oödigt Är ågo mei ofta? g för låg? Är stavige ok? GE BERÖM Välj, utifrå texte, ågot som du GE ETT TIPS Välj, utifrå texte tycker att förfat, ågot som förfat tare har lyckat s bra med. tare ka förbät tra. t Bläckfisk årskurs 6

13 TILL LÄRAREN SPRÅKSKRINET Lgr 11 - Cetralt iehåll åk 4-6 ligger till grud för övigara i t Bläckfisk. Läsa och skriva Språkbruk Varje kapitel ileds med e text samt läsförståelsefrågor i olika ivåer. Elevera övar i varje kapitel att göra takekartor, bildskisser och skriva stödord då de plaerar sia ega texter. Här övas också skilladera i språkavädig beroede på syfte och mottagare. Två sidor språklära igår i varje kapitel, där elevera får arbeta med språkets struktur i form av stavigsregler, ordklasser, skiljetecke m.m. Elevera arbetar också med ordkuskap i alla kapitel. I övigara igår att aväda ordlista. I slutet av varje kapitel plaerar och skriver elevera ega texter. Textuppgiftera är av olika typ och har olika fokus vad gäller strategier. Här igår att skapa bilder till sia texter. Samspelet mella text, bild och ljud får elevera möjlighet att arbeta med bl.a. på temat film. Elevera får stöd att bearbeta sia ega texter, samt att ge respos på adras texter, geom arbetsblad som fis i häftet uderlag Bläckfisk. Tala, lyssa och samtala I iledige till varje kapitel fis ett äme preseterat som elevera ka prata och diskutera krig, Att prata om. I häftet uderlag Bläckfisk fis e läxuppgift till varje kapitel som fokuserar på mutliga presetatioer, pratläxor. Här får elevera tillfälle att berätta, argumetera, itervjua m.m. Berättade texter och sakprosatexter Berättade texters olika uppbyggad med parallellhad lig, miljöbeskrivigar m.m. får elevera arbeta med i sambad med skapadet av ega texter, Skrivarskola. Här får de också öva att särskilja typiska drag för olika texter som faktatexter, isädare m.m. I form av författarporträtt får elevera bekata sig med ordiska ugdomsförfattare och deras böcker. De får också ta reda på mer om ågra klassiker. SÄRTRYCK I arbetet med ordkuskapssidora och äve vid skrivadet av de ega textera, får elevera arbeta med yaser i ord och begrepp. På sidora med rubrike Språkbruk, som avslutar varje kapitel, får elevera möta ågra av Sveriges dialekter samt bekata sig med de ordiska språkes skillader och likheter. Här preseteras också de atioella mioritetsspråke. Iformatiossökig och källkritik I flera av bokes uppgifter bör elevera söka iformatio i olika medier och källor. I häftet uderlag Bläckfisk igår e läxuppgift där elevera ska göra e itervju. I bokes avslutade kapitel får elevera arbeta med tid igskuskap och ett källkritiskt förhålligssätt. 93