JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

Transkript

1 JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013

2 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2

3 1. Leo har tre stora bokstäver: ett L, ett E och ett O. Han ställer dem i ordningen O, L, E. Sedan i ordningen E, L, O. En av bokstäverna är spegelvänd. Jag heter Leo. Läser L. E. O. Leo låter bokstäverna stå i den ordningen de står. 2. Leo är i skolan. Sitter längst bak i klassen och ritar. En lärare kommer fram till Leo. LÄRARE Leo, var är dina ord? Vilka? LÄRARE Orden du skulle skriva till idag? Vilka ord var det? LÄRARE 3

4 Du skulle skriva orden du strukit under i boken. Dina ord var tror jag: ORANGE. DJUNGEL. Och ett par till. Vilken bok? LÄRARE Boken du läser just nu. God morgon, god morgon, Leo. God morgon. Jag tog inte med mig boken hem. LÄRAREN Inte? Jag tog nästan med mig den hem, men inte riktigt enda hem. Det blev inte riktigt av. LÄRARE Var är den nu? Vilken? LÄRARE Boken! Leo, boken. 4

5 Jag vet inte var den är. Leo reser sig. LÄRARE Leo? Vart ska du nu? Jag ska kissa. LÄRARE Det är ett väldigt kissande, är det inte det? Jo, det är väl det. LÄRARE Jag vill att du skriver orden till imorgon, Leo. Leo går. 3. Leo är i korridoren. 5

6 Kiss, kiss, kiss. Jag ska inte kissa. Jag bara sa det till läraren. Jag har redan kissat. Och det vet läraren, men hon säger ingenting. Jag vet visst var den är. Boken. Den ligger här. Här är den. Drar fram boken som ligger under någonting. Jag tog inte med mig den hem. Vad ska jag med den till? Jag kan inte läsa den i alla fall. Även om jag vill. Jo, om jag har hela livet. läser undertiteln O m.. n katjen p å. nudjengs rujd Om jakten på djungelns djur. Och det har jag inte. Jag har inte hela livet. En KOMPIS kommer i korridoren med samma bok. 6

7 KOMPIS Leo! Kompis! KOMPIS Var den inte bra! Vilken? KOMPIS Boken! Var den inte spännande? Vad bra den var! Vilken? KOMPIS Boken. Just det! Den var hur bra som helst, asa-asa-bra. KOMPIS 7

8 Asa-bra. Jag läste nästan ut den. Jag bara läste och läste. Jag med, läste och läste hela kvällen. Läste ut den till och med. KOMPIS Jag läste tills mamma kom och bara: Släck! Släck nu! Och jag: Näää! Jag vill läsa ut den! Och mamma: Nu släcker jag! Och sen släckte hon och jag bara: Näää! Vad hände? När? KOMPIS När jägarna kom! Vad hände med vilka? KOMPIS Orangutangerna, Leo? Orangutangerna i boken, i Jakten på djungels djur? Jakten på djungelns djur! KOMPIS Du har läst ut den sa du. Vad hände? 8

9 paus Jag vet väl inte! Läs boken själv! Jag kan väl inte säga till dig vad som hände? Vad ska läraren säga om det, att jag hjälper dig? Nä du. Jag fick inte läsa sista sidorna, mamma kom in och släckte lampan. Och jag bara: Näää, mamma och hon bara: Jag släcker nu, Leo! KOMPIS Har du skrivit orden? Jo.Nä. Nästan. Inte riktigt nästan. Nästan nästan. KOMPIS Ska vi skriva tillsammans hemma hos mig ikväll? Nä. KOMPIS Kan vi väl? Nä, vi kan inte det. Jag kan inte vara hemma hos dig jämt. 9

10 KOMPIS Du är aldrig hemma hos mig, Leo. Nä, nä, jag är väl inte det. Jag vill skriva hemma hos mig. KOMPIS Leo? Kan vi inte vara lite? Nä! Jag vill inte. Nä, nu ska jag hem till mamma. Leo går, lämnar boken liggande där den låg. KOMPIS Din bok, Leo! Leo tar emot boken som kompisen räcker fram. KOMPIS Jag har redan skrivit orden i alla fall. Jag skrev dem i morse innan skolan. Tog fem minuter. Kompisen går. 10

11 Du! Kompis! Leo vill gå efter honom, men kompisen har gått, så Leo går åt andra hållet. Jag heter Leo Svensson och Svensson är ett svart ord. Jag är åtta år och åtta är en röd siffra. Idag är det tisdag och tisdagar är vita. Hur vet jag det? Jag vet det bara. Mamma är ett gult ord. Mamma kan inte se vilka färger ord har. Jag tror inte hon ser färger riktigt. Hon kan ta en grå tröja i en affär och säga: Titta, Leo vilken fin tröja och jag säger: Mamma, den är grå. Ja, jättefin, säger hon och den passar till den här och hon tar fram en beige tröja. Den här är också jättefin, säger hon. Beige är nästan ingen färg, mamma, säger jag. Jag ska säga vilket ord som är beige gröt och en grötfärgad tröja är inte vad jag vill säga jättefint. Mamma är trettioåtta år och hon har riktigt många grå tröjor och en gul och det är den jag gillar mest. Om jag var hon skulle jag ha på mig min gula tröja nästan varje dag. 4. Leo kommer hem. Kastar väskan och jackan. Hemma, mamma! Leo sätter sig vid sitt skrivbord. Mamman kommer in och kramar om Leo. Hej, Leo, hur har du haft det i skolan idag? Jo. Lite jag har haft det haft det 11

12 Lite jobbigt? Har du det? Jo. Lite. Vad har varit lite jobbigt? Jag vill inte säga nu. Säg. Nästan allting har väl varit lite, lite jobbigt. paus Hur har du haft det, mamma? Jag har haft det bra. Sitter du och ritar? 12

13 Jo, lite. Ska du rita nu? Skulle inte du skriva ord till imorgon? Jo, jag har lite ord till imorgon. Tror jag, eller var det inte till imorgon? Det tror jag det var. Din lärare ringde mig. Jo, jag har det. ORANGE har jag. Ordet. Inte färgen. Vad ritar du? En sol. En röd och svart. Jag skulle kunna sitta med dig ett tag och skriva orden, Leo. Jag har lite saker att ordna med till imorgon, men jag sätter mig lite här med dig. om boken Är det de här orden du ska kunna skriva? 13

14 Mamma, skulle du vilja ha ett par gula skor? Gula skor? Kan man ha det? Ja, det kan man. Jo, det kanske jag skulle vilja ha. Skulle du? Ja, det skulle jag. Gula med röda sulor. Mamma, när jag får hår under armarna skulle jag vilja att det var orange. Vad fint det låter. Eller lila. Skulle du vilja ha det? Jag vet inte riktigt, det kanske jag vill. Nu skriver jag. Och du läser och sen skriver du. Mamman skriver bokstäver. A P A. 14

15 gissar P A Pappa? A-P-A. Apa. Läs, gissa inte. Apa. Mamman har skrivit DJUNGEL. gissar D n u l Leo, en bokstav i taget. J j j ä. Jag läser en bokstav i taget, men de hoppar iväg, en hoppar dit och en hoppar dit. En i taget. J j gissar JÄVLAR. 15

16 D j u läser Djungel, Leo, djungel. Det var ett D mamma, ett D, det kan inte bli djungel det är med ett J Dj blir j Hur kan det bli det? Det bara blir det. Hur? Hur vet du det, mamma? Jag vet det bara. 16

17 Hur? Leo, jag vet det bara. Som du vet vilka färger alla ord har. Du, klockan är sju nu. Kan du sitta lite själv nu? Jag kan inte sitta med dig hela kvällen. Kan du inte sitta här lite till? Lite till? Nu har du orden här. ORANGE. Det kan du väl skriva? En bokstav i taget. Sitt lite själv nu, Leo. Jag kan inte. Jo, du kan. Jag kan inte, jag kan inte, jag kan inte. Mamman går. Jag kan inte skriva en färg. Hur skulle jag kunna det? En färg är en färg och inte ett ord. Mamma! JAG SÄGER JU ATT JAG INTE KAN. 17

18 Sitt nu där i fem minuter själv. JO, DU KAN. Du kan allt du vill, säger du, men det säger jag att jag inte kan. Jag kan inte springa lika snabbt som en gepard. Jag vill, men jag kan inte skriva ORANGE och du borde kolla om jag är riktigt som jag ska. Leo ritar en orange himmel. Jag ritar en himmel, en orange och en sol som röd. Ett svart träd med blå blad på. En lila fågel med vingar med små stänk av guld. härmar en fågel In i rummet kommer två ORANGUTANGER. Vilka är ni? Jag skriver. Ni kan inte vara här i mitt rum. Hur kom ni in här? Orangutangerna mumlar. 18

19 Är ni inte här? Är jag där? Är jag i djungeln? Orangutangerna tar Leos bok. Läser i den upp och ner. Det är min bok. Jag har ord till imorgon. Orangutangerna kastar boken mellan sig. Hit med boken nu. Hit med den. Hit med den nu. Det är min bok som jag ska skriva orden i. Leo skrattar. Hit med den! Hit med boken! Orangutangerna river sidor ur boken, kastar dem omkring sig. Leo skrattar och kastar boksidor. Orangutangerna har till sist rivit alla sidorna ut boken. 19

20 Vad har ni gjort nu? Ni har rivit ur alla sidorna. Nu kan jag inte ta med mig boken till skolan imorgon! Hur kunde ni? Orangutangerna drar sig undan, men kommer tillbaka och samlar hjälpligt ihop boksidorna. Räcker sidorna till Leo, en och en. Vad ska jag säga till mamma nu? Orangutangerna funderar, slår ut med armarna: Vi har ingen aning. Ni vet inte. Jag vet inte heller. sjunger Jag vet inte hur. Hur blir ett streck ett ljud? Hur blir ett ljud ett ord? Hur kan ett ord bli ett djur? Jag vet inte hur. Ett streck blir ett A och ett A blir till APA och blir sen ett djur? Som lever ett liv. Ett helt eget liv i ett streck. Jag vet inte hur? Jag ser massa streck och du ser ett ord. Du ser massa ljud och jag ser massa streck. Strecken de hoppar och blir till ett skrik. Jag vet inte hur ett ljud blir ord och ordet blir liv. 20

21 Hur blir ett U till en uv? Som hoar i natten. Ho-ho. Hur blir ett streck till ett djur? Vet inte hur! Jag vill dra ett streck över hela mitt liv som läraren gör ett streck i min bok ett streck över mig jag är ett streck jag är ett djur Orangutangerna försvinner och Leo sitter i sitt rum. 5. Leo sitter med boksidorna spridda omkring sig på golvet i sitt rum. (off) Leo? Nä. (off) Leo? 21

22 Nä. Helst inte. Leo, är du där? Nä. Mamman kommer in till Leo. Leo, hur ser det ut härinne? Det ser du väl, hur det ser ut, eller ser du ingenting? Ser du inte hur det är? Vad har du gjort härinne? Det liknar ett zoo. Har du rivit ut sidorna ur boken! Dumma unge! Mamma! Säg inte det. 22

23 Du är inte dum, Leo. Du sa det. Jag skulle inte sagt det. Du sa det och jag är det. Det är du inte. Jag är dum. Jag är riktigt dum. Jag har aldrig träffat en dummare mamma än jag. Ja, det är du. Jag skulle inte lämnat dig själv med det orden. Leo. Jag kunde ha fixat med det där när du hade somnat, men hur kunde, sitta och riva ur varenda sida? Det var orangutangerna. 23

24 Vilka orangutanger? De med den orangea pälsen. Och armarna som hänger och slänger. Var det orangutanger härinne i ditt rum? Nä, jag var i djungeln. Vad ska vi säga till läraren? Leo vet inte. Jag kommer med dig till skolan och ber läraren om ursäkt och säger att jag borde suttit här med dig. Men hur kunde du? Det var orangutangerna säger jag. Var är de nu, de där orangutangerna? 24

25 De är väl i djungeln? Vad tror du. Mamman samlar ihop boksidorna. Boken, orangutangerna, vad ska hon tro, läraren? Att jag är en dum unge? Du är ingen - du är som du är Leo och jag är som jag är och nu städar vi undan här. Leo och mamman städar undan. 6. Leo, mamman och läraren är i skolan. LÄRARE Som vi bägge vet lever det inte orangutanger i Sverige. MAMMA Jag vet inte vad som hände. Jag kom in i Leos rum och jag skulle ha suttit med honom och skrivit orden. 25

26 LÄRARE Ja, det skulle du gjort. Nu hann jag inte det, man hinner inte allt man vill. LÄRARE Jag hinner allt jag vill. Nästan allt, nästan alltid. Inte jag. Och att hjälpa Leo med orden tar hela livet hela kvällen. Ja, jag borde hjälpt honom. LÄRAREN Vad hände, Leo? Det var inte jag. härmar stillsamt en apa LÄRAREN Vad säger du? Han säger att det inte var han. 26

27 Det var orangutangerna. Han säger att det var LÄRARE Jag tror inte att det kommit in en orangutang i ditt rum, Leo och rivit sidorna ur din bok. Det tror jag inte, men jag vet inte allting även om jag är lärare och har en väldigt stor kunskap. Hur skulle de ha kommit hit, till Sverige? Skulle de ha flugit? Leo härmar stillsamt en apa som inte vet. MAMMA Vad säger du Leo? Det var inte jag. LÄRAREN Jag har tjugofem andra elever i klassen som jag ska lära allt jag kan och jag kan inte hjälpa dig, Leo om du inte vill lära dig att läsa och skriva. Det vill han. Det vill du väl, Leo? Leo kliar sig som en apa. 27

28 Leo? LÄRAREN Nu vill jag att Leo skriver sina ord oavsett om han har en bok med eller utan sidor. Till imorgon. Jag vill inte. Jag vill inte kunna läsa och skriva. LÄRARE Och han kommer till skolan imorgon. Han kommer. LÄRAREN viskar vänligt Och vad är det med Leo, är han inte riktigt som han ska? Det kanske du borde kolla. Hos en läkare. Du borde kolla om du är som du ska. Hos en läkare. Han är bara ett barn. Jag vill inte vara ett barn. Jag vill vara en apa. 28

29 LÄRARE Ett barn som borde kunna läsa och skriva. Skrik inte. LÄRARE Jag skriker inte. Du skriker. Nu ska ni ta det lugnt. Ta det apigt lugnt! paus Jag skulle vilja att alla tog det lugnt i sitt liv. Att mamma och pappa tog det lugnt. Om man inte tar det lugnt blir livet kort och alla livets dagar springer iväg. Ingen vet vart dagarna tar vägen. Vart tar dagarna vägen, säger mamma. Man kan leta hur länge man vill, men man hittar dem inte. Tiden springer, säger pappa, men det är som han tror. Pappa springer. Säger jag. Dagarna är här. Dagarna är nu. När jag blir stor ska jag ta det lugnt. TA DET LUGNT! 29

30 Skolan blir till en djungel. Leo tar tag i en lian och svingar sig bort. 7. Leo svingar sig i djungeln. Orangutangerna kommer med varsin pinne i handen. Orangutangerna kliar sig. De räcker en pinne till Leo och han sätter sig ihop med orangutangerna och kliar sig med pinnen. Och jag sa till läraren: Sluta skrika nu, det är bara en bok. Det är bara ord. Det är väl inte hela världen, med ett ord hit eller dit. Ett streck hit eller dit! Det är inte hela livet. Orangutangerna skrattar. Ta en pinne och klia dig, sa jag till läraren. Och mamma hon bara: Vad? Vad säger du till läraren, Leo? Klia dig, mamma, sa jag. Ta en pinne. Orangutangerna skrattar och kliar sig. Ett skott ljuder i djungeln. Orangutangerna gestikulerar vilt. Jägare! Ett skott till. Orangutangerna skriker. 30

31 Spring! Spring! De skjuter! Orangutangerna springer. Spring nu! En av orangutangerna trillar omkull. Den andra orangutangen tar upp den i famnen och springer vidare. Ett skott till. Bägge orangutangerna trillar omkull. Leo bär bägge. Jag orkar inte jag orkar inte Leo faller omkull med orangutangerna. Skjut inte. Skotten slutar vina omkring dem. Ta det lugnt. Ta det lugnt. Jag är här. Leo lägger armarna om orangutangerna. 31

32 Hur är livet i djungeln? Vilka är jägarna? Det brinner. Himlen är orange. Vilka är det som bränner ner djungeln? Orangutangerna berättar om allt som händer i djungeln, utan ord: om jägarna, eldarna, skogen som brinner. Om sina ungar. Vilka vill skjuta er? Jägarna vill skjuta er. Ljudet av en väckarklocka som ringer, om och om och om igen. 32

33 8. Leo ligger i sin säng. Väckarklockan ringer, om och om igen. Mamman kommer in. sover Nä. Skjut inte, skjut inte Leo, du ska upp nu, du ska till skolan. Jag vill inte. Du ska det. Vi sa till läraren att du skulle komma idag. Jag vill inte, inte idag. Jag vet att du inte vill, Leo. Jag ser det, men du ska till skolan idag. Du kan inte vara hemma. Jag har inte skrivit orden, mamma. Kan jag inte vara med dig idag? Jag ska bara sitta stilla under ditt bord som om jag inte finns hela dagen. Bara sitta stilla och du kommer inte ens se mig. 33

34 Du kan inte det, Leo. Jag ska jobba. Mamma! Jag vill inte, inte till skolan, jag kan inte, kan du inte se att jag inte kan? Du ska till skolan nu. Jag vill inte, mamma! Inte till skolan! Mamma! Mamman bär Leo i famnen till skolan och sätter honom i en stol och lämnar honom där. sjunger Min lilla unge Man lever sitt liv Man hjälper till om man kan man kan inte alltid hjälpa sin unge ens när man vill man har sitt liv man skulle väldigt gärna 34

35 bära ungen sin till världens ände i brinnande sol och svallande vatten men man kan inte hjälpa sin unge ibland 9. I skolan. Läraren vinkar till Leo att han ska komma upp och skriva. LÄRAREN Leo, nu kommer du upp och skriver ORANGE. Kommer du upp nu? Leo? God morgon, god morgon! KOMPISEN Han kan inte. LÄRAREN Leo. KOMPISEN Han kan inte skriva. Han kan inte ens skriva sitt namn. Visst kan du inte det? LÄRAREN Det kan han visst. Skriva ditt namn kan du. Kom nu upp Leo. Leo ställer sig vid tavlan. 35

36 LÄRAREN Skriv nu, Leo! KOMPISEN Leo! Du kan inte. LÄRAREN Nu har vi inte hela livet, Leo. Skriv nu! KOMPISEN Skriv nu! O R A N G E. Orange! Skriv nu. Leo skriker som en apa. LÄRAREN Nu slutar du upp med det där! KOMPISEN Sluta, Leo. LÄRAREN Skriv nu orden och sluta springa omkring! Leo springer omkring som en apa och skriker. 36

37 LÄRAREN Sluta! KOMPISEN Sluta Leo! Läraren och kompisen nästan omringar Leo. Leo skriker. LÄRAREN Kan du inte säga vad det är du vill säga! Vad är det du vill säga, Leo Svensson! Leo hänger och slänger i klassrumstaket. LÄRAREN Du är ingen apa, Leo. Kompisen visar läraren det Leo har ritat. KOMPISEN Leo har ritat en orange himmel. En himmel är inte orange! LÄRAREN Jag vet inte, är den det, Leo, är himlen orange? 37

38 Ja, det är den, ibland. LÄRAREN När är den det? När det brinner i djungeln. Jägarna vill bränna ner djungeln och odla där. Jägarnas ögon är svarta och deras hjärtan är svarta som järn. Orangutangerna blir rädda när träden brinner. Jägarna vill skjuta orangutangmammorna och sälja ungarna till ett zoo. Nu kommer jägarna i sina silverbilar. Ungarna klänger sig fast i sina mammors orangea päls och mammorna svingar sig från brinnande träd till brinnande träd. Orangutangernas små brunglänsande ögon svider och rinner. De stora gröna bladen på träden blir gula och krullar ihop sig. Mammorna släpper aldrig taget om sina ungar, aldrig någonsin. Jägarna skjuter. Ungarna skriker. Till sist kommer orangutangerna fram till en liten glänta dit jägarna inte kan komma i sina bilar. När det blir kväll sitter ungarna och mammorna i träden. Det luktar vått av kväll. Himlen är orange. Det brinner fortfarande här och där. I sina hjärtan är orangutangerna blå och de längtar efter lite lugn och ro i djungeln. ljudat Dju ng el. Djungel. ljudar Bl å. Djungelblå. Himmelsgul. Skottgrått. 38

39 KOMPISEN Leo, har du varit i djungeln? Hur kan du veta hur det är där? LÄRAREN Det där var väldigt, väldigt bra. Det trodde jag inte om dig. Jag som alltid tror att jag vet allt. Du, jag tror jag ska sätta mig ner lite och det lite lugnt du. KOMPIS Det var inte orden. LÄRAREN Det där var inte orden jag gav dig, men det var som om jag var där. Jag kände igen det där. Det finns väl en djungel i dig med. LÄRAREN Det finns väl det. KOMPISEN I mig med. 39

40 /KOMPIS/LÄRARE sjunger Det finns en djungel i varje människa en djungel i dig och mig det finns ett skrik därinne i dig det finns en apa som vill ut inuti dig och mig Kompisen och läraren härmar apor. Skolan blir till en djungel. 10. I djungeln och hemma. Leo letar efter orangutangerna. Är ni här? Det är jag, Leo. Är ni där? Kom hit lite. Jag vill säga en sak I skolan idag skulle jag skriva Är ni inte här? Orangutangerna är inte där, men deras glada tjatter hörs mellan träden. Mamman kommer hem. 40

41 Leo? Jag är hemma nu. Är du hemma? Jag är härinne. Mamman kommer in i Leos rum. Djungeln är borta. Mamman har ett par gula skor. Har du gula skor? Är de fina? Jättefina. Hur har du haft det i skolan idag? Jag har haft det bra. 41

42 Har du det? Jag kommer kunna lära mig skriva. Jag kan saker som jag inte vet att jag kan. Hur har du haft det? Bra. Jag har haft det bra. Mamman kramar om Leo. Mamma, vilken färg har ditt namn? Gult? Jag säger gult. Är det det? Du kan säga vad du vill. Det är ditt namn. Du vet själv. Jag heter Leo Svensson och Svensson är ett svart ord och jag är åtta år och åtta är en röd siffa. Hur vet jag det? Jag vet det bara. Vilken färg har ditt namn och vilken färg har din himmel? SLUT 42

43 43