Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg"

Transkript

1 Frå molekylivå till samhällsytta Dokumetatio frå koferes aktuell forskig om alkohol och arkotika 8 oktober 2015 i Göteborg

2 Toy Johasso, 1:e vice ordförade i Hälso- och sjukvårdsstyrelse, Västra Götaladsregioe CERA e ledstjära i utveckligsarbetet Helhetssy är ett bra ord som beskriver ett lyckat arbete för att förebygga riskbruk och missbruk och motverka åaaisme. Psyke och soma hör ihop, det är e yckel för hur vårde ska kua utvecklas. Vad visar aktuell forskig om alkohol och arkotika? Hur ka resultate omsättas till samhällsytta? Och hur ka det stärka folkhälsa i Västra Götalad? Det var temat för koferese som lockade cirka 300 deltagare frå hela Västra Götalad och äve frå adra delar av ladet. Vi hoppas att de breda samverka vi har här i Västra Götalad, mella socialtjäste i kommuera, hälso- och sjukvårdes olika delar, krimialvårde och uiversitetet ska ispirera er som står iför att skapa likade sammahag, sa Leart Rådemark, lässamordare för ANDT-frågor i Västra Götalads lä, som var dages moderator. Uder dage preseterade fyra ledade forskargrupper vid Göteborgs uiversitet sia arbete forskig frå molekylivå till samhällsytta! Toy Johasso iledde med att kostatera att måga berörs av frågora krig riskbruk, beroede och missbruk. Vi är måga som ka vitta om stöd som fugerar och som ite fugerar. Hur ma som ärståede själv måste överbrygga glappe mella kommues, primärvårdes och sjukhuses asvar. Dessutom är riskbruk och missbruk ett område som omges av både fördomar och skuld. Därför är det viktigt att bygga argumete på forskig och evidesbaserad vård. Jag är glad för att CERA fis, för utmaigara är stora och sjukvårdshuvudmäe behöver e ledstjära i det fortsatta utveckligsarbetet, sa Toy Johasso. Ha betoade vikte av helhetssy och att bygga sia isatser på forskig, och tog upp ett exempel där politikera i Västra Götaladsregioe valt att lyssa på forskara. Det hadlar att iföra ett program för evidesbaserad missbruksvård, ett program som bygger på helhetssy och där forskige allt mer etydigt visar att sprutbytesprogram fugerar och leder till bättre resultat. I regioe gick alla politiska partier samma om att fördjupa dialoge med de större kommuera om detta me fick ite det svar vi hade hoppats på. Vi drar alltså olika slutsatser iom politike, vilket visar på behovet av forskig och ytterligare evides för att överbrygga de motsättigar som fis. Att psyke och soma, själ och kropp, häger ihop visste reda de gamla grekera. Me ädå fis det stuprör i orgaisatioe som leder till brister i vårde, ågot som ma ska försöka komma till rätta med i e översy av hälso- och sjukvårdes orgaisatio som pågår. I utveckligsarbetet är persocetrerad vård, där patiete är delaktig, ett viktigt begrepp: Det är det perspektivet vi ska ha är vi tacklar hälso- och sjukvårdes framtida utmaigar, sa Toy Johasso. 2

3 CERA Ceter for Educatio ad Research o Addictio Vill höja kvalitete i missbruks- och beroedevårde Tvärveteskapligt där forskig, utbildig och praktik möts det är CERA:s utgågspukter för verksamhete. Vi vill medverka till att höja kvalitete i missbruksoch beroedevårde, förklarade Claudia Fahlke, professor vid Psykologiska istitutioe och förestådare för CERA. Reda 2004 startade föregågare till CERA. Då var det ett forskigsråd som bildades av forskare och kliiker, som isåg att ma behövde ha mer kotakt med varadra. Rådet utvecklades till ett ätverk och 2013 formaliserades det alltså som e cetrumbildig. Förutom att höja kvalitete vill vi bidra till e bättre och hållbar folkhälsa är det gäller alkohol och arkotika. Vi vill att missbruks- och beroedevårde ska bli effektivare och mer jämlik, bidra till e kompeteshöjig och stärka tillväxte av forskare iom området, fortsatte Claudia Fahlke. Det fis måga skäl till varför detta är viktigt. Ett är förstås att alkohole är ett av våra största folkhälsoproblem. Omkrig 20 procet av de vuxa befolkige bedöms ha problem med alkohol. Iom CERA har vi låg erfarehet av svesk missbruksoch beroedevård. Vi har äve mågårig erfarehet av samverka, både iom och utaför uiversitetsvärlde, vilket vi belöades för 2014, då vi tilldelades Göteborgs uiversitets samverkaspris, berättade Claudia Fahlke. CERA erbjuder uppdragsforskig, uppdragsutbildig, utredig, utvärderig, implemeterig, rådgivig, hadledig och expertuppdrag. Vi medverkar exempelvis i arbetet med att ta fram e regi- Claudia Fahlke likade CERA vid Bradeburger Tor i Berli. Stabilt och stadigt oavsett vad som sker i omvärlde. oal medicisk riktlije för sjukdomsförebyggade åt gärder vid riskbruk av alkohol på uppdrag av hälso- och sjukvårde i regioe. Vi plaerar också för e utbildig krig motivatioshöjade behadlig, MET, tillsammas med uiversitete i Stockholm, Malmö och Lud. Vad är e cetrumbildig? Ett cetrum ska tillföra ett mervärde till uiversitetet och ha e komplemetär fuktio i förhållade till istitutioera. Det ska vara tvärveteskapligt och lyfta fram ett område som ligger i skärigspukte mella traditioella disciplier. Göteborgs uiversitet består av åtta fakulteter, som var och e har ett atal istitutioer. Forskargrupper vid istitutioer frå olika fakulteter ka gå samma och bilda ett cetrum krig ett äme. Till cetrumet ka också extera parters kytas. I CERA:s fall är det alltså forskig och utbildig krig riskbruk, missbruk och beroede som är de gemesamma ämare. Utöver företrädare för istitutioera vid Göteborgs uiversitet igår Beroedekliike vid Sahlgreska Uiversitetssjukhuset, Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR samt Krimialvårde i styrgruppe. Läs mer på Där fis läkar till blad aat rapporter och studier frå forskargruppera. Därefter preseterade Claudia Fahlke dages program och de fyra forskargruppera iom CERA som medverkade på koferese: Så u får i möta ästa geeratio forskare, våra doktorader iom alkohol- och arkotikaforskig! 3

4 FORSKARGRUPP 1 LoRDIA, Logitudial Research o Developmet I Adolescece Göteborgs uiversitet och Hälsohögskola i Jököpig Psykosocial forskig om ugdomars utvecklig till vuxa, med fokus på psykisk hälsa i relatio till alkohol- och drogavädig Aette Skårer Russel Turer LoRDIA (Logitudial Research o Developmet I Adolescece) är ett program som uder låg tid ska bedriva psykosocial forskig om ugdomars utvecklig till vuxa, med fokus på psykisk hälsa i relatio till alkohol- och drogavädig. Programmet drivs i samarbete mella Hälsohögskola i Jököpig och Göteborgs uiversitet och irymmer flera läroäme: psykologi, socialt arbete, hadikappveteskap och det tvärveteskapliga ämet välfärd och socialveteskap. Asvariga för projektet är Are Gerder (projektledare), Mats Gralud och Thorbjör Ahlgre vid Hälsohögskola i Jököpig samt Claudia Fahlke och Aette Skårer vid Göteborgs uiversitet I programmet geomförs e serie studier i fyra kommuer Gosjö och Väramo i Jököpigs lä samt Härryda och Vårgårda i Västra Götalad med start höste Ma följer cirka ugdomar frå 12 till 18 års ålder. Dataisamlige startade 2013 blad elever i årskurs 6 och 7. Data samlas i vid ytterligare tre tillfälle åk 7/8, åk 8/9 samt åk 2 i gymasiet. Förutom frågeformulär till elevera igår e föräldraekät samt fortlöpade skattigar av skolbeteede som görs av lärara samt iformatio om ärvaro och betyg. Sex doktorader arbetar för ärvarade i programmet, varav tre frå Göteborg: Kari Boso, Joha Hagborg och Russel Turer. Vägar i och ut ur missbruk uder toåre Hur ser vägara i i ett missbruk ut? Hur kommer det sig att somliga testade droger i toåre me ite fastade? Ka såda kuskap avädas för bättre prevetio och itervetio? Det är ågra av de frågor som Russel Turer ska studera i LoRDIA. Arbetet har precis startat och projektet kommer att pågå uder fyra år. Geom att följa ugdomara i LoRDIA hoppas Russel få e bild av vilka faktorer som ökar riske för missbruk, för vilka grupper riskera fis och är riskera är som störst. Det fis tre prevetiosmodeller som är käda i forskige: Iformatio Social påverka Käslomässigt/emotioellt lärade Russel Turer, doktorad Vi vet av hudratals studier att ige av dessa modeller fugerar särskilt bra var och e för sig. Me bladar ma dem fugerar de ågot bättre. Då är chase att å ugdomara större. Vi ka bara göra atagade om vad som fugerar, me vi vet ite riktigt vad och varför, sa Russel Turer. Ett skäl är förstås att ugdomar är e heteroge grupp. Dessutom är toåre e föräderlig tid. Det är stor skillad mella vad som är viktigt är ma är 12 år eller 16 år. Därför ska utvecklige på sikt studeras, sedd utifrå e rad faktorer. Vad ka vi se hos dem som börjar aväda droger? Hur har deras sociala relatioer sett ut och hur utvecklades de över tid? Hur kom det sig att vissa som testade ite fastade, vilke var deras väg ut? Projektet baseras alltså på utveckligsorieterad forskig som utgår frå att toårigar är olika. Det ska ge kuskap om vilka riskfaktorer som fis för vissa ugdomar och är de ifaller e komplex bild. Förhoppigsvis ska studie ge e bild av hur olika isatser bäst ka utformas. 4

5 Kari Boso, leg. psykolog, doktorad Välbefiade, psykisk ohälsa och alkoholerfarehet hos årigar Flickor som väder sia problem iåt och som uppger att de ite mår bra, är överrepreseterade blad ugdomar med tidiga alkoholerfareheter. Det betyder att vi måste ha med ett geusperspektiv är vi beskriver och förklarar psykisk hälsa blad ugdomar, säger Kari Boso. Kari iledde med att resoera krig begreppet psykisk hälsa, att det ite bara hadlar om fråvaro av psykisk ohälsa eller sjukdom. Det är också e fråga om det positiva som persoe upplever och det goda i livet. Psykisk ohälsa ka vara milda besvär, som oro och ågest, som ka vara ormala reaktioer på att det är jobbigt i livet. Vi har e tedes till att medikalisera ormala reaktioer idag, till exempel djup sorg, påpekade Kari. Psykisk ohälsa ka också bestå av allvarligare psykiatriska tillståd som bör utredas, få e diagos och behadlas. Det är viktigt att hålla isär de olika begreppe, meade Kari. I frågora till ugdomara får de skatta si psykiska hälsa, sitt välbefiade. Det ka delas i i att käa gott subjektivt eller emotioellt välbefiade, att göra gott psykologiskt välbefiade, och att vara e del av det goda socialt välbefiade. I si forskig har Kari Boso studerat ugdomaras svar på frågora relaterade till välbefiade, psykisk ohälsa och alkoholerfarehet. Studie baseras på ästa svar frå årigara i LoRDIA. E geerell slutsats är att ugdomara mår bra, me det fis tydliga skillader mella olika subgrupper. Flickora har mer iteraliserade problem, de väder si ilska och rädsla iåt, meda pojkara rapporterade högre på e exteraliserade problemstil de väder alltså ire späigar och koflikter utåt. Pojkara hade också ett högre välbefiade ä flickora. Vad gäller alkoholerfarehete hade cirka 12 procet druckit mist ett glas alkohol ågo gåg och 3 procet hade ågo gåg varit berusade. Några adra slutsatser: Blad de ugdomar som rapporterar ett högt välbefiade är det också valigare med e exteraliserade problemstil. Flickor med iteraliserade problem och som rapporterar lågt välbefiade är överrepreseterade blad ugdomar med tidiga erfareheter av alkohol. Gruppe med alkoholerfarehet domieras i övrigt av pojkar uta ågra psykiska problem och högt välbefiade. Det här betyder att vi måste ha med ett geusperspektiv är vi beskriver och förklarar psykisk hälsa blad ugdomar, särskilt är det gäller ugdomar med tidiga alkoholerfareheter. Flickor verkar vara mer sårbara och vi behöver ha med oss de glasögoe i arbetet med ugdomara, kostaterade Kari. Ugdomara mår bra, me det fis tydliga skillader mella olika subgrupper. 5

6 Joha Hagborg, leg. psykolog, doktorad Utsatthet och missbruk Det som ite dödar gör oss starkare heter det i vissa sammahag. Det gäller ite bar som växer upp i miljöer med försummelse och övergrepp. Bar väjer sig ite, de blir ite tåligare av att leva i sådaa miljöer, äve om det ka se så ut på yta. Därför är det så viktigt med tidiga isatser, kostaterade Joha Hagborg. 8 9 procet uppger att de är utsatta för allvarliga övergrepp. I LoRDIA får ugdomara svara på frågor om de varit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp och käslomässig försummelse. Det är ovaligt att så uga persoer får möjlighet att berätta vad de varit med om och att de dessutom kommer att följas uder ett atal år, vilket gör Joha Hagborgs pågåede studie extra itressat. Tidigare forskig har oftast baserats på vuxas berättelser om si bardom. I studie tittar Joha blad aat på om det fis sambad mella riskbeteede (alkohol, droger, självskadebeteede) och psykisk hälsa, om det fis typiska kösskillader, om lärara uppmärksammar de som är utsatta och på sikt om fis det ågra särskilda käetecke hos dem som seare utvecklar problem med droger eller alkohol och vilka psykiatriska diagoser de i så fall uppfyller. Och hur utvecklas de psykiska hälsa över tid och fis det särskilt käsliga perioder i toåre? Det har vi förmåe att kua titta på och följa eftersom studie pågår uder så låg tid, påpekade Joha. Materialet så här lågt visar att cirka 70 procet ite käer att de är utsatta för käslomässiga övergrepp eller käslomässig försummelse. Drygt 20 procet uppger att de är ågot utsatta, meda 8 9 procet uppger att de är utsatta för allvarliga övergrepp. Blad de som utsatts för försummelse är det valigare med tidig sexdebut, de börjar med alkohol och tobak tidigare och det är också betydligt valigare med självskadebeteede. Ett likade möster sys hos de som utsatts för käslomässiga övergrepp. De psykiska hälsa skiljer sig också i gruppera ju mer utsatthet, desto högre rapporterad psykisk ohälsa. Det skiljer sig också mycket mella flickor och pojkar, särskilt är det gäller psykosomatiska symtom och käslomässig försummelse eller övergrepp. Mer ä hälfte av flickora hade fler ä tre fysiska symtom ot i mage, ot i huvudet, mår illa, käer yrsel. Killara reagerar ite lika starkt, verkar det som, så äve här behöver vi ett geusperspektiv, kostaterade Joha. Och hur ska vi hatera detta i verklighete är vi möter bare? Det som hjälper till att läka är möjlighete att skapa ya goda relatioer. För upplevelse av övergrepp och försummelse ka påverka till exempel kocetratiosförmåga, framtidstro, självkäsla, förmåga att plaera och att förhålla sig till auktoriteter på ett positivt sätt. Måga av de här ugdomara har ett stort hjälpbehov, samtidigt som de har svårare ä adra att ta till sig hjälp på grud av sia erfareheter. Därför måste vi stå kvar och fias där för dem. Och samorda det resurser som fis, ite skicka bare mella olika istaser, avslutade Joha Hagborg. 6

7 FORSKARGRUPP 2 Addictio Biology Uit, ABU Beroedemedici Istitutioe för euroveteskap och fysiologi, Sahlgreska Akademi Neurobiologisk forskig om ya behadligspriciper vid alkoholberoede Nya effektiva läkemedel mot alkoholism det är målet med arbetet på beroedemedici (Addictio Biology Uit, ABU) e ehet iom istitutioe för euroveteskap och fysiologi vid Sahlgreska Akademi. Ma arbetar i e prekliisk, basalveteskaplig del, med studier på råttor och möss, studerar beteede och gör eurokemiska aalyser med avacerade tekiker. Resultate frå de prekliiska dele testas seda i kliiska prövigar. Vi vill så fort som möjligt komma till kliisk prövig, det ska ite behöva ta 30 år att komma frå upptäckt av ågot i djurtester till kliisk avädig, vilket var fallet med Naltrexo som aväds vid behadlig av alkoholberoede, påpekade Bo Söderpalm, professor i psykiatri och gruppledare för ABU. De kliiska prövigara är ett sätt att läsa av vad ma kommit fram till i de prekliiska studiera, för att se om ma är på rätt spår. Det ka vara radomiserade, kotrollerade prövigar, me också experimetella studier på mäiskor och ma samlar blodprover för att kua göra gestudier. Uder de cirka 10 år som gruppe fuits har ma producerat sex avhadligar och fler är på gåg. På koferese preseterades tre projekt av Lisa Uleius, Erik Thuri och Adrea debejczy. Bo Söderpalm Tauri och alkoholberoede Eergidrycker och alkohol är e populär kombiatio särskilt blad uga vuxa som i vissa avseede ka vara värre ä att bara dricka alkohol. I eergidrycker fis ämet tauri som också påverkar hjäras belöigssystem, precis som alkohole, vilket ka vara av betydelse hur alkoholberoede utvecklas. Tauri är e amiosyra som har flera fuktioer. De har till exempel e atioxiderade effekt och reglerar vätskebalase i cellera. Kroppe ka själv producera tauri i lever och hjära, me vi får också i oss det via främst aimaliska livsmedel. I eergidrycker är tauri valigt förekommade. De iehåller också koffei, vitamier och socker eller sötigsmedel, och markadsförs som att de ökar prestatiosförmåga. Det köps främst av persoer uder 25 år och aväds alltså också tillsammas med alkohol. De kombiatioe får flera egativa kosekveser, till exempel försämrat omdöme. Du käer dig ite lika full, vilket gör att du dricker äu mer alkohol. Ma har också sett att de som ofta dricker eergidrycker också dricker alkohol oftare, berättade Lisa Uleius. När vi dricker alkohol frisätts dopami, vilket ger e käsla av belöig. Forskara på Beroedemedici har sett att dea dopamifrisättig efter alkoholitag kräver taurifrisättig i samma system. Det idikerar att tauri ka vara e viktig del i belöigssystemet och hur beroede utvecklas. Och eftersom det är toårigar och uga vuxa som kosumerar stora mägder eergidrycker så måste vi udersöka hur tauriet påverkar alkoholes effekter i hjäras belöigssystem, påpekade Lisa Uleius. I studie har råttor uder 15 dagar fått dagliga ijektioer med tauri eller koksalt i buke. Därefter har de ijicerats med tauri eller alkohol eller båda. Med mikrodialys har ma kuat samla och mäta sigalsubstaser lokalt i hjära, för att se om tauriet Lisa Uleius, doktorad går upp i hjära eller bara rut i kroppe. Mikrodialyse visar att tauriivåera i hjära ökar, me att det ite har ågo betydelse om råttora fått tauri i förväg uder 15 dagar. Däremot ka ma se att de råttor som fått tauri i förväg ite har ett lika högt dopamisvar som de som fått koksalt. Det här ka tyda på att ma behöver dricka mer alkohol för att få samma effekt, om ma druckit stora mägder tauri uder e lägre tid. Det skulle också kua vara e förklarig till varför de som dricker mycket eergidrycker också har e hög kosumtio av alkohol, kostaterade Lisa Uleius. Tauri ka vara e viktig del i belöigssystemet och hur beroede utvecklas. 7

8 Erik Thuri, AT-läkare, doktorad Ka Deep Brai Stimulatio hjälpa vid missbruk? Resultate efter lågtidsuppföljig är lovade. Täk om det går att stäga av de del av hjära som styr alkoholsuget med elektriska impulser? Det fis idikatioer på att det ka fugera och det skulle vara e hjälp för persoer där alla adra behadligar har misslyckats. Deep Brai Stimulatio, DBS, är e behadligsmetod som blad aat aväds på persoer med svår Parkiso. De går ut på att operera i elektroder i hjära, på väldigt väl avgräsade ställe, för att komma till rätta med symtom som kommer frå hjära. Gjort på rätt sätt och på rätt patiet är det oerhört effektivt, sa Erik Thuri och visade med e kort filmsekves hur e ma med Parkiso stäger av de elektriska impulsera med e lite fjärrkotroll och geast börjar skaka. Skakigara ökar och ha får allt svårare med talet. Efter e stud sätter ha på stimulerige ige och skakigara upphör så gott som omedelbart. Täk om det fis e del av hjära som är lika viktig vid beroedeproblem? Vi kaske ka hitta de dele i hjära och stäga av de fuktioe? Nucleus accumbes är e del av hjära som har e cetral roll i belöigssystemet. De är viktig är beroede skapas och uderhålls. Det fis fallrapporter som visar att elektroder i ucleus accumbes haft effekt på missbruk, är ma egetlige försökt bota exempelvis tvågssydrom och depressio. DBS fick alltså effekt på just beroedet och likade resultat har äve kommit fram i djurstudier. Ytterligare idikatioer på att DBS ka fugera mot missbruk är e studie på fem patieter i Tysklad som fick DBS mot svåra och lågvariga alkoholproblem, där iget aat hade hjälpt. Med DBS uppgav patietera att suget miskade vid stimulerig. Resultate efter lågtidsuppföljig är lovade två har helt slutat dricka, tre är betydligt bättre och har mer kotroll över sitt missbruk. Fyra av fem har heltidsarbete, frå att tidigare varit arbetslösa, och de femte avtjäar ett fägelsestraff för brott ha begick ia ha fick DBS. Detta gjorde oss yfika och vi har bra djurmodeller för alkoholberoede, så vi vill udersöka vilka delar av hjära som är viktigast för stimulerig och om vi ka få råttora att dricka midre alkohol. Vi vill ta reda på vad som häder i belöigssystemet, till exempel geom att mäta dopamiivåer i ucleus accumbes är de stimuleras, förklarade Erik Thuri. Med tide hoppas gruppe kua gå vidare med e kliisk studie och erbjuda behadlige till de svårast sjuka patietera. Vi vet ite om detta ka bli verklighet, me det hade varit fatastiskt att kua hjälpa patietera som ite har ågra adra alterativ, avslutade Erik Thuri. Bo Söderpalm la till att detta är e form av mycket avacerad behadlig, som är rimlig för de allra svårast sjuka med take på att alkoholberoede förkortar ett liv med kaske 20 år. Det är att jämställa med avacerade behadligsmetoder för exempelvis mäiskor med cacer, me ska förstås ite avädas för alla med missbruksproblem. 8

9 Kliiska studier på ya läke medel för alkoholberoede Adrea debejczy, doktorad Uder de seaste tio åre har Beroedemedici gjort tre kliiska prövigar på tre olika läkemedel eller substaser som ka påverka persoer med alkoholberoede. De har gett olika resultat, me också visat på vikte av att aväda objektiva mått. De första substase som testades är mirtazapi, som igår i ett väl beprövat atidepressivt läkemedel, Remero. Vid djurstudier har det visat sig ha effekt på djures drogsökade beteede. Dessutom fis kliiska erfareheter av att det hjälpt vid avgiftig och mot alkoholberoede. Gruppe som igick i studie var 59 mä som var högkosumeter av alkohol. De var ite avgiftade, uta hade ett pågåede missbruk och förde dagbok över si alkoholkosumtio uder behadlige. E del av gruppe fick sockerpiller och de adra fick de aktiva substase. Ige fick veta vem som fick vad studie var alltså dubbelblid placebokotrollerad. Det vi såg var att de som hade ärftlighet för alkoholproblem säkte si kosumtio är de fick medicie. Kaske ka det fias e plats för medicie för dem med ärftlighet, kostaterade Adrea debejczy. Nästa substas som prövats är ige medici, uta ett äme kallat Org25935, som ökar glyciivåera i hjära. Det har visat sig miska alkoholitaget hos råttor som gillar alkohol och därför ville ma testa äve detta kliiskt i e multiceterstudie i samarbete med ett läkemedelsföretag. Det som skulle mätas var återfall hos 140 avgiftade persoer med alkoholberoede. Försökspersoera förde ite dagbok uta vid varje besök gick ma igeom hur måga högkosumtiosdagar de haft de seaste två veckora. Äve här var det e aktiv och e placebogrupp. Resultatet visade ite på ågo större skillad mella gruppera och studie avbröts av läkemedelsföretaget ia de var klar. Me ma kude se att båda gruppera hade miskat sitt alkoholitag, äve efter tre måader. Vid avgiftig brukar ma kua se e viss ökig efter ett tag, me så var det ite här. Detta, tillsammas med de tidigare djurstudiera, gör att vi hoppas kua forska vidare på substase. Vi tror ite att sista ordet är sagt här, äve om de här studie blev egativ, sa Adrea. De tredje prövige hadlade om vareikli som igår i läkemedel mot rökig. Det har visat sig säka alkoholkosumtio i djurstudier och hos rökare. Kaske fugerar det också på persoer med alkoholberoede? I studie igick 160 icke avgiftade persoer med alkoholberoede. De fick föra dagbok och äve atal högkosumtiosdagar registrerades. Dessutom gjordes ett atal objektiva mätigar, med blad aat blodprover där alkoholmarkörer kotrollerades. Dagboke visade ige skillad mella de aktiva gruppe och de som fick placebo. Alla rapporterade e säkig av si kosumtio. Me de objektiva testera, och särskilt ett av dem, PEth, visade att det var skillad mella dem som fått vareikli och placebogruppe. Med objektiva mått försvier placeboeffekte och det verkar som om placebogruppe uderrapporterar. Så hade vi ite haft med de objektiva testera hade detta blivit e egativ studie som ite hade visat ågot effekt av vareikli, fast det alltså har det, påpekade Adrea. Sammafattigsvis så ka alltså mirtazapi vara ett alterativ för patieter med ärftlighet, Org25935 behöver studeras mer, vareikli har effekt på alkoholkosumtio, PEth är de bästa alkoholmarköre och objektiva mått bör avädas! Det här är bra exempel på hur vi arbetar frå idé till behadlig, avslutade Adrea debejczy. Med objektiva mått försvier placeboeffekte. 9

10 FORSKARGRUPP 3 Frida Silfversparre, forskigsassistet, utveckligssamordare iom folkhälsa WAG, Wome ad Alcohol i Gotheburg SPIRA, Sekudärprevetio i Primärvård Istitutioe för medici, ehete för socialmedici och epidemiologi Epidemiologisk forskig om kvior om si livssituatio, psykiska hälsa och alkoholvaor Iom socialmedici pågår e mägd olika forskigsprojekt med akytig till alkohol och droger. WAG-projektet startade i mitte av 1980-talet för att samla i iformatio om kviors hälsa och alkoholvaor geom itervjuer med kvior födda frå 1925 till Flera forskargrupper är ivolverade i WAG. SPIRA startade 2010 för att studera implemeterig av metoder som ka upptäcka riskbruk av alkohol hos patieter på vårdcetraler. På koferese preseterades äve e studie som syftar till att utveckla e metod för stöd till föräldrar som vill vara alkoholfria och ha e asvarsfull alkoholkosumtio uder föräldraskapet. Metoder för att upptäcka och förädra riskbruk av alkohol hos patieter i primärvårde Systematisk screeig tycks vara det bästa sättet för att idetifiera riskbrukare blad kviliga patieter i primärvårde, meda tidig idetifikatio fugerar bäst för mä. Det visar e studie gjord iom SPIRA-projektet. I studie ville ma udersöka om kort rådgivig (Brief Itervetio) kombierat med olika typer av screeigmetoder miskar alkoholkosumtioe. Utgågspukte var att de som söker vård i primärvårde oftast gör det för att de har e sjukdom ite för att de upplever att de har alkoholproblem. Vi vet också att det fis måga patieter som tycker det är svårt eller ite har behov av att prata om si alkoholkosumtio, kostaterade Frida Silfversparre. Idag fis flera metoder för att idetifiera och miska riskkosumtio av alkohol. E metod som aväds för att idetifiera riskbruk är systematisk screeig med hjälp av ett frågeformulär med alkoholrelaterade frågor. E aa metod är tidig idetifikatio som iebär att vårdpersoale frågar om alkoholvaor är de aser att det behövs, till exempel är patiete har depressiva symtom, sömsvårigheter eller högt blodtryck. Kort rådgivig är e metod för att miska riskkosumtio och det iebär i dea studie att persoale ger iformatio och råd om levadsvaor uder 3 5 miuter, till persoer med hög alkoholkosumtio. I studie medverkade 16 vårdcetraler där hälfte fick utbildig i systematisk screeig och hälfte tidig idetifikatio. Alla vårdcetraler fick äve utbildig i hur ma ger kort rådgivig. Nästa patieter fyllde i frågeformuläret om alkoholvaor och av dessa var de flesta i ålder år, drygt hälfte var kvior. Ett år seare följdes ästa 650 av patietera upp i telefoitervjuer. Vid itervjuera ställde vi samma frågor som de fått på vårdcetrale ett år tidigare, för att kua jämföra hur de svarade då med svare vid itervjutillfället och på så vis studera om deras alkoholkosumtio förädrats ågot, berättade Frida. Resultatet visar att 39 procet av patietera som fick systematisk screeig bedömdes som riskbrukare vid besöket på vårdcetrale. Vid telefouppföljige hade de adele sjukit till 31 procet. Av patietera som igick i gruppe tidig idetifikatio bedömdes 62 procet som riskbrukare vid vårdcetralsbesöket och 44 procet vid telefoitervju. Ma ka också se att kviora i gruppe för systematisk screeig säkte si alkoholkosumtio oavsett om de fick kort rådgivig eller ite. Blad mäe var det bara de i gruppe tidig idetifikatio som hade säkt si kosumtio. Blad mäe i gruppe för systematisk screeig, med eller uta rådgivig, och tidig idetifikatio med rådgivig sytes ige förädrig. Tidig idetifikatio med kort rådgivig hade ige effekt på kviora heller. Det är svårt att avgöra om kort rådgivig har ågo effekt, dels för att det är för likt screeigmetodera vilket ka har blivit förvirrade för patietera, dels för att rådgivige iblad verkar ha getts till fel persoer, förklarade Frida Silfversparre. 10

11 Lågt fler åriga kvior idag dricker öl, vi eller sprit för att luga ervera, jämfört med för 30 år seda. Alkoholrelaterade problem blad kvior i Göteborg utvecklige 1985 till 2014 Jesper Löve, biträdade uiversitetslektor Wome ad Alcohol i Gotheburg, WAG, är ett uikt projekt i Europa. Det späer över låg tid och ger mycket bra iformatio om kviors förhållade till alkohol och deras livsvillkor. Seda 1985 har data samlats i vid fyra tillfälle. Blad aat sys e kraftig ökig av adele kvior som har druckit för att luga ervera. Forskig om missbruk och beroede är ofta iriktad på patieter, det vill säga de som reda har sökt vård. Me de som dricker uta att hama hos vårde är också väldigt relevata att studera. Vad är det som gör att e del som dricker alkohol klarar sig och adra hamar fel? För att studera det krävs studier som späer över låg tid, ikluderar kvior med olika kosumtiosmöster av alkohol och har ett livsloppsperspektiv. WAG är ett sådat projekt, berättade Jesper Löve. De teoretiska utgågspuktera är psykiatrisk epidemiologi och geusperspektiv. Skälet till att fokusera på ebart kvior var att kviors alkoholkosumtio ökade på 1980-talet och ma ville studera det utifrå de livsvillkor som är specifika eller valiga hos kvior, till exempel sexuella övergrepp och våld i ära relatioer eller livsvillkor som relaterade till betalt och obetalt arbete. Tidigare forskig hade framför allt hadlat om mä, eftersom de stod för de största alkoholkosumtioe. Dataisamlige har skett med postekäter, de första skickades ut 1986, och med itervjuer. Frågora har hadlat om blad aat bardom, familj, arbetsliv, fysisk och psykisk hälsa, alkoholvaor, självmordsförsök itervjuera brukar ta mella 1,5 och 4 timmar. Projektet har e multifaktoriell asats vi måste ha med måga frågor om måga olika saker för att förstå hela problematike, förklarade Jesper Löve. Hittills har ästa baslijeitervjuer gjorts och cirka 900 kvior har itervjuats två gåger. Fler ä 230 har itervjuats tre gåger och 44 kvior, födda 1964, har itervjuats fyra gåger 11

12 Hjördis Högberg, barmorska, doktorad över 23 år. Dessutom samlas data i frå olika register och e del tester. Vi ka alltså jämföra åldersgrupper och ka se att det har hät jättemycket på 30 år, till exempel vad gäller högskoleutbildig hade omkrig tio procet av kviora i åldersgruppe år e treårig högskoleutbildig. Idag är de adele uppe i ästa 40 procet, påpekade Jesper Löve. Ett resultat av ekätera är att lågt fler åriga kvior idag dricker öl, vi eller sprit för att luga ervera, jämfört med för 30 år seda. Då uppgav 2,4 procet att det hade hät var de adele uppe i ästa 23 procet av 20-årigara. Att käa sig midervärdig eller skamse över sitt drickade har också ökat, frå 1,7 procet till ästa 10. Det är alltså fortfarade skamligt att dricka, trots att det är fler som dricker. Vi trodde att det skulle gått åt adra hållet me det har det ite gjort här, kostaterade Jesper Löve. E stor ökig sys också är det gäller om ma upplevt miesförlust efter e kvälls drickade, frå 7 procet 1965 till över 30 procet Om ökige beror på att det är okej att prata om det eller om det är reella skillader är ågot som forskara ska titta vidare på. Ett pågåede projekt iom WAG hadlar om psykisk ohälsa blad kvior, om de har ökat och om de riskfaktorer som mätts ka förklara e såda förädrig. Ett aat plaerat projekt ska studera alkoholkosumtio som ett sätt att hatera stress. Eftersom e stor grupp dricker mycket, kaske det är ya riskfaktorer som dykt upp. Är det de som dricker för att luga ervera som också får problem med alkohol? Och ka detta kopplas till stress, depressios- och ågestproblematik och sjukskrivigar? Det kaske ite är bara margialiserig och uppväxt som är riskfaktorer? Barmorskas samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda föräldrara uder graviditet När blivade föräldrar kommer till barmorska hadlar ett samtal om alkohol. I projektet har samtalet kompletterats med fem frågor om alkohol i ett livs cykelperspektiv. Hjördis Högberg har arbetat som barmorska i måga år och reda tidigt på 1990-talet isåg ho att ho sakade e metod för barmorskas alkoholsamtal. Det fas mycket bra iformatio om rökig och graviditet, me ite om alkohol. Med stöd av Folkhälso istitutet utvecklade vi då e metod som jag fortsatte att arbeta med i io år, berättade Hjördis Högberg. Metode bygger på att screeigverktyget AUDIT aväds på alla gravida kvior och deras parter. Dessutom igår ytterligare fem frågor, som ka besvaras skriftligt eller mutligt. De hadlar blad aat om det fis alkoholproblem i familje eller släkte och om alkoholkosumtioe förädrats efter graviditetsbeskedet. Modelle utvärderades i Härrydastudie (som var Hjördis Högbergs masteruppsats vid Nordiska högskola för folkhälsoveteskap). De visar att de flesta gravida avstår frå alkohol och käer att de har stöd för det. Me bara e dryg tredjedel av deras parters tyckte att de fick det stödet. E av tio hade erfarehete av mist e förälder med alkoholproblem och e tredje del rapporterade alkoholism i ågo av familjera. De blivade pappor som hade alkoholism i familje/ släkte drack mer ä de uta dea erfarehet. Hjördis Högberg har också medverkat i studie Mödrahälsovårde och besökaras alkoholkosumtio. Där kostaterades att hälfte av alla parters till gravida kvior miskat si alkoholkosumtio det seaste året och över 80 procet var öjda med barmorskas alkoholsamtal. I Malmöstudie, som pågår , valideras och reliabilitetstestas de formulär som aväts iom metode. Hälfte av alla parters till gravida kvior hade miskat si alkoholkosumtio det seaste året. 12

13 FORSKARGRUPP 4 Niels Eék, leg. psykolog, doktorad Addictio Psychology: Cliical ad Experimetal Research (APEC) Psykologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet Psykologisk forskig om kort- och lågsiktiga kosekveser av beroede På Psykologiska istitutioe arbetar forskargruppe APEC, Addictio Psychology: Experimetal ad Cliical research, med experimetell och kliisk missbrukspsykologisk forskig, utbildig och hadledig iom missbrukspsykologi samt det omgivade samhället krig frågor som rör missbruk. Vi håller på med måga olika projekt, me missbrukspsykologi är de gemesamma ämare, förklarade Kristia Berglud, docet vid istitutioe. Missbrukspsykologi behadlar hur kogitio, emotioer och beteede är ivolverade vid riskbruk, missbruk och beroede av alkohol och adra droger. Missbrukspsykologi är ett tvärveteskapligt kuskapsområde som agräsar till och har e ära samhörighet med adra veteskapsområde som socialt arbete, socialmedici och psykiatri. På koferese medverkade tre av gruppes doktorader: Mali Karlé, Jey Ragmar och Niels Eék. Kristia Berglud Iteretadmiistrerad behadlig av alkoholberoede KBT-program på iteret fugerar för vissa tillståd me ka det avädas för att behadla alkoholberoede? Med eplus för persoer med alkoholberoede och ecraft för ärståede ska detta prövas. Förhoppigsvis ka det bli alterativ för persoer som aars ite hade sökt hjälp. Iteretbaserade behadligar har fuits e lägre tid för e mägd olika sjukdomar och tillståd. I de seaste riktlijera för missbruks- och beroedevårde uderstryks vikte av mer forskig vad gäller iteretadmiistrerad behadlig, eftersom det fis studier som idikerar att isatse är effektiv för persoer med beroede. Det behövs fler alterativ för mäiskor som aars ite söker behadlig. Det är så mycket skuld och skam krig alkoholberoede och måga vill klara det själv, sa Niels Eék. eplus ska lära ut tekiker och strategier som persoe ka aväda för att bättre hatera sitt drickade. He ska bli mer medvete om kosekvesera av sitt drickade, kua käa ige och hatera risksituatioer och hitta alterativ till alkohole. Det börjar med att persoe fyller i formulär som skickas i till behadlare. Seda följer ett atal sessioer uder 14 veckor med texter att läsa och hemuppgifter mella alla sessioer. Det fis alltså e behadlarkotakt hela tide som ma kommuicerar med skriftligt och ma skickar säkra meddelade mella varadra, påpekade Niels Eék. Me också ärståede behöver stöd och ecraft ka hjälpa dem att motivera till behadlig. CRAFT har fuits seda 1970-talet och är väl beforskat, me är ovaligt i Sverige. Eligt Socialstyrelse bör sjukvård och socialtjäst erbjuda programmet. Med de iteretadmiisterade verisoe av CRAFT, det vill säga ecraft, ska ärståede lära sig att kommuicera uta att det blir bråk eller svårt att prata om probleme. Det hadlar också om positiv och egativ förstärkig samt att kua ta samtalet med de som har alkoholproblem om att det fis hjälp att få. Både eplus och ecraft utvecklas i samarbete med Karoliska Istitutet och deras tekiska behadligsplattformar aväds uder utveckligsarbetet. När det är klart fis e förhoppig om att eplus och ecraft ska ligga på Stöd och behadlig som är e del av ladstiges och regioeras gemesamma e-hälsoarbete. Det behövs fler alterativ för mäiskor som aars ite söker behadlig. 13

14 Jey Ragmar, doktorad De skulle vilja att ige gravid kvia dricker e droppe alkohol. Hur gick det för de alkoholskadade bare? Att bar skadas som foster är mamma druckit alkohol uder graviditete har varit kät läge. Hur det påverkar baret fis det också rätt mycket kuskap om, me ite hur deras vuxeliv ser ut. Det är vad studie om de alkoholskadade bare ska ta reda på. Hur allvarligt ett foster skadas beror på är de gravida kvia dricker alkohol uder graviditete, hur ofta och mycket ho dricker och uder hur låg tid. Dessutom fis e idividuell käslighet, hos både mamma och fostret, som ka spela roll. Därför, och för att ma ite käer till e mägd alkohol som ka kosumeras uta risk för skador, är rekommedatioe att helt avstå frå alkohol uder graviditete. Fetalt alkoholsydrom är ett helt spektrum av beteedemässiga, kogitiva och fysiska fuktiosedsättigar, där FAS är de eda diagose. De käeteckas av att baret är tillväxthämmat, har strukturella missbildigar i hjära och vissa karaktäristiska drag i asiktet, som korta ögosprigor, utslätat filtrum och tu överläpp. De kogitiva fuktioera som ka påverkas är till exempel mie och ilärig och persoer med diagose ka ha edsatt förmåga till självreglerig, som impulskotroll och förmåga att styra si uppmärksamhet. Deras förmåga till språk, social kommuikatio och iteraktio ka också vara edsatt. E av studiera i projektet är e registerstudie där 79 persoer mella 18 och 47 år med FAS-diagos igår, tillsammas med e stor jämförelsegrupp. Nästa alla med FASdiagos har vuxit upp i familjehem, mot kappt fyra procet i jämförelsegruppe. Närmare hälfte arbetade 2011, vilket ädå är gaska måga, me det är e lägre adel ä i jämförelsegruppe, kostaterade Jey Ragmar. Gruppe med FAS-diagos är klart överrepreseterade är det gäller blad aat sjuk- eller aktivitetsersättig, ekoomiskt biståd och psykiatrisk vård. Det var ite så måga som vårdats för ega missbruksproblem, me fortfarade fler ä i jämförelsegruppe. Däremot var det ite ågo större skillad i hur måga som har åtalats brott, vilket förvåade, eftersom tidigare forskig visat på större risk att hama i krimialitet, om ma har FAS. Det var alltså ite så i de här gruppe, vilket kädes positivt. I e aa del av studie har jag träffat vuxa med FAS och blad aat testat deras exekutiva fuktioer och kom då fram till att de fortfarade i vuxe ålder är edsatta, sa Jey Ragmar. Jag frågade dem också vilke förädrig de ville se i samhället och fick så himla bra svar. De sa att de skulle vilja: att ige gravid kvia dricker e droppe alkohol. slippa förklara för läkare och adra iom sjukvårde vad FAS är är jag går till vårdcetrale. att fler visste mer om skador ma ka få av att mamma dricker alkohol uder graviditete. 14

15 Alkoholes påverka på vittesmål om våld i ära relatioer Mali Karlé, leg. psykolog, doktorad Vid våld i ära relatioer är det ite ovaligt att alkohol fis med i bilde. Hur påverkar alkohole hur vitte uppfattar vad som skett? I projektet har ma kostaterat att berusig upp till drygt e promille påverkar vittes förmåga att mias, me gör ite deras utsagor midre korrekta. amäligar om våldsbrott kommer ofta till polise vid storhelger jul, yår, midsommar då måga kosumerar mycket alkohol. Kartläggigar visar också att det fis ett kraftigt sambad mella alkohol och både eklare och svårare former av våldsbrott. Frå forskig vet vi att alkohol påverkar alla kogitiva fuktioer. Först blir vi pratiga me seda bli vi allt mer disträ, för att seare få miesluckor. Det är främst ikodige till lågtidsmiet som drabbas av alkohole, vilket gör att vi ite mis lika bra är vi har druckit alkohol. Mali Karlés forskig bygger på experimetella studier där hälfte av försökspersoera får dricka alkohol och hälfte är yktra. Alla får seda se samma film, där e ma och e kvia diskuterar, börjar bråka och seda blir fysiskt aggressiva mot varadra. Därefter får försökspersoera fråga: Vad mis du av det här sceariot? De som druckit alkohol berättade ite lika mycket, me procetuellt sett är deras utsagor lika korrekta som de yktra försökspersoeras. Det är viktigt att täka på om ma möter mäiskor i de här situatioera, meade Mali Karlé. Däremot hade gruppe som druckit alkohol svårare att beskriva kedjor av hädelser, som vem som sagt vad eller slog vem där fas det skillader. Mali Karlé har också studerat alkoholes påverka på bedömigar av aggressio, skuld och social iformatio. De påverkade försökspersoera var ite lika rädda för aggressioe, de tyckte ite att aggressiva hadligar var lika farliga som de yktra vittea gjorde. Vad gäller skuld lade både alkoholpåverkade och yktra vitte mest skuld på mae, me de alkoholpåverkade vittea fördelade skulde mer jämt mella mae och kvia. Skillade i skuldbörda var alltså ite lika stor hos dem som hos yktra vitte. I tolkige av de sociala iteraktioe uppfattades mae äve lite mer positivt av de alkoholpåverkade vittea, meda kvia uppfattades som midre förståede och mer hotfull. Bilde av mae påverkas alltså mer av alkohol ä vad bilde av kvia gör, vilket ka ha att göra med kösstereotyper, me det är iget som vi ka säga säkert utifrå de här studie. De som druckit alkohol berättade ite lika mycket, me deras utsagor är lika korrekta som de yktra försökspersoeras. 15

16 Aeli Jäderlad, SKL Hur ka samverka mella forskig och praktik bli verklighet? Dage avslutades med ågra frågor till Aeli Jäderlad, Sveriges kommuer och ladstig. Hur får vi kuskap att bli praktik? Ma lär sig bara om ma vet hur ma själv har det! Käer ma till resultatet av si verksamhet är det lättare att värdera om ågot behöver förädras. Varje verksamhet måste fudera över vilke kuskap de själva behöver, utifrå målet att varje möte mella professio och patiet eller kliet ska vila på bästa tillgägliga kuskap. Vi behöver orgaisera läradet i vardage, för att ha utblick och för att göra det bästa möjliga i mötet. Ser du ågra strömigar i ladet på området? Vad vill huvudmäe? Vi märker att socialtjäste är otroligt upptaga med adra akuta frågor. Det ska vara lätt att hitta kuskap! Ma har ädå fokus på frågora och frågar blad aat efter stöd för att utbilda sig och stöd i tillämpig av atioella riktlijer. Tre område som särskilt oroar huvudmäe är arkotikarelaterad död, uga med psykisk ohälsa och deras risk för alkohol- och drogavädig, samt de låga vätetidera till LVM-vård. Nya metoder implemeteras ju ite av sig själv hur täker ma på atioell ivå? Huvudmäe har asvaret för att verksamhetera är kuskapsbaserade. Det fis ett egagemag i arbetet för att ge stöd till tillämpig på regioal ivå, frå FOU och olika stöd- och samverkasstrukturer. Stödet frå atioell ivå har ite samma riktade aktivitet som är Kuskap till praktik fas det fis fortfarade behov av samordig för på atioell ivå. Förvaltig och utvecklig av metoder, uppföljig, kvalitetsregister, koll på vårdladskapets utvecklig kude samordas och utvecklas atioellt. Metoder som tas fram på atioell ivå ska var möjliga att aväda för sveska förhållade och uderlätta övergåg frå tidigare arbetssätt till ya. Vad mer behövs för att utveckla missbruks- och beroedevårde? Det ska vara lätt att hitta kuskap, de måste paketeras och göras tillgäglig för att vi systematiskt ska kua söka relevat kuskap. Jag hoppas och tror att ya geeratioe kommer att bli kravställare på ett aat sätt, till exempel vad gäller tillgåg till läkemedel och e-behadligar. Vi behöver mer moderitet i missbruksoch beroedevårde! Claudia Fahlke påpekade att vi ite får glömma bort missbruksutredige och alla dess dryga 70 förslag: De ska vi damma av och hålla vid liv. Där fis stora frågor vi ite ka lösa, me det fis adra frågor vi ka lösa och bra kuskapsuderlag som vi ska ta vara på. Text och layout: E Gustafsso Iformatio AB Foto: Mats Udde Josso Tryck: Exakta Prit, Borås, ovember Rapport ummer 2015:48 ISSN X CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com KMR mjölkersättig för kattugar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd kattuge är självklart att dia mammas mjölk. För e yfödd kattuge är det framför allt viktigt att få i sig mammas mjölk de två första

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00 0.01.007 Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 0 jauari 007, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt miiräkare. Asvarig lärare: Haah Hall Övrigt:

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö Istitutioe för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi (MTC) MTC Förstklassig forskig och utbildig i iteratioell miljö Fakta om MTC Talare, moderatorer och orgaisatörer vid MTCs 15-årsjubileumssymposium på

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com ESBILAC mjölkersättig för hudvalpar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd valp är självklart att dia tike och få i sig mammas mjölk. Modersmjölke iehåller allt som de små behöver i form av ärigsäme,

Läs mer

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe,

Läs mer

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen!

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen! Succékoferese är tillbaka! Kviohälsa 2012 Koferese som ger dig y kuskap och de seaste forskige! Sexologi - så blir du bättre på att möta sexuella frågor och problem Lär dig mer om gyekologisk cacer! Multikulturell

Läs mer

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november osdag 13 ovember förebygg.u Så fugerar de islädska modelle Programmet för ett drogfritt Islad har pågått i 15 år. Sida 3 Smart Ugdom Stora framsteg för de prisade ideella ugdomsföreige. Sida 7 Foto Peter

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra persolyft 1 Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Kompletterande kurslitteratur om serier

Kompletterande kurslitteratur om serier KTH Matematik Has Thuberg 5B47 Evariabelaalys Kompletterade kurslitteratur om serier I Persso & Böiers.5.4 itroduceras serier, och serier diskuteras också i kapitel 7.9. Ia du läser vidare här skall du

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

Frisörens arbetsmiljö

Frisörens arbetsmiljö Frisöres arbetsmiljö Iehåll De goda arbetsmiljö 3 Saloge som arbetslokal 4 Hälsa 9 Riskmomet i arbetet 11 Hygie 15 Belastigsergoomi 17 Arbetsklimat 18 Säkerhet 21 Rå, hot och våld 23 Miljöavfall 25 Tips

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. OBSERVERA att översikte grudar sig på e iveterig, som ite är klar! Atalet ärede och urval av ärede ka komma att

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser)

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser) KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömige avser) Orgaisatio Faktorer att bedöma Påverkar förädrige? Kosekves av förädrige Kosekvesbeskrivig Åtgärdsförslag Asv. sig Klart datum

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3 osdag 16 ovember förebygg.u UNG KREATIVITET Vi måste hitta ett sätt att få uga att täka till ett extra varv Sidora 4-5 Alkohol och sex Kombiatioe alkohol och sexualitet är ett Effekter av förebyggade arbete

Läs mer

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl. 08.15 13.15

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl. 08.15 13.15 Karlstads uiversitet Fakultete för ekoomi, kommuikatio och IT Statistik Tetame i Statistik STG A0 ( hp) 5 mars 00, kl. 08.5 3.5 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt

Läs mer

DELTA-samverkan januari - april 2003

DELTA-samverkan januari - april 2003 Beställarförbudet DELTA på Hisige Tjästeutlåtade Dr 2003/17 På Hisige Sekretariatet, JJ 2003-05-27 DELTA-samverka jauari - april 2003 Jag stod och pratade med grae över staketet. Då berättade grae att

Läs mer

Arbeta med människor. Vård och omsorg Barn och fritid Hälsa och friskvård. och hä. Gymnasial vuxenutbildning - Komvux - Stockholm

Arbeta med människor. Vård och omsorg Barn och fritid Hälsa och friskvård. och hä. Gymnasial vuxenutbildning - Komvux - Stockholm 2016 Arbeta med mäiskor Gymasial vuxeutbildig - Komvux - Stockholm ötare k s ar Utbildig och kurser iom: Vård och omsorg ar och fritid Hälsa och friskvård Uder terska ö k s Friskv lsa och hä d r å... Möjlighet

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Grönstrukturplan för Åstorps kommuns samhällen Åstorp, Nyvång, Hyllinge och Kvidinge

Grönstrukturplan för Åstorps kommuns samhällen Åstorp, Nyvång, Hyllinge och Kvidinge Gröstrukturpla för Åstorps kommus samhälle Åstorp, Nyvåg, Hyllige och Kvidige Atage 2011-08-29 Kf 92 Gröstrukturpla 2011-1 2 - Gröstrukturpla 2011 Atage av kommufullmäktige 2011-08-29. Framtage uder våre-sommare

Läs mer

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd.

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd. 10-12 ovember 2009 förebygg.u 12 sidor med höjdpuktera frå förebygg.u Ge folk verktyge Ny atioell strategi för föräldrastöd. Sida 10 kröika Förebygg.u kuskap och ispiratio Förebygg.u ett framgågskocept!

Läs mer

Bilaga 1 Schematisk skiss

Bilaga 1 Schematisk skiss Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1

Läs mer

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10 13-14 ovember 2013 förebygg.u E viktig Väckarklocka Bar- och äldremiister Maria Larsso om Förebygg.u. Sida 2 ETT GLAS OM DAN? Sambadet mella alkohol och cacer. Sidora 4-5 Härligt med lite medvid Foto Sofia

Läs mer

Så ska vi få Sveriges bästa skola

Så ska vi få Sveriges bästa skola Nykvars kommutidig Nr 1-11 Så ska vi få Sveriges bästa skola MOLLY SANDÉN TILL NYKVARNSDAGEN KUNGAPARET BESÖKER NYKVARN LYFT I HEMTJÄNSTEN VÅRENS KULTURPROGRAM TUTAN MARS 2011 Molly Sadé till Nykvarsdage

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik I G. Gripeberg Mägder och logik Relatioer och fuktioer Aalto-uiversitetet oktober 04 Kombiatorik etc. G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet MS-A0409 Grudkurs i diskret

Läs mer

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015 11-12 ovember 2015 förebygg.u Om att vara ahörig till EN missbrukare S sida 5 När mamma eller pappa sitter i fägelse S sida 4 Ett kvitto på att vi är på rätt väg Foto Sofia Sabel Nia Gual Årets förebyggare

Läs mer

a utsöndring b upptagning c matspjälkning d cirkulation

a utsöndring b upptagning c matspjälkning d cirkulation I levade varelser bryts stora och sammasatta molekyler ed till små och ekla molekyler. Vad kallas dea process? S02_01 a utsödrig b upptagig c matspjälkig d cirkulatio S042009 Kalle hade ifluesa. Ha spelade

Läs mer

STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA DOCH, DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN OPERAHÖGSKOLAN STOCKHOLMS DRAMATISKA HÖGSKOLA

STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA DOCH, DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN OPERAHÖGSKOLAN STOCKHOLMS DRAMATISKA HÖGSKOLA STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA DOCH, DANS OCH CIRKUSN OPERAN UTBILDNINGS KATALOG 2016 2017 UTBILDNINGAR I DENNA KATALOG 5. BERÄTTANDE ANIMERAD FILM 6. CIRKUS 7. DANS 8. DANSPEDAGOGIK 9. DANS ÄMNESLÄRARE 10. DESIGN

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter? Lösigar Grudläggade Diskret matematik 11054 Tid: 1.00-17.00 Telefo: 036-10160, Examiator: F Abrahamsso 1. I de lokala zoo-affäre fis 15 olika fiskarter med mist 0 fiskar utav varje art). På hur måga sätt

Läs mer

Från Revisionen :30

Från Revisionen :30 Pressmeddelade Frå Revisioe 2008 11 17 15:30 Revisorera om psyksamverka i Sjuhärad och Skaraborg: Förutsättigara fis me ka yttjas bättre! Förutsättigara för samarbete mella regioe och kommuera på vuxepsykområdet

Läs mer

nyheterna Tack alla som hjälper oss tillbaka till livsglädjen Rebecka och Markus

nyheterna Tack alla som hjälper oss tillbaka till livsglädjen Rebecka och Markus yhetera NUMMER 4 2014 Rebecka och Markus Tack alla som hjälper oss tillbaka till livsglädje Deboraträffar i Helsigborg Robba kapitulerade vid korset Joha behövde distase för att börja om Vad sparar vi

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor

Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Föräldrar i vår tid Forskig och utvecklig om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Dokumetatio frå regioal koferes 15 ovember 2012, arragerad av forskigsätverket Bars välbefiade och familjers

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25 TJÄNSTSKRIVLS Hadläggare atum Äredebeteckig Johaa Kidqvist -05- KS /05 50 Kommufullmäktige Markavisigsavtal för och försäljig av fastighete Gesälle 5 Förslag till beslut Kommufullmäktige godkäer förslag

Läs mer

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering. Aktiverig mobil app 1 Aktiverig mobil app Aktiverig mobil app aväds för att koppla e eskild avädare till Visma Agdas mobilapplikatio. Applikatioe ka edast avädas av eskilda avädare med förtroederapporterig.

Läs mer

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 2014-08-23

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 2014-08-23 1 MA018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 014-08-3 Hjälpmedel: Räkedosa och medföljade formelsamlig! Täk på att dia lösigar ska utformas så att det blir lätt för läsare att följa dia takegågar.

Läs mer

Smärtlindring vid medicinsk abort

Smärtlindring vid medicinsk abort Smärtlidrig vid medicisk abort EN JÄMFÖRANDE STUDIE VETENSKAPLIGT ARBETE UNDER ST ELIN SJÖLANDER HANDLEDARE MARIE BOLIN Itroduktio Smärta vid medicisk abort valig, smärtlidrig vid medicisk abort dåligt

Läs mer

Förebygg en given mötesplats. Nya regler för spelmissbruk. Våra unga: årsskiftet. nytt från. onsdag 15 november. Sidan 2. på sista sidan!

Förebygg en given mötesplats. Nya regler för spelmissbruk. Våra unga: årsskiftet. nytt från. onsdag 15 november. Sidan 2. på sista sidan! osdag 15 ovember Foto Sofia Sabel Våra uga: Seaste ytt frå LoRDIA S sida 5 Nya regler för spelmissbruk frå årsskiftet S sida 7 Förebygg e give mötesplats Sida 2 PROGRAM och semiarier på sista sida! SVENSKA

Läs mer

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Upprättad 2004 Atage av Kommufullmäktige Kf 05-03-21 28 GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Förord Kommustyrelse uppdrog 2003-02-05 åt miljöutskottet att asvara

Läs mer

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035 Tetame i Flervariabelaalys F/TM, MV35 8 3 kl. 8.3.3. Hjälpmedel: Iga, ej räkedosa. Telefo: Oskar Hamlet tel 73-8834 För godkät krävs mist 4 poäg. Betyg 3: 4-35 poäg, betyg 4: 36-47 poäg, betyg 5: 48 poäg

Läs mer

HP Media Center PC Programvaruguide

HP Media Center PC Programvaruguide HP Media Ceter PC Programvaruguide Garatiasvar för HP:s produkter och tjäster defiieras i de garatibegräsigar som medföljer sådaa produkter och tjäster. Igetig i dea text skall ases utgöra ytterligare

Läs mer

förebygg.nu Förebygg i Göteborg Så fungerar handeln med droger på nätet Vad är det e-rökarna drar i sig? onsdag 11 november

förebygg.nu Förebygg i Göteborg Så fungerar handeln med droger på nätet Vad är det e-rökarna drar i sig? onsdag 11 november osdag 11 ovember förebygg.u Så fugerar hadel med droger på ätet S sidora 4-5 Vad är det e-rökara drar i sig? S sida 3 Foto Sofia Sabel Förebygg i Göteborg Frå regioal koferes till atioell area Sida 2 PROGRAM

Läs mer

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45 Pressmeddelade Frå Regiokasliet 2008 04 22 19:45 Regiofullmäktige 22 april 989 miljoer plus för Västra Götaladsregioe Västra Götaladsregioe redovisar e vist på 989 miljoer för 2007. Det visar årsredovisige

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe Databasdesig Förstudie, behovsaalys ER-modellerig Kravspecifikatio För att formulera e kravspecifikatio: Idetifiera avädare Studera existerade system Vad

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe,

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik

Tentamen i matematisk statistik Tetame i matematisk statistik Uppgift : På e arbetsplats skadades % av persoale uder ett år. 60% av alla skadade var mä. 0% av alla aställda var kvior. Är det maliga eller kviliga aställda som löper störst

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING Lika arbete 2013-2014 Persoalehete 2014-12-08 Dr. P 2014/289 1 Iledig Diskrimierigslage (DL) föreskriver att löekartläggig ska geomföras vart tredje år i syfte att upptäcka,

Läs mer

Hårt arbete för högre mjölkpris

Hårt arbete för högre mjölkpris Hårt arbete för högre mjölkpris ugada Tio kilometer på cykel ia mjölke ka levereras till kooperativet där mjölke kotrolleras och kyls. Så ser vardage ut för måga av Ugadas mjölkböder. 52 Husdjur 1/2014

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

Funktionsteori Datorlaboration 1

Funktionsteori Datorlaboration 1 Fuktiosteori Datorlaboratio 1 Fuktiosteori vt1 2013 Rekursiosekvatioer och komplex aalys Syftet med datorövige Öviges ädamål är att ge ett smakprov på hur ett datoralgebrasystem ka avädas för att att lösa

Läs mer

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3 Kuskapsbaserade system, tetame 2000-03-0 Istitutioe för tekik Tetame i Kuskapsbaserade system, 5p, Data 3 Datum: 2000-03-0 Tid: 8.00-3.00 Lärare: Potus Bergste, 3365 Hjälpmedel: Miiräkare Uppgiftera ska

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp Övigstetame i MA08 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp Hjälpmedel: Räkedosa och medföljade formelsamlig! Täk på att dia lösigar ska utformas så att det blir lätt för läsare att följa dia takegågar.

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers Leica Lio Noggraa, självavvägade pukt- och lijelasers Etablera, starta, klart! Med Leica Lio är alltig lodat och perfekt apassat Leica Lios projekterar lijer eller pukter med millimeterprecisio och låter

Läs mer

Nyårsfesten! SUCCÉ FÖR NATURFÖRSKOLAN! HUR SKA BESPARINGARNA GÖRAS? ÅRETS FÖRETAGARE I SADELN INFORMATION INFÖR EU-VALET

Nyårsfesten! SUCCÉ FÖR NATURFÖRSKOLAN! HUR SKA BESPARINGARNA GÖRAS? ÅRETS FÖRETAGARE I SADELN INFORMATION INFÖR EU-VALET Nykvars kommutidig Nr 1-09 Nyårsfeste! SUCCÉ FÖR NATURFÖRSKOLAN! HUR SKA BESPARINGARNA GÖRAS? ÅRETS FÖRETAGARE I SADELN INFORMATION INFÖR EU-VALET TUTAN APRIL 2009 DET HÄNDER I NYKVARN På grud av platsbrist

Läs mer

Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs

Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs Platerig e hadledig frå BillerudKorsäs 26 aug 2013 1. Vi följer lagstiftig och miljöcertifierigskrav. Att miljöapassa skogsbruket är vårt övergripade miljömål. Vi tar häsy till verksamhetes miljöaspekter

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker Risk (möjlighet att e egativ RiskID Beskrivig av risk 4.1 R1 Öskemåle kommer osorterat och geererar måga aalyser - ökad arbetsisats och kostader Ma hittar ite 4.1 R2 produktera i lista 4.2 R3 Svårigheter

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Plattformshissar från Cibes Lift för alla byggnader

Plattformshissar från Cibes Lift för alla byggnader Plattformshissar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - RELIABILITY - EXPERIENCE Iehåll Om Cibes Lift 3 Kudperspektiv 4 Service och uderhåll 5 Miljöfokus 6 De lilla

Läs mer

48mars 2012. Amanda Söderlindh. Pris 25 kr

48mars 2012. Amanda Söderlindh. Pris 25 kr 48mars 2012 Pris 25 kr Amada Söderlidh Jag har tidigare i»på Ljuge«berättat om de Söderlidhska gårde i Skaör. Gårde var i de Söderlidhska släktes ägo frå 1823 fram till brade 1921. De sista av de Söderlidhska

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Utvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker

Utvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker (5) PM till Nämde för KPI [205-05-8] PCA/MFO Kristia tradber Aders Norber Utvärderi av tidiarelad start av prismätiar i ya radio- och TV-butier För iformatio Prisehete har atait e stevis asats av implemeteri

Läs mer

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator Desig möster Desig möster Commad Active object Template method Strategy Facade Mediator Commad Ett av de eklaste desig möstre Me också mycket avädbart Ett grässitt med e metod Comm ad do()

Läs mer

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson Möjligheteras Sölvesborg Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och späade Helée Björklud och Peter Jeppsso Socialdemokrateras program för Sölvesborgs kommu 2010-2014 2 VI ACCEPTERAR INTE

Läs mer

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl

Läs mer

4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER

4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER Eligt Naturvårdsverkets uppskattig utsätts ugefär 30 % av befolkige i Sveriges större städer för bullerivåer som överskrider riktvärdet utomhus vid bostäder, 55 db(a). I Stockholm är de adele betydligt

Läs mer

Bolagsstämma. LGP Telecom Holding AB, Box 1178, 171 23 Solna Telefon: 08-50 74 80 00 Hemsida: www.lgptele.com

Bolagsstämma. LGP Telecom Holding AB, Box 1178, 171 23 Solna Telefon: 08-50 74 80 00 Hemsida: www.lgptele.com Årsredovisig 2000 Bolagsstämma Ordiarie bolagsstämma äger rum tisdage de 24 april 2001 kl 17.00 i Wallebergssale, Igejörsveteskapsakademie, Grev Turegata16, Stockholm. Amäla Aktieägare som öskar deltaga

Läs mer

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta:

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta: Östersjöambassadör Östersjö är ett uikt me hotat hav. Efter de här lektioe kommer du att veta: vilke betydelse Östersjö har som ekosystem varför Östersjö är ett hotat hav vad du ka göra för att rädda Östersjö

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 3 mars 8 Te i kurse HF3, 6H3, 6L3 MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK, Te i kurse HF ( Tidigare k 6H3), KÖTEORI OCH MATEMATISK STATISTIK, Skrivtid: 8:5-:5 Hjälpmedel:

Läs mer

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 Uiversitetsövergripade resultatredovisig: Tabellsammaställig, frekveser GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 ANALYS OCH UTVÄRDERING maj 2013 1. Hade du ågo arbetslivserfarehet ia du påbörjade dia studier vid Göteborgs

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Specialbygge för vattenrening

Specialbygge för vattenrening Nummer 8 okt 2010 Specialbygge för vattereig på gåg Mera TV-produktio De dövas redaktio i SVT spelar uder höste i ytterligare ett atal avsitt för barkaale i de studio ma irett i lokal A9. - Lokale och

Läs mer

Välkommen hem till Strängnäs

Välkommen hem till Strängnäs Välkomme hem till Strägäs Välkomme till Brf. Boviera Strägäs Nu kommer Boviera till Strägäs. Vi bygger ett uikt gröt boede med mycket hjärta, gemeskap, glädje och trygghet. Boviera är för dig som är 55+

Läs mer