Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor"

Transkript

1 Föräldrar i vår tid Forskig och utvecklig om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Dokumetatio frå regioal koferes 15 ovember 2012, arragerad av forskigsätverket Bars välbefiade och familjers villkor med FoU i Väst/GR, istitutioer vid Göteborgs uiversitet samt Lässtyrelse Västra Götalads lä.

2 Iledig av Margareta Bäck-Wiklud professor emerita i socialt arbete vid Istitutioe för socialt arbete, Göteborgs uiversitet Föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Att ha ett arbete är fudametet för det goda föräldraskapet. Uta akytig till arbetsmarkade är ma utsatt, vilket också påverkar bare. Täk på att varje gåg i hör ordet barfattigdom, hadlar det om bar som lever med fattiga föräldrar. Margareta Bäck-Wiklud har måga års erfarehet av forskig om familjers villkor där jämförelser gjorts mella läder i Europa. När ma arbetat med sådaa EUprojekt förädras sye på Sverige. Då iser ma att vi bor i ett litet paradis i orr. Skilladera är tydliga på måga område, blad aat är det gäller vilja att skaffa bar. I de postkommuistiska lädera i östra Europa och lädera i Sydeuropa föds väldigt få bar. Det har förstås att göra med föräldraras villkor. Vi har bra möjligheter att kombiera familj och yrkesliv. Vi är också bra på att plaera i bar är vissa saker är uppfyllda. Me tre förhållade är geomgåede för hur bars villkor ser ut och det är kö, klass och eticitet. Bar som växer upp i familjer som ite har fäste på arbetsmarkade är utsatta. Rädda Bares rapport frå 2011 visar att klyfta mella de rikaste och de fattigaste familjera ökar. Barfattigdome är mer ä fem gåger så hög blad bar med utlädsk bakgrud ä med svesk. Blad bar till esamståede föräldrar är barfattigdome mer ä tre gåger så hög ä blad dem som bor med båda sia föräldrar. Geomgåede är barfattigdome högst i storstadsregioera och lägst i välmåede kraskommuer. Det fis också studier som tittat på fattigdom på graskapsivå. Ett graskap defiieras som att det bor mella och persoer där och ivåara defiierar det som ett område. Jämförelser mella åre 1990, 1996 och 2002 visar att adele fattiga graskap ökar sabbt och att barfattigdome blivit mer geografiskt kocetrerad. Det fis också ett starkt sambad mella eticitet och barfattigdom. I utredige Nyaläda kvior och ahörigivadrare på arbetsmarkade (SOU 2012:69) defiieras arbetslivet som avet i de sveska välfärdsmodelle. Idivide ka försörja sig och får makt att styra sitt liv och ur ett itegratiosperspektiv spelar arbete e avgörade roll för yaläda kviors och mäs möjligheter att komma i i det sveska samhället. Detta är arbetslije som är som ett matra som ska lösa alla våra problem och det är också utgågspukte för diskussioe om utsatta familjer. I utredige framgår att varaa kvia och var fjärde ma som kom till Sverige mella 2000 och 2005 aldrig har haft ett arbete. Detta berodde ite på att ma hade måga bar och ett stort omsorgsbehov, vilket iblad hävdas det stämde ite. De hade e positiv iställig till arbete, me ma kude se att kviora ite fått samma stöd och itroduktio som mäe. För att komma till rätta med detta föreslås i utredige att itroduktioe ska bli mer idividapassad. Ma förelår också att möjlighete till föräldraförsäkrig för äldre förskole bar ska begräsas och att om ma ite söker arbete och tar ut vårdadsbidrag får ma iget försörjigsstöd. Detta tål att fudera på, kostaterar Margareta Bäck- Wiklud. Bäck-Wiklud, M. & Johasso, T. (red) Nätverksfamilje. (2012) Gustafsso, Björ och Österberg, Toru (2012). Barfattigdom i storstädera. Socioomes forskigssupplemet r 30, s Johasso, H. & Bäck-Wiklud, M. (red) Att fostra familje e grudbok om styrig, föräldraskap och socialtjäst. (2012) Nielse, A. et al (Ed) Trasitio to parethood i Europe. A comparative life course perspective. Bristol, UK: Policy Press. (2012) Rädda Bare (2012). Barfattigdome i Sverige. Årsrapport

3 Jörge Larsso doktorad vid Sociologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet Pappadeltid e väg till högre tidsmässig välfärd och ökad jämställdhet? Deltidsarbete är starkt kviligt kodat få mä går er i arbetstid för att vara mer med sia bar. Pappadeltid är också e klassfråga. Det är valigast blad högre tjästemä. Me jag tror att det är e väg till högre tidsmässig välfärd och ökad jämställdhet. Tidsmässig välfärd bör bli e del av begreppet välfärd, aser Jörge Larso. Tidsmässig välfärd ka defiieras utifrå dimesioera tidspress, som är de käsla av obehag som följer av att ma har svårt att hia med allt ma behöver göra, och tidsöjdhet, som hadlar om att vara öjd med hur ma dispoerar si tid. Jörge Larsso har udersökt varför e del småbarsföräldrar har stora problem med si tidsmässiga välfärd. Det är e mägd faktorer som i geomsitt bidrar till att försämra de tidsmässiga välfärde, blad aat om ma arbetar heltid och ofta övertid, pedlar, har ett högt kvalificerat jobb, är esamståede, bor i eget hus och är kvia. Av alla dessa faktorer är det arbetstides lägd som slår igeom allra mest. Vi är mycket mer på jobbet u ä tidigare. De sammalagda veckoarbetstide för e småbarsmamma och e småbarspappa ökade frå 58 till 68 timmar mella 1976 och Och det är kvior som har ökat si arbetstid markat, meda pappor edast har miskat si arbetstid margiellt, kostaterar Jörge Larsso. De upplevda tidspresse är avsevärt lägre blad mä som jobbar deltid ä blad deltidsarbetade kvior, förmodlige för att kviora har det stora asvaret för hem och bar. Jag itresserade mig för pappor som arbetar deltid eftersom jag tror att det är e väg till högre tidsmässig välfärd och ökad jämställdhet. Aalyser av statistiskt material om småbarsföräldrar visar att bara 2 procet av pappora utyttjar de lagstadgade rätte att förkorta si arbetstid med upp till e fjärdedel är baret går i förskola arbetar pappadeltid meda 28 procet av kviora arbetar deltid. Det är alltså e extremt stor kösskillad, mycket större ä föräldra ledighete, påpekar Jörge Larsso. Föräldradeltid är således 14 gåger valigare blad kviora. Detta motiveras ofta av att mae har högre lö och familje förlorar för mycket om ha arbetar deltid. Me det håller ite som huvudförklarig. Istället häger det samma med att traditioella kösmöster lever kvar, pappa tar huvudasvaret för försörjige och om ågo behöver gå er i arbetstid så blir det mamma eftersom ho har huvudasvar för bar och hem. E aa viktig förklarig är heltidsorme. Om e ma ite arbetar heltid är ha avvikade. Det är ige som tycker att det är kostigt om e mamma går er i tid, me om e pappa gör det är det lite märkligt. Pappadeltid är också e klassfråga. Blad högre tjästemä är det strax över fem procet som arbetar pappadeltid och blad arbetare uder e procet. Jörge Larsso har äve itervjuat 14 mä som arbetar deltid. Deras motiv är e stressfri vardag, korta förskole dagar och att vara e ärvarade pappa. Hos de här mäe var det valigt att de ifrågasatte traditioella kösmöster, var väletablerade på arbetet och hade iflytade över sitt arbete. De prioriterade tid framför pegar och kosumtio. Jörge Larsso ser ett atal åtgärder som skulle gya pappadeltid: Fler pappamåader Deltidsrätt för alla om fler skulle arbeta deltid, ite bara småbarsföräldrar, skulle det också bli mer accepterat att pappor gör det Ekoomisk ersättig för föräldradeltid Ikluderade av pappadeltid i diskursera om jämställdhet och livspussel. Studier i tidsmässig välfärd med fokus på tidsstrategier och tidspolitik för småbarsfamiljer. Jörge Larsso, doktorsavhadlig (2012) De fis att ladda er frå Ka också beställas i tryckt form frå 3

4 Therese Wissö doktorad vid Istitutioe för socialt arbete, Göteborgs uiversitet Föräldrautbildig, städhjälp eller farmor? Om småbarsföräldrars formella och iformella hjälp i vardagslivet Det är okej att be mor- och farföräldrar om hjälp. Me ite att väda sig till väer och graar. Väer och arbetskamrater är istället de ma pratar med de är viktiga för småbarsföräldraras emotioella stöd. Therese Wissö studie hadlar om småbarsföräldrars vardagsliv och ho kostaterar att föräldraskap hadlar mycket om ormer och att leva upp till krav. Det hadlar också om omsorgsmoral. Vem ska ta had om våra bar? Vem Forsberg, L (2009) Ivolved Parethood. Everyday Lives of Swedish Middle-Class Families. Liköpig: Liköpigs uiversitet. Gleichma, L (2004) Föräldraskap mella styrig och samhällsomvadlig: E studie av sy på föräldrar och relatio mella familj och samhälle uder periode Stockholm: HSL Förlag. Halleröd, B (2008) Flergeeratiosfamilje att hjälpa och bli hjälpt. I: Jämställdhetes pris. Grölud, A & Halleröd, B (red.) (2008) Umeå: Boréa. Plati, L (2012) Föräldraskap och arbetsliv om lojalitetskoflikter i familjelivets vardag. I: Nätverksfamilje. Bäck-Wiklud, M & Johasso, T (red.). Stockholm: Natur och Kultur. Wissö, T (2012) Småbarsfamiljers vardagsliv. Omsorg, moral och socialt kapital. Göteborg: Göteborgs uiversitet, Istitutioe för socialt arbete. ka ma delegera till och hur mycket. Ho har itervjuat 24 föräldrar eskilt, i par och i fokusgrupper frå tre olika stadsdelar i Göteborg. Alla hade mist ett bar i ålder 1 3 år. Dessutom itervjuades sex föräldrar som deltagit i e stödverksamhet för småbarsföräldrar. Gaska måga har hjälp av sia ega föräldrar. Det fis e uppfattig blad föräldrara att mor- och farföräldrar passar sia barbar för att de vill och att det är roligt. Därför är det aturligt att be om hjälp frå dem, vilket ger e bild av e tydlig omsorgsmoral. Geografiska avståd och att mor- och farföräldrar också arbetar har förstås betydelse, liksom ekoomiska faktorer. De småbarsföräldrar som är mest ekoomiskt utsatta har ite samma hjälp frå sia föräldrar. Att be om praktisk hjälp frå väer, graar och bekata är svårare. Hjälp mella väer hadlar mer om tjäster och getjäster och ma värjer sig mot att stå i skuld till väer. Däremot fyller de e viktig fuktio för det emotioella stödet och iformatioe. Arbetskamrater är sälla ära väer, me med dem ka ma dela de där kaotiska morgoe. De är viktiga och det blir extra tydligt i itervjuera med de föräldrar som ite har arbete. De har väldigt få persoer att prata med, påpekar Therese Wissö. Professioella aktörer spelar stor roll för dem som sakar iformella resurser. Me meda föräldrara vill ha praktisk hjälp och avlastig, erbjuds de stöd som hadlar om samspel mella föräldrar och bar, föräldrautbildig och samtalsbehadlig. Vissa satsigar, som öppe förskola och föräldragrupper, uppskattas av måga och ka bidra till emotioellt stöd, me det är sälla det blir ågo avlastig eller praktisk hjälp i vardage. Om ite familj, väer eller professioella ka hjälpa till med praktisk hjälp, fis ju u e markad där ma ka köpa omsorgstjäster. Rut-avdraget för hushållsära tjäster ifördes för att uderlätta vardagslivet för småbarsföräldrar. Det fis fortfarade ett visst motståd, me det är lättare att köpa städtjäster ä barpassig. Apassige av omsorgstjästera på ett sätt som gör att de tilltalar småbarsföräldrar kommer att öka skilladera ytterligare, eftersom de ekoomiska resursera är ojämt fördelade, mear Therese Wissö. Det ekoomiska kapitalet som föräldrara har påverkar också det sociala kapitalet. Fattigdom är ågot som i högsta grad påverkar. Här fis e utmaig: Ka och vill vi möta de behov som föräldrara upplever att de har i si vardag? Ska vi kaske utmaa de ormer vi har av familj, föräldraskap, omsorg och hur stöd ska utformas? 4

5 Göra Lassbo professor emeritus vid utbildigsveteskapliga fakultete vid Göteborgs uiversitet och professor i utbildigsveteskap vid Högskola Väst Du ska ta ledige och makte om föräldrars möte med skola Föräldraras egagemag i skola är de eskilt viktigaste faktor för om ett bar ska lyckas i skola. Därför måste skola jobba för att å de föräldrar som ma ite har kotakt med. Det är viktigt för att förstå hur stor effekt det ka få om ma lyckas få e bra kotakt mella föräldrar och skola. De sveska skola har visat gaska dåliga eller måttliga resultat de seaste åre. Ma har misslyckats med att förmedla kuskap och att utjäma skillader mella grupper, kostaterar Göra Lassbo. Det valigaste svaret på fråga om vad som krävs för att komma till rätta med detta är mer pegar, midre bargrupper, högre lö till pedagogera, me det fis aat också. Ett sätt är satt ta had om de outyttjade gruppe föräldrar. De är förstås viktiga för att de hjälper bare med läxora och ser till att de kommer iväg till skola. Me också de direkta kotaktera telefosamtal, kvartssamtal, föräldramöte har stor betydelse för bares framgåg i skola, säger Göra Lassbo. Familjeudersökigar som ha var med och gjorde uder flera deceier visar att blad småbarsföräldrar var det ige större skillad i föräldraras egagemag. Me är bare kom upp i skolålder uppstod skillader mella de sedvaliga gruppera. Varför blev det så? Med utgågspukt i de fraske sociologe Pierre Bourdieus teori om olika habitus och symboliska kapital ka det förklaras med att det kulturella och sociala kapitalet domieras av de högutbildade medelklasse eftersom det är de som har makte. I mötet mella föräldrar och skola maifesteras detta i väldigt hög grad. Forskigsresultat visar att föräldrar med rätt kapital delar det med skola. Skolas diskurs är uppsatt efter det här kapitalet. Högutbildade, helt sveska kvior är viara. De vågar diskutera, kritisera, lösa problem. Baret är ett gemesamt projekt för skola och hem. För lågutbildade är det svårare att föra fram kritik, framför allt för att de har e väldig respekt för skola och iblad ega dåliga erfareheter. De käer ite att de har ågot att tillföra. När det kommer till mioritetsgrupper är det e såda asymmetri i maktbalase att skolas auktoritet bestämmer helt och hållet. Det är skola ite alltid medvete om, det har jag ega studier på. Vi gör vad vi ka me ka ite tillföra så mycket, för de har e så kostig kultur säger de i förskola eller skola. Och så pratar jag med föräldrara och de vädjar om hjälp för att deras bar ska apassas till det sveska samhället och ska lära sig språket. Studie efter studie visar också att det fortfarade fis e malig exter habitus, ha ser till att det kommer i pegar, och e kvilig iter habitus, som hadlar om att ho tar had om det itera familjelivet. De största skillade i relatio till skola är på ea sida viare, e högutbildad svesk kvia, och på de adra e lågutbildad ma. Göra Lassbo betoar att detta förstås ite är ödesbestämt. Det fis måga exempel på hur ma lyckats bryta igeom och bygga upp kotaktera. Jag ka täka mig att detta är de största geomförbara förädrige som ka ske i skola idag. Att se till att de grupper som ite utyttjar si potetial får e chas att göra det. Solklart det är bara kavla upp ärmara och gå ut och göra det. You do t wat to be aother brick i the wall, do you? Bourdieu, P. & Passero, J-C, 1990, Reproductio i educatio, society ad culture. Lodo: Sage Publicatios Lareau, A, 2003, Uequal childhoods. Class, race ad family life. Berkley, CA: Uiversity of Califoria Press Areberg, P. & Rav, B. (eds.), 2006, Mellom foreldre og skole. Er et demokratisk felleskap mulig. Oslo: Ad Notam Gyldedal/Uge Pedagoger Willis, P., 1977, Learig to labour. How workig-class kids get workig-class jobs. Farborough: Saxo House 5

6 Mali Broberg lektor vid Psykologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet Oftare deltidsarbete, ige fritid och lite kotakt med väer, me desto mer kotakter med mydigheter och istitutioer av olika slag. Det är verklighete för måga familjer med bar med fuktioshider. Spidel i ätet att vara förälder till ett bar med fuktiosedsättig Blivade föräldrar har e mägd olika ideal och förhoppigar om föräldraskapet. De ka också ha farhågor, me få föreställer sig hur det är att få ett bar med fuktiosedsättig. Det fis e stark föreställig att fuktiosedsättig och sjukdom är e stor sorg. Me det är sälla de sorge som blir det svåraste, uta hur livet påverkas, att familjera behöver kämpa så för att få det stöd de har rätt till, säger Mali Broberg. Ka ma vara e familj som adra är ma har ett bar med fuktioshider? Reda i relatioe mella baret och föräldrara, på mikroivå eligt Brofebreers utveckligsteori, ka det bli e od cirkel är baret kaske har ot, käer obehag på grud av sitt fuktioshider eller ger väldigt svaga sigaler till förälder. Då ka förälder käa sig otillräcklig, till exempel är ma ite år fram till baret eller är baret ite ka tröstas. Bar som ite får sia behov tillgodosedda har e tedes att trappa upp sia sigaler och förälder käer sig äu mer misslyckad. Föräldrar som har bar som ger svaga sigaler och ite är så aktiva i samspelet blir ofta midre kommuikativa och mer styrade i relatioe till baret. Att reagera lyhört på bars sigaler är som att sätta i guldmyt i bares psykologiska kapital, mear Mali Broberg. Nästa ivå, meso hos Brofebreer, hadlar blad aat om vikte av att vara delaktig i arbetslivet och på fritide. Studier visar att mammor till bar med fuktioshider arbetar mycket midre utaför hemmet ä adra föräldrar. Skäle de ager är att de ite får baromsorg som passar barets behov, me också att de ite orkar. De ska också hia sköta alla de kotakter som baret behöver med sjukvård, skola etc. Fritidsaktiviteter och väer hier de ite heller med. På exoivå fis familjes alla professioella kotakter med skola, specialistvård, försäkrigskassa, habiliterig, socialtjäst, korttidshem med mera, med mera. Det är ett komplext system omka vara svårt att orietera sig i. Att det är komplicerat visar resultate frå RiFS-projektets* udersökigar. E dryg tredjedel av föräldrara svarar ej på fråga om det är tydligt för dem vem som har asvar för olika delar av stödet. På fråga om de vet vem som har asvar för att samarbetet mella olika istaser fugerar svarade 70 procet ej. De yttersta ivå, makroivå, hadlar om samhällets ormer, värderigar och lagar. Tyvärr får lagara ite alltid geomslag i det dagliga livet. Trots att familje får ett positivt beslut så häder igetig. Det har också blivit allt mer valigt med avslag. Då ka ma ju överklaga, me ofta drar det ut på tide och det ma asökt om kaske ite är aktuellt lägre. Det har också visat sig att det är de föräldrar som orkar överklaga och driva frågor som också får mest hjälp, det är både föräldrar och professioella överes om. Och ma ka ju fudera på om det är så det ska fugera i vårt välfärdssamhälle, säger Mali Broberg. I RiFS-projektet har ma också fokuserat på samverka. Ma har blad aat arbetat ära olika verksamheter, kartlagt föräldrastödet och professioella har träffats i work-shops. Det var till exempel e habiliterigslogoped som efter 20 år i yrket för första gåge träffade e LSS-hadläggare. Det är oerhört viktigt och positivt att olika yrkesgrupper får möjlighet att träffas, kostaterar Mali Broberg. * Projektet Riktat föräldrastöd, RiFS, udersöker stödet till föräldrar med bar som har fuktiosedsättig i Göteborgs, Kugälvs och Tjörs kommu. Mer iformatio om RiFS fis på Boström, Petra (2012) Experieces of Parethood ad the Child with a Itellectual Disability. Doktorsavhadlig, Psykologiska Istitutioe, Göteborgs uiversitet Broberg, M (2011) Expectatios ad reactios to disability ad ormality experieced by parets of childre with itellectual disability. Child; care, health ad developmet. Delrapport frå RiFS-projektet på Folkhälsoistitutets hemsida: Föräldrakraft maj 2012 r 3, sidora Riksrevisioe (2011) Samordig av stöd till bar och uga med fuktiosedsättig Ett (o)lösligt problem? RiR 2011:17 Larse, T., Malmberg Nord, M., Nordehielm, S. (2011) Valiga föräldrar uder ovaliga omstädigheter. I Bar av vår tid. FoU I Väst/GR. Sidora

7 Kristi Eliasso utveckligsledare vid Kuskapscetrum för jämlik vård, Västra Götaladsregioe Varför se pappa är vi vårdar mamma? Om pappors delaktighet vid förlossig Att pappa är med vid förlossige är e självklarhet idag. Me vilke roll har ha och hur bemöts ha där och på BB? Frågora blev starte på ett utveckligsarbete som gjort pappor mer delaktiga de allra första tide av föräldraskapet. Persoale vid förlossige och BB på Norra Älvsborgs Lässjukhus, NÄL, tyckte sig ha märkt e förädrig blad pare som kom till sjukhuset. Det fas e vilja hos måga pappor att vara mer delaktiga reda frå första börja av barets liv. Och de var förvåade över att sjukvårde ite såg det, säger Kristi Eliasso. E arbetsgrupp bildades och tillsammas med sia chefer formulerade de ett atal frågor: Hur ka delaktighet skapas för mae? Vem är vi till för? Vilka behov och förvätigar ska vi möta? De läste forskigsartiklar och studier, diskuterade med sia kolleger, blad aat om hur de täker om pappor och delaktighet. Dessutom itervjuades pappor om sia erfareheter. När arbetsgruppe började aalysera materialet, utkristalliserades sart e koflikt mella föräldraras och persoales sysätt. På förlossige såg sig mae som e del av födade par, meda persoale tyckte att ha skulle vara e coach till mamma, berättar Kristi Eliasso. Äve på BB fas det e tydlig skillad. Föräldrara såg sig som e ehet, meda persoale tyckte att pappa till och med kude stå i väge för deras omsorg om kvia och baret. Här fas alltså ett tydligt problem, kostaterar Kristi Eliasso. På utveckligsdagar vred och väde ma på slutsatsera. Efter ett tag togs beslut om att mer aktivt ä tidigare börja ikludera pappa, med både tilltal och kroppsspråk. På BB skulle ma också aktivt bjuda i pappa i omvårdade av baret. Och tidigare hade mae fått varke mat eller dryck. Me u erbjuds frukost och dryck, vilket ger sigale att du är viktig! Dessutom har BB byggts om och fått fler ekelrum, eller familjerum, så u är det mycket lättare för pappora att sova över, vilket uppskattas mycket. För att följa upp arbetet har ya itervjuer gjorts med persoal och pappor. I itervjuera är pappora väldigt positiva. De berättar att de blivit ikluderade på ett positivt sätt. Persoale har e stor medvetehet om att det är viktigt att ikludera pappora, me vi ser också att de outtalade förvätigara på hur pappora ska bete sig är starka. Det fis e ram de ska hålla sig iom de ska vara itresserade och stötta kvia och i viss må persoale. Me det verkar vara väldigt lätt att gå utaför rame. Det är till exempel ite okej att ligga och sova på dage eller att ställa krav och ha idéer om smärtlidrig och aat. Det är ite okej att komma oförberedd, me ite heller att vara allt för påläst. För persoale är det fortfarade e lärotid. Kristi Eliasso kostaterar att det fis flera skäl till att projektet fugerade så bra: Det fas ett tydligt problem i koflikte mella sysätte. Det är också ett arbete som lyckats vara kvalitativt i e tid är allt ska mätas och kvatifieras. Och arbetet pågick hela tide i verksamhete, me med kopplig till forskige, och kude kombiera teori och praktik på ett bra sätt. Premberg, Åsa (2011). Förstagågsfäders upplevelser av föräldrautbildig, förlossig och första året som far. Avhadlig vid Istitutioe för vårdveteskap och hälsa, Sahlgreska akademi, Göteborgs uiversitet Åberg, Daiel & Ögre, Johaa (2012). När två blev tre: Förstagågsföräldrars fuderigar, farhågor och fatasier. Natur & Kultur Murray Brodi, Kristia (2011). Varför gråter pappa? Olika förlag Dahli, Sara & Lauri, Johaa (2012). Det löser sig jämt: Om förädraledighet och jämställdhet i vardage. FOFF Forum för femiistiska föräldrar 7

8 Ulla Björberg professor emerita, Sociologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet Asylföräldrars dilemma Om samspelet mella asylsökade bar och föräldrar Livet präglas av ovisshet och väta, me också av e käsla av lättad för att ha udkommit det ma flydde frå. Så beskriver asylsökade bar och föräldrar si vardag. E vardag som också formas av ot om pegar och esamhet. När familjer söker asyl i Sverige startar de formella asylprocesse eligt svesk lag me för familje är det fortsättige på e process som ka ha pågått läge. De har förberett e flytt, låat pegar och i e del fall har allt skett i största hemlighet. Det iebär att är de kommer till Sverige är de skuldsatta och ka ite ha kotakt med släkt och väer för att ite utsätta dem för risker, berättar Ulla Björberg. Ho har, som e del av projektet Asylsökade bars välvärd, hälsa och välbefiade, gjort itervjuer med bar och föräldrar i 18 familjer som sökt asyl i Sverige. De hade kommit hit av olika skäl, me alla hade stora svårigheter bakom sig. I e tredjedel av familjera var mamma esamståede med bare. Alla familjera hade varit Sverige låg tid Mella det förfluta och framtide. Asylsökade bars välfärd, hälsa och välbefiade är resultatet av ett mågveteskapligt projekt som pågick I rapporte förmedlas olika perspektiv på familjers villkor uder asylprocesse. Projektet leddes frå Göteborgs uiversitet, med Ulla Björberg som projektledare, och fiasierades av Europeiska Flyktigfode och Cetrum för Europaforskig vid Göteborgs uiversitet. och ågra hade fått avslag och överklagat beslute. I itervjuera kommer det fram flera omstädigheter som försvårar livet för de asylsökade familjera, till exempel boedet och ikomstivå. Som asylsökade ka du ha ABO, alltså ett boede som avisats av migratiosverket, eller EBO, som är eget boede, ofta hos e släktig eller bekat. I båda falle iebär det att bo trågt och med mäiskor ma kappt käer. Det är klart att det blir späigar och att det sliter, säger Ulla Björberg. Stödet som migratiosverket betalar ut har ite höjts seda 1994 och ligger uder orme för försörjigsstöd. Det gör att föräldrara måste asöka om pegar för till exempel kläder, skor eller glasögo till bare och som ite alltid beviljas. Bare ka ite heller delta i fritidsaktiviteter som kostar pegar, kostaterar Ulla Björberg. För föräldrara iebär det käslor av skam och skuld. Skam över att de är fattiga och skuld för att deras bar måste avstå frå sådat som adra bar i deras förskola eller skola har. Samtidigt säger alla itervjuade föräldrar att de flydde för bares skull. Det är deras framtid som ska bli bättre och för esamståede mammor med låg eller ige utbildig är bare hees försäkrig iför ålderdome. Me det ka ho aldrig visa iför sia bar. Ho vill vara e god förälder och skydda sia bar, och se framåt. Me det ka vara svårt är framtide är så oviss och är ma sakar kotroll över viktiga livsvillkor. Både föräldrar och bar berättar om ett miimalt socialt ätverk. Bare har klasskamrater me träffar dem ite utaför skoltid. Föräldrara träffar adra vuxa är de går på SFI, sveska för ivadrare, me för övrigt har de få kotakter. Måga udviker ladsmä och deras orgaisatioer det vet ite vilka de är och vill ite riskera att bli käda. Det ka också vara ett slags strategi i att ite bli bekat med så måga. Då är det lättare att hålla sig uda om ma får avslag på asylasöka, säger Ulla Björberg. Måga talar också om stresse över att ite veta hur ma ligger till i asylprocesse, om alla uppgifter har kommit med i utredige och osäkerhete i är ett beslut ka komma. Me de talar också om det positiva, att ågeste och oro de hade med sig har lättat eftersom de är tryggare. Med si ege motstådskraft skapar de ljuspukter i tillvaro och de viktigaste strategi är att hålla ihop familje, avslutar Ulla Björberg. Foto: Märit Malmberg Nord/GR Adersso, Has E., Hery Ascher, Ulla Björberg och Marita Eastmod (red), (2010), Mella det förfluta och framtide. Asylsökade bars välfärd, hälsa och välbefiade, Göteborgs uiversitet: Cetrum för Europaforskig Adersso, Has E., Hery Ascher, Ulla Björberg, Marita Eastmod och Lotta Mellader (red), (2005), The Asylum-seekig Child i Europe, Göteborgs uiversitet: Cetrum för Europaforskig Agel, Birgitta & Hjer, A (2004), Att möta flyktigar, Lud: Studetlitteratur Brekke, Ja-Paul (2004) While We Are Waitig. Usertaiity ad ampowermet amog Asylum-Seekers i Swede, Oslo, Istitutt for Samfusforskig. Report 2004:10 Christese, Else och Vitus Aderse, Kathrie, (2006) Livsvillkår for bör med familie på dask asylcetre, Köpeham: Socialforskigsistituttet 2006:25 Ludberg, Aa (2009), Bars rätt att komma till tals i asylprocesse om likheter och diskrepaser mella policy och praktik, Fryklud, B & Ludberg, A (red) Asylsökade i Sverige ett rättssäkert och värdigt mottagade för bar och vuxa? Curret Themes i IMER research, Malmö Högskola. Nilsso, Eva (2007), Bar i rättes gräslad, Om barperspektiv vid prövig om uppehållstillståd, Uppsala: Iustus förlag Rosegre, Aette (2009), Via eller försvia om flykt, asyl och hjälpare, Stockholm: Carlssos 8

9 Stia Järvholm psykolog vid Reproduktiosmedici, SU, och doktorad vid Psykologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet Ifertilitet utredig och behadlig geom assisterad befruktig. Julius Hreisso, Lars Hamberger, Thorir Hardarso. Studetlitteratur 2005 Lägta bar. E atologi om barlöshet. Kristia Thuli & Jey Östergre, Boiers Practioer Review: Outcomes for parets ad childre followig o-traditioal coceptio: what do cliicias eed to kow? Golombock S, MacCallum F. Joural of Child Psychology ad Psychiatry 44:3 (2003), pp SOU 2007:3 Föräldraskap vid assisterad befruktig Att ta hjälp av sjukvårde för att skaffa bar ka i vissa avseede ha betydelse för föräldraskapet. Me det är betydligt mer likt ä olikt ett valigt föräldraskap, mear Stia Järvholm. Vad iebär det att skaffa bar med hjälp av sjukvårde? Mella 10 och 15 procet av alla par i Sverige drabbas av ofrivillig barlöshet. Me det är om ma täker strikt heteroormativt, de siffra syftar på att det är par som lever i heterosexuella förhållade och har oskyddat samlag uder mist ett års tid uta att det leder till graviditet. I själva verket är det lågt fler som ågo period i livet har upplevt att de ite blir föräldrar som de öskar, påpekar Stia Järvholm. Omkrig 30 procet av all barlöshet ases bero på faktorer hos mae och lika stor adel på faktorer hos kvia. Ugefär 30 procet är e kombiatio av båda och 10 procet är oförklarad. Idag erbjuder sjukvårde flera olika behadligar, exempelvis IVF/ICSI, doatio och preimplatatorisk geetisk diagostik (PGD). Av alla bar som föds uder ett år är cirka 3 procet ett resultat av IVF/ICSI, det som i vardagslag kallas för provrörsbefruktig. Hittills har det fötts mer ä bar i Sverige och i världe omkrig fyra miljoer bar efter IVF. PGD iebär att par med käda allvarliga geetiska sjukdomar efter IVF ka göra diagostik på embryot och återföra edast det embryo som ite riskerar att isjuka i de geetiska sjukdome, förklarar Stia Järvholm. Ho har i e studie itervjuat par som gått i behadlig med PGD. E kvia kostaterar att hees ega behov har ett pris och att ågostas är det lätt att få dåligt samvete för att ma får e så dyr behadlig, är mer resurser behövs i cacervårde eller till hjärtsjuka. Mycket av det vi gör i sjukvårde idag hadlar ite om liv och död, uta om att ge hjälp till ett bra liv. Me att käa att ma behöver resoera så om si ege situatio möter jag ite hos ågo aa grupp ä de ofrivilligt barlösa, säger Stia Järvholm. Me vad häder ia ma blir förälder? För de flesta är periode frå beslutet att vilja bli förälder till att ma är det gaska kort. Me de ofrivilligt barlösa fastar i mellarummet mella tvåsamhet och ett liv med bar. Jag brukar säga att avstådet mella fatastiskt och förfärligt är kort. Ofta får de höra att det ordar sig, stressa ite, täk ite på det. Själva käer de att de sitter fast i ett slags sorglig ovisshet. E sorg som de ite har möjlighet att bearbeta, eftersom de hela tide hoppas. De valiga stödsysteme ka upplevas som e belastig. Kafferumspratet om bar och vardagsstress, som är ett stöd för måga föräldrar, är ofta e mardröm för ofrivilligt barlösa. I vissa avseede har det betydelse att bli förälder med hjälp av sjukvårde. Det är valigare att bli förälder till tvilligar vid assisterad befruktig. För 20 år seda var 35 procet av födslara tvilligar. Nu är det cirka 5 procet, mot 1,4 procet vid valiga graviditeter. Det fis också e lite me ökad risk för missbildigar som ite verkar hadla om tekike i sig uta de bakomliggade orsaker som fis till ofrivillig barlöshet. Psykologiska aspekter ka exempelvis vara att ite berätta för baret att det har kommit till med hjälp av doatiosbehadlig och på så sätt riskera att bygga i e familjehemlighet som ka bli problematisk. Det fis också studier som visar på fördelar, exempelvis att föräldrar som fått bar efter assisterad befruktig upplever sig som midre stressade ä adra småbarsföräldrar. Me här fis det e mägd faktorer som ka spela i, till exempel socioekoomisk situatio. Me i det stora hela är det mer likt ä olikt att bli förälder med hjälp av sjukvårde, avslutar Stia Järvholm. 9

10 Ulla Kristiasso socioom, forskigsassistet vid FoU Sjuhärad Välfärd Vuxa i våldsrelatioer och deras sy på sia bar Hos vuxa som levt i våldsrelatioer fis e rädsla för att vara misslyckad och att ha förstört sitt bar för alltid. Me det går att förmedla hopp geom sätta ord på det som har hät och på så sätt öppa för förädrig. Det visar itervjuer med föräldrar iom Utväg Södra Älvsborg. Itervjuera hadlar om föräldraras upplevelse av sig själva och sia bar utifrå si föräldraroll och har gjorts av Ulla Kristiasso. De igår i ett treårigt forskigsprojekt som heter De som slår, de som blir slage och baret som bevittar. Våld i relatioer hadlar ite bara om fysiskt våld, uta också om psykiskt våld, isolerig, kräkigar av olika slag. Blad de föräldrar jag har itervjuat, och i fokusgruppera, har det förekommit våld mella föräldrara, me också mot bare och mella sysko, berättar Ulla Kristiasso. Ho har arbetat i måga år med bar, uga och deras föräldrar är det gäller våld i ära relatioer. Jag tycker att vi ofta glömmer bort att ge föräldrara verktyg att se bare i de här situatioera, är de själva kaske är fulla av förtvivla, skam och skuld, säger Ulla Kristiasso. Forskigsprojektet om föräldraskap och våld står på tre be: akytigsteori, helhetstäkade och gruppverksamhet. I e delstudie har Ulla Kristiasso itervjuat io föräldrar (fem mammor och fyra pappor, varav tre par) idividuellt och träffat dem i fokusgrupper, e för pappor och e för mammor. Föräldrara har sammalagt 19 bar i åldrara fyra till 30 år. Närmare hälfte av bare hade haft kotakt med skolpsykolog, läkare, BUP eller kurator. Resultatet av ka delas i i tre tema: Bilde av mitt/mia bar Bilde av mig som förälder Bilde av mig själv som bar Föräldraras bilder av sia bar gav uttryck för käsla av vamakt och av att ite kua möta och hatera vardagssituatioer. Baret käs övermäktigt och det är ågot som är väldigt svårt att prata om. Det fis också föräldrar som beskriver att baret har det fifit, fast att de i stude ia har berättat om svåra hädelser och situatioer. Det är lättare att beskriva yttre omstädigheter, som att bare är förkylda, och ite prata om hur det ma gjort påverkat bare. Maktlöshet, asvar och skuld getemot bare är käslor som beskrivs är de talar om sig själva som föräldrar. Alla har e öska om att vara e god förälder. De ega bardome har ofta präglats av att ite ha blivit sedd, av att ha varit esam och illa behadlad. Slutsatser av studie är att det fis e rädsla hos föräldrara. De är rädda för att vara misslyckade som föräldrar, att bli övergive av si parter, av väer och sysko om ma berättar om vad som häder hemma. Och de är förstås rädda för att förlora sia bar och att ha förstört för dem för all framtid. Me säger ma att jag tror ite att det är för set, ser ma hur axlara sjuker er på dem, säger Ulla Kristiasso. För att bryta möstret är det viktigt att sätta ord på det som har hät och våga beäma si ege svaghet och ege brist. Och det ger möjlighet till förädrig. Vi måste också förmedla hopp att det ite är för set, avslutar Ulla Kristiasso. Isdal, P. (2001) Meige med våld. Stockholm: Gothia Förlag. Maria Eriksso (red.) (2007) Bar som upplever våld ordisk forskig och praktik. Gothia Förlag. Gro Dahle och Svei Nyhus (2009). Sia Ma. Cappele förlag. (Norsk, fis äve på sveska mycket bra!) Carolia Överlie (2012). Våld i hemmet bars strategier. Gleerups. Läktips Natioellt Cetrum för Kviofrid (NCK). Rikskriscetrum riksorgaisatio för professioellt behadligsarbete mot våld i ära relatioer. 10

11 Kristia Alstam doktorad vid Istitutioe för socialt arbete, Göteborgs uiversitet Föräldraforumsfeomeet och hur föreställigar om föräldraskap gestaltas på ätet Hur pratar ma med varadra på föräldraforume på iteret? Fis det starkare och svagare skribeter och hur beter de sig mot varadra? Kristia Alstam har studerat samtalsmöstret på de två största sveska föräldraforume och sett att här fis goda exempel på stöd och empati, me också risk för att ma blir pratad om mot si vilja. Ett forum är e plats på e webbsida på iteret som är iteraktiv. Ma ka posta meddelade och frågor och kaske få svar av adra. Det fis olika tema, till exempel kolik, flaskmatig, toårigar, me samtale ka hadla om väldigt mycket. De flesta skriver uder ett ick, ett påhittat am som ger e viss aoymitet, me ite helt. För om jag skriver på ett forum, till exempel uder icket Göteborgsmorsa, och är på forumet ofta och uder låg tid, kommer måga till slut att idetifiera mig som Göteborgsmorsa med två bar, som gillar att gå på gym, bor i Majora och jobbar på uiversitetet. Och e del kommer att aväda det emot mig vid diskussioer. Namet blir e pseudoymitet, förklarar Kristia Alstam. På ett forum skaffar ma sig väer och fieder. Det går att registrera sig som vä till adra skribeter och ma ka också igorera skribeter som ma ite vill ha med i ett samtal, tråd, som ma själv startar. Tidigare forskig om forum på iteret visar att mäiskor tycker att de har fått kokret stöd och hjälp, äve om det ite är experter ma har kotakt med. Ma tycker det är sköt att prata med ågo och ka få tips om vart ma ka väda sig. Det fis e relativt stark social kotroll i forume och bemötadet påverkas av utbildig, ras och klass. Digital darwiism är ett feome som ka beskrivas som att de som orkar gräla lägst vier. De som är mest påläst eller skickligast retoriker avgår med seger och plattar gära till e och aa skribet lägs väge. Kristia Alstam har tittat på hur det problematiska föräldraskapet diskuteras och var gräsera går. Som exempel beskrev ho e tråd i ett sveskt kommersiellt forum, med omkrig uika besökare varje vecka, där starka skribeter talar med varadra över huvudet på och om adra medlemmar. Det illustrerar hur det ka vara att bli pratad om mot si vilja. E mamma, Vera, startar e tråd om si tvåårig som har svårt att klara förskola. I börja är ilägge stödjade och välvilliga, me efter ågra ilägg kommer e mycket aktiv skribet, Kula, som har ivädigar mot Veras sätt att resoera. Vera tar illa vid sig och ber Kula att sluta och väljer att igorera hee. Adra aktiva skribeter, allierade med Kula, lägger sig i. Eftersom Kula ite lägre ka skriva i Veras tråd, startar ho e y tråd och där fortsätter diskussioe om Vera och hees tvåårig. Vera svarar och ber att de ska sluta prata om hee. Me koversatio fortsätter över huvudet på Vera. Så om ma skriver om sig själv och e skör situatio, bör ma og fudera över riske för att det ega livet berättas av ågo aa ma förlorar si defiitiosmakt. Daeback, K. och Plati, L. (2010) Föräldraskap och iteret. Nya mötesplatser och iformatiosvägar krig det semodera föräldraskapet. Socialveteskaplig tidskrift: 2 Sarkadi, A. (2003) Verklig gemeskap i e virtuell värld? States Folkhälsoistitut Rapport r 2003: 30 Sveigsso, M. (2001). Creatig a sese of commuity: Experieces from a Swedish web chat. Avhadlig. Liköpig Studies i Art ad Sciece,

12 Kari Thorslud doktorad vid Psykologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet E särskild webbplats är de form av stöd som de flesta föräldrar ka täka sig att aväda. Och ju mer iteretvaa ma har, desto större är itresset för föräldrastöd. Det visar e studie av uiversellt föräldrastöd i 15 västsveska kommuer. Sträva för jämställdhet har fört med sig att sveska föräldrar arbetar allt mer. Det har lett till ökad stress, vilket i si tur påverkar föräldraskapet. Jämfört med för 20 år seda mår små bar, upp till klass 5, lika bra eller bättre ä bar adra läder. Me blad de lite äldre bare har stress och psykisk ohälsa ökat. Ågest och/eller depressio har ökat frå io till 30 procet hos flickor och frå fyra till 14 procet hos pojkar. Detta har oroat regerige, som kostaterar att det är e utmaig att vara förälder och att det fis behov av ett uiversellt riktat föräldrastöd, alltså stöd riktat till alla. Därför har ma formulerat e atioell strategi för föräldrastöd där det övergripade målet är att alla föräldrar med bar 0 17 år ska erbjudas stöd. Vad vill föräldrara ha? Vet de vad vi erbjuder? Om uiversellt föräldrastöd i 15 kommuer Forskargruppe har tittat på hur stödet har implemeteras i kommuera, hur ma samverkar mella och iom kommuera och vilka möjligheter som fis för att erbjuda ett sammahållet föräldrastöd som främjar bars och ugdomars hälsa. Me vilka grupper ås av föräldrastödet? Och vilket stöd vill de ha? Käer de till det stöd som erbjuds? Det var ågra av de frågor forskara ville ha svar på. För att få ett uderlag gjordes telefoitervjuer av slumpmässigt utvalda föräldrar i de berörda kommuera. Av drygt samtal tackade 82 procet ja till att bli itervjuade. De itervjuade, som till 65 procet var kvior, fick age vilke form av stöd de kude täka sig: Ledarledd föräldrautbildig Träfflokal där du ka träffa adra föräldrar Idividuell rådgivig Föräldratelefo E sida på iteret för föräldrar De fick också fråga om de käde till om ågo av isatsera var tillgäglig för dem. De svarade äve på om de aväde iteret som källa för iformatio krig sitt föräldraskap. Störst itresse är det för webbsida, me ige käer till att de fis. Detta baseras på de första omgåge telefoitervjuer, och seda dessa har kommuera gjort om sia webbsidor, så det skulle vara späade att se hur det ser ut idag, säger Kari Thorslud. Resultatet av itervjuera visar också att kvior käer till ledarledd föräldrautbildig, idividuell rådgivig och träfflokal i större utsträckig ä vad mäe gör. Däremot fas det ige köskillad vad gäller itresset för e webbplats. Iteretvaa har dock betydelse. Ju mer ma aväder iteret desto större itresse för e såda webbplats. Vi ka se att föräldrar som är väldigt aktiva i sitt föräldraskap aväder iteret för att söka kuskap, meda de som är midre aktiva är oitresserade av åtgärder oavsett vad som erbjuds. Att försöka å dem är ju e itressat utmaig, kostaterar Kari Thors lud och påpekar att det också är viktigt att ma väder sig till pappor i samma utsträckig som till mammor. E webbsida som riktar sig till alla föräldrar kaske ska ha specifika aktiviteter för pappor. De medverkade kommuera är Ale, Tjör, Kugälv, Steugsud, Öckerö, Bollebygd, Mark, Borås, Traemo, Ulriceham, Vårgårda, Lerum, Aligsås, Herrljuga och Sveljuga. Studie fiasieras av Folkhälsoistitutet. Va der Lippe, T, Jager, A. (2006). Combiatio pressure: The paid work-family balace of me ad wome i Europea coutries. Sarkadi, A., Kristiasso, R., Oberklaid, F., & Bremberg, S. (2008). Fathers ivolvemet ad childre s developmetal outcomes: a systematic review of logitudial studies. Acta Pædiatrica, 97(2), Daeback, K., & Plati, L. (2008). Research o Parethood ad the Iteret: Themes ad Treds Cyberpsychology: Joural of Psychosocial Research o Cyberspace,, 2(2), article 1. 12

13 Rakel Berma doktorad vid Istitutioe för socialt arbete, Göteborgs uiversitet Bars och ugas erfareheter av att bo växelvis Att dela si vardag mella två hem Växelvis boede fugerar bra för måga bar, me ite för alla. Föräldraras förmåga att samarbeta är avgörade för hur det fugerar för bare. Det visar e första prelimiär aalys av e studie om bars röster om växelvis boede som Rakel Berma håller på med. Ho itervjuar bar och ugdomar mella 9 och 18 år och ka kostatera att både bares persolighet och relatioer, samt hur det växelvisa boedet är upplagt, påverkar hur vardagslivet blir. Atalet bar som flyttar mella två separerade föräldrar, oftast varje vecka, har ökat kraftigt i Sverige de seaste 20 åre. Ugefär e tredjedel av alla bar till separerade föräldrar bor växelvis idag, mot cirka 4 procet i börja av 1990-talet. Det växelvisa boedet ökar i måga västläder, me Sverige ligger på topp, förmodlige på grud av svesk jämställdhetspolitik och e lagstiftig som betoar bars behov av att ha kotakt med båda föräldrara. Me det fis ite mycket forskig om det. Vi vet ite mycket om hur det är för bare att bo i två familjer och hur deras vardag påverkas, säger Rakel Berma. Växelvis boede är mer valigt blad bar med sveskt ursprug. De bor oftare i storstäder och föräldrara har e ågot högre utbildigsivå och ågot bättre ekoomiska förutsättigar ä geomsittet för separerade föräldrar. Det fis e väldigt stor variatio i bares berättelser beroede på bares ålder, avstådet mella hemme, familjes struktur, huruvida ma har lika eller olika regler och rutier i de båda hemme, föräldraras samarbete och mycket aat. Bare beskriver både positiva och egativa sidor av att bo i två hem. Relatioe till föräldrara är det allra viktigaste för måga av dem. De är mycket medveta om alterativet till att bo växelvis skulle vara att bara bo hos e förälder och träffa de adra äu midre. Bare tycker att det är viktigt att ha e vardagsrelatio med båda föräldrara och måga berättar att de faktiskt får mer tid med föräldrara eftersom tide ofta reserveras för bare på ett aat sätt är ma bara bor tillsammas halva tide. E del tycker att det är omväxlade och aldrig lågtråkigt att flytta mella två hem, meda adra upplever det som jobbigt med de städiga förädrige. Sakad och lägta ka också vara påfrestade, framför allt för de midre bare. Me det är föräldraras koflikter som är det allra svåraste. Om föräldrara ite klarar att samarbeta leder det till att boedet blir midre flexibelt och bare begräsas i si vardag. Det fis iget förhadligsutrymme för förädrigar och alla praktiska och logistiska problem förvärras. Dessutom blir bare asvariga för mycket av kommuikatioe, kostaterar Rakel Berma. Bares berättelser visar alltså att det fis både fördelar och ackdelar med växelvis boede. Me vi ska också vara medveta om att bares öskemål ka förädras med tide, och vi måste vara lyhörda för deras behov och fråga hur har du det u?. Hauge, G. M. (2010). Childre s Perspectives o Everyday Experiece of Shared Residece: Time, Emotio ad Agecy Dilemmas. I Childre ad Society, vol 24, s Heide Ottose, M., Stage, S. & Sødergaard Jese, H. (2011). Bør i deleordiger. E kvalitativ udersøgelse. Köpeham: SFI Det Natioale Forskigsceter for Velfærd. Heide Ottose, M. & Stage, S. (2012). Delebør i tal. E aalyse af skilsmissebors samvaer baseret på SFI s boreforlobsudersøgelse. Köpeham: SFI Det Natioale Forskigsceter for Velfærd. Smart, C., Neale, B. & Wade, A. (2001). The chagig experiece of Childhood: Families ad Divorce. Cambridge: Polity Press. 13

14 Helea Johasso uiversitetslektor vid Istitutioe för socialt arbete, Göteborgs uiversitet Samhället som toårsförälder Om socialtjästes isats kotaktperso för ugdomar Isatse kotaktperso är e hal isats som aväds på måga olika sätt. Samtidigt ka de defiieras som det sociala arbetets kära att med e lågvarig, regelbude relatio stötta e ug mäiska. Det fis alla skäl i världe att ta isatse på allvar och utveckla och förbättra de, mear Helea Johasso. Uder 2012 fyller socialtjästlage 30 år och isatse kotaktperso är lika gammal. Att iföra kotaktperso var ett sätt att försöka ivolvera det civila samhället i det sociala arbetet, me också för att mäiskor skulle få e iblick i hur de mest utsatta hade det och kua föra deras tala, säger Helea Johasso. Motivet för kotaktperso är framför allt att förebygga placerig i dygsvård. Idag har cirka ugdomar mella 13 och 20 år kotaktperso. Det är de äst största öppevårdsisatse efter persoligt stöd. Studie Samhället som toårsförälder ileddes 2010 och pågår till och med De består av tre delstudier: tre fokusgrupper, studier av 38 sociala akter med utredig och beslut om kotaktperso, samt io fallstudier med ett 40-tal itervjuer. Tre kommuer/stadsdelar i Västsverige är med i studie. Det prelimiära resultatet frå studie av aktera visar att där fis mycket lite om uppföljig, avslut och utvärderig. Ofta är det skola som tar iitiativ till isatse och det är där probleme sys i form av mobbig, utsatthet, fråvaro, problem med kamrater. Me det är sälla som skola är i fokus för utredige eller isatse. Och de försvier helt är ma kostruerar isatse och pekar ut vad kotaktpersoe ska göra. Det fis också e hög grad av vaghet i formulerigar om exempelvis motivet till isatse, vilket gör att uppdraget blir svårt att geomföra, mear Helea Johasso. Det är också förvåade att de faktor som är e av de starkaste orsakera till sociala problem, fattigdom, ite tas upp i aktera. Det står också förvåasvärt lite om de esamma föräldraras behov av avlastig. Vi ser e diskrepas mella problembeskrivige i akte och isatses utformig. Det är sälla som kotaktperso är de eda isatse. Det fis ågra föreställigar och fuktioer som präglar isatse kotaktperso. Aktivitet är det valigaste. De ska gära vara fysisk, kollektiv och orgaiserad, till exempel fotboll. När vi tittat på vad de faktiskt gör, är det ite ågo som spelar fotboll tillsammas..., påpekar Helea Johasso. Samtal och att ha ågo att prata med är e aa fuktio. Behov av vuxekotakt, gära utaför familje, och förebild, ofta malig för att kompesera esamma mammors brister, och ätverksbyggare som e lots i i ormala sammahag är adra fuktioer. E prelimiär slutsats är att kotaktperso är e hal isats. Vi aväder begreppet kotaktperso till måga olika saker. Iblad är det iom rame för serviceisatser, iblad efter e social utredig och beslut. Me det verkar vara e positiv isats, lätt att motivera och uppskattad. De är, som e iformat uttryckte det, det sociala arbetets kära, med lågvarig, regelbude relatio. Och det fis alla skäl i världe att ta isatse på allvar och utveckla och förbättra de på alla upptäkliga sätt! Johasso H, Fraséh M och Regér M (2011) Varför gillar socialsekreterare isatsera kotaktperso och kotaktfamilj? i Höjer I & Höjer S (red) Familj, vardagsliv och moderitet. Göteborg, Istitutioe för socialt arbete Vierljug, B., Bräström, L. och Hjer, A. (2012) Kotaktfamilj/-perso för bar. Uppföljig och utvärderig med registerdata, Rapport i Socialt arbete 138, Stockholms uiversitet 14

15 Ulf Axberg uiversitetslektor vid Psykologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet, och FoU i Väst/GR Import av amerikaskt selekterat föräldrastöd till Sverige ka det fuka? Ja, det ka fugera om ma håller sig till de område, till exempel trots- och uppföradeproblem, och de målgrupp som programmet är utformat för. Det visar e studie av föräldraträigsprogrammet De otroliga åre. Det fis idag e mägd olika program för strukturerad föräldraträig, som utvecklats framför allt i USA. Att föra över dem till sveska förhållade är ite okomplicerat. Det bekymrar mig iblad att ma tar hit modeller, överför dem uta att pröva om de fukar uder sveska förhållade. De måste testas och utvärderas äve här, så att vi aväder dem till det de ska avädas för, mear Ulf Axberg. Modellera är oftast utvecklade för selekterade, idikerade isatser mot allvarliga trots- och uppföradeproblem. De ska alltså avädas för riskgrupper och idivider som har klart idetifierade, ihållade problem. Att programme behövs häger ihop med att det är viktigt att ta tag i bares problem tidigt, eftersom ett utagerade beteede tidigt i livet ökar riske för att få stora problem i vuxe ålder. Det har också e bred korrelatio med adra problem. Måga av de arga bare är ledsa bar, de uttrycker si olust och ågest med ilska, kostaterar Ulf Axberg. I ett bars utvecklig fis sårbarhets- och riskfaktorer som på olika sätt måste förebyggas, hidras eller udaröjas, till exempel stress i familje eller brister i uppfostra. Motståds- och skyddsfaktorer är viktiga att upptäcka, stödja eller skapa. Geom att rikta isatser mot de faktorer som ka påverkas ka skyddsfaktorer förstärkas och riskfaktoreras effekter miska. Isatser bör göras så tidigt som möjligt och blad aat syfta till att föräldrar och bar får e positiv relatio, hårda och/eller ikosekveta uppfostrigsmetoder miskar, direkt påverka beteedeprobleme samt öka förmåga att hatera ett aggressivt beteede. Vägledade samspel, Föräldrakraft, COPE, De otroliga åre och KOMET är ågra av de strukturerade föräldraträigsprogram som aväds i Sverige. De flesta bygger på föräldraträigspyramide där base är samvaro, värme och trygghet. När det är på plats ka ma bygga vidare med beröm och belöigar och därefter sätta ramar, gräser eller kosekveser. När vi arbetar med föräldrara vill de ofta börja med att lära sig sätta gräser, me börjar ma med det i toppe, uta att det fis e bas, blir det är gaska svajigt föräldraskap, påpekar Ulf Axberg. Tillsammas med Aders Broberg har ha studerat De otroliga åre och tittat på vilka förädrigar i ivåer av beteedeproblem som skett, hur effektera håller över tid och om de sprids till skola samt vad föräldrar tycker om modelle. Sammalagt igick föräldrar till 62 bar mella 4 och 8 år i studie. E del lottades att stå på vätelista för att få gå programmet och e grupp geomförde det. Resultatet visar att e stor adel i gruppe som gick programmet fick miskade trots- och uppföradeproblem. Det fas också e viss effekt i skola och de var tydligast ett år efter att programmet hade avslutats. Föräldrara var överlag mycket positiva till programmet och skulle rekommedera det till adra. Det verkar också som om programmet ka buffra i koflikter mella föräldrara i och främja upplevelse av e god allias i föräldraskapet. Axberg, Ulf, & Broberg, Aders G. (2012). Evaluatio of The Icredible Years i Swede: The trasferability of a America paret-traiig programme to Swede. Scadiavia Joural of Psychology, 53(3), Forster, Marti. (2009). Fem gåger mer kärlek. Stockholm. Natur och kultur. Furlog, Mairead, McGilloway, Siead, Bywater, Tracy, Hutchigs, Judy, Smith Susa & Doelly, Michael (2012). Behavioural ad cogitive-behavioural group-based paretig programmes for early-oset coduct problems i childre aged 3 to 12 years. Cochrae Database of Systematic Reviews, (2). Hämtad frå doi: / cd pub2 Webster-Stratto, Caroly H., & Taylor, Ted (2001). Nippig early risk factors i the bud: prevetig substace abuse, deliquecy, ad violece i adolescece through itervetios targeted at youg childre (0-8 Years). Prevetio Sciece, 2(3),

16 Bars välbefiade och familjers villkor är ett forskigsätverk med FoU i Väst, istitutioer vid Göteborgs uiversitet samt Lässtyrelse Västra Götalad. Nätverket var värd för koferese som lockade omkrig 500 deltagare, frå mer ä 200 arbetsplatser iom skola, vård, socialtjäst och lärosäte. Dage gav e bred belysig av pågåede bar- och familjeforskig och till våre 2013 plaeras e särskild koferes om föräldrastöd, lovade Cecilia Bokestrad, chef för FoU i Väst/GR är ho hälsade alla välkoma till biografe Drake arragerade ätverket e koferes på temat Bar av vår tid som resulterade i e forskigsatologi som preseterar aktuell forskig om bar. Forskigsatologi Bar av vår tid ka beställas frå FoU i Väst/GR eller laddas er frå eller Uder koferese filmades föreläsigara. De ka ses, e och e, på och Rapport ummer 2012:83 ISSN X För iformatio om aktuella kofereser och publikatioer gå i på: Kotaktpersoer: FoU i Väst/GR: Elisabeth Beijer, Lässtyrelse Västra Götalads lä: Leart Rådemark Text och layout: E Gustafsso Iformatio AB Foto: Mats Udde Josso Tryck: Sjuhäradsbygdes tryckeri AB, jauari 2013

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg

Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg Frå molekylivå till samhällsytta Dokumetatio frå koferes aktuell forskig om alkohol och arkotika 8 oktober 2015 i Göteborg Toy Johasso, 1:e vice ordförade i Hälso- och sjukvårdsstyrelse, Västra Götaladsregioe

Läs mer

DELTA-samverkan januari - april 2003

DELTA-samverkan januari - april 2003 Beställarförbudet DELTA på Hisige Tjästeutlåtade Dr 2003/17 På Hisige Sekretariatet, JJ 2003-05-27 DELTA-samverka jauari - april 2003 Jag stod och pratade med grae över staketet. Då berättade grae att

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Från Revisionen :30

Från Revisionen :30 Pressmeddelade Frå Revisioe 2008 11 17 15:30 Revisorera om psyksamverka i Sjuhärad och Skaraborg: Förutsättigara fis me ka yttjas bättre! Förutsättigara för samarbete mella regioe och kommuera på vuxepsykområdet

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe,

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015 11-12 ovember 2015 förebygg.u Om att vara ahörig till EN missbrukare S sida 5 När mamma eller pappa sitter i fägelse S sida 4 Ett kvitto på att vi är på rätt väg Foto Sofia Sabel Nia Gual Årets förebyggare

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe Databasdesig Förstudie, behovsaalys ER-modellerig Kravspecifikatio För att formulera e kravspecifikatio: Idetifiera avädare Studera existerade system Vad

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november osdag 13 ovember förebygg.u Så fugerar de islädska modelle Programmet för ett drogfritt Islad har pågått i 15 år. Sida 3 Smart Ugdom Stora framsteg för de prisade ideella ugdomsföreige. Sida 7 Foto Peter

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3 osdag 16 ovember förebygg.u UNG KREATIVITET Vi måste hitta ett sätt att få uga att täka till ett extra varv Sidora 4-5 Alkohol och sex Kombiatioe alkohol och sexualitet är ett Effekter av förebyggade arbete

Läs mer

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen!

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen! Succékoferese är tillbaka! Kviohälsa 2012 Koferese som ger dig y kuskap och de seaste forskige! Sexologi - så blir du bättre på att möta sexuella frågor och problem Lär dig mer om gyekologisk cacer! Multikulturell

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.

Läs mer

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 Uiversitetsövergripade resultatredovisig: Tabellsammaställig, frekveser GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 ANALYS OCH UTVÄRDERING maj 2013 1. Hade du ågo arbetslivserfarehet ia du påbörjade dia studier vid Göteborgs

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd.

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd. 10-12 ovember 2009 förebygg.u 12 sidor med höjdpuktera frå förebygg.u Ge folk verktyge Ny atioell strategi för föräldrastöd. Sida 10 kröika Förebygg.u kuskap och ispiratio Förebygg.u ett framgågskocept!

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör 2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att

Läs mer

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser)

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser) KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömige avser) Orgaisatio Faktorer att bedöma Påverkar förädrige? Kosekves av förädrige Kosekvesbeskrivig Åtgärdsförslag Asv. sig Klart datum

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripade perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplasmål (i sammafattig) Miljöperspektiv Förskola ska sträva efter att varje bar Iteratioellt perspektiv utvecklar si idetitet och käer trygghet i de, utvecklar

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn För artode året i rad utser Privata Affärer Årets Bak. Här ser du vilka baker som är bäst för just di privatekoomi. största bak- udersökig Nu är det dags att avslöja vilka baker som belöas av Privata Affärer.

Läs mer

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS Salutogea arbetsfaktorer för friska

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

Specialbygge för vattenrening

Specialbygge för vattenrening Nummer 8 okt 2010 Specialbygge för vattereig på gåg Mera TV-produktio De dövas redaktio i SVT spelar uder höste i ytterligare ett atal avsitt för barkaale i de studio ma irett i lokal A9. - Lokale och

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra persolyft 1 Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Smärtlindring vid medicinsk abort

Smärtlindring vid medicinsk abort Smärtlidrig vid medicisk abort EN JÄMFÖRANDE STUDIE VETENSKAPLIGT ARBETE UNDER ST ELIN SJÖLANDER HANDLEDARE MARIE BOLIN Itroduktio Smärta vid medicisk abort valig, smärtlidrig vid medicisk abort dåligt

Läs mer

VÄXA OCH HA DET BRA!

VÄXA OCH HA DET BRA! VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 4-5 -åriga bar och deras föräldrar Hadbokes text: Merja- Maaria Turue och Aa Suutarla, Helsigfors hälsovårdscetral Agela Fletcher och Mary Tidyma, Metality, Storbritaie

Läs mer

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson Möjligheteras Sölvesborg Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och späade Helée Björklud och Peter Jeppsso Socialdemokrateras program för Sölvesborgs kommu 2010-2014 2 VI ACCEPTERAR INTE

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

SundCom Group. Workshop 8 Med tillgång till statistik Nordic Connect november KÖPENHAMN

SundCom Group. Workshop 8 Med tillgång till statistik Nordic Connect november KÖPENHAMN SudCom Group Workshop 8 Med tillgåg till statistik Nordic Coect 11-12 ovember KÖPENHAMN 1 SudCom Group Ett kompetesföretag iom Telekom 2 Medarbetare Orgaisatio Tekik i samverka SudCom Group www.sudcom.se

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PC106/PC145 Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 4/5 014 Hel- och halvfart VT14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare: Niklas Frasso

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005 Förslags- och beslutsprotokoll, Mådag 31 oktober 2005 9.2 Full sysselsättig 9.2.1 Politiska riktlijer, iledige Tjästgörade ordförade: Ulla Lidqvist, Kogressekreterare: Begt Harju och Berit Stockhaus Sid

Läs mer

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.1-10.3) Ordlista till NCT Hypothesis testig Null hypothesis Alterative hypothesis Simple / composite Oe-sided /two-sided Reject Test statistic Type

Läs mer

Kön spelar roll Även i arbetslivet

Kön spelar roll Även i arbetslivet Kö spelar roll Äve i arbetslivet Förord........................................ 4 5 Gederforce............ Fler kvior i fredsoperatioer 6 7 Fler kvior i ärigslivet.......... Glöm kollektivet 8 9 Geder

Läs mer

förebygg.nu Förebygg i Göteborg Så fungerar handeln med droger på nätet Vad är det e-rökarna drar i sig? onsdag 11 november

förebygg.nu Förebygg i Göteborg Så fungerar handeln med droger på nätet Vad är det e-rökarna drar i sig? onsdag 11 november osdag 11 ovember förebygg.u Så fugerar hadel med droger på ätet S sidora 4-5 Vad är det e-rökara drar i sig? S sida 3 Foto Sofia Sabel Förebygg i Göteborg Frå regioal koferes till atioell area Sida 2 PROGRAM

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Förord........................................ 4 5 1 + 1 = 3........... Esam är stark tillsammas med fler 6 7 AFFLA..... Arbetsplatslärade kuskap i y förpackig 8

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för statistik Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 5 jui 004, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Asvarig lärare: Övrigt: Bifogad formel-

Läs mer

38 seminarier - 30 myndigheter och organisationer

38 seminarier - 30 myndigheter och organisationer Barrättstorgets delre 38 semiarier - 30 mydigheter och orisatioer PLATTFO R ME N Nyhet! mötesplats TÄLTET, på kostmuseets gård. Kom förbi och diskutera barrättsfrågor. Bemaat kl 11-15 må-fre. Str S :t

Läs mer

HC. A ndersens magiska Sagovärld. Evenemangsguide. 27sept 3nov lightsinalingsas.se. för dig som endast låter fantasin sätta gränserna.

HC. A ndersens magiska Sagovärld. Evenemangsguide. 27sept 3nov lightsinalingsas.se. för dig som endast låter fantasin sätta gränserna. HC. A derses magiska Sagovärld Eveemagsguide för dig som edast låter fatasi sätta gräsera. 27sept 3ov lightsialigsas.se The 14th Aual Lights Exhibitio Lights i Aligsås e lysade idé. När Lights i Aligsås

Läs mer

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10 13-14 ovember 2013 förebygg.u E viktig Väckarklocka Bar- och äldremiister Maria Larsso om Förebygg.u. Sida 2 ETT GLAS OM DAN? Sambadet mella alkohol och cacer. Sidora 4-5 Härligt med lite medvid Foto Sofia

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola Stågeässkola 1 Presetatio av skola Stågeässkola är e F-6 skola i Brastad, Lysekils kommu. Skola har uder läsåret 2011-2012 haft i geomsitt 235,

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

Så ska vi få Sveriges bästa skola

Så ska vi få Sveriges bästa skola Nykvars kommutidig Nr 1-11 Så ska vi få Sveriges bästa skola MOLLY SANDÉN TILL NYKVARNSDAGEN KUNGAPARET BESÖKER NYKVARN LYFT I HEMTJÄNSTEN VÅRENS KULTURPROGRAM TUTAN MARS 2011 Molly Sadé till Nykvarsdage

Läs mer

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING Lika arbete 2013-2014 Persoalehete 2014-12-08 Dr. P 2014/289 1 Iledig Diskrimierigslage (DL) föreskriver att löekartläggig ska geomföras vart tredje år i syfte att upptäcka,

Läs mer

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga barn och deras föräldrar

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga barn och deras föräldrar VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga bar och deras föräldrar Hadbokes text: Merja- Maaria Turue och Aa Suutarla, Helsigfors hälsovårdscetral Agela Fletcher och Mary Tidyma, Metality, Storbritaie

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för Statistik Tetame i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäg) 6 mars 004, klocka 14.00-19.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formelsamlig (med

Läs mer

nyheterna Tack alla som hjälper oss tillbaka till livsglädjen Rebecka och Markus

nyheterna Tack alla som hjälper oss tillbaka till livsglädjen Rebecka och Markus yhetera NUMMER 4 2014 Rebecka och Markus Tack alla som hjälper oss tillbaka till livsglädje Deboraträffar i Helsigborg Robba kapitulerade vid korset Joha behövde distase för att börja om Vad sparar vi

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE

KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE V I N N O V A R A P P O R T V R 2 0 0 8 : 0 7 KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE H A N N A A N T O N S S O N Titel: Kartläggig av ett halvt sekels jämställdhetsisatser i Sverige

Läs mer

Kompletterande kurslitteratur om serier

Kompletterande kurslitteratur om serier KTH Matematik Has Thuberg 5B47 Evariabelaalys Kompletterade kurslitteratur om serier I Persso & Böiers.5.4 itroduceras serier, och serier diskuteras också i kapitel 7.9. Ia du läser vidare här skall du

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tetame Metod C vid Uppsala uiversitet, 160928, kl. 14.00 18.00 Avisigar Av rättigspraktiska skäl skall var och e av de tre huvudfrågora besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett ytt pappersark

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Andel ek utsatta barn och Antal JA svar. Antal barn per handläggare, och antal JA svar. kommun antal JA andel ek utsatt barn

Andel ek utsatta barn och Antal JA svar. Antal barn per handläggare, och antal JA svar. kommun antal JA andel ek utsatt barn kommu atal JA adel ek utsatt bar Vigåker 24 2% Gesta 3 1% Nyköpig 42 18% Oxelösud 32 1% Fl 3 29% Katrieholm 3 2% Eskilstua 36 27% Strägäs 29 14% Trosa 21 1% 4 Adel ek utsatta bar och Atal JA svar 4 3 3

Läs mer

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker Risk (möjlighet att e egativ RiskID Beskrivig av risk 4.1 R1 Öskemåle kommer osorterat och geererar måga aalyser - ökad arbetsisats och kostader Ma hittar ite 4.1 R2 produktera i lista 4.2 R3 Svårigheter

Läs mer

Det sista de berättar

Det sista de berättar Det sista de berättar om icest och adra sexuella övergrepp ROKS RAPPORT 1/2013 INNEHÅLL 1. INLEDNING 3 2. INCEST OCH ANDRA SEXUELLA ÖVERGREPP VAD ÄR DET? 4 2.1 Roks begrepp 4 2.2 Adra begrepp 4 2.3 Juridiska

Läs mer

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider...

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider... Ekel slumpvadrig Sve Erick Alm 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) Iehåll 1 Iledig 2 2 Apa och stupet 3 2.1 Passagesaolikheter............................... 3 2.2 Passagetider....................................

Läs mer

Antalet anmälda trafikbrott har ökat lite de senaste åren. (Kan möjligtvis handla om polisens egna insatser i trafiken sk. Trafikveckor!

Antalet anmälda trafikbrott har ökat lite de senaste åren. (Kan möjligtvis handla om polisens egna insatser i trafiken sk. Trafikveckor! Kommustyrelse Datum 1 (6) Kommuledigskotoret Demokrati och välfärd Eva Carlsso, 016-710 20 87 Ateckigar frå trygghetsvadrige i Årby de 1 december 2015 Närvarade: Ca 26 stycke deltog på vadrige, 14 mä och

Läs mer

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator Desig möster Desig möster Commad Active object Template method Strategy Facade Mediator Commad Ett av de eklaste desig möstre Me också mycket avädbart Ett grässitt med e metod Comm ad do()

Läs mer

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur PORTFOLIO Lisa Heller, Chalmers Arkitektur Kadidatarbete - Highlie Hede, våre 2015 axoometri Highlie Hede är e förkroppsligad dröm om publika fuktioer itegrerade med varadra på ett öppet och dyamiskt sätt.

Läs mer

Bibelordet. januari februari. Årstema 2011. Program tyrels onse Kontakt-sida mm. Högs Personligt

Bibelordet. januari februari. Årstema 2011. Program tyrels onse Kontakt-sida mm. Högs Personligt g li m T a s T r Y ö SN f s G M a A d S a lt FÖR Ve a i N l I l A L Årstema 2011 jauari februari 2012 fo a i e pe Program tyrels s r A o S ose Kotakt-sida mm. Past r Högs Persoligt Nr: 23 Bibelordet Vad

Läs mer

Hårt arbete för högre mjölkpris

Hårt arbete för högre mjölkpris Hårt arbete för högre mjölkpris ugada Tio kilometer på cykel ia mjölke ka levereras till kooperativet där mjölke kotrolleras och kyls. Så ser vardage ut för måga av Ugadas mjölkböder. 52 Husdjur 1/2014

Läs mer