cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012"

Transkript

1 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe, FoU Sjuhärad Välfärd, Natioella caabisätverket, CAN, Krimialvårde, Polismydighete i Västra Götalad.

2 Claudia Fahlke, Göteborgs uiversitet, och Leart Rådemark, Lässtyrelse Västra Götalad Iledig Starte på e bred, gemesam satsig Samtidigt som alkoholdrickadet miskar, ökar caabisbruket blad uga i Sverige. E likade utvecklig sys i måga adra läder i Europa och i USA. I Västra Götalad görs u e bred gemesam satsig för att öka vuxas och professioellas kuskaper om caabis och dess effekter. E start var koferese på Sveska Mässa de 27 ovember som samlade ärmare 700 persoer, verksamma iom socialtjäst, beroedevård, frivilligorgaisatioer, krimialvård, hälso- och sjukvård, forskig, tulle, gymasieskola, polise och mycket aat. Av regeriges uppdrag framgår att samverka ska geomsyra allt. Så vi har sett till att samla alla goda krafter krig det här gemesamma arbetet, för vi ka aldrig klara detta var och e för sig, sa Leart Rådemark, som var moderator uder dage tillsammas med Claudia Fahlke. Ho berättade att det har bildats ett cetrum för forskig och utbildig om beroedefrågor vid Göteborgs uiversitet. Vi har ju uder måga år haft ett forskigsätverk, Forskigsrådet för missbruks- och beroedefrågor. När vi u blivit e cetrumbildig iebär det att vi ka syas och verka på ett lite aat sätt. Blad aat kommer vi att kua hjälpa till att sprida iformatio, till exempel om de reviderade atioella riktlijera för missbruks- och beroedevårde som är på gåg. Extra glädjade med de ya riktlijera är att de ska iehålla rekommedatioer som specifikt rör ugdomar. 2

3 Maria Reström Socialdepartemetet Regeriges satsig mot caabis Det får aldrig ses som aturligt att aväda arkotika i Sverige Varför bryter i ut caabis, det fis ju lika mycket problem med rökig, alkohol och adra droger? De fråga får Maria Reström, chef för regeriges ANDT-sekretariat, ofta. Det gör vi för att om det är ågo illegal drog som uga prövar så är det caabis. Och ugefär två tredjedelar av uga som söker hjälp gör det för att de missbrukar caabis. Det fis också e tedes att ugdomar ite tycker att caabis är särskilt farligt. På e sajt såg jag ylige att uga graderar riske att aväda marijuaa och hasch lägre ä för rökig. Om vi ite ka hidra de utvecklig vi börjar skymta att det är ormalt att testa caabis hamar vi i samma situatio som måga adra läder, till exempel Frakrike där mella 40 och 50 procet har prövat caabis. Regeriges satsig mot caabis är ite e kampaj, betoade Maria Reström, uta det ska vara ett lågsiktigt, samlat arbete på lokal, regioal och atioell ivå. Grude är de strategi mot alkohol, arkotika, dopig och tobak som regerige formulerade Med de går vi frå projekt till att bygga upp e fast struktur av samarbete med er som faktiskt jobbar med frågora i vardage. Därför har vi skrivit strategi på ett sådat sätt att vilke verksamhet som helst ka sätta sig er och fudera vad ka vi göra?. Regeriges satsig mot caabis Med strategi går vi frå projekt till att bygga upp e fast struktur av samarbete med er som faktiskt jobbar med frågora i vardage. består av måga olika delar, me för det förebyggade arbetet är bästa möjliga faktakuskap och kuskap om metoder, hur lokala resurser aväds och hur forskige ser ut särskilt viktiga att sprida. Och det fis ige motsättig mella att arbeta brett med ANDT och samtidigt göra riktade isatser mot till exempel caabis är det krävs och omvärldsbevakige visar på att det behövs. Samverka mella Mariamottagigar, kuskapsöversikter som Folkhälsoistitutet och Caabisätverket gör är ågot av det som görs för att utveckla vårde och få mer kuskap om vilka isatser som har effekt. Iteratioellt pågår u e diskussio om ite bara liberaliserig uta avkrimialiserig av caabis. Därför försöker vi sprida ett uttalade frå socialmiister Maria Larsso för de sveska, restriktiva arkotikapolitike och få fler att ställa sig bakom det. För om det blir lättare att få tag i e drog, blir de ite midre aväd. Regeriges sju lågsiktiga mål för ANDT-politike Begräsa tillgåge Skydda bare Förebygga bruk Färre persoer ska utveckla ett skadligt bruk De som har ett missbruk ska få bra vård Atalet döda och skadade ska miska Sverige ska verka för e restriktiv sy i EU och iteratioellt. ANDT-strategi fis på Socialdepartemetet. Där fis e särskild sida för ANDT-strategi och det årliga åtgärdsprogrammet. Tvärtom. Därför måste vi se till att det aldrig får ses som aturligt och legalt att aväda arkotika i Sverige. Nästa år plaeras e iteratioell forskigskoferes i Sverige om caabis. Då hoppas jag att vi ka lyfta fram alla goda exempel i ladet. För det är ert uthålliga arbete som kommer att göra skillad, sa Maria Reström som också berömde Västra Götalad för att så måga frå olika professioer och verksamheter kommit till koferese. Det är precis så här som vi vill att det ska fugera, att så måga går ihop det är hela greje med strategi! De här type av upptakt skulle vi vilja se över allt! Som valigt är Västra Götalad i framkat. 3

4 Ulf Guttormsso CAN, Cetralförbudet för alkohol- och arkotikaupplysig Caabisavädige i Sverige och i övriga Europa Äve om caabisavädige har ökat i Sverige de seaste åre, ligger de på e låg ivå jämfört med måga adra europeiska läder. Ett av flera skäl är att det fis ett starkt avstådstagade mot arkotika i Sverige. Caabis valigast blad ygre mä I Sverige och adra läder mäter ma regelbudet avädige av caabis och adra droger geom att fråga både ugdomar och vuxa i stora udersökigar. Frågeudersökigar är i sig ett problem eftersom de tillfrågade ite alltid säger saige. Dessutom är persoer med mera omfattade drogavädig överrepreseterade i bortfallet. De stora udersökigara är de atioella folkhälso ekäte och CAN:s skoludersökigar. De seaste folkhälsoekäte visar att 12 procet av befolkige mella 16 och 84 år har prövat caabis ågo gåg. Omkrig 2 procet har avät caabis uder det seaste året och hälfte av dem, cirka persoer, de seaste måade. Det här är alltså miimiivåer. Vi vet att vi har cirka tuga eller problematiska arkotikamissbrukare. Merparte av dem aväder caabis, me få av dem lär ha svarat på ekäte, påpekade Ulf Guttormsso. Siffrora har legat gaska stabilt seda 2004 då ekäte började göras. Me jämförs de med äldre udersökigar, gjorda med adra metoder, är siffrora högre u. Statistike visar också att det är framför allt ygre mä som aväder caabis. Udersökigar av möstrade mä och ugdomar i årskurs 9 och 2 på gymasiet fis i låga serier. Det mest slåede med de resultate är edgåge i börja på 1980-talet och seda e vacklade uppgåg uder 2000-talet. Espad-udersökige, som är samma som de sveska skoludersökigara me geomförd på Europaivå, visar att det är stor skillad mella de europeiska lädera. Frakrike och Tjeckie är läder där mer ä 30 procet av årigara har prövat caabis. Alla de ordiska lädera, utom Damark, ligger uder geomsittet som är 17 procet. Espad visar också att ugdomara tycker att det är betydligt midre risk att pröva caabis ågra gåger ä att dricka fem eller fler drikar varje helg. Någotig har hät i attityde till riske med caabis, kostaterade Ulf Guttormsso. ikomstskillader, vilket betyder att droghadel är e midre ödvädig ikomstkälla, det fis adra sätt att försörja sig. Efterfråga påverkas tack vare att vi har tillgåg till mycket iformatio, här fis e hög hälsomedvetehet och ett starkt avstådstagade mot arkotika. Dessutom har vi e relativt låg ugdomsarbetslöshet. Det löar sig att utbilda sig och ma har e chas i samhället. Merparte av de tuga arkotikamissbrukara aväder caabis, me få av dem lär ha svarat på ekäte. Caabisavädige är gaska låg i Sverige i alla grupper, jämfört med adra läder. De ökade blad europeiska ugdomar och därefter har läget varit gaska stabilt. Däremot sys tydliga ökigar i östra Europa. I e rapport frå FN-orgaet UNODC ages flera skäl till att avädige är relativt låg i Sverige. Några häger samma med utbud och tillgäglighet: Sverige ligger e bit frå allfarvägara, att ta arkotika hit kräver extra asträgigar. Vi har begräsade 4

5 Aette Skårer Istitutioe för socialt arbete, Göteborgs uiversitet Caabis politik och retorik E komplicerad och polariserad politisk fråga Det är ige tveka om att arkotikapolitike är e både komplicerad och polariserad fråga. Det fis måga röster i debatte, me iga ekla lösigar. Me det är få som vill legalisera arkotika i Sverige idag. De restriktiva politike ligger fast. Det arkotikapolitiska ramverket består av tre FN-kovetioer som Sverige, tillsammas med 95 procet av världes läder, har lovat följa. De äldsta är frå 1961 och reglerar de traditioella preparate som opiater, kokai och caabis. Tio år seare följdes de av e kovetio om de sytetiska drogera och 1988 kom kovetioe som har fokus på att bekämpa de iteratioella arkotikabrottslighete. Lädera som skrivit på har förbudit sig att följa kovetioera och ka alltså ite legalisera ågo drog uta att i så fall bryta mot dem, kostaterade Aette Skårer. Iom EU fis ett omfattade samarbete både för att miska avädig av arkotika och bekämpa brottslighet, med FN-kovetioera som grud. Me det fis också ett rambeslut som ger möjlighet för lädera att ite lagföra ågo på grud av iehav av små mägder för eget bruk. I Sverige har vi valt att straffbelägga all icke-medicisk haterig av arkotikaklassade preparat. Här gäller olltoleras. Målet är ett arkotikafritt samhälle med delmåle att miska tillgåge och yrekryterige och förmå persoer med missbruksproblem att sluta aväda droger. Isatsera består av brottsbekämpig, förebyggade arbete, vård och behadlig. Efter e itesiv arkotikapolitisk debatt ifördes de första arkotikastrafflage 1968, som gjorde det olagligt att tillverka, ieha och överlåta arkotika. Debatte fortsatte och de följade tio åre skedde e mägd straffskärpigar. Seda blev det diskussioer om kosumtio av arkotika ska vara krimialiserat. Det skedde i Filad och Norge och 1988 bestämde riksdage att krimialisera kosumtio. Bötesstraffet höjde fem år seare till max sex måaders fägelse. Argumete för krimialiserig av eget bruk hadlar om att sigalera att samhället tar kraftigt avståd mot arkotika, att det ka få ugdomar och adra att låta blir droge och att det är ett sätt att få mäiskor att söka vård geom att de upptäcks tidigt. Motive mot e krimialiserig är att ma ite ka straffbelägga e hadlig riktad mot de ega persoe, det är till exempel ite straffbart med självmordsförsök. Ma ifrågasätter också polises möjligheter att se till att det efterlevs och att persoer udviker att söka vård om de riskerar straff. Det här var e livaktig debatt i måga år, me de ladade i att Sverige behöll si restriktiva arkotikapolitik. Och det är väl där vi är i debatte idag, kostaterade Aette Skårer. Ho redogjorde också för de debattpositioer som fis idag där legaliserig av arkotika hadlar om att tillåta arkotikahadel med mer eller midre statlig reglerig, på likade sätt som för alkohol och tobak. Med avkrimialiserig av bruk meas iehav och förvärv av arkotika för ege avädig. De diskussioera hör vi ite mycket av i Sverige, me däremot har ma tagit upp fråga om avkrimialiserig av eget bruk, att ha arkotika i kroppe. Me fortfarade är olltoleras och att all arkotikahaterig är krimialiserad de officiella sveska arkotikapolitike. Aette Skårer avslutade med att vidga begreppe ågot och påpekade att problemet med caabisavädige ite bara hadlar om arkotikapolitik: Arbetet att få ugdomar att låta bli att prova arkotika och riskera att fasta i droger, hadlar också om arbetsmarkadspolitik, om skolpolitik och är alltså e större socialpolitisk fråga. det hadlar ite bara om arkotikapolitik. 5

6 Kari Patriksso Kuskapskällar, Social resursförvaltig, Göteborgs Stad Korta fakta om caabis Tips på bra webb-platser Rådgivigsbyrå i Lud; E haschguide och mycket aa iformatio om caabis på Natioal Caabis Prevetio ad Iformatio Cetre, E allt mer potet drog De seast åre har THC-halte i caabis ökat markat. Sytetiska caabioider har gjort sitt itåg på markade geom att sprayas på spice. Plata Caabis sativa behadlas på olika sätt för att få fram de olika preparat som aväds. Marijuaa är torkade blomställigar och toppskott och likar torkat, hackat gräs eller örtkryddor. Hasch är kåda frå blomställigara som pressats till hårda kakor. Skuk, eller Niederweed som de också kallas, är e förhålladevis y variat av marijuaa som odlas på ett sätt som medför att det bildas aromatiska kolväte som omvadlas till terpeoider, det vill säga lösigsmedel. De har ofta e hög THC-halt samtidigt som halte av caabidiol låg. Caabidiol ha e atipsykotisk effekt, vilket iebär att om de är låg och THC-halte hög är riske att få ett psykosgeombrott större, kostaterade Kari Patriksso. Spice är ytterligare e variat som frå börja var örtbladigar som gav ett lätt rus som likar både lösigsmedelsrus och marijuaarus. Seare har ma sprejat på sytetiska caabioider, likade THC. Dessa caabioider arkotikaklassas successivt, vilket iebär att det fis både arkotikaklassad och ite arkotikaklassad spice. I caabis fis över 400 kemiska substaser, varav mella 60 och 70 är psykoaktiva och alltså påverkar det cetrala ervsystemet. De viktigaste är THC som också är de substas ma mäter vid provtagig. THC-halte i både marijuaa och hasch har ökat de seaste 20 åre och marijuaa har kommit ikapp haschet. Jag föreslår alltid att ma tar uriprover eftersom THC är fettlöslig och fis kvar läge i kroppe, me försvier sabbt ur blodet. Me vill ma testa för spice är däremot blodprov att föredra, sa Kari Patriksso. THC-halte varierar i preparate. Förr var hasch starkare ä marijuaa, me så är det ite lägre. Tester på States krimialtekiska laboratorium, SKL, visar att THC-halte i både marijuaa och hasch har ökat de seaste 20 åre och marijuaa har kommit ikapp haschet. De seaste uppgiftera om TCH-halt visar att mediavärdet för hasch är 10 procet och för marijuaa 11 procet, me haltera ka vara så höga som 25 respektive 20 procet låg de högsta haltera på 8 respektive 4 procet. Det akuta ruset vid caabisrökig ka delas i i två faser. De första varar mella miuter och ma blir oftast fissig och pratsam. De övergår i e mer iåtriktad fas. Efter ytterligare ågra timmar övergår det i ett kroiskt rus och vaerökare har svårt att utyttja si fulla takekapacitet, är passiv och oegagerad. Att sluta röka caabis är tufft. Eftersom det är e fettslöslig drog sitter de kvar i kroppe upp till sex veckor och abstiese blir utdrage. Att hålla upp e vecka brukar gå bra, me vecka två och tre brukar bli besvärliga. I måga läder har adele persoer i behadlig med caabis som primär drog ökat seda börja på I Sverige ser det ite ut riktigt på samma sätt i de källora. I Kartläggig av tugt arkotikamissbruk i Göteborg 2011 är amfetami de valigaste droge som ma söker hjälp för, och de följs av opiater och caabis på delad adraplats. Samtidigt har caabis gått om amfetami som valigaste drog på behadligsehetera med öppevård för vuxa i Göteborg. Me vi ka se att caabis är de valigaste primära droge fram till att ma fyller 30 år och fråga är hur måga som byter drog efter 30? Så det lär og bli e förädrig där, meade Kari Patriksso. 6

7 I haschbubbla fick jag självförtroede, spirade kreativitet och hadligskraft. Ma kude peka figer åt verklighete. Jag mår bra och blir glad. Det är ågra citat av uga kvior som Mattias Gullberg mött i sitt arbete. Är det så att caabis spelar e särskild roll i tjejers liv? Mattias Gullberg MiiMaria Hisige, Göteborgs Stad Tjejer om caabis Aväd ugdomaras berättelser om caabis På MiiMaria Hisige har ästa hälfte av flickora som söker hjälp caabis som huvuddrog. Blad killara är det ästa 80 procet. Eftersom pojkara dessutom är ästa tre gåger så måga på mottagige, så ka det vid e sabb titt i statistike se ut som ett killproblem, meade Mattias Gullberg. Ädå upplever vi som arbetar med detta att vi möter måga tjejer som har stora problem med caabis. Är det kaske så att caabis spelar e aa roll i de här tjejeras liv? Därför bestämde sig Mattias Gullberg för att ställa tre frågor till ågra uga kvior som går eller har gått i behadlig på MiiMaria: Varför gillade/gillar du caabis? Varför slutade du? Hur gjorde/gör du för att sluta? Svare ha fick tyder på att caabis är e kraftfull och komplicerad drog och dessutom förförisk. De erbjuder ett lug och ger tjejera samtidigt e tro på sig själva. Det är därför de tyckte om att röka hasch eller marijuaa. På fråga varför de slutade kude svaret bli: Till slut förstod jag. Det var e återvädsgräd! ( ) Jag stod still och kom varke fram till ått i take eller uträttade ått i hadlig. Jag började täka på vad jag utsatte mi familj för. Jag vill sluta röka me jag älskar det. Mi framtid häger på om jag slutar eller ite. Här fis e isikt om att droge påverkar stora delar av livet och omgivige och att ugdomstide blir komplicerad, kostaterade Mattias Gullberg. Att sluta har ite varit ekelt. Stöd och hjälp frå MiiMaria med samtal, familje samtal och samtal för föräldrara har hjälpt, me det har tagit låg tid. I svare sys också att det behövs flera olika isatser. Jag tycker att vi behöver forska mer på ugdomars ega caabisberättelser. Att vi systematiskt ska dokumetera varför de röker, vilka fuktioer droge har för idivide, gruppe och de kulturella kotexte. Hur vill ugdomara bli hjälpta? Och så behöver vid kritiskt graska oss själva. Hur påverkar det tillfriskadet att vi tederar att psykiatrisera tjejera och krimialisera killara? Jag tror att geom att forska och dokumetera på deras ega berättelser ka det skapa e bättre kliisk verksamhet. Täk att sitta i rummet med e caabisliberal tjej som tycker att det jag säger är skitsack. Då tar jag fram e rapport med 15 tjejers ega berättelser. Det skulle få effekt! Lea Moli, kurator, Beroedekliike, SU, Västra Götaladsregioe Koferese gav mycket bra faktakuskap, både om ramverket och om mer specifika frågor, till exempel om hur hjära reagerar på caabis och vad haschavväjigsprogrammet iebär. På vår mottagig diskuterar vi hur vi ska kua jobba med strukturerade, pedagogiska metoder med take på att våra klieter sälla är reodlade caabismissbrukare. De har ofta ett bladmissbruk och dessutom e psykiatrisk diagos. Jag vill också ge e eloge till arragörera, ite mist Leart Rådemark på Lässtyrelse, som med koferesera bidrar till att så måga olika verksamheter ka träffas och diskutera beroedefrågor. Det är uikt i Sverige! 7

8 Torbjör Forkby FoU i Väst/GR, Elea Paleskis och Susae Samuelsso, MiiMaria Väster, Göteborgs Stad Familjearbete är ugdomar aväder droger Vad häder i föräldrara på tröskel till mottagige? I ugdomsarbete är samarbete med familje e självklar del iom de flesta område. Me är det kommer till droger har traditioe varit att arbeta idividuellt med ugdome. Nu börjar flera stödverksamheter ädå öppa upp för familjearbete med ugdomar och droger. Som ett stöd för detta har praktiker arbetat med att sätta ord på sia erfareheter. Briste på dokumeterad kuskap om familjearbete vid ugas drogmissbruk var utgågspukte för e FoU-cirkel som ägde rum uder 2011 vid FoU i Väst/GR. I cirkel deltog social arbetare frå Borås, Skövde och tre Mii-Mariamottagigar i Göteborg. De har alla låg erfarehet av arbete med ugdomar och droger. E FoU-cirkel är ett sätt för praktiker att tydliggöra och sätta ord på de ega kuskape. Det är också e möjlighet att sätta de professioella kuskape i relatio till forskige. Idé var också att bli ispirerad av evidesbaserad praktik, som iebär att jobba med frågora och hitta olika kuskapskällor, sa Torbjör Forkby, e av ledara för FoU-cirkel. Deltagara valde ut frågor de ville fördjupa sig i och deras rapporter har samlats i skrifte E delad ritig. Elea Paleskis, sjuksköterska, och Susae Samuelsso, socioom, valde att studera vilka reaktioer som ka fias hos föräldrar är de får veta eller misstäker att deras bar har tagit droger och hur haterar de evetuell skuld och skam? I vårt arbete möter vi ugdomar som behöver sia föräldrar och adra vuxa för att kua göra bra val och förädrigar i sia liv. Att vara med i FoU-cirkel var e fatastisk möjlighet att få lära sig mer om familje relaterat arbete, sa Elea Paleskis. De ville fördjupa si förståelse för vad som häder är ma står på tröskel till mottagige, vad som häder ia ma kommer så lågt. Vi valde att gräva där vi står och plocka ut e del av vårt arbete och fördjupa oss i det. Vi ville också utveckla det faktiska familjearbetet på mottagige, förklarade Susae Samuelsso. Tre föräldrar med olika historier bakom sig itervjuades med öppa frågor baserade på erfarehetera frå mottagige. Vi har också tagit del av teorier och relevata studier. Det gav oss e förståelse för att det ka vara e smärtsam process för föräldrar är de tar steget att komma till Mii- Maria, fortsatte Elea Paleskis. Att upptäcka eller misstäka att es bar aväder droger iebär för måga föräldrar e koflikt och deras självbild utmaas. Det ka ge upphov till käslor av skam och skuld. Ka dessa käslor hidra föräldrar att söka hjälp? Eller ka käslora bidra till att lösa de koflikter som uppstår i familje? Vi har lärt oss att som behadlare vara medvete om ärhete till krise och kua lotsa i de. Det blev e påmielse om hur viktigt bemötadet är, påpekade Susae Samuelsso. Itervjuera visar också att bilde av sig själv som förälder får sig e käck. Jag trodde ju åstas att jag kude lösa det här på ågot sätt... Jag käde mig gaska uppgive, som e av föräldrara uttryckte det. Alla föräldrara beskrev också att kommuikatioe med bare blev komplicerad och präglades av misstakar och löger. Och är föräldraras lösigsförsök ite fugerade sökte de stöd. Det fas ett hopp om förädrig är de sökte hjälp. Geom att lyssa till deras berättelser och hjälpa dem att hatera käslora av skam och skuld ka vi stödja dem i att aväda si kompetes. Skamme är i sig tabubelagd och beskrivs ofta som för- Vi ska ite tro att vi som behadlare vet själva vad föräldrara behöver är de själva kaske ite es vet. 8

9 lamade och stum. Me om ma ite ka tala om de, är det svårt att ta asvar för si skuld. I det fortsatta arbetet vill Elea Paleskis och Susae Samuelsso försöka medvetadegöra de förförståelse och de fördomar som de har med sig, att vara öppa för de möte som sker och fortsätta att vara modiga och pröva familjearbete på olika sätt. Det har också varit e form av gräva i oss själva som gett e ökad förståelse och ödmjukhet iför de föräldrar och ugdomar som söker till vår mottagig. Vi ska ite tro att vi som behadlare vet vad föräldrara behöver är de själva kaske ite es vet det, sa Susae Samuelsso. De itervjuade föräldrara uttryckte uppskattig över MiiMarias tillgäglighet och öppa samtals klimat. De tyckte också att det var positivt att kua träffa persoale på mottagige tillsammas med sia bar. För oss blir det två parallella världar av förståelse. Dels våra föreställigar om vad föräldrar behöver, dels deras förvätigar på vilke hjälp de ka få. Och det är först är de två horisotera smälter samma som vi ka lyckas med ett öppet, utforskade klimat i vårt möte med föräldrar på e trygg, fast mark, avslutade Elea Paleskis. E delad ritig, de samlade rapporte frå FoU-cirkel om familjearbete vid ugas drogmissbruk, ka laddas er frå fouivast och Dario Espiga, kommualråd (S), Göteborg Det var e väldigt bra koferes som kopplade ihop forskig och praktik på ett bra sätt. Jag tyckte att presetatioe av FoU-cirkel om familjearbete med ugdomar som aväder droger var itressat. Ma behöver utveckla metoder och prata om det tillsammas, kaske särskilt är ma arbetar med familjer. Vi arbetar ju i Trestadsprojektet, med Stockholm och Malmö, om att miska caabisavädige blad uga, så det är alltid bra att få y iput. Det projektet fortsätter i ågra år till. Det är också viktigt att i de här sammahage aldrig glömma bort frivilligorgaisatioera. De gör ett jättebra arbete och bildar e helhet tillsammas med professioe. 9

10 Claudia Fahlke Psykologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet, och Beroedekliike, Sahlgreska Uiversitetssjukhuset Att vara ug och aväda caabis (hur) påverkar det de psykologiska utvecklige? Missbruk som får kosekveser i vardage lågt upp i livet Caabis påverkar hjäras utvecklig, särskilt frotallobe som haterar vårt måliriktade beteede som att plaera, ta beslut och visa uthållighet. Störs de processe av haschrökig ka det få kosekveser i vardage lågt upp i livet. Utvecklige av de psykologiska mogade, vårt käsloliv, våra takar och hur vi samspelar med adra, påverkas av e mägd faktorer. När vi pratar om de psykologiska mogade hadlar det blad aat om de exekutiva fuktioera, om att kua plaera, fatta beslut, visa uthållighet, ha självkäedom och visa att ma ka både lära i och lära om, sa Claudia Fahlke och betoade att de här fuktioera är särskilt viktiga för de uga mäiska: Ha eller ho befier sig i e fas då ma utbildar sig och tar riktig i livet. De psykologiska kapacitete är e förutsättig för att få e fugerade vardag i vuxelivet. Idag vet vi att caabis har e egativ iverka på de exekutiva fuktioera som hateras främst i hjäras frotallob. De utvecklas successivt uder e mäiskas liv och ases ite vara fullt utvecklad förrä efter 20 års ålder. Exempel på exekutiva fuktioer som hateras av frotallobe är möjlighet att behålla uppmärksamhete, självkäedom och förmåga att reflektera och bearbeta itryck. Alla dessa påverkas av caabisavädig och effekter som sys är till exempel att ma är midre vaksam och brister i miesfuktioer och självkäedom. De som rökte caabis regelbudet fick e lägre IQ i vuxe ålder. Ilärig och mie är ett viktigt område som påverkas av caabis. Vi har ett korttidsmie, som består av arbetsmie och primärmie, samt ett lågtidsmie som ka delas upp i explicit och implicit mie. Arbetsmiet är viktigt för att kua göra två saker samtidigt, att både utföra ågot och samtidigt bearbeta iformatio, som är vi läser. Det explicita miet iehåller sådat som vi måste asträga oss för att plocka fram, meda det implicita sitter i ryggmärge, till exempel att cykla. Både korttidsmiet och lågtidsmiet fis i frotallobe och hippocampus och båda vet vi är käsliga för caabispåverka, kostaterade Claudia Fahlke. Detta bekräftas också av e studie frå Nya Zeelad där ma följt persoer som tidigt började röka caabis. De visar att de som rökte caabis regelbudet fick e lägre IQ i vuxe ålder. Studie visar också att caabis har mest egativ iverka på arbetsmie, takeprocessers hastighet, förmåga att uttrycka sig och att tolka siesitryck. Och särskilt allvarligt är att effekte fas kvar lågt efter att de hade slutat aväda caabis, påpekade Claudia Fahlke. Det är sälla ma ser grava psykiska störigar hos caabisavädare. Det är sarare brister i det vardagliga livet som märks. Därför ka det vara svårt att idetifiera det som effekter av ett missbruk eftersom symtome likar trötthet och valiga toårsproblem. Jag vill vara för att ige är immu mot lågtidseffektera. Me e del har förutsättigar att klara det bättre ä adra. Idag fis fugerade metoder för att tidigt uppmärksamma problem med droger, me det är ige självklar ruti på exempelvis ugdomsmottagigar. Claudia Fahlke rekommederade att ma aväder DUDIT som fågar upp evetuell drogavädig, me också DUDIT-E som ger e bild av vilka egativa respektive positiva effekter e perso upplever sig få av droger. Båda istrumete fis på ätet och är ekla att aväda. Vi måste bli duktigare på att uppmärksamma uga mäiskor som aväder caabis ia det har gått för lågt. 10

11 Joas Stålheim Beroedekliike, Sahlgreska Uiversitetssjukhuset och Psykologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet Kliiska perspektiv på relatioe caabis och psykos Trauma uder uppväxte tycks svara för e stor del av sambadet mella caabis och psykos/schizofrei. Caabis orsakar ite psykos me ökar riske för psykosgeombrott Ka caabis i sig utlösa psykoser och orsaka schizofrei? Nej, så ekelt är det ite. Måga psykoser debuterar i sambad med caabisavädig, det är ite så kotroversiellt. Me fråga är om caabis är orsake? Fis det e särskild haschpsykos? Geom att redovisa e mägd studier gav Joas Stålheim e bild av var forskige står idag. Reda 1987 kostaterades i e svesk studie av uga mä som möstrade , att det fas e ökad risk för persoer som avät caabis att seda få diagose schizofrei. Nyare metastudier, det vill säga sammaställigar av forskig, visar att caabis fördubblar riske för att få diagose schizofrei. Det fis också e dos-resposrelatio, det vill säga att ju mer caabis ma avät desto högre är riske, kostaterade Joas Stålheim. Me studiera visar också att caabis ite behöver vara orsake till schizofrei och trots fördubblad risk det är fortfarade e låg adel, cirka 2 3 procet, av caabisavädara som får diagose schizofrei. E rimlig slutsats är att caabis är e betydade riskfaktor, me det är e begräsad risk som ite är tillämplig på alla persoer, meade Joas Stålheim. Om ma tittar på dem som har haft caabisutlösta psykoser så visar e dask udersökig att det ite fis ågot sätt att skilja symtome mella caabisutlösta och adra psykoser. Psykoser ka alltså utlösas av caabis, me det fis förmodlige ige särskild haschpsykos, uta det är till vissa delar ett missvisade begrepp. Det fis ige specifik symtombild och iget specifikt förlopp. Caabis är e utlösade faktor av måga, sa Joas Stålheim. Det iebär att ma ite bara ka behadla missbruket uta att ma måste täka lite bredare och äve titta på de psykiska ohälsa. Om ma iom vårde täker e gåg missbrukare, alltid missbrukare, fis risk för att aa behadlig förseas. Forskare har också studerat sårbarhet, vad det är som ökar riske för såväl psykos som drogproblem, och kuat kostatera att det fis e mägd olika faktorer som dessutom skiljer sig mella mäiskor. Trauma uder uppväxte, till exempel övergrepp, tycks svara för e stor del av sambadet mella caabis och psykos/schizofrei. E schweizisk forskargrupp har tittat på hur avädara själva uppfattar kopplige mella caabis och psykos. De flesta som hade diagose schizofrei och aväde caabis trodde ite att caabis orsakat svårighetera. Att aväda psykosriske som ett geerellt argumet för att avråda ågo frå att aväda caabis är svårt. Me har ma haft tidigare upplevelser av psykos, speciellt om de är kopplade till caabis, så är riske stor att få e y psykos. Aa psykisk ohälsa, svår uppväxt, hög caabiskosumtio och med tidig debut och psykosproblematik i familje är adra faktorer som idikerar ökad sårbarhet. I de här falle ska ma vara extra försiktig med caabis, för då fis det e ökad risk för psykos, avslutade Joas Stålheim. 11

12 Russell Turer FoU i Väst/GR Tidiga isatser vid caabismissbruk Vad vet vi? Vad fugerar? Vad fugerar ite? Resultat frå e kuskapssammaställig Bra är programme ivolverar föräldrara Motiverade samtal (MI), kogitiv beteedeterapi och familjebaserade metoder tycks fugera i tidiga isatser vid caabismissbruk. Det visar e kuskapssammaställig av forskig både frå Sverige och övriga världe. Lisa Pederse, strategisk plaerig, Polise i Västra Götalad Det var e ageläge och itressat koferes. De visar på hur viktigt det är att hela samhället arbetar tillsammas för att förhidra att ugdomar börjar aväda droger och riskerar att hama i krimialitet. De gav också mycket värdefull kuskap, till exempel att caabis är e betydligt starkare drog idag, hur hjära skadas samt hur ugdomars kogitiva förmåga påverkas. De kuskape borde alla vuxa ha som träffar ugdomar, såväl i yrkeslivet som i föräldrarolle. Det är viktigt att vi utvecklar och förbättrar de samverka vi har i Västra Götalad. Polise har ju möjligheter att tidigt idetifiera persoer som är i riskzoe. Tillsammas ka vi hitta arbetsmetoder och kokreta samverkasformer för att fåga upp ugdomara och hjälpa dem att hitta e bättre väg i livet. Uppdraget att göra kuskapssammaställige kommer frå Natioella caabisätverket som vill utveckla e y tidig itervetio för ugdomar som har testat caabis, me som ite har kommit så lågt som till ett missbruk. Nätverket ville ha ett forskigsuderlag för sitt arbete, e sammaställig av de kuskap som fis om tidiga itervetioer, berättade Russell Turer. Resultatet av has efterforskigar visar att två tredjedelar av studiera hade gjorts på itervetioer iom skolas värld. Det fas också e del som rörde missbruksbehadlig. Det fas dock få studier om socialtjästes arbete. De metaaalyser och översikter som Russell Turer fick fram visade att itervetioer baserade på motiverade samtal (MI) och familjebaserade metoder är effektiva, liksom skolitervetioer som kombierar olika modeller. Av forskigsartiklara framgick också att skolprogram ka vara effektiva om föräldrara är ivolverade och programmet är flexibelt. Korta program riktade mot uiversitetsstudeter ka fugera, liksom webbaserade itervetioer med islag av stregth-based -teorier. Det iebär att ma i stället för att titta på risker fokuserar på styrkor, till exempel självbild och tillit till de ega förmåga, förklarade Russell Turer. Korta MI-baserade itervetioer fugerar också, me ma måste ha utbildig och erfarehet av MI för att kua göra itervetioe på ett effektivt sätt. Det fas ite lika måga artiklar om ugdomsbehadlig, me äve iom det området verkar MI fugera, och det gör äve KBT och familjebaserade metoder. E studie visar på vikte av att rikta i sig på abstiesrelaterade takar, e aa att föräldraprogram ka vara ett bra sätt att få svåregagerade ugdomar i i behadlig. Det verkar också vara viktigt för ugdomar som tar sig ur caabismissbruket att bilda ya ätverk, att få bättre relatioer med familje och att behadlara är aktiva och hör av sig och frågar hur det går. Återkommade tema i kuskapssammaställige är alltså att MI, KBT och familjebaserade metoder verkar vara effektiva i tidiga itervetioer och i ugdomsbehadlig. Program som ivolverar föräldrar på ågot sätt brukar också fugera. Det verkar äve som om det är viktigare att apassa isatse till idivide ä att ha olika isatser för till exempel pojkar och flickor. Forskigsöversikte kommer iom kort att fias på Caabisätverkets, FoU i Västs och Lässtyrelses webbplatser.. 12

13 Kari Patriksso Kuskapskällar, Social resursförvaltig, Göteborgs Stad HAP haschavväjigsprogrammet HAP lite som att gå e kurs Nästa som e kurs och där behadlare blir vikarierade frotallob. Så ka haschavväjigsprogrammet, HAP, beskrivas. Ekelhet, struktur och kokreta frågor utmärker också programmet. Haschavväjigsprogrammet, HAP, är e metod för behadlig av caabismissbruk hos vuxa, frå 18 år, som kom till reda på 1980-talet. De är maualbaserad och mycket strukturerad. Det lite som att gå e kurs. När jag arbetade på MiiMaria kude jag säga till årigara som kom lite motvilligt att vi ska ite sitta och prata så mycket, uta det är som att gå e kurs. Det fukade bra, sa Kari Patriksso. Programmet pågår i sex veckor och de första veckora träffas ma tre gåger i vecka. Förhålligssättet är motiverade samtal och om det fis e viktig ahörig är det bra om de persoe är med i börja och slutet. Det är viktigt att vara kokret och aväda blädderblock och gära bilder. Det häger samma med de kogitiva svårigheter som haschrökare har, att de ka ha problem med språket. De får hemuppgifter och ma plaerar vad som ska ske uder helge för att miska riskera för återfall, berättade Kari Patriksso. Ma följer de tre fasera i avväjige. De två första veckora ägas åt vad som sker i kroppe, om THC-halter och hjäras fuktioer. Därefter är det som om kupa eller bubbla som THC skapar lyfts av och orde och käslora kommer fram. De två sista veckora ägas främst åt social orieterig och återfallsprevetio. Uder tide tas uriprov och görs tester som ka ge e vik om persoe behöver mer hjälp, kaske iom psykiatri. När programmet är avslutat erbjuds idividuell uppföljig. Som behadlare får jag e fuktio som vikarierade frotallob, jobbar med ekelt och tydligt språk, kokreta frågor och problemställigar. Ma måste jobba idividuellt och det hadlar också om de kogitiva bristera, att de har svårt att kocetrera sig i grupp. Repetitio, samma tid och plats, kolla övereskommelser, göra sammafattigar, jämföra och lägga märker till förädrigar är adra islag. Efter ett par veckor brukar ma se e förädrig, de sträcker på sig och är mer med i samtalet. HAP omäms ite i de atioella riktlijera för missbruks- och beroedevård, eftersom det är e svesk metod som ite är lika beforskad som adra metoder. Me de uppfyller riktlijeras alla rekommedatioer för caabisbehadlig. Dessutom igår de som e av de kuskapsbaserade metoder som Kuskap till praktik rekommederar. HAP beskrivs i Väge ut ur haschmissbruket som fis att ladda er som pdf på Där fis också e atioell maual. Om ma vill arbeta med HAP är det bra att vara åtmistoe två på mottagige som gör det, så att det fis e till som är isatt i HAP att diskutera med om ma behöver stöd. Och så måste ma ha med sig si chef på idé, påpekade Kari Patriksso. Om ätverket Natioella caabisätverket, NCB, är till för dem som arbetar med HAP. Syftet är främst att utbyta praktiska och kliiska erfareheter. Det är också till för att säkerställa kvalitete i behadligsarbetet och samorda utvärderigar. Nätverket har fått medel frå States Folkhälsoistitut för att uder 2012 bedriva följade projekt: Kuskapsspridig Virtuell professioell rådgivig: Filmer att aväda i utbildigssyfte Utveckla metoder för tidig itervetio Bra webbplatser På Rådgivigsbyrå i Luds webbsida, drogifo.com, hittar du blad aat Haschguide, HAP-mauale, Väge ut ur haschmissbruket (Ludqvist & Ericsso 1988), och mycket aat. Caabishjalpe.se väder sig till de som vill ha hjälp att sluta, är kompis, förälder, lärare, kollega, arbetar med att hjälpa adra. De som utbildar i caabis ka få tillgåg till filmer. Helea Wikma Ericso, chef Idivid- och familjeomsorg, Aligsås kommu Måga av oss som arbetar iom socialtjäste har kuskaper som ite är alldeles färska. Så det är väldigt bra att kua uppdatera sig. Det var också bra att få e bild av caabisavädige i Europa och sätta det i relatio till Sverige. Ska vi kua fortsätta ha e relativt låg ivå på avädige och låg acceptas mot caabis måste vi veta hur det ser ut idag. Några föreläsigar blev lite korta och översiktliga det skulle varit bra med fördjupig på e del område. I vår kommu diskuterar vi u hur vi ska bli bättre på förebyggade arbete, både vad gäller serviceisatser och mydighetsutövig, mot alla slags droger. Koferese fyllde på vår kuskap om caabis på ett bra sätt. 13

14 Toy Olsso gruppchef, områdespolise i Biskopsgårde Polises isatser mot caabis E sylig polis ökar trygghete måga av dem. Ett tecke på det ka vara att ugdomsbrottslighete har miskat i Biskopsgårde. Ett tag var spice gaska valigt i Biskopsgårde, me det har miskat de seaste tide. E aledig ka vara att områdespolise lyckades få bort e rejäl spicefabrik i området så tillgåge har miskat. Dessutom går sacket mella ugdomara att marijuaa är ret meda ma ite riktigt vet vad spice iehåller. Att ugdomara förstått att polise umera ka lagföra dem äve för spicemissbruk, vilket är gaska ytt, har också medverkat till e miskig av missbruket. Det viktigaste är att skapa relatioer med de boede och ugdomara. Polises samarbete med skola, socialtjäst och fritidsverksamhet är e viktig del i arbetet mot arkotika i stadsdelara. Me viktigast är ärvaro och att städigt prata med ugdomara och via deras förtroede. Det har varit oroligt i olika delar av Göteborg i perioder. För att öka trygghete och bli mer syliga irättades 2009 fem grupper med områdespoliser, varav e i Biskopsgårde där Toy Olsso arbetar startades ytterligare två grupper med områdespoliser i Storgöteborg. Det viktigaste i jobbet är att skapa relatioer med de boede och ugdomara. Vi vill också skapa förebilder blad kamratera, me äve blad vuxa som adra boede i området, lärare etc. Vi försöker slå i e kil mella de ugdomar som är på glid och de krimiella som ugdomara måga gåger ser upp till, berättade Toy Olsso. Varje vecka försöker polise vara i ågo av de fem grudskolora i området. Polise pratar med ugdomara och tycker sig ha ått fram till Ett samarbetsforum i stadsdele är SSPF-gruppe, skola, socialtjäst, polis och fritid, som träffas varaa vecka. Där följer ma upp både idivider och de allmäa utvecklige. Efter samtycke med vårdadshavare ka ma göra hadligsplaer för eskilda ugdomar. Det ka hadla om att vi ska vara med vid ätverkssamtal med ugdome och de rut hoom och vi brukar också ta på oss att ha e direktkotakt med föräldrara. Sociala isatsgruppe är ett aat forum där äve arbetsförmedlige och frivårde är med för att stödja persoer upp till 25 år att komma ifrå krimialitet. Då arkotikamissbruk ofta är e del i problematike iebär det äve e hadligspla agåede detta. Geom att vara så mycket i stadsdele får polise mycket iformatio som ofta hadlar om arkotika. Tack vare de ka ma motverka oro krig exempelvis arkotikalagig, vilket ofta resulterar i e husrasaka. Misstäker ma att e ugdom aväder droger arbetar polise ofta med e metod som kallas Liköpigsmetode. De iebär att polise kackar på hemma hos familje. I hemmet blir det ett samtal med de uge och föräldrara, vilket brukar leda till att båda parter förstår allvaret och vilka kosekvesera ka bli. I måga fall slutar det med att ugdome erkäer ett arkotikamissbruk, vilket kotrolleras geom urieller blodprov. Resultatet arbetar socialtjäst och föräldrar vidare med och då ma lyft på locket i föräldraras ärvaro käer vi att det ofta fis möjlighet till e bra utvecklig för ugdome. Föräldrara har våra telefoummer och ka alltid riga oss, det är viktigt att kua stötta dem, betoade Toy Olsso. 14

15 Björ Adersso Istitutioe för socialt arbete, Göteborgs uiversitet, och Lolo Lebediski FoU Sjuhärad Välfärd Lokal kuskap för mobiliserig FoU-cirkel med sju kommuer FoU-cirkel för att samla och sprida tyst kuskap Det är på de lokala ivå som saker görs och det är där det ka häda ågotig. E FoUcirkel är e bra grud för att samla ihop och sätta ord på de kuskap som fis lokalt. Och geom mötet med adra i cirkel uppstår y kuskap. Förra året, 2011, fick Lässtyrelse i Västra Götalad projektpegar frå Folkhälsoistitutet, blad aat för forskig och ökad kuskap om ugdomars argumet och attityder till caabis. E del av uppdraget var att höja kuskapsivå om caabis och dess effekter och utveckla det lokala förebyggade arbetet. Ett sätt att göra det på är geom e forskigscirkel. De dele av uppdraget gavs till oss på FoU Sjuhärad och tillsammas med Lässtyrelse arbetade vi fram de här forskigscirkel, berättade Lolo Lebediski. Det var viktigt att forskigscirkel skulle vara arbetade. Det iebar att deltagaras medverka måste vara ordetligt förakrat på hemmapla. De ska ha stöd i kommuledige och av e tvärsektoriell styrgrupp som kude leda det lokala arbetet mot caabis. Utöver cirkelträffara beräkas ytterligare tio arbetsdagar behövas för exempelvis itervjuer och aa materialihämtig på hemmapla. Björ Adersso leder, tillsammas med Lolo Lebediski, forskigscirkel som fick deltagare frå Borås, Härryda, Sveljuga, Öckerö, Trollhätta, Tjör och Lerum. Deltagara arbetar som drogsamordare och folkhälsosamordare. Arbetet pågår och resultatet av cirkel preseteras höste Forskigscirklar är ett sätt att samla och sprida kuskap på de lokala ivå. E forskigscirkel bygger på att deltagara är aktiva, att de kommer dit med sia kuskaper och erfareheter. Cirkel är ett försök att skapa ett forum där de tysta kuskape ka bli satt på papper, förklarade Björ Adersso. Geom att de leds av e forskare och deltagara tar del av de forskig som fis iom området, blir kopplige mella praktik och teori tydlig. Det blir också ett sätt att skapa e kollektiv ivå på kuskape där det geom mötet med adra uppstår y kuskap. Björ Adersso uderströk hur viktig de lokala ivå är ur ett hadligsperspektiv. Det är där saker görs och där det häder ågot. När det gäller uppdraget som samordare måste vi vara medveta om att det fis e rad olika behov, resurser och kuskaper. Samordare måste vara e fea på att få med sig alla olika aktörer. Me det iebär ite att alla måste täka på samma sätt. Jag tror att det eda ma måste vara överes om är värdet av att göra ågotig tillsammas. Iblad ka det vara bra att täka lite olika. Ha kostaterade också att det görs e mägd udersökigar, till exempel av ugdomars drogvaor, me det är syd att de ite är samordade. Viste med kvatitativa udersökigar är att de är jämförbara och återkommade. Det är sälla som e uppgift är itressat om de ite ka jämföras med adra resultat, meade Björ Adersso. Ha uppmaade också alla att vara uppmärksamma på är forskigsresultat aväds som bekräftelser i politiska diskussioer. Vi hör allt oftare forskige visar att.... På ett sätt är det bra, me det fis också risk för ett slags bekräftelseforskig. Så exakt är ite forskige. Vi måste komma ihåg att forskig är produktio av kuskap och är det gäller vissa område, som caabis, rör vi oss på ideologiskt laddade fält. Var uppmärksam på detta. Aars gräver vi e grop åt oss själva. Geom mötet med adra uppstår y kuskap. 15

16 Lästips frå States Folkhälsoistitut CANNABIS om spridige, skadeeffektera, sambade med tobak och hur missbruk ka förebyggas. Skador av hasch och marijuaa. E geomgåg av veteskapliga studier publicerade till och med år Fis att ladda er på Rapport ummer 2012:89 ISSN X För iformatio om aktuella kofereser och publikatioer gå i på: Kotaktpersoer: FoU i Väst/GR: Lässtyrelse Västra Götalads lä: Leart Rådemark, Göteborgs uiversitet: Claudia Fahlke, Uder koferese filmades föreläsigara. De ka ses, e och e, på och Text och layout: E Gustafsso Iformatio AB Foto: Mats Udde Josso Tryck: Sjuhäradsbygdes tryckeri AB, jauari 2013

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe,

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd.

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd. 10-12 ovember 2009 förebygg.u 12 sidor med höjdpuktera frå förebygg.u Ge folk verktyge Ny atioell strategi för föräldrastöd. Sida 10 kröika Förebygg.u kuskap och ispiratio Förebygg.u ett framgågskocept!

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

DELTA-samverkan januari - april 2003

DELTA-samverkan januari - april 2003 Beställarförbudet DELTA på Hisige Tjästeutlåtade Dr 2003/17 På Hisige Sekretariatet, JJ 2003-05-27 DELTA-samverka jauari - april 2003 Jag stod och pratade med grae över staketet. Då berättade grae att

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg

Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg Frå molekylivå till samhällsytta Dokumetatio frå koferes aktuell forskig om alkohol och arkotika 8 oktober 2015 i Göteborg Toy Johasso, 1:e vice ordförade i Hälso- och sjukvårdsstyrelse, Västra Götaladsregioe

Läs mer

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november osdag 13 ovember förebygg.u Så fugerar de islädska modelle Programmet för ett drogfritt Islad har pågått i 15 år. Sida 3 Smart Ugdom Stora framsteg för de prisade ideella ugdomsföreige. Sida 7 Foto Peter

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3 osdag 16 ovember förebygg.u UNG KREATIVITET Vi måste hitta ett sätt att få uga att täka till ett extra varv Sidora 4-5 Alkohol och sex Kombiatioe alkohol och sexualitet är ett Effekter av förebyggade arbete

Läs mer

Från Revisionen :30

Från Revisionen :30 Pressmeddelade Frå Revisioe 2008 11 17 15:30 Revisorera om psyksamverka i Sjuhärad och Skaraborg: Förutsättigara fis me ka yttjas bättre! Förutsättigara för samarbete mella regioe och kommuera på vuxepsykområdet

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10 13-14 ovember 2013 förebygg.u E viktig Väckarklocka Bar- och äldremiister Maria Larsso om Förebygg.u. Sida 2 ETT GLAS OM DAN? Sambadet mella alkohol och cacer. Sidora 4-5 Härligt med lite medvid Foto Sofia

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015 11-12 ovember 2015 förebygg.u Om att vara ahörig till EN missbrukare S sida 5 När mamma eller pappa sitter i fägelse S sida 4 Ett kvitto på att vi är på rätt väg Foto Sofia Sabel Nia Gual Årets förebyggare

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen!

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen! Succékoferese är tillbaka! Kviohälsa 2012 Koferese som ger dig y kuskap och de seaste forskige! Sexologi - så blir du bättre på att möta sexuella frågor och problem Lär dig mer om gyekologisk cacer! Multikulturell

Läs mer

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning ydkraft Nät AB, Tekiskt Meddelade för Jordigsverktyg : Dimesioerig, kotroll och besiktig 2005-04-26 Författare NUT-050426-006 Krister Tykeso Affärsområde Dokumettyp Dokumetam Elkrafttekik Rapport 1(6)

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor

Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Föräldrar i vår tid Forskig och utvecklig om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Dokumetatio frå regioal koferes 15 ovember 2012, arragerad av forskigsätverket Bars välbefiade och familjers

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe Databasdesig Förstudie, behovsaalys ER-modellerig Kravspecifikatio För att formulera e kravspecifikatio: Idetifiera avädare Studera existerade system Vad

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra persolyft 1 Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Frisörens arbetsmiljö

Frisörens arbetsmiljö Frisöres arbetsmiljö Iehåll De goda arbetsmiljö 3 Saloge som arbetslokal 4 Hälsa 9 Riskmomet i arbetet 11 Hygie 15 Belastigsergoomi 17 Arbetsklimat 18 Säkerhet 21 Rå, hot och våld 23 Miljöavfall 25 Tips

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

förebygg.nu Förebygg i Göteborg Så fungerar handeln med droger på nätet Vad är det e-rökarna drar i sig? onsdag 11 november

förebygg.nu Förebygg i Göteborg Så fungerar handeln med droger på nätet Vad är det e-rökarna drar i sig? onsdag 11 november osdag 11 ovember förebygg.u Så fugerar hadel med droger på ätet S sidora 4-5 Vad är det e-rökara drar i sig? S sida 3 Foto Sofia Sabel Förebygg i Göteborg Frå regioal koferes till atioell area Sida 2 PROGRAM

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen 2013-10-26 med lösningar

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen 2013-10-26 med lösningar TMS36: Dataaalys och statistik Tetame 03-0-6 med lösigar Examiator och jour: Mattias Sude, tel. 0730 79 9 79 Hjälpmedel: Chalmersgodkäd räkare och formelsamlig formelsamlig delas ut med teta). Betygsgräser:

Läs mer

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PC106/PC145 Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 4/5 014 Hel- och halvfart VT14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare: Niklas Frasso

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

Specialbygge för vattenrening

Specialbygge för vattenrening Nummer 8 okt 2010 Specialbygge för vattereig på gåg Mera TV-produktio De dövas redaktio i SVT spelar uder höste i ytterligare ett atal avsitt för barkaale i de studio ma irett i lokal A9. - Lokale och

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripade perspektiv: Historiskt perspektiv Läroplasmål (i sammafattig) Miljöperspektiv Förskola ska sträva efter att varje bar Iteratioellt perspektiv utvecklar si idetitet och käer trygghet i de, utvecklar

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för Statistik Tetame i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäg) 6 mars 004, klocka 14.00-19.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formelsamlig (med

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det fis iget så praktiskt som e bra teori" November 2011 Bakgrud Stadardiserig E saolikhetsekvatio Kosekves av stora tales lag Stora tales lag ger att är slumpvariablera X i är oberoede, med e och samma

Läs mer

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING Lika arbete 2013-2014 Persoalehete 2014-12-08 Dr. P 2014/289 1 Iledig Diskrimierigslage (DL) föreskriver att löekartläggig ska geomföras vart tredje år i syfte att upptäcka,

Läs mer

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik Sammafattig, del I G. Gripeberg Aalto-uiversitetet 2 oktober 2013 G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet) MS-A0409 Grudkurs i diskret matematiksammafattig, del 2Ioktober

Läs mer

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör 2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att

Läs mer

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson Möjligheteras Sölvesborg Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och späade Helée Björklud och Peter Jeppsso Socialdemokrateras program för Sölvesborgs kommu 2010-2014 2 VI ACCEPTERAR INTE

Läs mer

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver Lärarmaterial sida 1 Författare: Keld Peterse Vad hadlar boke om? Här får ma täka till! Ka du lösa gåtora? Mål frå Lgr 11: Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att apassa läsige efter

Läs mer

38 seminarier - 30 myndigheter och organisationer

38 seminarier - 30 myndigheter och organisationer Barrättstorgets delre 38 semiarier - 30 mydigheter och orisatioer PLATTFO R ME N Nyhet! mötesplats TÄLTET, på kostmuseets gård. Kom förbi och diskutera barrättsfrågor. Bemaat kl 11-15 må-fre. Str S :t

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn För artode året i rad utser Privata Affärer Årets Bak. Här ser du vilka baker som är bäst för just di privatekoomi. största bak- udersökig Nu är det dags att avslöja vilka baker som belöas av Privata Affärer.

Läs mer

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.1-10.3) Ordlista till NCT Hypothesis testig Null hypothesis Alterative hypothesis Simple / composite Oe-sided /two-sided Reject Test statistic Type

Läs mer

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Visst kan man faktorisera x 4 + 1 Visst ka ma faktorisera + 1 Per-Eskil Persso Faktoriserig av polyomuttryck har alltid utgjort e svår del av algebra. Reda i slutet av grudskola möter elever i regel dea omvädig till multiplikatio med hjälp

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

NEWS. street. Mattias. Jag insåg att jag måste bestämma mig. Jag svarade ja! Det sveper en cannabisvåg bland unga i Sverige

NEWS. street. Mattias. Jag insåg att jag måste bestämma mig. Jag svarade ja! Det sveper en cannabisvåg bland unga i Sverige street 2014 NEWS Mattias Jag isåg att jag måste bestämma mig. Jag svarade ja! Det sveper e caabisvåg blad uga i Sverige Attityde till droger ka komma att avgöras vid matbordet tar fighte mot drogera! Foto:

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola Stågeässkola 1 Presetatio av skola Stågeässkola är e F-6 skola i Brastad, Lysekils kommu. Skola har uder läsåret 2011-2012 haft i geomsitt 235,

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.

Läs mer

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning Väge till eergiklassad persoal Kurskatalog Fastighetsautomatio www.siemes.se/utbildig Vi ka ge er vad som krävs Fastighetsägare påverkas av EU s direktiv om byggaders eergiprestada. Ett område behadlar

Läs mer

nyheterna Väl ute i ensamheten det är då man prövas! Jarmo Borg

nyheterna Väl ute i ensamheten det är då man prövas! Jarmo Borg yhetera NUMMER 3 2015 Jarmo Borg Väl ute i esamhete det är då ma prövas! Aa käer att ho kommit rätt Glimtar frå sommares läger E låg tröskel till LP-kotakte i Eskilstua Mötesplats Kvia i Nässjö Ny LP-skiva

Läs mer

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin Föreläsig 6 732G70, 732G01 Statistik A Föreläsigsuderlage är baserade på uderlag skriva av Karl Wahli Kapitel 6 Iferes om e populatio Sid 151-185 Puktskattig och itervallskattig Statistisk iferes om populatiosmedelvärde

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för statistik Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 5 jui 004, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Asvarig lärare: Övrigt: Bifogad formel-

Läs mer

Så ska vi få Sveriges bästa skola

Så ska vi få Sveriges bästa skola Nykvars kommutidig Nr 1-11 Så ska vi få Sveriges bästa skola MOLLY SANDÉN TILL NYKVARNSDAGEN KUNGAPARET BESÖKER NYKVARN LYFT I HEMTJÄNSTEN VÅRENS KULTURPROGRAM TUTAN MARS 2011 Molly Sadé till Nykvarsdage

Läs mer

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com ESBILAC mjölkersättig för hudvalpar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd valp är självklart att dia tike och få i sig mammas mjölk. Modersmjölke iehåller allt som de små behöver i form av ärigsäme,

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tetame Metod C vid Uppsala uiversitet, 160928, kl. 14.00 18.00 Avisigar Av rättigspraktiska skäl skall var och e av de tre huvudfrågora besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett ytt pappersark

Läs mer

Kompletterande kurslitteratur om serier

Kompletterande kurslitteratur om serier KTH Matematik Has Thuberg 5B47 Evariabelaalys Kompletterade kurslitteratur om serier I Persso & Böiers.5.4 itroduceras serier, och serier diskuteras också i kapitel 7.9. Ia du läser vidare här skall du

Läs mer

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005 Förslags- och beslutsprotokoll, Mådag 31 oktober 2005 9.2 Full sysselsättig 9.2.1 Politiska riktlijer, iledige Tjästgörade ordförade: Ulla Lidqvist, Kogressekreterare: Begt Harju och Berit Stockhaus Sid

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner. Föreläsig 12 LV1, Torsdag 12/10 Upplägg 1. Kofidesitervall för proportioer. 2. Kofidesitervall för skillade mella två proportioer. 3. Grafteori Kofidesitervall för proportioer Atag att vi vill skatta adele

Läs mer

Arbeta med människor. Vård och omsorg Barn och fritid Hälsa och friskvård. och hä. Gymnasial vuxenutbildning - Komvux - Stockholm

Arbeta med människor. Vård och omsorg Barn och fritid Hälsa och friskvård. och hä. Gymnasial vuxenutbildning - Komvux - Stockholm 2016 Arbeta med mäiskor Gymasial vuxeutbildig - Komvux - Stockholm ötare k s ar Utbildig och kurser iom: Vård och omsorg ar och fritid Hälsa och friskvård Uder terska ö k s Friskv lsa och hä d r å... Möjlighet

Läs mer

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 Uiversitetsövergripade resultatredovisig: Tabellsammaställig, frekveser GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 ANALYS OCH UTVÄRDERING maj 2013 1. Hade du ågo arbetslivserfarehet ia du påbörjade dia studier vid Göteborgs

Läs mer

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS Salutogea arbetsfaktorer för friska

Läs mer

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Förord........................................ 4 5 1 + 1 = 3........... Esam är stark tillsammas med fler 6 7 AFFLA..... Arbetsplatslärade kuskap i y förpackig 8

Läs mer