cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

Transkript

1 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe, FoU Sjuhärad Välfärd, Natioella caabisätverket, CAN, Krimialvårde, Polismydighete i Västra Götalad.

2 Claudia Fahlke, Göteborgs uiversitet, och Leart Rådemark, Lässtyrelse Västra Götalad Iledig Starte på e bred, gemesam satsig Samtidigt som alkoholdrickadet miskar, ökar caabisbruket blad uga i Sverige. E likade utvecklig sys i måga adra läder i Europa och i USA. I Västra Götalad görs u e bred gemesam satsig för att öka vuxas och professioellas kuskaper om caabis och dess effekter. E start var koferese på Sveska Mässa de 27 ovember som samlade ärmare 700 persoer, verksamma iom socialtjäst, beroedevård, frivilligorgaisatioer, krimialvård, hälso- och sjukvård, forskig, tulle, gymasieskola, polise och mycket aat. Av regeriges uppdrag framgår att samverka ska geomsyra allt. Så vi har sett till att samla alla goda krafter krig det här gemesamma arbetet, för vi ka aldrig klara detta var och e för sig, sa Leart Rådemark, som var moderator uder dage tillsammas med Claudia Fahlke. Ho berättade att det har bildats ett cetrum för forskig och utbildig om beroedefrågor vid Göteborgs uiversitet. Vi har ju uder måga år haft ett forskigsätverk, Forskigsrådet för missbruks- och beroedefrågor. När vi u blivit e cetrumbildig iebär det att vi ka syas och verka på ett lite aat sätt. Blad aat kommer vi att kua hjälpa till att sprida iformatio, till exempel om de reviderade atioella riktlijera för missbruks- och beroedevårde som är på gåg. Extra glädjade med de ya riktlijera är att de ska iehålla rekommedatioer som specifikt rör ugdomar. 2

3 Maria Reström Socialdepartemetet Regeriges satsig mot caabis Det får aldrig ses som aturligt att aväda arkotika i Sverige Varför bryter i ut caabis, det fis ju lika mycket problem med rökig, alkohol och adra droger? De fråga får Maria Reström, chef för regeriges ANDT-sekretariat, ofta. Det gör vi för att om det är ågo illegal drog som uga prövar så är det caabis. Och ugefär två tredjedelar av uga som söker hjälp gör det för att de missbrukar caabis. Det fis också e tedes att ugdomar ite tycker att caabis är särskilt farligt. På e sajt såg jag ylige att uga graderar riske att aväda marijuaa och hasch lägre ä för rökig. Om vi ite ka hidra de utvecklig vi börjar skymta att det är ormalt att testa caabis hamar vi i samma situatio som måga adra läder, till exempel Frakrike där mella 40 och 50 procet har prövat caabis. Regeriges satsig mot caabis är ite e kampaj, betoade Maria Reström, uta det ska vara ett lågsiktigt, samlat arbete på lokal, regioal och atioell ivå. Grude är de strategi mot alkohol, arkotika, dopig och tobak som regerige formulerade Med de går vi frå projekt till att bygga upp e fast struktur av samarbete med er som faktiskt jobbar med frågora i vardage. Därför har vi skrivit strategi på ett sådat sätt att vilke verksamhet som helst ka sätta sig er och fudera vad ka vi göra?. Regeriges satsig mot caabis Med strategi går vi frå projekt till att bygga upp e fast struktur av samarbete med er som faktiskt jobbar med frågora i vardage. består av måga olika delar, me för det förebyggade arbetet är bästa möjliga faktakuskap och kuskap om metoder, hur lokala resurser aväds och hur forskige ser ut särskilt viktiga att sprida. Och det fis ige motsättig mella att arbeta brett med ANDT och samtidigt göra riktade isatser mot till exempel caabis är det krävs och omvärldsbevakige visar på att det behövs. Samverka mella Mariamottagigar, kuskapsöversikter som Folkhälsoistitutet och Caabisätverket gör är ågot av det som görs för att utveckla vårde och få mer kuskap om vilka isatser som har effekt. Iteratioellt pågår u e diskussio om ite bara liberaliserig uta avkrimialiserig av caabis. Därför försöker vi sprida ett uttalade frå socialmiister Maria Larsso för de sveska, restriktiva arkotikapolitike och få fler att ställa sig bakom det. För om det blir lättare att få tag i e drog, blir de ite midre aväd. Regeriges sju lågsiktiga mål för ANDT-politike Begräsa tillgåge Skydda bare Förebygga bruk Färre persoer ska utveckla ett skadligt bruk De som har ett missbruk ska få bra vård Atalet döda och skadade ska miska Sverige ska verka för e restriktiv sy i EU och iteratioellt. ANDT-strategi fis på Socialdepartemetet. Där fis e särskild sida för ANDT-strategi och det årliga åtgärdsprogrammet. Tvärtom. Därför måste vi se till att det aldrig får ses som aturligt och legalt att aväda arkotika i Sverige. Nästa år plaeras e iteratioell forskigskoferes i Sverige om caabis. Då hoppas jag att vi ka lyfta fram alla goda exempel i ladet. För det är ert uthålliga arbete som kommer att göra skillad, sa Maria Reström som också berömde Västra Götalad för att så måga frå olika professioer och verksamheter kommit till koferese. Det är precis så här som vi vill att det ska fugera, att så måga går ihop det är hela greje med strategi! De här type av upptakt skulle vi vilja se över allt! Som valigt är Västra Götalad i framkat. 3

4 Ulf Guttormsso CAN, Cetralförbudet för alkohol- och arkotikaupplysig Caabisavädige i Sverige och i övriga Europa Äve om caabisavädige har ökat i Sverige de seaste åre, ligger de på e låg ivå jämfört med måga adra europeiska läder. Ett av flera skäl är att det fis ett starkt avstådstagade mot arkotika i Sverige. Caabis valigast blad ygre mä I Sverige och adra läder mäter ma regelbudet avädige av caabis och adra droger geom att fråga både ugdomar och vuxa i stora udersökigar. Frågeudersökigar är i sig ett problem eftersom de tillfrågade ite alltid säger saige. Dessutom är persoer med mera omfattade drogavädig överrepreseterade i bortfallet. De stora udersökigara är de atioella folkhälso ekäte och CAN:s skoludersökigar. De seaste folkhälsoekäte visar att 12 procet av befolkige mella 16 och 84 år har prövat caabis ågo gåg. Omkrig 2 procet har avät caabis uder det seaste året och hälfte av dem, cirka persoer, de seaste måade. Det här är alltså miimiivåer. Vi vet att vi har cirka tuga eller problematiska arkotikamissbrukare. Merparte av dem aväder caabis, me få av dem lär ha svarat på ekäte, påpekade Ulf Guttormsso. Siffrora har legat gaska stabilt seda 2004 då ekäte började göras. Me jämförs de med äldre udersökigar, gjorda med adra metoder, är siffrora högre u. Statistike visar också att det är framför allt ygre mä som aväder caabis. Udersökigar av möstrade mä och ugdomar i årskurs 9 och 2 på gymasiet fis i låga serier. Det mest slåede med de resultate är edgåge i börja på 1980-talet och seda e vacklade uppgåg uder 2000-talet. Espad-udersökige, som är samma som de sveska skoludersökigara me geomförd på Europaivå, visar att det är stor skillad mella de europeiska lädera. Frakrike och Tjeckie är läder där mer ä 30 procet av årigara har prövat caabis. Alla de ordiska lädera, utom Damark, ligger uder geomsittet som är 17 procet. Espad visar också att ugdomara tycker att det är betydligt midre risk att pröva caabis ågra gåger ä att dricka fem eller fler drikar varje helg. Någotig har hät i attityde till riske med caabis, kostaterade Ulf Guttormsso. ikomstskillader, vilket betyder att droghadel är e midre ödvädig ikomstkälla, det fis adra sätt att försörja sig. Efterfråga påverkas tack vare att vi har tillgåg till mycket iformatio, här fis e hög hälsomedvetehet och ett starkt avstådstagade mot arkotika. Dessutom har vi e relativt låg ugdomsarbetslöshet. Det löar sig att utbilda sig och ma har e chas i samhället. Merparte av de tuga arkotikamissbrukara aväder caabis, me få av dem lär ha svarat på ekäte. Caabisavädige är gaska låg i Sverige i alla grupper, jämfört med adra läder. De ökade blad europeiska ugdomar och därefter har läget varit gaska stabilt. Däremot sys tydliga ökigar i östra Europa. I e rapport frå FN-orgaet UNODC ages flera skäl till att avädige är relativt låg i Sverige. Några häger samma med utbud och tillgäglighet: Sverige ligger e bit frå allfarvägara, att ta arkotika hit kräver extra asträgigar. Vi har begräsade 4

5 Aette Skårer Istitutioe för socialt arbete, Göteborgs uiversitet Caabis politik och retorik E komplicerad och polariserad politisk fråga Det är ige tveka om att arkotikapolitike är e både komplicerad och polariserad fråga. Det fis måga röster i debatte, me iga ekla lösigar. Me det är få som vill legalisera arkotika i Sverige idag. De restriktiva politike ligger fast. Det arkotikapolitiska ramverket består av tre FN-kovetioer som Sverige, tillsammas med 95 procet av världes läder, har lovat följa. De äldsta är frå 1961 och reglerar de traditioella preparate som opiater, kokai och caabis. Tio år seare följdes de av e kovetio om de sytetiska drogera och 1988 kom kovetioe som har fokus på att bekämpa de iteratioella arkotikabrottslighete. Lädera som skrivit på har förbudit sig att följa kovetioera och ka alltså ite legalisera ågo drog uta att i så fall bryta mot dem, kostaterade Aette Skårer. Iom EU fis ett omfattade samarbete både för att miska avädig av arkotika och bekämpa brottslighet, med FN-kovetioera som grud. Me det fis också ett rambeslut som ger möjlighet för lädera att ite lagföra ågo på grud av iehav av små mägder för eget bruk. I Sverige har vi valt att straffbelägga all icke-medicisk haterig av arkotikaklassade preparat. Här gäller olltoleras. Målet är ett arkotikafritt samhälle med delmåle att miska tillgåge och yrekryterige och förmå persoer med missbruksproblem att sluta aväda droger. Isatsera består av brottsbekämpig, förebyggade arbete, vård och behadlig. Efter e itesiv arkotikapolitisk debatt ifördes de första arkotikastrafflage 1968, som gjorde det olagligt att tillverka, ieha och överlåta arkotika. Debatte fortsatte och de följade tio åre skedde e mägd straffskärpigar. Seda blev det diskussioer om kosumtio av arkotika ska vara krimialiserat. Det skedde i Filad och Norge och 1988 bestämde riksdage att krimialisera kosumtio. Bötesstraffet höjde fem år seare till max sex måaders fägelse. Argumete för krimialiserig av eget bruk hadlar om att sigalera att samhället tar kraftigt avståd mot arkotika, att det ka få ugdomar och adra att låta blir droge och att det är ett sätt att få mäiskor att söka vård geom att de upptäcks tidigt. Motive mot e krimialiserig är att ma ite ka straffbelägga e hadlig riktad mot de ega persoe, det är till exempel ite straffbart med självmordsförsök. Ma ifrågasätter också polises möjligheter att se till att det efterlevs och att persoer udviker att söka vård om de riskerar straff. Det här var e livaktig debatt i måga år, me de ladade i att Sverige behöll si restriktiva arkotikapolitik. Och det är väl där vi är i debatte idag, kostaterade Aette Skårer. Ho redogjorde också för de debattpositioer som fis idag där legaliserig av arkotika hadlar om att tillåta arkotikahadel med mer eller midre statlig reglerig, på likade sätt som för alkohol och tobak. Med avkrimialiserig av bruk meas iehav och förvärv av arkotika för ege avädig. De diskussioera hör vi ite mycket av i Sverige, me däremot har ma tagit upp fråga om avkrimialiserig av eget bruk, att ha arkotika i kroppe. Me fortfarade är olltoleras och att all arkotikahaterig är krimialiserad de officiella sveska arkotikapolitike. Aette Skårer avslutade med att vidga begreppe ågot och påpekade att problemet med caabisavädige ite bara hadlar om arkotikapolitik: Arbetet att få ugdomar att låta bli att prova arkotika och riskera att fasta i droger, hadlar också om arbetsmarkadspolitik, om skolpolitik och är alltså e större socialpolitisk fråga. det hadlar ite bara om arkotikapolitik. 5

6 Kari Patriksso Kuskapskällar, Social resursförvaltig, Göteborgs Stad Korta fakta om caabis Tips på bra webb-platser Rådgivigsbyrå i Lud; E haschguide och mycket aa iformatio om caabis på Natioal Caabis Prevetio ad Iformatio Cetre, E allt mer potet drog De seast åre har THC-halte i caabis ökat markat. Sytetiska caabioider har gjort sitt itåg på markade geom att sprayas på spice. Plata Caabis sativa behadlas på olika sätt för att få fram de olika preparat som aväds. Marijuaa är torkade blomställigar och toppskott och likar torkat, hackat gräs eller örtkryddor. Hasch är kåda frå blomställigara som pressats till hårda kakor. Skuk, eller Niederweed som de också kallas, är e förhålladevis y variat av marijuaa som odlas på ett sätt som medför att det bildas aromatiska kolväte som omvadlas till terpeoider, det vill säga lösigsmedel. De har ofta e hög THC-halt samtidigt som halte av caabidiol låg. Caabidiol ha e atipsykotisk effekt, vilket iebär att om de är låg och THC-halte hög är riske att få ett psykosgeombrott större, kostaterade Kari Patriksso. Spice är ytterligare e variat som frå börja var örtbladigar som gav ett lätt rus som likar både lösigsmedelsrus och marijuaarus. Seare har ma sprejat på sytetiska caabioider, likade THC. Dessa caabioider arkotikaklassas successivt, vilket iebär att det fis både arkotikaklassad och ite arkotikaklassad spice. I caabis fis över 400 kemiska substaser, varav mella 60 och 70 är psykoaktiva och alltså påverkar det cetrala ervsystemet. De viktigaste är THC som också är de substas ma mäter vid provtagig. THC-halte i både marijuaa och hasch har ökat de seaste 20 åre och marijuaa har kommit ikapp haschet. Jag föreslår alltid att ma tar uriprover eftersom THC är fettlöslig och fis kvar läge i kroppe, me försvier sabbt ur blodet. Me vill ma testa för spice är däremot blodprov att föredra, sa Kari Patriksso. THC-halte varierar i preparate. Förr var hasch starkare ä marijuaa, me så är det ite lägre. Tester på States krimialtekiska laboratorium, SKL, visar att THC-halte i både marijuaa och hasch har ökat de seaste 20 åre och marijuaa har kommit ikapp haschet. De seaste uppgiftera om TCH-halt visar att mediavärdet för hasch är 10 procet och för marijuaa 11 procet, me haltera ka vara så höga som 25 respektive 20 procet låg de högsta haltera på 8 respektive 4 procet. Det akuta ruset vid caabisrökig ka delas i i två faser. De första varar mella miuter och ma blir oftast fissig och pratsam. De övergår i e mer iåtriktad fas. Efter ytterligare ågra timmar övergår det i ett kroiskt rus och vaerökare har svårt att utyttja si fulla takekapacitet, är passiv och oegagerad. Att sluta röka caabis är tufft. Eftersom det är e fettslöslig drog sitter de kvar i kroppe upp till sex veckor och abstiese blir utdrage. Att hålla upp e vecka brukar gå bra, me vecka två och tre brukar bli besvärliga. I måga läder har adele persoer i behadlig med caabis som primär drog ökat seda börja på I Sverige ser det ite ut riktigt på samma sätt i de källora. I Kartläggig av tugt arkotikamissbruk i Göteborg 2011 är amfetami de valigaste droge som ma söker hjälp för, och de följs av opiater och caabis på delad adraplats. Samtidigt har caabis gått om amfetami som valigaste drog på behadligsehetera med öppevård för vuxa i Göteborg. Me vi ka se att caabis är de valigaste primära droge fram till att ma fyller 30 år och fråga är hur måga som byter drog efter 30? Så det lär og bli e förädrig där, meade Kari Patriksso. 6

7 I haschbubbla fick jag självförtroede, spirade kreativitet och hadligskraft. Ma kude peka figer åt verklighete. Jag mår bra och blir glad. Det är ågra citat av uga kvior som Mattias Gullberg mött i sitt arbete. Är det så att caabis spelar e särskild roll i tjejers liv? Mattias Gullberg MiiMaria Hisige, Göteborgs Stad Tjejer om caabis Aväd ugdomaras berättelser om caabis På MiiMaria Hisige har ästa hälfte av flickora som söker hjälp caabis som huvuddrog. Blad killara är det ästa 80 procet. Eftersom pojkara dessutom är ästa tre gåger så måga på mottagige, så ka det vid e sabb titt i statistike se ut som ett killproblem, meade Mattias Gullberg. Ädå upplever vi som arbetar med detta att vi möter måga tjejer som har stora problem med caabis. Är det kaske så att caabis spelar e aa roll i de här tjejeras liv? Därför bestämde sig Mattias Gullberg för att ställa tre frågor till ågra uga kvior som går eller har gått i behadlig på MiiMaria: Varför gillade/gillar du caabis? Varför slutade du? Hur gjorde/gör du för att sluta? Svare ha fick tyder på att caabis är e kraftfull och komplicerad drog och dessutom förförisk. De erbjuder ett lug och ger tjejera samtidigt e tro på sig själva. Det är därför de tyckte om att röka hasch eller marijuaa. På fråga varför de slutade kude svaret bli: Till slut förstod jag. Det var e återvädsgräd! ( ) Jag stod still och kom varke fram till ått i take eller uträttade ått i hadlig. Jag började täka på vad jag utsatte mi familj för. Jag vill sluta röka me jag älskar det. Mi framtid häger på om jag slutar eller ite. Här fis e isikt om att droge påverkar stora delar av livet och omgivige och att ugdomstide blir komplicerad, kostaterade Mattias Gullberg. Att sluta har ite varit ekelt. Stöd och hjälp frå MiiMaria med samtal, familje samtal och samtal för föräldrara har hjälpt, me det har tagit låg tid. I svare sys också att det behövs flera olika isatser. Jag tycker att vi behöver forska mer på ugdomars ega caabisberättelser. Att vi systematiskt ska dokumetera varför de röker, vilka fuktioer droge har för idivide, gruppe och de kulturella kotexte. Hur vill ugdomara bli hjälpta? Och så behöver vid kritiskt graska oss själva. Hur påverkar det tillfriskadet att vi tederar att psykiatrisera tjejera och krimialisera killara? Jag tror att geom att forska och dokumetera på deras ega berättelser ka det skapa e bättre kliisk verksamhet. Täk att sitta i rummet med e caabisliberal tjej som tycker att det jag säger är skitsack. Då tar jag fram e rapport med 15 tjejers ega berättelser. Det skulle få effekt! Lea Moli, kurator, Beroedekliike, SU, Västra Götaladsregioe Koferese gav mycket bra faktakuskap, både om ramverket och om mer specifika frågor, till exempel om hur hjära reagerar på caabis och vad haschavväjigsprogrammet iebär. På vår mottagig diskuterar vi hur vi ska kua jobba med strukturerade, pedagogiska metoder med take på att våra klieter sälla är reodlade caabismissbrukare. De har ofta ett bladmissbruk och dessutom e psykiatrisk diagos. Jag vill också ge e eloge till arragörera, ite mist Leart Rådemark på Lässtyrelse, som med koferesera bidrar till att så måga olika verksamheter ka träffas och diskutera beroedefrågor. Det är uikt i Sverige! 7

8 Torbjör Forkby FoU i Väst/GR, Elea Paleskis och Susae Samuelsso, MiiMaria Väster, Göteborgs Stad Familjearbete är ugdomar aväder droger Vad häder i föräldrara på tröskel till mottagige? I ugdomsarbete är samarbete med familje e självklar del iom de flesta område. Me är det kommer till droger har traditioe varit att arbeta idividuellt med ugdome. Nu börjar flera stödverksamheter ädå öppa upp för familjearbete med ugdomar och droger. Som ett stöd för detta har praktiker arbetat med att sätta ord på sia erfareheter. Briste på dokumeterad kuskap om familjearbete vid ugas drogmissbruk var utgågspukte för e FoU-cirkel som ägde rum uder 2011 vid FoU i Väst/GR. I cirkel deltog social arbetare frå Borås, Skövde och tre Mii-Mariamottagigar i Göteborg. De har alla låg erfarehet av arbete med ugdomar och droger. E FoU-cirkel är ett sätt för praktiker att tydliggöra och sätta ord på de ega kuskape. Det är också e möjlighet att sätta de professioella kuskape i relatio till forskige. Idé var också att bli ispirerad av evidesbaserad praktik, som iebär att jobba med frågora och hitta olika kuskapskällor, sa Torbjör Forkby, e av ledara för FoU-cirkel. Deltagara valde ut frågor de ville fördjupa sig i och deras rapporter har samlats i skrifte E delad ritig. Elea Paleskis, sjuksköterska, och Susae Samuelsso, socioom, valde att studera vilka reaktioer som ka fias hos föräldrar är de får veta eller misstäker att deras bar har tagit droger och hur haterar de evetuell skuld och skam? I vårt arbete möter vi ugdomar som behöver sia föräldrar och adra vuxa för att kua göra bra val och förädrigar i sia liv. Att vara med i FoU-cirkel var e fatastisk möjlighet att få lära sig mer om familje relaterat arbete, sa Elea Paleskis. De ville fördjupa si förståelse för vad som häder är ma står på tröskel till mottagige, vad som häder ia ma kommer så lågt. Vi valde att gräva där vi står och plocka ut e del av vårt arbete och fördjupa oss i det. Vi ville också utveckla det faktiska familjearbetet på mottagige, förklarade Susae Samuelsso. Tre föräldrar med olika historier bakom sig itervjuades med öppa frågor baserade på erfarehetera frå mottagige. Vi har också tagit del av teorier och relevata studier. Det gav oss e förståelse för att det ka vara e smärtsam process för föräldrar är de tar steget att komma till Mii- Maria, fortsatte Elea Paleskis. Att upptäcka eller misstäka att es bar aväder droger iebär för måga föräldrar e koflikt och deras självbild utmaas. Det ka ge upphov till käslor av skam och skuld. Ka dessa käslor hidra föräldrar att söka hjälp? Eller ka käslora bidra till att lösa de koflikter som uppstår i familje? Vi har lärt oss att som behadlare vara medvete om ärhete till krise och kua lotsa i de. Det blev e påmielse om hur viktigt bemötadet är, påpekade Susae Samuelsso. Itervjuera visar också att bilde av sig själv som förälder får sig e käck. Jag trodde ju åstas att jag kude lösa det här på ågot sätt... Jag käde mig gaska uppgive, som e av föräldrara uttryckte det. Alla föräldrara beskrev också att kommuikatioe med bare blev komplicerad och präglades av misstakar och löger. Och är föräldraras lösigsförsök ite fugerade sökte de stöd. Det fas ett hopp om förädrig är de sökte hjälp. Geom att lyssa till deras berättelser och hjälpa dem att hatera käslora av skam och skuld ka vi stödja dem i att aväda si kompetes. Skamme är i sig tabubelagd och beskrivs ofta som för- Vi ska ite tro att vi som behadlare vet själva vad föräldrara behöver är de själva kaske ite es vet. 8

9 lamade och stum. Me om ma ite ka tala om de, är det svårt att ta asvar för si skuld. I det fortsatta arbetet vill Elea Paleskis och Susae Samuelsso försöka medvetadegöra de förförståelse och de fördomar som de har med sig, att vara öppa för de möte som sker och fortsätta att vara modiga och pröva familjearbete på olika sätt. Det har också varit e form av gräva i oss själva som gett e ökad förståelse och ödmjukhet iför de föräldrar och ugdomar som söker till vår mottagig. Vi ska ite tro att vi som behadlare vet vad föräldrara behöver är de själva kaske ite es vet det, sa Susae Samuelsso. De itervjuade föräldrara uttryckte uppskattig över MiiMarias tillgäglighet och öppa samtals klimat. De tyckte också att det var positivt att kua träffa persoale på mottagige tillsammas med sia bar. För oss blir det två parallella världar av förståelse. Dels våra föreställigar om vad föräldrar behöver, dels deras förvätigar på vilke hjälp de ka få. Och det är först är de två horisotera smälter samma som vi ka lyckas med ett öppet, utforskade klimat i vårt möte med föräldrar på e trygg, fast mark, avslutade Elea Paleskis. E delad ritig, de samlade rapporte frå FoU-cirkel om familjearbete vid ugas drogmissbruk, ka laddas er frå fouivast och Dario Espiga, kommualråd (S), Göteborg Det var e väldigt bra koferes som kopplade ihop forskig och praktik på ett bra sätt. Jag tyckte att presetatioe av FoU-cirkel om familjearbete med ugdomar som aväder droger var itressat. Ma behöver utveckla metoder och prata om det tillsammas, kaske särskilt är ma arbetar med familjer. Vi arbetar ju i Trestadsprojektet, med Stockholm och Malmö, om att miska caabisavädige blad uga, så det är alltid bra att få y iput. Det projektet fortsätter i ågra år till. Det är också viktigt att i de här sammahage aldrig glömma bort frivilligorgaisatioera. De gör ett jättebra arbete och bildar e helhet tillsammas med professioe. 9

10 Claudia Fahlke Psykologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet, och Beroedekliike, Sahlgreska Uiversitetssjukhuset Att vara ug och aväda caabis (hur) påverkar det de psykologiska utvecklige? Missbruk som får kosekveser i vardage lågt upp i livet Caabis påverkar hjäras utvecklig, särskilt frotallobe som haterar vårt måliriktade beteede som att plaera, ta beslut och visa uthållighet. Störs de processe av haschrökig ka det få kosekveser i vardage lågt upp i livet. Utvecklige av de psykologiska mogade, vårt käsloliv, våra takar och hur vi samspelar med adra, påverkas av e mägd faktorer. När vi pratar om de psykologiska mogade hadlar det blad aat om de exekutiva fuktioera, om att kua plaera, fatta beslut, visa uthållighet, ha självkäedom och visa att ma ka både lära i och lära om, sa Claudia Fahlke och betoade att de här fuktioera är särskilt viktiga för de uga mäiska: Ha eller ho befier sig i e fas då ma utbildar sig och tar riktig i livet. De psykologiska kapacitete är e förutsättig för att få e fugerade vardag i vuxelivet. Idag vet vi att caabis har e egativ iverka på de exekutiva fuktioera som hateras främst i hjäras frotallob. De utvecklas successivt uder e mäiskas liv och ases ite vara fullt utvecklad förrä efter 20 års ålder. Exempel på exekutiva fuktioer som hateras av frotallobe är möjlighet att behålla uppmärksamhete, självkäedom och förmåga att reflektera och bearbeta itryck. Alla dessa påverkas av caabisavädig och effekter som sys är till exempel att ma är midre vaksam och brister i miesfuktioer och självkäedom. De som rökte caabis regelbudet fick e lägre IQ i vuxe ålder. Ilärig och mie är ett viktigt område som påverkas av caabis. Vi har ett korttidsmie, som består av arbetsmie och primärmie, samt ett lågtidsmie som ka delas upp i explicit och implicit mie. Arbetsmiet är viktigt för att kua göra två saker samtidigt, att både utföra ågot och samtidigt bearbeta iformatio, som är vi läser. Det explicita miet iehåller sådat som vi måste asträga oss för att plocka fram, meda det implicita sitter i ryggmärge, till exempel att cykla. Både korttidsmiet och lågtidsmiet fis i frotallobe och hippocampus och båda vet vi är käsliga för caabispåverka, kostaterade Claudia Fahlke. Detta bekräftas också av e studie frå Nya Zeelad där ma följt persoer som tidigt började röka caabis. De visar att de som rökte caabis regelbudet fick e lägre IQ i vuxe ålder. Studie visar också att caabis har mest egativ iverka på arbetsmie, takeprocessers hastighet, förmåga att uttrycka sig och att tolka siesitryck. Och särskilt allvarligt är att effekte fas kvar lågt efter att de hade slutat aväda caabis, påpekade Claudia Fahlke. Det är sälla ma ser grava psykiska störigar hos caabisavädare. Det är sarare brister i det vardagliga livet som märks. Därför ka det vara svårt att idetifiera det som effekter av ett missbruk eftersom symtome likar trötthet och valiga toårsproblem. Jag vill vara för att ige är immu mot lågtidseffektera. Me e del har förutsättigar att klara det bättre ä adra. Idag fis fugerade metoder för att tidigt uppmärksamma problem med droger, me det är ige självklar ruti på exempelvis ugdomsmottagigar. Claudia Fahlke rekommederade att ma aväder DUDIT som fågar upp evetuell drogavädig, me också DUDIT-E som ger e bild av vilka egativa respektive positiva effekter e perso upplever sig få av droger. Båda istrumete fis på ätet och är ekla att aväda. Vi måste bli duktigare på att uppmärksamma uga mäiskor som aväder caabis ia det har gått för lågt. 10

11 Joas Stålheim Beroedekliike, Sahlgreska Uiversitetssjukhuset och Psykologiska istitutioe, Göteborgs uiversitet Kliiska perspektiv på relatioe caabis och psykos Trauma uder uppväxte tycks svara för e stor del av sambadet mella caabis och psykos/schizofrei. Caabis orsakar ite psykos me ökar riske för psykosgeombrott Ka caabis i sig utlösa psykoser och orsaka schizofrei? Nej, så ekelt är det ite. Måga psykoser debuterar i sambad med caabisavädig, det är ite så kotroversiellt. Me fråga är om caabis är orsake? Fis det e särskild haschpsykos? Geom att redovisa e mägd studier gav Joas Stålheim e bild av var forskige står idag. Reda 1987 kostaterades i e svesk studie av uga mä som möstrade , att det fas e ökad risk för persoer som avät caabis att seda få diagose schizofrei. Nyare metastudier, det vill säga sammaställigar av forskig, visar att caabis fördubblar riske för att få diagose schizofrei. Det fis också e dos-resposrelatio, det vill säga att ju mer caabis ma avät desto högre är riske, kostaterade Joas Stålheim. Me studiera visar också att caabis ite behöver vara orsake till schizofrei och trots fördubblad risk det är fortfarade e låg adel, cirka 2 3 procet, av caabisavädara som får diagose schizofrei. E rimlig slutsats är att caabis är e betydade riskfaktor, me det är e begräsad risk som ite är tillämplig på alla persoer, meade Joas Stålheim. Om ma tittar på dem som har haft caabisutlösta psykoser så visar e dask udersökig att det ite fis ågot sätt att skilja symtome mella caabisutlösta och adra psykoser. Psykoser ka alltså utlösas av caabis, me det fis förmodlige ige särskild haschpsykos, uta det är till vissa delar ett missvisade begrepp. Det fis ige specifik symtombild och iget specifikt förlopp. Caabis är e utlösade faktor av måga, sa Joas Stålheim. Det iebär att ma ite bara ka behadla missbruket uta att ma måste täka lite bredare och äve titta på de psykiska ohälsa. Om ma iom vårde täker e gåg missbrukare, alltid missbrukare, fis risk för att aa behadlig förseas. Forskare har också studerat sårbarhet, vad det är som ökar riske för såväl psykos som drogproblem, och kuat kostatera att det fis e mägd olika faktorer som dessutom skiljer sig mella mäiskor. Trauma uder uppväxte, till exempel övergrepp, tycks svara för e stor del av sambadet mella caabis och psykos/schizofrei. E schweizisk forskargrupp har tittat på hur avädara själva uppfattar kopplige mella caabis och psykos. De flesta som hade diagose schizofrei och aväde caabis trodde ite att caabis orsakat svårighetera. Att aväda psykosriske som ett geerellt argumet för att avråda ågo frå att aväda caabis är svårt. Me har ma haft tidigare upplevelser av psykos, speciellt om de är kopplade till caabis, så är riske stor att få e y psykos. Aa psykisk ohälsa, svår uppväxt, hög caabiskosumtio och med tidig debut och psykosproblematik i familje är adra faktorer som idikerar ökad sårbarhet. I de här falle ska ma vara extra försiktig med caabis, för då fis det e ökad risk för psykos, avslutade Joas Stålheim. 11

12 Russell Turer FoU i Väst/GR Tidiga isatser vid caabismissbruk Vad vet vi? Vad fugerar? Vad fugerar ite? Resultat frå e kuskapssammaställig Bra är programme ivolverar föräldrara Motiverade samtal (MI), kogitiv beteedeterapi och familjebaserade metoder tycks fugera i tidiga isatser vid caabismissbruk. Det visar e kuskapssammaställig av forskig både frå Sverige och övriga världe. Lisa Pederse, strategisk plaerig, Polise i Västra Götalad Det var e ageläge och itressat koferes. De visar på hur viktigt det är att hela samhället arbetar tillsammas för att förhidra att ugdomar börjar aväda droger och riskerar att hama i krimialitet. De gav också mycket värdefull kuskap, till exempel att caabis är e betydligt starkare drog idag, hur hjära skadas samt hur ugdomars kogitiva förmåga påverkas. De kuskape borde alla vuxa ha som träffar ugdomar, såväl i yrkeslivet som i föräldrarolle. Det är viktigt att vi utvecklar och förbättrar de samverka vi har i Västra Götalad. Polise har ju möjligheter att tidigt idetifiera persoer som är i riskzoe. Tillsammas ka vi hitta arbetsmetoder och kokreta samverkasformer för att fåga upp ugdomara och hjälpa dem att hitta e bättre väg i livet. Uppdraget att göra kuskapssammaställige kommer frå Natioella caabisätverket som vill utveckla e y tidig itervetio för ugdomar som har testat caabis, me som ite har kommit så lågt som till ett missbruk. Nätverket ville ha ett forskigsuderlag för sitt arbete, e sammaställig av de kuskap som fis om tidiga itervetioer, berättade Russell Turer. Resultatet av has efterforskigar visar att två tredjedelar av studiera hade gjorts på itervetioer iom skolas värld. Det fas också e del som rörde missbruksbehadlig. Det fas dock få studier om socialtjästes arbete. De metaaalyser och översikter som Russell Turer fick fram visade att itervetioer baserade på motiverade samtal (MI) och familjebaserade metoder är effektiva, liksom skolitervetioer som kombierar olika modeller. Av forskigsartiklara framgick också att skolprogram ka vara effektiva om föräldrara är ivolverade och programmet är flexibelt. Korta program riktade mot uiversitetsstudeter ka fugera, liksom webbaserade itervetioer med islag av stregth-based -teorier. Det iebär att ma i stället för att titta på risker fokuserar på styrkor, till exempel självbild och tillit till de ega förmåga, förklarade Russell Turer. Korta MI-baserade itervetioer fugerar också, me ma måste ha utbildig och erfarehet av MI för att kua göra itervetioe på ett effektivt sätt. Det fas ite lika måga artiklar om ugdomsbehadlig, me äve iom det området verkar MI fugera, och det gör äve KBT och familjebaserade metoder. E studie visar på vikte av att rikta i sig på abstiesrelaterade takar, e aa att föräldraprogram ka vara ett bra sätt att få svåregagerade ugdomar i i behadlig. Det verkar också vara viktigt för ugdomar som tar sig ur caabismissbruket att bilda ya ätverk, att få bättre relatioer med familje och att behadlara är aktiva och hör av sig och frågar hur det går. Återkommade tema i kuskapssammaställige är alltså att MI, KBT och familjebaserade metoder verkar vara effektiva i tidiga itervetioer och i ugdomsbehadlig. Program som ivolverar föräldrar på ågot sätt brukar också fugera. Det verkar äve som om det är viktigare att apassa isatse till idivide ä att ha olika isatser för till exempel pojkar och flickor. Forskigsöversikte kommer iom kort att fias på Caabisätverkets, FoU i Västs och Lässtyrelses webbplatser.. 12

13 Kari Patriksso Kuskapskällar, Social resursförvaltig, Göteborgs Stad HAP haschavväjigsprogrammet HAP lite som att gå e kurs Nästa som e kurs och där behadlare blir vikarierade frotallob. Så ka haschavväjigsprogrammet, HAP, beskrivas. Ekelhet, struktur och kokreta frågor utmärker också programmet. Haschavväjigsprogrammet, HAP, är e metod för behadlig av caabismissbruk hos vuxa, frå 18 år, som kom till reda på 1980-talet. De är maualbaserad och mycket strukturerad. Det lite som att gå e kurs. När jag arbetade på MiiMaria kude jag säga till årigara som kom lite motvilligt att vi ska ite sitta och prata så mycket, uta det är som att gå e kurs. Det fukade bra, sa Kari Patriksso. Programmet pågår i sex veckor och de första veckora träffas ma tre gåger i vecka. Förhålligssättet är motiverade samtal och om det fis e viktig ahörig är det bra om de persoe är med i börja och slutet. Det är viktigt att vara kokret och aväda blädderblock och gära bilder. Det häger samma med de kogitiva svårigheter som haschrökare har, att de ka ha problem med språket. De får hemuppgifter och ma plaerar vad som ska ske uder helge för att miska riskera för återfall, berättade Kari Patriksso. Ma följer de tre fasera i avväjige. De två första veckora ägas åt vad som sker i kroppe, om THC-halter och hjäras fuktioer. Därefter är det som om kupa eller bubbla som THC skapar lyfts av och orde och käslora kommer fram. De två sista veckora ägas främst åt social orieterig och återfallsprevetio. Uder tide tas uriprov och görs tester som ka ge e vik om persoe behöver mer hjälp, kaske iom psykiatri. När programmet är avslutat erbjuds idividuell uppföljig. Som behadlare får jag e fuktio som vikarierade frotallob, jobbar med ekelt och tydligt språk, kokreta frågor och problemställigar. Ma måste jobba idividuellt och det hadlar också om de kogitiva bristera, att de har svårt att kocetrera sig i grupp. Repetitio, samma tid och plats, kolla övereskommelser, göra sammafattigar, jämföra och lägga märker till förädrigar är adra islag. Efter ett par veckor brukar ma se e förädrig, de sträcker på sig och är mer med i samtalet. HAP omäms ite i de atioella riktlijera för missbruks- och beroedevård, eftersom det är e svesk metod som ite är lika beforskad som adra metoder. Me de uppfyller riktlijeras alla rekommedatioer för caabisbehadlig. Dessutom igår de som e av de kuskapsbaserade metoder som Kuskap till praktik rekommederar. HAP beskrivs i Väge ut ur haschmissbruket som fis att ladda er som pdf på Där fis också e atioell maual. Om ma vill arbeta med HAP är det bra att vara åtmistoe två på mottagige som gör det, så att det fis e till som är isatt i HAP att diskutera med om ma behöver stöd. Och så måste ma ha med sig si chef på idé, påpekade Kari Patriksso. Om ätverket Natioella caabisätverket, NCB, är till för dem som arbetar med HAP. Syftet är främst att utbyta praktiska och kliiska erfareheter. Det är också till för att säkerställa kvalitete i behadligsarbetet och samorda utvärderigar. Nätverket har fått medel frå States Folkhälsoistitut för att uder 2012 bedriva följade projekt: Kuskapsspridig Virtuell professioell rådgivig: Filmer att aväda i utbildigssyfte Utveckla metoder för tidig itervetio Bra webbplatser På Rådgivigsbyrå i Luds webbsida, drogifo.com, hittar du blad aat Haschguide, HAP-mauale, Väge ut ur haschmissbruket (Ludqvist & Ericsso 1988), och mycket aat. Caabishjalpe.se väder sig till de som vill ha hjälp att sluta, är kompis, förälder, lärare, kollega, arbetar med att hjälpa adra. De som utbildar i caabis ka få tillgåg till filmer. Helea Wikma Ericso, chef Idivid- och familjeomsorg, Aligsås kommu Måga av oss som arbetar iom socialtjäste har kuskaper som ite är alldeles färska. Så det är väldigt bra att kua uppdatera sig. Det var också bra att få e bild av caabisavädige i Europa och sätta det i relatio till Sverige. Ska vi kua fortsätta ha e relativt låg ivå på avädige och låg acceptas mot caabis måste vi veta hur det ser ut idag. Några föreläsigar blev lite korta och översiktliga det skulle varit bra med fördjupig på e del område. I vår kommu diskuterar vi u hur vi ska bli bättre på förebyggade arbete, både vad gäller serviceisatser och mydighetsutövig, mot alla slags droger. Koferese fyllde på vår kuskap om caabis på ett bra sätt. 13

14 Toy Olsso gruppchef, områdespolise i Biskopsgårde Polises isatser mot caabis E sylig polis ökar trygghete måga av dem. Ett tecke på det ka vara att ugdomsbrottslighete har miskat i Biskopsgårde. Ett tag var spice gaska valigt i Biskopsgårde, me det har miskat de seaste tide. E aledig ka vara att områdespolise lyckades få bort e rejäl spicefabrik i området så tillgåge har miskat. Dessutom går sacket mella ugdomara att marijuaa är ret meda ma ite riktigt vet vad spice iehåller. Att ugdomara förstått att polise umera ka lagföra dem äve för spicemissbruk, vilket är gaska ytt, har också medverkat till e miskig av missbruket. Det viktigaste är att skapa relatioer med de boede och ugdomara. Polises samarbete med skola, socialtjäst och fritidsverksamhet är e viktig del i arbetet mot arkotika i stadsdelara. Me viktigast är ärvaro och att städigt prata med ugdomara och via deras förtroede. Det har varit oroligt i olika delar av Göteborg i perioder. För att öka trygghete och bli mer syliga irättades 2009 fem grupper med områdespoliser, varav e i Biskopsgårde där Toy Olsso arbetar startades ytterligare två grupper med områdespoliser i Storgöteborg. Det viktigaste i jobbet är att skapa relatioer med de boede och ugdomara. Vi vill också skapa förebilder blad kamratera, me äve blad vuxa som adra boede i området, lärare etc. Vi försöker slå i e kil mella de ugdomar som är på glid och de krimiella som ugdomara måga gåger ser upp till, berättade Toy Olsso. Varje vecka försöker polise vara i ågo av de fem grudskolora i området. Polise pratar med ugdomara och tycker sig ha ått fram till Ett samarbetsforum i stadsdele är SSPF-gruppe, skola, socialtjäst, polis och fritid, som träffas varaa vecka. Där följer ma upp både idivider och de allmäa utvecklige. Efter samtycke med vårdadshavare ka ma göra hadligsplaer för eskilda ugdomar. Det ka hadla om att vi ska vara med vid ätverkssamtal med ugdome och de rut hoom och vi brukar också ta på oss att ha e direktkotakt med föräldrara. Sociala isatsgruppe är ett aat forum där äve arbetsförmedlige och frivårde är med för att stödja persoer upp till 25 år att komma ifrå krimialitet. Då arkotikamissbruk ofta är e del i problematike iebär det äve e hadligspla agåede detta. Geom att vara så mycket i stadsdele får polise mycket iformatio som ofta hadlar om arkotika. Tack vare de ka ma motverka oro krig exempelvis arkotikalagig, vilket ofta resulterar i e husrasaka. Misstäker ma att e ugdom aväder droger arbetar polise ofta med e metod som kallas Liköpigsmetode. De iebär att polise kackar på hemma hos familje. I hemmet blir det ett samtal med de uge och föräldrara, vilket brukar leda till att båda parter förstår allvaret och vilka kosekvesera ka bli. I måga fall slutar det med att ugdome erkäer ett arkotikamissbruk, vilket kotrolleras geom urieller blodprov. Resultatet arbetar socialtjäst och föräldrar vidare med och då ma lyft på locket i föräldraras ärvaro käer vi att det ofta fis möjlighet till e bra utvecklig för ugdome. Föräldrara har våra telefoummer och ka alltid riga oss, det är viktigt att kua stötta dem, betoade Toy Olsso. 14

15 Björ Adersso Istitutioe för socialt arbete, Göteborgs uiversitet, och Lolo Lebediski FoU Sjuhärad Välfärd Lokal kuskap för mobiliserig FoU-cirkel med sju kommuer FoU-cirkel för att samla och sprida tyst kuskap Det är på de lokala ivå som saker görs och det är där det ka häda ågotig. E FoUcirkel är e bra grud för att samla ihop och sätta ord på de kuskap som fis lokalt. Och geom mötet med adra i cirkel uppstår y kuskap. Förra året, 2011, fick Lässtyrelse i Västra Götalad projektpegar frå Folkhälsoistitutet, blad aat för forskig och ökad kuskap om ugdomars argumet och attityder till caabis. E del av uppdraget var att höja kuskapsivå om caabis och dess effekter och utveckla det lokala förebyggade arbetet. Ett sätt att göra det på är geom e forskigscirkel. De dele av uppdraget gavs till oss på FoU Sjuhärad och tillsammas med Lässtyrelse arbetade vi fram de här forskigscirkel, berättade Lolo Lebediski. Det var viktigt att forskigscirkel skulle vara arbetade. Det iebar att deltagaras medverka måste vara ordetligt förakrat på hemmapla. De ska ha stöd i kommuledige och av e tvärsektoriell styrgrupp som kude leda det lokala arbetet mot caabis. Utöver cirkelträffara beräkas ytterligare tio arbetsdagar behövas för exempelvis itervjuer och aa materialihämtig på hemmapla. Björ Adersso leder, tillsammas med Lolo Lebediski, forskigscirkel som fick deltagare frå Borås, Härryda, Sveljuga, Öckerö, Trollhätta, Tjör och Lerum. Deltagara arbetar som drogsamordare och folkhälsosamordare. Arbetet pågår och resultatet av cirkel preseteras höste Forskigscirklar är ett sätt att samla och sprida kuskap på de lokala ivå. E forskigscirkel bygger på att deltagara är aktiva, att de kommer dit med sia kuskaper och erfareheter. Cirkel är ett försök att skapa ett forum där de tysta kuskape ka bli satt på papper, förklarade Björ Adersso. Geom att de leds av e forskare och deltagara tar del av de forskig som fis iom området, blir kopplige mella praktik och teori tydlig. Det blir också ett sätt att skapa e kollektiv ivå på kuskape där det geom mötet med adra uppstår y kuskap. Björ Adersso uderströk hur viktig de lokala ivå är ur ett hadligsperspektiv. Det är där saker görs och där det häder ågot. När det gäller uppdraget som samordare måste vi vara medveta om att det fis e rad olika behov, resurser och kuskaper. Samordare måste vara e fea på att få med sig alla olika aktörer. Me det iebär ite att alla måste täka på samma sätt. Jag tror att det eda ma måste vara överes om är värdet av att göra ågotig tillsammas. Iblad ka det vara bra att täka lite olika. Ha kostaterade också att det görs e mägd udersökigar, till exempel av ugdomars drogvaor, me det är syd att de ite är samordade. Viste med kvatitativa udersökigar är att de är jämförbara och återkommade. Det är sälla som e uppgift är itressat om de ite ka jämföras med adra resultat, meade Björ Adersso. Ha uppmaade också alla att vara uppmärksamma på är forskigsresultat aväds som bekräftelser i politiska diskussioer. Vi hör allt oftare forskige visar att.... På ett sätt är det bra, me det fis också risk för ett slags bekräftelseforskig. Så exakt är ite forskige. Vi måste komma ihåg att forskig är produktio av kuskap och är det gäller vissa område, som caabis, rör vi oss på ideologiskt laddade fält. Var uppmärksam på detta. Aars gräver vi e grop åt oss själva. Geom mötet med adra uppstår y kuskap. 15

16 Lästips frå States Folkhälsoistitut CANNABIS om spridige, skadeeffektera, sambade med tobak och hur missbruk ka förebyggas. Skador av hasch och marijuaa. E geomgåg av veteskapliga studier publicerade till och med år Fis att ladda er på Rapport ummer 2012:89 ISSN X För iformatio om aktuella kofereser och publikatioer gå i på: Kotaktpersoer: FoU i Väst/GR: torbjor.forkby@grkom.se Lässtyrelse Västra Götalads lä: Leart Rådemark, leart.rademark@lasstyrelse.se Göteborgs uiversitet: Claudia Fahlke, claudia.fahlke@psy.gu.se Uder koferese filmades föreläsigara. De ka ses, e och e, på och Text och layout: E Gustafsso Iformatio AB Foto: Mats Udde Josso Tryck: Sjuhäradsbygdes tryckeri AB, jauari 2013