Möt Staffan. Årets förebyggare. Lavinartad ökning av opium och kokain. Trygghetstänk viktigt för stadsplanering november 2017

Transkript

1 15-16 ovember 2017 World Drug Report 2017: Laviartad ökig av opium och kokai Sida 4 Trygghetstäk viktigt för stadsplaerig Sida 3 Möt Staffa Årets förebyggare Sida SIDOR MED HÖJDPUNKTERNA FRÅN FÖREBYGG.NU I GÖTEBORG

2 kröika De påverkbara hälsoklyftora ska slutas iom e geeratio Det är regeriges mål för folkhälsopolitike. E hälsa som är jämt fördelad blad befolkige, där det ite är di bakgrud som avgör di hälsa eller hur läge du får leva. Det är e ekel take, som samtidigt är mycket kraftfull. För vad skulle det iebära om vi uppådde e jämlik hälsa, på riktigt? Först och främst är det såklart e re rättvisefråga. Idag fis stora skillader i hälsa mella de som föds i ett fattigt respektive rikt hem. Att de sociala och ekoomiska miljö som e mäiska föds i i är så avgörade, för hees liv måste ligga så ära defiitioe för orättvisa som det går att komma. Ige mäiska väljer si bakgrud. Målsättige måste vara att ge alla mäiskor e ärlig chas till ett hälsosamt, friskt och lågt liv geom att fördela välfärdes resurser på ett ågorluda rättvist sätt. E politik för e bättre och mer jämlik folkhälsa, helt ekelt. Me det fis mer som gömmer sig i regeriges visio. Som socialmiister har jag utöver folkhälsopolitike också asvar för ett atal adra sakområde. Sjukvårde är ett av dem. Sverige har på måga sätt e fatastisk sjukvård, me de står ite uta utmaigar. Frå regeriges sida geomför vi u stora satsigar, ite mist för att ge persoale bättre förutsättigar. Me, ska vi klara de ANNIKA STRANDHÄLL (S) Socialmiister Frå regeriges sida arbetar vi u med flera förslag som vi vet kommer göra verklig skillad Foto: Kristia Pohl/Regerigskasliet lågsiktiga utmaigara behövs mer ä rea resurser. Hälsofrämjade förhålligssätt ska vara e självklar del i all vård och behadlig. Alla som kommer i kotakt med vårde ska erbjudas råd och stöd om de har ohälsosamma levadsvaor. E viktig pusselbit i det arbetet är regeriges strategi för alkohol, arkotika, dopig och tobak. Forskig visar ämlige att levadsvaor spelar e stor roll för riske att drabbas av måga sjukdomar. På cacerområdet är det särskilt tydligt. Så mycket som e tredjedel av alla cacerfall går att förebygga. Här måste vi alla dra åt samma håll. Frå regerig, ladstig, lässtyrelser och kommuer, till civilsamhälle och ärigsliv. Frå regeriges sida arbetar vi u med flera förslag som vi vet kommer göra verklig skillad. Blad aat kommer vi att lägga fram förslag för att ytterligare miska rökige, bättre komma åt ätdrogera och öka eleveras möjlighet till rörelse och idrott i skola. Dessutom pågår ett större och mer strukturellt arbete för folkhälsopolitike, utifrå de kommissio för jämlik hälsa som regerige tillsatte. Ett framgågsrikt folkhälsoarbete hadlar alltså både om re och skär rättvisa och om att säkerställa e hälsofrämjade och lågsiktigt hållbar sjukvård. E såda utvecklig tjäar vi alla på. NOTERAT Nytt deltagarrekord Det var ite bara EU:s ledare som lockades till Göteborg i ovember. Förebygg.u fortsätter att växa. Årets upplaga drog över 700 deltagare frå hela Sverige, vilket gör Förebygg till e av ladets största mötesplatser för alla som arbetar med främjade och förebyggade verksamhet. Missat åt? Du vet väl att stora delar av koferese fis tillgäglig på webbe? Gå i på Förebygg.u och leta dig vidare till Dokumetatio. Där hittar du mägder av material frå alla föreläsigar, semiarier och fokusspår. Du ka också återuppleva flera av föreläsigara i Drake via Kuskapskaale och UR Skola Redaktör Peter Ekvall peter@pekmedia.se Tel: reportrar Peter Ekvall Aa Riker FORM och redigerig Attila Hei Tryck Majoras Grafiska AB Förebygg.u göteborg ovember 2017

3 Foto Colourbox.com Det går att bygga bort krimialitet, me det gäller att täka hela väge. Hur ka e viss miljö avädas och hur ka de missbrukas? Geom att se alla avädigsområde går det att göra våra gemesamma miljöer tryggare för alla. Det krävs små förädrigar för att det ska bli tryggare E valig gata i stadsmiljö. Huse har ibyggda portar med tak över för att skydda för reg och rusk. Me så fort det blir mörkt går esamma attvadrare hellre mitt i gata ä håller sig till trottoare. Och varför gör de så? Jo, för att det ite går att se om det står ågo i porte ia du är framme vid de, me om du går mitt i gata ökar siktvikel och du hier upptäcka om det är ågo där. Vilket gör det till ett typexempel på e lösig som är täkt att skydda, me i stället upplevs som e fara. Det förklarar Thomas Pettersso, polis på avdelige Verksamhetsstyrig och Aalys i polisregio Väst. Ha har Trygghet är e käsla vi förmedlar specialiserat sig på att idetifiera trygga och otrygga miljöer och aalysera vad det är som skapar e käsla av otrygghet. Och vad vi ka göra åt det. Ite måga pratar om brott lägre, vi Thomas Pettersso pratar om trygghet. Och trygghet är e käsla vi förmedlar. Det hadlar ite om faktisk trygghet, för det iebär säkerhet och är e helt aa sak. Me för att vi ska käa oss trygga krävs det egetlige gaska små förädrigar. Framför allt är det SEMINARIUM Stadsplaerig, brott och trygghet viktigt att ha med sig trygghetsperspektivet i stadsplaerig och vid ombyggader. Äve relativt små förädrigar ka göra att e allmä miljö ite lägre lockar till krimiella aktiviteter eller samlar stora grupper av tuga missbrukare på samma plats. Det ka till exempel hadla om att ite bara ha lampor lägs promeadvägara uta också e bit i i skoge så att du ser vad som häder omkrig dig. Eller att flytta bäkara på ett torg så att ite alla sitter tillsammas uta i stället får sprida ut sig. Ett aat exempel som kokret miskar krimialitetete är att väda garage och parkerigsplatser mot bostadshuse och ite lägga dem i eskildhet. På så sätt käer sig presumtiva ibrottstjuvar övervakade, och då avstår de hellre. Det här är egetlige gaska ekelt bara vi täker logiskt är vi tittar på det. Jag brukar täka på hur jag skulle aväda de här platse och hur jag skulle kua missbruka de. Då blir det väldigt tydligt. Förebygg.u göteborg ovember

4 Produktioe av opium och kokai har ökat dramatiskt det seaste året. I Afghaista har odlige av opium, base i heroi, ökat med 87 procet jämfört med förra året. Rekordökig av opium och kokai Det visar färska siffror frå FN:s orga mot droger och brott, UNODC, eligt vilka ladets totala opiumproduktio u uppgår till hisade to. Det här är oroade siffror som iebär att markade på sikt kommer att flöda över av billigt heroi. Ite omedelbart, me med e fördröjig på ågot eller ågra år, och det är ågot som vi kommer att behöva följa oga, säger Chloé Carpetier, chef för drogforskigsavdelige vid UNODC, som uder Förebygg preseterade e sabb överblick över iehållet i FN:s drograpport, World Drug Report Eligt rapporte har 250 miljoer mäiskor i världe avät droger det seaste året. För 29,5 miljoer av dessa har det gått så lågt att de upplever ett beroede som kräver behadlig. Och opiater fortsätter att vara de substaser som orsakar flest skador. De ökade opiumproduktioe beror dels på e ökig av odligsyta, me också på att odlige effektiviserats. Eligt Chloé Carpetier fis det flera orsaker till utvecklige i Afghaista. E är det miskade stödet utifrå seda de iteratioella styrkora lämat ladet. Det har tillsammas med e svag regerig gjort att talibaera har kuat utöka sia aktiviteter, och det här är ågot som riskerar att få betydade kosekveser för västvärldes opiatmarkader, säger ho. E aa källa till oro är de växade kokaimarkade, som ästa uteslutade styrs av utvecklige i Colombia. Efter att ha miskat uder e tioårsperiod har kokaodlige och framställige av kokai skjutit i höjde uder de seaste två-tre åre. Det fas förhoppigar om att fredsavtalet mella de colombiaska FÖRELÄSNING Narkotika och hållbar utvecklig regerige och Farc-gerilla skulle kua stoppa de här ökige. Me så har det ite blivit. Tvärtom har de ökat ige, med 50 procet på bara ett år, och det märks reda på de ordamerikaska och europeiska markadera, säger Chloé Carpetier. Rapporte pekar också på e fortsatt geografisk spridig av arkotikarelaterade skador. Tidigare har de främst varit lokaliserade till platser där produktioe och kosumtioe sker. Nu förekommer de i större utsträckig äve lägs distributiosvägara, för både Det här är oroade siffror som iebär att markade på sikt kommer att flöda över av billigt heroi Chloé Carpetier Vill du veta mer! 4 World Drug Report 2017 i si helhet fis att ladda ed via UNODC:s hemsida heroi och kokai. Till exempel har e mägd ya markader uppstått lägs heroiets trasportvägar frå Afghaista och Pakista, och via Afrika. Det här är illa eftersom det drabbar läder med bristfälliga sjukvårdssystem, där ma reda brottas med e rad hot mot folkhälsa. Det här är ett ytterligare argumet för att vi måste bli bättre på att ta ett helhetsgrepp på problemet geom hela distributioskedja. Det hadlar om att dela på asvaret, och det är också e sy som delas alltmer iom det iteratioella samfudet, säger Chloé Carpetier. 4 Förebygg.u göteborg ovember 2017

5 Foto Colourbox.com Mä står för ojämförligt mest våld och är också de som råkar ut för mest våld. Me meda mäe ofta utsätts utomhus av adra mä, drabbas kvior oftast på de plats där de borde käa sig som säkrast. Iomhus, av ågo de käer. Ige föds våldsam ma fostras till det Mä fostras reda frå födsel att tåla våld, och förvätas också att aväda våld. Det är e del i e outtalad sträva att bli sedd som e malig ma. Me ige föds ju våldsam. Vi fostras till det i e miljö där det procetuellt sett är fler mä som aväder våld, säger Kataria Björkgre på lässtyrelse i Västra Götalad. Hees asvarsområde är mäs våld mot kvior, frå sexuella trakasserier av det slag som kommit upp i aslutig till #metoo-kampaje, till våld i ära relatioer. De flesta har säkert täkt eller hört ågo udra: jame, varför går ho ite bara? Me att leva i e relatio med våld är oerhört komplicerat. Våldet är cykliskt SEMINARIUM Maskuliitet, dopig och kopplige till våld och relatioe pedlar mella kärlek eller ågo form av beroede, försoig och våld. Jakte på att uppfattas som e riktig ma, som träar, är muskulös och har ett maskulit yttre driver måga till att ta hjälp av aabola adrogea steroider (AAS), som bygger upp musklera och utvecklar de maliga karaktärsdrage. Frå att tidigare ha förekommit främst iom idrottsvärlde förekommer missbruk av aabola steroider u överallt och i alla åldrar. Vi har e mycket större press på oss idag. Yta är viktig och mitt utseede är mitt varumärke, och på ett sätt belöar vårt samhälle också muskler. Det ses som att ma är dedikerad och arbetar hårt för att få de här musklera, säger Aica Börjesso på Dopigjoure, vid Karoliska uiversitetssjukhuset i Stockholm. Dit väder sig måga persoer som aväder olika preparat. Me äve ahöriga och kvior som lever med mä som dopar sig hör av sig. Blad vittesmåle fis beskrivigar av aggressivitet, våldsamhet, påtvigade sexuella hadligar, isolerig frå omvärlde, förtryck och maipulatio. Vissa upplever att deras mä ite lägre är samma perso, uta att de har blivit käslokalla och har kraftiga humörsvägigar. Ma ka ite säga att alla som tar AAS blir aggressiva eller våldsamma, me det fis helt klart persoer som går åt det hållet. Me persoe som missbrukar kaske ite alls tycker att ha har förädrats, säger Aica Börjesso. Förebygg.u göteborg ovember

6 Förebygg.u 2017 Vad tar du med dig frå koferese? Marti Begtsso fritidsledare, Mösterås Jag tycker att det har varit itressat att träffa kollegor frå olika verksamheter och professioer som jag ite hade träffat aars. Föreläsigara har varit bra, me jag skulle vilja se lite fler exempel frå verklighete, med kokreta tips på vad vi som lyssar ka göra. Aie Kuusela ugdomsarbetare Ugdoms- teamet, Laholm Jag har blivit påmid om att det ka vara gaska ekelt att förädra ågot till det bättre, om vi är mer uppmärksamma i vardage. Att gaska små saker ka göra stor skillad. Därför är det viktigt att vara uppmärksamma på hur våra ugdomar mår. Maria Bergström socialsekreterare iom fältverksamhete, Skellefteå För mig var det första gåge på e såda här koferes och jag tycker det är bra att ma tar ett samlat grepp på det här sättet. Vissa pukter var jättebra meda adra kaske ite gav lika mycket som jag hade hoppats på. Särskilt itressat var det att höra om caabisutvecklige, eftersom det är ågot som ligger väldigt ära oss just u. Albi Dahlström folkhälsoplaerare, Ladstiget Västerorrlad Det var första gåge jag var med och jag har lyssat e hel del på olika forskig om äldre persoer och alkohol. Det är kaske ite så mycket jag ka göra ågot kokret med i mitt arbete, me vi har e större grupp äldre här ä geomsittet i Sverige, så det är väldigt aktuellt för oss. Så jag ska fortsätta följa vilke forskig det fis på fältet, som e omvärldsbevakig. Per Blak utveckligsledare Folkhälsa, Borås stad Första itrycket var att det är oerhört välorgaiserat och väldigt givade överlag. Seda var torsdages spår med Hälsofrämjade skola väldigt bra, mycket bekräftade och också e hel del ytt. E bra bladig överlag, mycket bra ivå och mycket veteskap, det gillar jag. Och så bra med kulturislag, det var e väldigt fi avslutig. Sarika Graström Liljegre behadlare, Kugsör Jag tyckte om mågfalde i utbudet. Det fis ju olika saker som tilltalar olika arbetsområde, som skola, socialtjäst eller vad ma u arbetar iom. Jag tror att det är väldigt positivt att åka tillsammas som vi gjorde, flera persoer frå olika verksamheter, så att vi har upplevt samma saker och ka fortsätta arbeta utifrå alla ya itryck är vi kommer hem ige. 6 Förebygg.u göteborg ovember 2017

7 Emmelie Berggre ANDT-strateg, Sadvike Jag tycker om att ma sätter i ANDTS i ett större sammahag. Måga ma möter tror att drogförebyggade arbete hadlar om att ta i e föreläsare på skola som talar om hur farligt det är med droger. Me om det var så lätt skulle det ju ite fias ågra problem ågostas. Det viktiga drogförebyggade arbetet ligger ju på adra område, som att främja psykisk hälsa eller att få i ugdomar på arbetsmarkade. Förebygg.u göteborg ovember

8 NOTERAT Figge för e tobaksfri skoltid Gosedjuret Figge är plötsligt ute på ega ävetyr på kogressgolvet. Me skapare, grafiske formgivare och hälsopedagoge Björ Grudström frå Hälsoävetyret i Regio Uppsala, ser mest glad ut. Det visar sig att Figge gära ger sig ut på ega ävetyr (se hemsida me hemma i Uppsala frotar gosedjuret e hel kampaj. Figge är ett verktyg för att arbeta med bar och uga om tobaksfrihet. Vi har skapat ett skolpaket där vi har vät på hela täket och utgår frå slogae Tobaksfri skoltid självklart, eller hur!. 178 skolor i regio Uppsala har fått e resväska med arbetsmaterial och e ege Figge, med det uttalade målet frå regioe att kua garatera e tobaksfri skoltid. Aige trågt Jacka, halsduk, vatar och ett och aat paraply kädes ödvädigt för de som ville läma koferese för e stud eller gå hem för dage. Därför blev trägsel i garderobe studtals stor, då alla hade samma mål vid samma tillfälle. I KONFERENSVIMLET Discot i Drakes foajé mottogs väl. Ka vi hoppas på e fortsättig 2019? Semiariepasse ibjöd som valigt till eftertake, reflektio och viss muterhet. Uder Förebygg gavs måga chaser till glada möte - med både ya och bekata asikte. BRÅ-samordare med reflexer CAN:s moter bjöd på iformatio om metodmaterialet ANDT på schemat. Dessutom gavs tillfälle till lek tillsammas med CAN:s rastvakter Kristofer, Birgitta och Jimmie. Reflexer flög hit och dit, och e deltagare stack ut ordetligt i CAN:s motertävlig. Grattis säger vi till Aa Nordi, BRÅ-samordare i Kristiastads kommu, som va två biljetter till Way Out West! Mer om ANDT på schemat hittar du på adt.drugsmart.com. Leea Haraké frå KSAN smällde Trivselgerillas balloger så att gummirestera yrde och fick lö för möda. Budskapet på hees lapp löd: Du är viktig. Sittig. Stämige var på topp är festdeltagara 8 Förebygg.u göteborg ovember 2017

9 Vimmelbilder Misak Nalbadia och Sofia Sabel Fotboll uta Fylla lyckad satsig Nya siffror frå projektet Fotboll uta Fylla visar att adele kraftigt berusade persoer har sjukit med 40 procet jämfört med förra året i sambad med att AIK, Djurgårde och Hammarby spelat allsveska fotbollsmatcher. Och måga fler har ekats iträde på areora Tele 2 och Frieds och stoppats frå att köpa alkohol ie på areora. Hädera i taket. För vem ka säga ej till att vara med på e groupie? Projektet laserades i börja av året av IQ och STAD som tillsammas med fotbollsklubbara AIK, Djurgårde och Hammarby arbetar för att miska adele kraftigt berusade persoer i sambad med matchera. Blad isatsera igår blad aat e apassad utbildig i asvarsfull alkoholserverig till krogpersoal utaför areora samt till serverigsasvariga och etrépersoal vid respektive area. Sammalagt blåstestades besökare på Tele2 Area och Frieds Area i sambad med åtta allsveska matcher uder fotbollssäsoge Dessutom geomfördes studier av utskäkige, där skådespelare agerade kraftigt berusade. Skådespelarstudie visar att adele persoer som ekats iträde på areora ökat med 154 procet och adele kraftigt berusade persoer som ekats att köpa alkohol ie på areora ökat med 78 procet jämfört med Att vi reda efter så pass kort tid ka se så stora förädrigar är otroligt roligt. Det tyder på att sättet vi och övriga ibladade i Fotboll uta Fylla jobbar fugerar, säger Johaa Gripeberg, sektioschef på STAD. tog plats vid borde i de uppdukade kogresse. NOTERAT E tug pippi Flyttfågel är väldigt tug, jag håller de så läge. Det påpekade prisutdelare Aika Adersso frå CAN är vadrigspriset delades ut uder osdagsförmiddage i ett ärmast fullsatt Drake. Vår gissig är att Marita Bertilsso frå Norrtälje kommu som tog emot priset uppskattade att ite behöva balasera blomsterkvast, diplom, flyttfågel och mikrofo uder tacktalet. I stället löste det hela sig på smidigast möjliga sätt. Förebygg.u göteborg ovember

10 CAN:s pris för Årets förebyggare 2017 går till drogprevetiosprofile Staffa Hübiette. Staffa tar priset Det var e glad och mycket hedrad pristagare som fick ta emot priset i sambad med Förebygg.u i Göteborg. Jättekul! Det är ett erkäade av det jag har hållit på med i alla år och ka säkert göra det lättare att å ut i det fortsatta arbetet, säger Staffa Hübiette, författare och lärare i socialpedagogik och drogprevetio på Tollare folkhögskola och e av de drivade kraftera i Riksförbudet Narkotikafritt Samhälles projekt Narkotikafri skola. Ha har geom åre skrivit ett flertal böcker om prevetio och alitas flitigt som föreläsare, utbildare och kosult för gymasieskola krig policyfrågor och hadligsplaer är det gäller droger, drogtestig och åtgärder. Eligt jury har årets förebyggare geom att kombiera teori, forskig, lagstiftig och praktik lyckats skapa förädrigar i grudläggade verksamheter iom arkotikafältet. Ha har bidragit till ett ytt perspektiv i det förebyggade arbetet ite mist iom skolas värld geom att ta i arbetsmiljö och miljöiriktad prevetio och därmed arbetat fram e y prevetiosmodell. Iom skola fis e stor osäkerhet om vad ma ka, får och bör göra. Det hadlar dels om vilka prevetiosisatser ma ska göra, och dels om hur ma ska agera är ågot faktiskt häder. Där fis det stora brister idag, säger Staffa Hübiette. Eligt hoom rör det sig ite om ågo Årets förebyggare Staffa Hübiette (mitte) efterlyser e diskussio om skolas och elevhälsas asvarsområde för att förbättra det drogprevetiva arbetet i skolas värld. Här flakerad av Marita Bertilsso, chef för Trygg i Norrtälje kommu, som tog emot priset för Årets förebyggade kommu och Markus Heilig, som fick Årets drogforskigspris. brist på vare sig kuskaper, resurser eller system. Probleme ligger på systemivå, där e av de viktigaste frågora gäller relatioe mella skola och socialtjäste. Skola hamar ofta i ett vakuum är ma uppmärksammar elever som har problem och ma eligt lag är skyldig att göra e orosamäla. I de flesta fall vet skolora ite vad som häder efter det, vilket gör att e elev som fått e orosamäla på sig mycket väl ka vara tillbaka i skola dage därpå, uta att skola har e aig om ifall eleve fortsätter aväda droger, säger Staffa Hübiette. Has lösig är att ta fram bättre policyer, hadligsplaer och rutier och därmed skapa e praxis för hur skolora ska agera och hur samarbetet mella skola, elevhälsa och socialtjäst bör fugera. Och på de skolor ha arbetat med har ma kuat se avsevärda förbättrigar. Det hadlar mycket om i sig gaska ekla praktiska lösigar för att få fram rutier som fugerar. Me de gör stor skillad. Det är också viktigt att rektorera tar sitt arbetsmiljöasvar. Ige aa arbetsplats skulle acceptera att ma har e medarbetare som håller på med droger uta att ma tar tag i det. Alla viare CAN:s pris för alkohol- och drogförebyggade arbete delas i år ut för sjude året. Jury för 2017 har bestått av represetater frå CAN, IQ, Lässtyrelse i Västra Götalads lä och Sveriges ladsråd för alkohol- och arkotikafrågor, (SLAN). Årets viare är: 4 Årets förebyggare Staffa Hübiette, författare och lärare i socialpedagogik och drogprevetio, Gustavsberg. Priset består av ett diplom och kroor. 4 Årets förebyggade kommu Norrtälje kommu: e kommu som uppår höga poäg i Prevetiosidex och som har e bra policy för det ANDT-förebyggade arbetet. Priset är ett vadrigspris i form av e fågel, skapad av kostäre Nia Svesso. 4 Årets drogforskigspris Markus Heilig, professor i psykiatri och beroedeforskare, Liköpig. Priset består av ett diplom och kroor. 10 Förebygg.u göteborg ovember 2017

11 Fistämda låtar med drabbade texter avslutade årets Förebygg, då artiste Joel Alme i ett scesamtal varvade såger frå albumet Flyktliga med persoliga berättelser frå e bardom med missbruk och krimialitet ära ipå. Berättelser frå hjärtat I samtal med socioome Peter Moli, Geom att spela e hadfull låtar frå hockey som blev räddige. Där fick som arbetar med Göteborgs stads Flyktliga (2015) går ha i på djupet med ha utlopp för si frustratio och si satsig Jämlik stad, berättade ha om sia persoliga upplevelser. Sågeras oädliga eergi och framgågara med ära som drabbats av alkoholmissbruk, jag-persoer är just olika ära väer eller Fröludas juiorlag byggde upp självför- krimialitet och för tidig död. familjemedlemmar som det gått riktigt troedet. Mi mamma kommer frå ett alkoholisthem illa för. Ma vet ite att ma håller på att och har bott på barhem och mi rädda sig själv är ma håller på, me det pappa drack och försva. Hemma var var det jag gjorde. Mi mamma visste vad det mamma och syrra och jag och seare ho gjorde är ho satte mig där. mi styvfar och där var det tryggt och bra, me det var som e bubbla. Utaför var allt hotfullt, säger Joel Alme. Särskilt drabbade är berättelse om has två ärmaste bardomsväer, kusie som tog livet av sig och bästa väe som stal e bil och körde ihjäl sig. Båda var 19 år. Det gäller att bryta de oda cirkel Ka vi förebygga hur det går för våra utsatta bar? Det är klart vi ka. Me det gäller att bryta de oda cirkel så sabbt som möjligt. Det säger Ig-Marie Wieselgre, projektchef för Uppdrag Psykisk Hälsa på SKL och specialist iom psykiatri på Kommissioe för Jämlik hälsa, vars arbete precis avslutats. För att skapa e jämlik hälsa som e förutsättig för det ANDTförebyggade arbetet uderstryker ho att det hadlar om att ge alla samma Till de här skiva har jag tagit reda på allt jag ka om mi familj och berättat deras historia. För ett svek kommer ofta frå ett aat svek. I mi familj hadlar det om fäder som flyr frå sia ega familjer. Me jag vill ite leva med de ågeste uta visa förståelse. Det är eda väge tillbaka. Det är klart ma blir förbaad, me seda gäller det att förlåta. För si ege skull. För Joel själv var det på måga sätt möjligheter, geom att ge dem olika hjälp. Det vill säga de hjälp var och e behöver utifrå sia förutsättigar. Rättvist är ite att alla får samma hjälp, uta att isatsera beror på vilke idivid det är och vilket stöd just de här persoe behöver. Reda i sexårsålder visar forskig att bar i socioekoomiskt utsatta område halkar efter. Äve bar som tidigt visat toppresultat plaar ut och hamar på samma ivå som FÖRELÄSNING Jämlik hälsa e utmaig i det ANDTförebyggade arbetet För Joel Alme själv var det först är ha fick ega bar som ha hittade sitt lug. Och att fias där för bare ser ha som det allra viktigaste. Alla frå mi bardom som klarade sig hade ågo hemma som gladde sig över att ma kom hem. Me det var måga som ite hade det. bar med mer geomsittliga resultat, me som bor i område med bättre förutsättigar. E del av det hadlar om hur såväl bar som vuxa mår. Det har varit mycket fokus på fysisk hälsa, där vi kommit lågt. Däremot ökar de psykiska ohälsa. Och där gäller det att ge alla verktyg för att kua hatera det. Ska vi uppå psykisk hälsa måste vi ha med hela samhället och våga prata om det. Det här är ågot som i olika grad drabbar oss alla. Förebygg.u göteborg ovember

12 VÄLKOMMEN till koferese som fortsätter att sprida kuskap och reflektio krig det ANDT-förebyggade arbetet! ovember 2019 Folkets Hus, Göteborg