Förebygg en given mötesplats. Nya regler för spelmissbruk. Våra unga: årsskiftet. nytt från. onsdag 15 november. Sidan 2. på sista sidan!

Transkript

1 osdag 15 ovember Foto Sofia Sabel Våra uga: Seaste ytt frå LoRDIA S sida 5 Nya regler för spelmissbruk frå årsskiftet S sida 7 Förebygg e give mötesplats Sida 2 PROGRAM och semiarier på sista sida!

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN UTBILDAR & INFORMERAR kröika Egotrippat partykarkade slår helt fel Det förs e livlig debatt om vad som behöver göras för att pressa tillbaka de orgaiserade brottslighete. I de diskussioe är e av de viktigaste faktorera oftast fråvarade: arkotika. Trots att karket till stor del driver dea brottslighet hålls just de fråga borta frå ageda. Dea selektiva uppmärksamhet irriterar mig. De gör att vi missar e utmärkt chas. Att miska arkotikahadel är ett av de bästa verktyg som vi har för att bekämpa brottslighete. Om vi kude ta bort e del av arkotika skulle de krimiella gäge få svårt att över huvud taget hålla igåg. Mest irriterad blir jag på partykarkadet. Alla som håller igåg ett slags livsstilsbruk som skulle kua sluta me som väljer att ite göra det har ett tydligt asvar. Deras efterfråga göder de orgaiserade brottslighete. Därmed förstör de för hela samhället. Egotrippara sker i betydade utsträckig på adras bekostad. ORDFÖRANDEN HAR ORDET Polise har starka skäl att ta hårdare tag mot arkotika. Miskade volymer skulle ge måga positiva rigar på vattet. I Göteborg har polise precis påbörjat e specialsatsig för att effektivare kua slå till mot de som säljer och köper droger i cetrala stade. Det är ett positivt steg i rätt riktig. Me detta ligger ite bara hos polise. Adra har också e viktig roll. Framför allt mear jag att vi gemesamt bör sätta hårdare press på partykarkara. Ma ka og säga att det hadlar om klassisk opiiosbildig. Attitydera krig detta behöver ifrågasättas på bred frot. Partykarkara behöver sättas i strålkastarljuset och svara på vad de egetlige håller på med. E mer egativ attityd till partykarkadet skulle kua göra stor skillad i kampe mot de orgaiserade brottslighete. Det är självfallet ite hela lösige, me det är e viktig pusselbit. Förebygg.u e give mötesplats för alla förebyggare Det startade som e regioal koferes 2001, ett iitiativ av fyra olika ätverk med drogförebyggare i Västra Götalad. Uder åres lopp har koferese utvecklats frå e regioal koferes till e koferes med bred atioell spridig. Fortfarade efter drygt 15 år bidrar Förebygg.u till prevetio, kuskap, reflektio och möte iom ANDT-området. Det uika med Förebygg.u är att koferese bygger på mötet mella offetlig- och frivilligsektor och de prestigelöshet som fis i detta möte. Det hadlar om att vi lyckats skapa förutsättigar för alla parter som fis med i arragörsgruppe att mötas på lika villkor, samt att alla får e Håka eriksso Ordförade, arragörsgruppe Förebygg.u 2017 A-Sofie Hermasso Kommustyrelseordförade, Göteborg. Göteborgs stad är medarragör till Förebygg.u möjlighet att bidra utifrå ega förutsättigar och utgågspukter. Det primära i mötet är vårt gemesamma mål det förebyggade och främjade arbetet iom ANDT-området. Vilka orgaisatioer eller mydigheter vi tillhör är av uderordad betydelse. Förebygg.u var tidigt ute med att se värdet och betydelse av det breda prestigelösa samarbetet och mötet mella det offetliga respektive idébura delara av samhället. I dag betoas ofta vikte av samverka mella det offetliga och idébura/ civilsamhällets orgaisatioer. Förebygg.u har hittat former och skapat möjligheter till e såda samverka seda starte år 2001, där vi iom Västra Götalad har varit lite av piojärer iom området. Tack vare detta mågåriga samarbete har vi uder åres lopp kuat utveckla och förädla Förebygg.u ytterligare och skapa de diamat som ser dages ljus år Årets upplaga har ått ya oaade framgågar. I år är vi fler deltagare ä ågosi, vilket käs roligt, stimulerade och utmaade. Arragörsgruppe för Förebygg.u vill tillsammas med våra samverkasparters öska alla deltagare ågra givade och itressata dagar! Vi är ju måa om att kua erbjuda er deltagare kvalitet och ite kvatitet. Vi hoppas att i kommer att kyta flera ya och späade kotakter uder dessa dagar, samt självklart äve passa på att träffa kollegora i brasche. Varmt välkoma till Göteborg och 2017 års Förebygg.u! Samarbetsparters: Redaktör Peter Ekvall peter@pekmedia.se Tel: reportrar Peter Ekvall Aa Riker FORM och redigerig Attila Hei Tryck Majoras Grafiska AB Förebygg.u göteborg 15 ovember 2017

3 Foto Colourbox.com Stark kopplig mella alkohol och våldsbrott Det fis e mycket stark kopplig mella alkohol och våldsbrott. Tre av fyra förövare vid misshadelsbrott är berusade, och sex av tio vid sexualbrott. Och förövare är ästa alltid ma. Det säger Frida Dagardt, läkare vid Drottig Silvias barsjukhus och e av författara till de årliga rapporte Alkohole och samhället som ges ut av Sveska Läkaresällskapet, IOGT-NTO och CERA (Cetrum för forskig och utbildig krig riskbruk, missbruk och beroede vid Göteborgs uiversitet). Årets tema alkohol och våld käs extra aktuellt i ljuset av #metoo-kampajes eorma geomslag uder höste. Det gör det här området extra itressat, eftersom e stor del av det alkoholrelaterade våldet är just sexuellt våld. I Sverige är omkrig 60 procet av förövara till sexualbrott berusade, me det fis studier där de siffra ligger äda uppe krig 75 procet, säger Frida Dagardt, som kommer till Förebygg för att presetera rapporte och dess slutsatser. Blad offre är motsvarade siffra ugefär 30 procet, oavsett kö. E förklarig till de relativt höga siffrora ka vara att de här type av brott sker ofta på kroge, me också i ära relatioer där det ka fias ett alkoholmissbruk i bilde. Me det är ädå gaska talade att det är så måga fler av förövara som är berusade ä offre. Och i måga adra fall, som i sexuellt eller aat våld i hemmet eller sexuella trakasserier, tror jag att det fis ett eormt mörkertal, där brotte aldrig amäls. Alkohol är e valig kompoet i alla typer av våldsbrott. På platser där alkoholkosumtioe går upp, ökar också adele våldsbrott. E stor studie på 18 städer i Norge har visat att e timmes ökig av öppettide på restaurager medförde fem fler misshadelsfall per ivåare per kvartal, så det gör skillad. Det fis också e mägd exempel på åtgärder som bidragit till att säka kosumtioe, och där våldet miskat. Pris och skatt Det är ädå gaska talade att det är så måga fler av förövara som är berusade ä offre Frida Dagardt är effektiva medel för att miska alkoholkosumtioe, och som också visat sig ha e direkt effekt på förekomste av våld. Adra åtgärder som har effekt på våldet är miskat atal utskäkigsställe, kortare öppettider på kroge och utbildig av krogpersoal, säger Frida Dagardt. Förebygg.u göteborg 15 ovember

4 Att ugdomar festar är iget ytt. Me att dra rut på sta är helt uteslutet för dages årigar. Festar gör ma iomhus, fritt frå isy frå vuxevärlde. Och det här ställer helt adra krav på dem som arbetar med ugdomar. Foto Colourbox.com Fritt frå isy frå vuxevärlde De uteareor som gällde förr fis ite kvar på samma sätt. Och det gör det svårare för oss som arbetar med ugdomar att skapa kotakt och följa upp hur de har det, säger Birgitta Ader på Forskarskola Hälsa och Välfärd vid Jököpigs uiversitet. Ho har som e del i si avhadlig i socialt arbete itervjuat 23 ugdomar i ålder år frå tre midre orter i södra Sverige om deras festade. Samtliga hade erfarehet av berusigsdrickade. Studie bekräftade vad som verkar vara e allmä tred: ugdomaras festade har flyttat iomhus. Visst har det alltid fuits hemmafester, me ite i samma utsträckig som det verkar vara u. För de här ugdomara var det omöjligt att täka sig att festa utomhus, det var helt ekelt iget alterativ, säger Birgitta Ader, med ärmare 20 års erfarehet som fältsekreterare. Som skäl uppgav de säkerhete, att det vore skämmigt om vuxa såg dem berusade, och för att de iomhus hade bättre kotroll över vilka som kom på feste. Var ma festar och hur festera ser ut varierar, me oftast hålls de i hemme. För de itervjuade ugdomara är feste ett viktigt avbrott i vardage. Och att festa iebär att vara berusad, dasa och ha roligt. Me ma ska göra det med kotroll. Birgitta Ader Ordet kotroll återkom i väldigt måga avseede, både är det gäller vem som kommer på feste me också hur ma festar. Det hadlar mycket midre om det vuxevärlde iblad sletriamässigt kallar okotrollerat drickade ä vad ma skulle kua tro, säger Birgitta Ader. Att kua vara berusad och visa att Ordet kotroll återkom i väldigt måga avseede ma klarar av det ger e väldigt hög status och visar att ma är moge. Ma vill ha allt det där roliga och positiva, och våga saker ma ite vågar göra aars. Me ite tappa kotrolle. Att bli för full och stämplas som e typisk fjortis är blad det mest pisamma ma ka råka ut för, och det vill ige. Det är klart att de misslyckas iblad, me de försöker att lära sig. Birgitta Ader tycker sig ha fått e bättre förståelse av vilke betydelse feste har för ugdomar. Samtidigt tror ho att de förädrade areora kommer att kräva adra arbetsmetoder av dem som arbetar prevetivt. För i och med att festadet u sker i sluta grupper blir det mycket svårare för oss att få kotakt med dem. Där behöver vi fudera över hur vi ska gå till väga för att å ut till de här gruppera. Vi gör det ite geom vårt valiga farligt, farligt. Mer om festes areor hör du på dages semiarium med samma am. 4 Förebygg.u göteborg 15 ovember 2017

5 Vad påverkar våra toårigars livsvillkor? Hur har de det idag med sig själva, sia väer, familj, skola och på fritide? Och vilka erfareheter har de av alkohol och droger? Det är ågra av de frågor som sysselsätter forskara i LoRDIA-projektet. LoRDIA graskar toårigaras värld Det har huit gå fyra år seda forskigsprogrammet LoRDIA drog igåg. De omkrig ugdomar som deltar i lågtidsstudie hade då just börjat årskurs 6 och 7 och är u halvvägs igeom gymasiet. E tid med stora förädrigar för de flesta. Och e möjlighet för forskara att försöka förstå vilka faktorer som påverkar varadra uder toårigaras utvecklig. Ett stort fokus ligger på skydds- och riskfaktorer i utvecklige. LoRDIA ger oss e uik iblick i ugdomaras liv och deras uppväxtvillkor, säger Kari Boso, doktorad på psykologiska istitutioe på Göteborgs uiversitet. Foto Colourbox.com I projektet igår regelbuda ekätudersökigar med ugdomara, deras föräldrar, väer och lärare. E av de faktorer som utmärker LoRDIA-projektet är att forskara ges möjlighet att följa ugdomara reda frå årsålder. Det iebär att vi träffar dem första gåge ia de kaske har huit utveckla mer allvarlig psykisk ohälsa eller es provat alkohol eller adra droger. Och det är midre valigt med studier där ma ges tillfälle att träffa ugdomar reda i så ug ålder. Upplägget gör att vi har ett väldigt gott grududerlag för att uttala oss om hur ugdomar har det idag. Kari Bosos itresseområde cirkulerar främst krig ugdomaras psykiska hälsa. Me det hadlar ite bara om att se om de mår dåligt eller ite. Äve om du ite mår dåligt eller är deprimerad ka det ju vara så att du söker efter e meig eller tillhörighet. Uder dages semiarium ka du höra hee berätta mer om sia seaste forskigsresultat. Förutom Kari medverkar Sabia Kapetaovic frå Hälsohögskola vid Jököpigs uiversitet som äve preseterar e del forskig frå kollega Russell Turer på istitutioe för socialt arbetet vid Göteborgs uiversitet. Sabia kommer blad aat att ta upp föräldrabar-relatioer som skydd eller riskfaktor för ugdomars substasavädig och adra riskbeteede, meda Russells studie fokuserar på utvecklige av berusigsdrickade, drogavädig och krimialitet uder de tidiga toåre, och evetuella koppligar mella dessa beteede. Om LoRDIA 4 LoRDIA (Logitudial Research o Developmet I Adolescese) är ett tvärveteskapligt forskigsprogram i samarbete mella Göteborgs uiversitet och Hälsohögskola vid Jököpigs uiversitet. 4 Projektet udersöker ugdomars utvecklig geom toåre och följer ugdomar i fyra kommuer (Gosjö, Väramo, Härryda och Vårgårda) frå grudskolas åk 6 till åk 2 i gymasiet. 4 LoRDIA fiasieras av Forskigsrådet för Hälsa, Arbetsliv och Välfärd (FORTE), Veteskapsrådet (VR), Forskigsrådet för miljö, areella ärigar och samhällsbyggade (FORMAS) och Sveriges iovatiosmydighet (VINNOVA) Förebygg.u göteborg 15 ovember

6 Foto Colourbox.com Seda i somras gäller ya regler för e-cigaretter i Sverige. Förädrigara iebär att e-cigge umera likställs med övriga tobaksprodukter. Me de ya reglera kommer att iebära e hel del utmaigar. Högre krav på tobaksidustri De stora förädrigara i tobakslage trädde i kraft reda för ett och ett halvt år seda. Syftet var att kua ställa högre krav på tobaksidustri, iom område som öppehet och produktkotroll. Sommares reglerig är e harmoiserig till EU:s tobaksdirektiv. De iebär blad aat att e-cigaretter ite lägre betraktas som ett läkemedelsprövat rökavväjigsmedel. Därmed kommer helt adra tillsyskrav att läggas på kommuera. Me hela de här processe har gått väldigt fort och jag tror att det är måga som äu ite har börjat sätta sig i i vad det faktiskt iebär. Där har vi som mydighet ett stort iformatiosasvar, säger Josefi P Josso, ehetschef på Folkhälsomydighete för tobaksprevetio, som kommer till Förebygg för att berätta om olika produkter och vilka regler som gäller. Där tror jag att vi står iför stora utmaigar Örtproduktera är ett väldigt litet produktsegmet me e-cigarettera är desto valigare. I dag fis det omkrig irapporterade e-ciggsprodukter på de sveska markade. Hur väl dessa uppfyller bestämmelsera vet ma äu ite. Me e graskig utförd av Folkhälsomydighetes daska motsvarighet förra året ka ge e figervisig. De har ugefär lika måga produkter som vi och av dem var det majoritete som ite godkädes. Det säger e del om hur omoge markade är och vilket jobb det kommer att krävas för att få ordig på det här. Josefi P Josso Kotrollmöjlighetera försvåras av att majoritete av all hadel sker via ätet. Alla hadlare ska visserlige amäla försäljig till aktuell kommu och i det fall det sker hadel över gräser, dvs frå webbhadlare i adra läder till Folkhälsomydighete, me det är äu oklart hur tillsye ska gå till om det till exempel skulle visa sig att ett företag i Kia ite rapporterat i rätt igredieser. Där måste kommissioe fortsätta jobba för att samla medlemslädera krig ett gemesamt förhålligssätt, säger Josefi P Josso. Ho tror att det kommer att krävas rejäla isatser för att hålla jäma steg med tobaksidustri, som kämpar för att behålla sia kuder och rekrytera ya. Det märks ite mist på alla hybrider som börjar komma, med e-cigaretter som ska lika cigaretter och cigaretter som ma säger ite förbräs, uta upphettas, för att de ska uppfattas som midre hälsofarliga. Där tror jag att vi står iför stora utmaigar. NOTERAT Första koferesdage filmas Rädd för att missa ågot? Oroa dig ite. Hela de första koferesdage filmas av UR Samtide. Slutresultatet med alla späade semiarier och programpukter i Drake kommer du att kua se på Kuskapskaale eller via UR Skola Välkoma till Förebyggs festkväll! Kvälle börjar med migel och välkomstbubbel i Drakes foajé. Klocka slås portara upp till de uppdukade Festsale, där det bjuds på uderhållig, trerättersmiddag och e härlig stämig. Kvälle avslutas med efterfest med disco i foajé. 6 Förebygg.u göteborg 15 ovember 2017

7 Frå årsskiftet träder förädrigara i socialtjästlage och hälso- och sjukvårdslage i kraft. Blad aat får kommuera ett asvar att förebygga problem med spel om pegar och ett särskilt asvar att aktivt arbeta för att motverka missbruk av spel om pegar blad bar och uga. Ett större kommualt asvar för att motverka spelmissbruk Det var i somras som riksdage fattade beslut om att jämställa spelproblem med missbruk av alkohol och droger. I och med lagädrige får ladets kommuer och ladstig ett större asvar för att ge stöd, behadla och förebygga problem med spel om pegar. Kommuera kommer att få dela på 18 miljoer kroor för att kompesera för ökade kostader. Det är ett stort steg framåt. Spelproblem är e folkhälsofråga och det här iebär e stor förädrig både för de som reda är drabbade och för de som ligger i riskzoe, säger Jessika Spågberg, utredare på Folkhälsomydighete. Det räcker ite att bara gå på magkäsla, det krävs kuskaper Jessika Spågberg Och det här är ågot som berör måga. Ugefär två procet ( persoer) av befolkige har spelproblem, och för av dem är probleme allvarliga. Fyra procet, persoer, har viss risk för att utveckla problem. Ytterligare persoer, varav hälfte bar, lever tillsammas med ågo som har spelproblem. Eligt Jessika Spågberg har kommuera kommit olika lågt i sia förberedelser iför årsskiftet. Vid e kartläggig 2015 svarade 90 procet av kommuera att de skulle behöva mer kuskap iför de här lagförädrige. Vissa kommuer har stort egagemag, me ofta beror det på att det fis e eldsjäl iom kommue. De allmäa kuskapsivå är ite så hög. Folkhälsomydighete och Socialstyrelse kommer i jauari att hålla ett gemesamt semiarium för att presetera sitt kuskapsstöd som fis på webbplatsera spelprevetio.se och kuskapsguide. Ma för också ut iformatioe i adra forum som till exempel Förebygg. u. Det fis väldigt mycket uppfattigar krig spel, vad spelproblem är, hur det tar sig uttryck och vad det beror på. Me det räcker ite att bara gå på magkäsla, det krävs kuskaper. För kommuera kommer det till största del att hadla om att itegrera spelproblematike i det arbete som de reda utför iom stöd, förebyggade arbete och behadlig. Vi vet att måga som har problem med alkohol också har spelproblem, och tvärtom. Och där fis också e kopplig till psykisk ohälsa, säger Jessika Spågberg som tror att det ökade asvaret på sikt ka öka kommueras motivatio att arbeta förebyggade. Stöd och behadlig kostar ju pegar, så förutom att motverka lidade så blir det mer kostadseffektivt i lägde att göra ågot åt probleme på ett tidigare stadium. Geom lagädrige ska spelmissbruk som gäller spel om pegar u alltså likställas med missbruk av alkohol eller droger. Ädrige bygger på de rådade asvarsfördelige mella kommuer och ladstig iom missbruks- och beroedevårde. Foto Colourbox.com Förebygg.u göteborg 15 ovember

8 KALENDERN 15 ovember Registrerig och fika Ivigig av Förebygg.u 2017 i Drake Föreläsig i Drake: Narkotika och hållbar utvecklig (hålls på egelska) Fikapaus Föreläsig i Drake: Jämlik hälsa e utmaig i det ANDTförebyggade arbetet CAN:s prisutdelig i Drake Luch Semiariepass Fikapaus Semiariepass Förflyttig till Drake Föreläsig i Drake: Mydighetssamverka för att stödja geomföradet av ANDT-strategi; ulägesbeskrivig och framtidsutblickar! Kort summerig och avslutig av dage Slut för dage Gemesam Festkväll med trerättersmiddag 16 ovember Registrerig och kaffe Fokusspår Fikapaus Fokusspår, fortsättig Luch Fokusspår, fortsättig Förflyttig till Drake Gemesam avslutig i Drake: Vår sort om socialt utaförskap i ett barperspektiv Fika SEMINARIEDAGEN 15 NoVEMBER semiariepass 1, SEM 1 E-cigaretter och örtprodukter ya produkter på markade Asperö SEM 2 Aktuell forskig om ugdomars utvecklig geom toåre Drake SEM 3 Vad häde se? Lagstiftig om alkohol i sociala medier, case Filad och Sverige Greta SEM 4 Frå riskgrupp till friskgrupp - Childres program e metod för att stärka bar och familjer Saltö SEM 5 ANDT på schemat - ett metodmaterial för lärare Folkteater SEM 6 Stadsplaerig, brott och trygghet Ellös semiariepass 2, SEM 8 Markadsförig och tillsy av tobaksreklam Saltö SEM 9 Festes areor - Betydelse av plats och ätverk för ugdomars berusigsdrickade Drake SEM 10 Asvarsfull alkoholpolitik Är det politiska uppdraget att spara pegar eller att bygga Skrivarsale SEM 11 Narkotikapolitik och praktik i Sverige Asperö SEM 12 Förebygg spelproblem lokalt och regioalt samt ta ett samlat grepp om spelproblem och alkohol Ellös SEM 13 Alkohol och äldre Greta SEM 14 Alkohol och våld Kogresse SEM 7 Maskuliitet, dopig och kopplige till våld Pustervik FOKUSDAGEN 16 ovember FOKUSSPÅR Fokusspår 1 Tobaksproduktsdirektivet (TPD) tobakstillsy frå teori till praktik Skrivarsale Fokusspår 2 Narkotika/Caabis Situatioe idag Drake Fokusspår 3 Esam är stark tillsammas med adra om esamkommade bar och ugdomar Asperö Fokusspår 4 Skolspåret Ellös Fokusspår 5 Våra alkoholvaor, ormpåverka eller eget val? Pustervik Fokusspår 6 Brottsförebyggade spår Saltö 8 Förebygg.u göteborg 15 ovember 2017