Större öppenhet på Kvarntunet

Transkript

1 Nykvars kommutidig Nr 2-09 Större öppehet på Kvartuet HÄXOR OCH ALVER I SKOLAN CAREMA DRIVER LSS-BOENDET TYCK TILL OM CENTRUMVISIONEN! FOLKFEST PÅ NYKVARNSDAGEN

2 TUTAN JUNI 2009 DET HÄNDER I NYKVARN På grud av platsbrist ka vi fortsättigsvis dessvärre ite presetera eveemag i samma omfattig som tidigare. Vi hävisar istället till eveemagskaleder på Golfmästerskap Årets Nykvarsmästerskap i golf avgörs på Vidbyäs lördage de 19 september. - Spelforme är poägbogey, och det fis e dam- och e herrklass, berättar Keith Karlsso. Första start är kl 8.00, och du amäler dig via I år har Vidbyäs Golfklubb laserat e särskild satsig för ugdomar. Medlemmars bar samt ugdomar i Nykvar i ålder upp till 21 år får ett särskilt vardagsmedlemskap för 500 kroor om året. - Vi har oterat e påtaglig ökig i tillströmige av ugdomar jämfört med förra året, säger klubb-pro Robert Karlsso. Vi började med satsige i april, och reda har ett tjugotal ugdomar i åldrara 8-20 år kommit med i klubbe. Fritt vardagar Som ugdomsmedlem spelar ma gra- Golf för ugdomar Tuta öskar alla läsare e riktigt glad och skö sommar! Felix, Filip, Cristia, Erik och Teo, alla år, träar på Vidbyäs Golfklubb - idag för ihoppade träare Jörge Larsso. tis uder vardagara och mot halv juior-greefee på helgera. Och det är ett erbjudade som har utyttjats flitigt. - De flesta av de ya juiorera har reda officiellt hadicap och får spela på baa, förklarar Robert. Me de som kommer helt ya får också rabatterade priser på ybörjargrupper, så att de ska kua lära sig spelet och kua ta gröt kort för att komma igåg med fadderrudor och så småigom få officiellt hadicap. Erbjudadet har ige begräsig i atal, så de ugdomar i Nykvar som är itresserade är fortfarade välkoma att asluta sig. Eklast gör ma det geom att åka ut till klubbe, riga tel eller skicka ett till ifo@ vidbyasgolf.se. Öppet i sommar Kommuhuset Sommaröppettider vecka Receptioe: Mådag kl Tisdag fredag kl Växel: Mådag kl Tisdag torsdag kl Fredag kl Luchstägt i växel och receptio kl Biblioteket Uder tide 8/6 23/8 Mådag stägt Tisdag, osdag kl Torsdag kl Fredag kl Tidigsavdelige öppar kl tisdag - fredag Lördagar stägt uder jui, juli och augusti OBS! Veckora 30 och 31 är biblioteket helt stägt! Fritidsgårde Sommaröppettider vecka Fritidsgårde har flyttat till kulturmagasiet Ge Järet över sommare och har följade öppettider. Mådag kl och Tisdag kl Osdag kl och Torsdag Stägt Fredag (ojäma veckor) kl Fredag (jäma veckor) kl och Mådagar och osdagar öppet kl edast för ybörjare i skateparke. Nykvars kommutidig NR 2 JUNI Nykvars kommu, Nykvar Tel Asvarig utgivare: Sue Eriksso Redaktör: Lea Ramdai (lea.ramdai@ykvar.se) Text: Lea Ramdai, Peter Eeström Tekisk produktio: eeström dialog ab Tryck: Krigel-Offset ex (2009)

3 JUNI 2009 TUTAN Häxor och alver på Björkestaskola Vad heter Arthur Coa Doyles berömda detektiv som bor på Baker Street 221B i Lodo?. Fråga på de litterära tipsruda på Björkestaskola hålls fram av e alv. Det är morgo på Björkestaskola, och alla elever är ute på skolgårde. De deltar i e tipsruda som igår i kampaje Litteratur till tuse, och de rör sig mella litterära figurer alver, häxor, vampyrer, sjörövare och adra sagoväse. Samspel Bakom alv-förklädade döljer sig bibliotekspedagog Mervi Ludberg som är e av drivkraftera bakom kampaje. - De har pågått seda i mars och är ett samspel rut litteratur mella de ygre och de äldre elevera, berättar ho. Själva tipspromeade är för elevera i F-5, där varje elev har e äldre ledsagare som hjälper till. Dessutom har ma arbetat tillsammas i mer kreativa former. - De ygre elevera har fått tecka e bild, och de äldre har skrivit e historia rut de, förklarar Mervi. Och allt får e mottagare alla bidrag sätts upp eller läses upp för de adra elevera. Vilse med häst Amada Skeppström går i sexa och har arbetat tillsammas med Amelie Mällström i etta. Amada och Amelie har jobbat tillsammas uder projektet. - Amelie har teckat e mid-map om e flicka som är vilse med e häst, och jag har skrivit e berättelse rut de, berättar Amada. Amelie är mest ageläge att skyda vidare blad de 18 tipsfrågora. - Kom, vi måste fortsätta, säger ho otåligt och drar iväg med Amada. Det gissas gaska vilt rut frågora, och äve om de äldre elevera vet svaret får de ite hjälpa alltför mycket. - Det här är ju roligt! hör vi e av de ygre elevera säga till si äldre kamrat på väg mella två statioer. Mötet viktigt Seare uder vecka dras viare i tipsruda, och då delges också resultatet av skolas isats i Bokjury. - Bokjury är ett iitiativ mella ladets bibliotek och bokhadlare, förklarar Mervi. De vill stimulera bar att läsa mer, och går helt ekelt till så att ma får ågra böcker och får seda rösta om vilke ma gillade bäst. Det sker samtidigt över hela ladet. De litterära dele i kampaje är etusiasmerade, me det fis e aa aspekt som Mervi tycker kaske har varit äu mer späade. - Mötet mella de äldre och de ygre elevera har varit fatastiskt och över all förväta! 3

4 TUTAN JUNI 2009 Öppare på Kvartuet Jeaette Ulfström, Mia Nurro, Håka Persso, Emil Atose och förestådare Yvoe Fröberg oterar e större öppehet på Kvartuet idag. Kvartuets gruppboede har blivit omskrivet i lokalpresse det seaste året. Med facit i had ka ma kostatera att förädrigara har lett till e större öppehet och e helt aa atmosfär för alla berörda. För 22 år seda kom tolv utåtagerade fuktioshidrade frå Sahlberga sjukhus till Kvartuets gruppboede. Ett stort arbete lades er på det ya boedet, och stora framsteg gjordes också, blad aat med tillämpig av atroposofisk metodik tog kommue över verksamhete frå ladstiget. Me allt var ite helt bra. På kommues ege begära geomförde Lässtyrelse e tillsy av Kvartuets verksamhet. I tillsysrapporte riktades allvarlig kritik mot boedet och flera åtgärder behövde vidtas. Stor förädrig Vårdpersoale på Kvartuet är extremt erfare. Av de 36 vårdara har de flesta jobbat på Kvartuet mer ä tio år, ågra har jobbat i tjugo år. Och de oterar e stor skillad i verksamhete. - Idag är verksamhete mer öppe, och vi arbetar i e helt aa atmosfär av asvar och samarbete, säger Mia, Jeaette, Emil och Håka. De är alla vårdare och har tillsammas 62 års tjästgörig på Kvartuet. - Och det märks också på de boede, 4 säger de. De är piggare idag och de är mer itegrerade i samhället omkrig dem. Det är också ett itryck som bekräftas av de ahöriga. Arbete E stor del av de boedes vardagar ägas åt olika former av sysselsättig, och här har ma också kuat ta emot ågra adra persoer med fuktioshider som bor i Nykvar. - Vi har kost, med både målig och skulpterig, vi har stehuggig, vävig, tovig, ett bageri och ett sickeri, berättar Emil, som har jobbat här i 20 år. Sysselsättige har givetvis e viktig terapeutisk fuktio. Me de är också ett sätt att itegrera de boede mer i samhället. - Vårt bageri gör till exempel mackor, tårtor och kaffebröd till olika möte och eveemag, förklarar förestådare Yvoe Fröberg. Och just u jobbar sickeriet på e sak som ska bli e officiell Nykvarsgåva me vad är hemligt, ä så läge! Åtgärder Kvartuet, som idag har åtta boede, går på dispes egetlige ska ma ite ha fler ä fem boede eligt LSS - Lage om stöd och service till vissa fuktioshidrade. - Me det kommer ite att ädras, förklarar Yvoe. Vi kommer att miska atalet över åre geom att ågo boede kaske flyttar eller på adra sätt, me ige kommer att flyttas härifrå mot si eller ahörigas vilja. Just detta var e av de pukter som lässtyrelse kritiserade, me u har ma alltså beviljats dispes för att fortsätta. Adra edslag hadlade om persoales utbildig och brister i dokumetatioe. - Vi har just gjort e kompetesiveterig, och persoale har påbörjat olika utbildigar, förklarar Yvoe. Samtidigt vill jag framhålla att de eorma erfarehet vår persoal har också väger tugt i sammahaget. Äve i fråga om dokumetatio har ma vidtagit åtgärder. - Vi är på god väg, me vi är ite riktigt framme äu, säger Yvoe. Vi ska utveckla dokumetatioe och utbildige äu mer. Mer öppet Kvartuet arbetar medvetet på att de boede ska bli mer delaktiga i samhället. - Me det fis utrymme för e mycket större öppehet, säger Yvoe. På fritide ka vi göra utflykter, gå och hadla tillsammas vi har till och med åkt och dasat! - Och det är bara börja, mear ho. De tovade trolle, de vävda mattora och flera adra saker samlas här. Vi skulle mycket väl kua ha e lite butik med försäljig av sådat i cetrum, till exempel. - Mi ambitio är att vi ska öppa upp Kvartuet mycket mer emot samhället. De boede här är ivåare i Nykvars kommu, och de har samma rättigheter som vi adra.

5 Kostpedagoge Ageta Darsell visar upp ågra av alstre i studio - saker som har både ett artistiskt och ett terapeutiskt värde. Kvartuets bageri ka leverera kaffebröd, tårtor och smörgåsar till olika eveemag. Här håller bageriets Maud Hall upp mackora till kvälles ämdsammaträde. Valfrihet i hemtjäste? Eligt Lage om valfrihetssystem (LOV) ka kommuer, ladstig och regioer själva bestämma om ma vill ha hemtjäste utförd av kommue eller av ågo aa etrepreör. Som ett led i kommues utredig har ma gjort e ekät blad brukare för att pejla itresset. - Detta är e del i utredige som är viktig för att visa på vad brukara vill ha, säger Lida Olsso, utredare vid kommues vård- och omsorgsverksamhet som tillsammas med hadläggare Ely-A Hedma utreder förutsättigara för ett iförade av LOV-systemet i Nykvar. Nöjda Av 66 utskickade ekäter har 41 svarat, och bilde är gaska etydig ma är öjd med de service som kommue ger i hemtjäste. Hela 93 procet av dem som svarat är öjda eller mycket öjda med hemtjäste som de är idag. 73 procet ka dessutom ite täka sig att få hemtjäste utförd av ågo aa ä kommue, meda 24 procet ka täka sig e såda lösig. Hemtjästes service består dessutom av två delar dels serviceisatsera, som omfattar t.ex. städig och mathållig, me dels själva omsorgsisatse som blad aat omfattar medicierig. Och meda ma är mer öppa för möjlighete att adra utförare ska kua JUNI 2009 TUTAN sköta serviceisatsera är det bara två persoer som ka täka sig att låta privata etrepreörer sköta omsorgsisatsera. Måga faktorer Äve om brukarekäte är e viktig bestådsdel i utredige fis det flera adra viktiga faktorer att ta med i beräkige, mear Lida Olsso. - Vi har ugefär 70 hemtjästtagare i kommue, säger ho. E av frågora vi måste ställa oss är om vi är e för lite kommu för att kua locka adra utövare att ge hemtjästservice här. Få brukare och ett stort geografiskt område kaske avskräcker. För att få svar på de frågar tittar Lida blad aat på hur ma gör i adra små kommuer. - Vi måste också överväga olika ekoomiska kosekveser, fortsätter ho. Det måste fias ett ickealterativ, alltså ett alterativ för dem som ite aktivt väljer e särskild hemtjästutförare. Och fråga är om det är ekoomiskt rimligt att ha flera utförare för e så pass begräsad grupp brukare. E ekät har också gjorts för ahöriga, aställda och adra. De besvarades av io persoer och vägs också i i utredige. - Jag räkar med att utredige om Nykvar ska iföra LOV ska vara klar uder höste, och att vi ska kua få ett beslut vid årsskiftet, säger Lida Olsso. Blodfullt i Nykvar De tovade trolle, mössora, mattora - allt är fit hatverk som borde å e bredare publik! - Det har blivit ågot av e traditio att ställa upp med ett lag, säger kommustyrelses ordförade A Johasso. De 10 jui deltog ho tillsammas med ett lag frå Nykvars kommu i Blodomloppet, ett lopp som aordas för att fästa uppmärksamhet på betydelse av blodgivig. I Stockholm gick start och mål vid Djurgårdsbru, me Stockholm är bara e av 12 orter som arragerar loppet. I år har det dessutom varit rekorddeltagade. - Jag vill också framhålla att vi har ilett diskussioer för att få e blodbuss att besöka Nykvar, berättar A. Håll utkik efter iformatio på kommues hemsida se! 5

6 TUTAN JUNI 2009 Vad häder med skola? Som bekat har utredige om skolas framtida orgaisatio fått e cetral roll i fråga om kostadsmiskigar för kommue både på kort och på låg sikt. Förslaget om e y orgaisatio togs upp i kommufullmäktige i maj, me återremitterades med e så kallad mioritetsåterremiss. Kommustyrelse behadlade äredet ige de 2 jui och beslutade att gå vidare eligt förslaget. Äredet togs upp i kommufullmäktige de 17 jui, efter pressläggige av detta ummer av Tuta. Förslaget till y orgaisatio iebär i korthet att tre rektorsområde görs om till två. Björkestaskola blir e F- 5-skola, meda Lillhagaskola och Turigeskola blir ett ytt gemesamt rektorsområde, där Lillhaga i huvudsak blir e skola för år 6-9, meda Turigeskola främst blir e F-5-skola. Lågsiktig lösig Isatsera för att göra kostadsjusterigar iom skola kommer ite att få full effekt uder det här året. Däremot är det kostruerat för att dels apassa verksamhete till de ya skolpege på sikt, dels för att ge maximal flexibilitet för framtide. - Med de ya orgaisatioe är vi bättre riggade för ett förädrat atal elever, både e ökig och e miskig, säger utbildigschef Aa Zachrisso. Det här är de bästa lösige med de resurser vi har till buds. Tuta har tidigare redogjort för bakgrude till de ya orgaisatioe, där lokaler och persoalresurser ka avädas mer effektivt, och där utrymme fis för att matcha både ett miskat och ett ökat elevatal. Särskola och kulturskola I och med åtgärdera kommer vissa klasser att bli större, det är uppebart. Me det är viktigt att veta om att det ite hadlar om ågra gigatiska klasser är ma iblad hör talas om klasser om 40 elever eller mer ska ma veta att det hadlar om två grupper med två lärare och i två klassrum. 6 Kommufullmäktige har reda beslutat att asvaret för särskola ska ligga på Lillhagaskola, efter samråd med rektorer och persoal. Kulturskola flyttas admiistrativt över till kultur och fritid frå skola. - Budgete har hela tide legat uder kultur och fritid, så u blir det bara fråga om att också admiistrativt flytta över kulturskola, säger Aa Zachrisso. Utbildigschef Aa Zachrisso Lars Ludberg, tillförordad rektor på Lillhagaskola Ger möjligheter E av dem som aser att de ya orgaisatioe ite behöver medföra ett avkall på god kvalitet i skola är Lars Ludberg, tillförordad rektor på Lillhagaskola. - Det hadlar mycket om att samla resurser på rätt sätt, förklarar ha, och ger ett exempel: - Om vi ser på de elever som går i fyra idag - är de kommer upp i sjua får vi fyra klasser med 25 elever i varje på e skola. Om vi skulle behålla dages system skulle vi få sex klasser på tre skolor istället. - Ett aat exempel är att vi reda till höste samordar vissa klasser, till exempel språkgruppera. Då får vi e klass med 20 elever istället för två klasser med sju elever i e och tretto i e aa. Alla får mer att göra Däremot sticker Lars ite uder stol med att det kommer att bli förädrigar som märks. - Ekelt uttryckt: alla kommer att få lite mer att göra, säger ha. Vi ska ite geomföra kostadsmiskigar ebart på e yrkesgrupp, uta på all persoal - skolledig, lärare, bespisigspersoal, biblioteket. Idag har ma lyckats lösa det uta att säga upp ågo fast persoal. - Till höste klarar vi det med aturlig avgåg och geom att vissa vikariat ite förlägs, säger Lars. Ite så dramatiskt Lars upplever ite de föreståede förädrigara som särskilt dramatiska. - De är ödvädiga för att vi ska klara framtide, uderstryker ha. Och elevrådet och persoale på Lillhagaskola är ite heller extremt upprörda, såvitt jag ka bedöma. Ha betoar att begreppet flytta omkrig elevera ju faktiskt hadlar om att de ska byta skola e gåg uder de io åre i grudskola, och att iga klasser kommer att bli påfallade stora. - Det fis också e optimal lösig i ekvatioe mella skolpeg och atal elever, lokaler och resurser, säger ha. Jag tror att till exempel F-5-skolora kommer att tjäa på de här lösige. Ha täker efter e kort stud. - Jag tror att det här kommer att bli bra, helt ekelt.

7 Carema Orkidé driver ya LSS-boedet De 1 oktober är det täkt att det ya LSS-boedet i Sadtorp ska vara iflyttigsklart. Och det blir det privata företaget Carema Orkidé som kommer att driva boedet. Carema är e stor vårdkocer med e rad olika tjäster, och Carema Orkidé heter det dotterbolag i kocere som arbetar med LSS-boede och social psykiatri. - Vi driver idag över 200 LSS-verksamheter i ett 40-tal kommuer i Sverige, berättar Raija Hokae, sektorschef på Carema Orkidé. Utgår frå idivide - Vi har e policy att låta allt utgå frå de eskilde idivide, berättar Raija. Det är ett kocept som har utvecklats seda 1994, och vi har e stor kuskapsbak i form av dokumetatio över åre. Hur uttrycks de ambitioe i verksamhete? - Vi defiierar idivides itresse, behov och utvecklig, förklarar ho. Därefter gör vi upp e idividuell pla med mål, i syfte att skapa ett så bra och självstädigt liv som möjligt för de boede. Kvalitetssäkrig Kommue har sträga krav på blad aat kvalitetssäkrig av verksamhete. Caremas eget kvalitetssystem Qualimax är e del av företagets kuskapsbak. Där har ma samlat iformatio och erfareheter frå si verksamhet i över ett deceium. - Det är ofta små saker, detaljer i vardage, som gör livet bättre för de boede. Ret arbetsmässigt har vi också ett mycket tydligt ledarskap, och i cetrum står alltid ett gott bemötade getemot alla parter och e god kommuikatio. Rekryterig pågår Till Sadtorps LSS-boede som för övrigt äu ite har ågot officiellt am har ma reda e verksamhetschef tillsatt, Olle Maeteg. Me i övrigt måste persoal rekryteras. - Vi har reda rekryterat uder försommare, så att vi ka vara beredda, utbildade och klara att ta emot våra boede i god tid vi ska vara samlade i mitte av september, säger Raija Hokae. Första privata LSS-boedet är de första kommuala verksamhete i Nykvar som läggs ut på privat etrepread, och det markerar e y typ av samarbete mella kommue och privata utförare. - Vi kommer till exempel att ha tre träffar för ahöriga som e förberedelse för iflyttige, och det gör vi tillsammas med Carema och FUB, Föreige för bar, uga och vuxa med utveckligsstörig, förklarar kommues ehetschef för hadikappomsorge, Birgitta Hauru-Josso. JUNI 2009 TUTAN Klag och jubel för ya kostgräsplae Södage de 3 maj var det ätlige dags för de formella ivigige av Nykvars ya kostgräspla på Strägbetogområdet. Måga förvätasfulla persoer kom för att delta i ceremoi. - Det här är ett lyft för fotbolle i kommue, säger kommues kultur- och fritidschef Ket Påledal. E godkäd kostgräspla, e paviljog med sex omklädigsrum, duschar, domarrum och fikarum och e kaslibyggad i två våigar med klubbhus, serverig och e fi terrass. Det ger Nykvar helt ya förutsättigar för seriefotbolle. Läktare? Utöver själva plae som också ger utrymme för två samtidiga matcher med 7-maalag, fis alltså två byggader om sammalagt 500 kvadratmeter som erbjuder ya, fräscha möjligheter både för föreigslivet och för spelara. Och åskådara får till e börja vistas på terrasse eller rut plae. - Me det vore ju lämpligt om vi kude få till ågo form av läktare utmed släte mot Björkhemsväge, säger Ket Påledal och ser meade på de betogelemet som vilar utaför Strägbetogs byggader. Vid ivigige spelades fem seriematcher, frå P13 till NSK:s A- lag, me det fas också hoppborg, karusell, lotterier och korvgrillig för att ytterligare förgylla tilldragelse. - Varje lägehet får e ege lite uteplats, förklarar Peter och Lasse frå byggherre Nyvest. 7

8 TUTAN JUNI 2009 I Tuta r 4 förra året berättade vi om arbetet i Jägarskoge och förberedelsera för att göra området till ett aturreservat. Nu plaeras för e festlig ivigig i september. - Plaera är att ha e officiell ivigig av Jägarskoge de 13 september mella kl och 14.00, berättar miljöispektör Mikael Essmyre vid Nykvars kommu. Vi har fått ett litet aslag frå kampaje Natures år som vi ka aväda för att göra det lite extra festligt för besökara. Lyfta fram Natures år är ett samverkasprojekt mella ett 20-tal itresseorgaisatioer och mydigheter. Syftet är att lyfta fram aturvårde, visa på bredde av egagerade aktörer och skapa itresse 8 Ivigig av Jägarskoge Som bekat har kommufullmäktige tagit ett beslut om kostadsmiskigar på 21,5 miljoer kroor, jämfört med de tidigare ataga budgete. Nu har äve mål och budgetramar för 2010 sammaställts, liksom e ekoomisk flerårspla för I förra umret av Tuta beskrev vi de förslag som fas iför kommufullmäktiges majsammaträde. Seda dess har också förvaltige återkommit med e kosekvesbeskrivig av åtgärdera. - Det är e tuff verklighet vi befier oss i just u, säger kommustyrelses ordförade A Johasso (p). Saige är att vi helt ekelt måste apassa våra kostader till betydligt lägre itäkter, och det kommer tyvärr att märkas. Det går, me Förvaltige kostaterar att de beslutade kostadsapassigara om totalt 21,5 miljoer kroor är möjliga att geomföra, och att de på- för alla de aktiviteter som äger rum uder Aledige till att året firas just 2009 är att det är precis 100 år seda de första atioalparkera ivigdes i Sverige och Europa, och kampaje admiistreras av Naturvårdsverket. På hemsida fis mer iformatio om kampaje, och också ett fylligt kaledarium med e rad olika typer av aktiviteter som pågår rut om i ladet. Program - Vi håller fortfarade på att plaera programmet för ivigige, förklarar Mikael Essmyre, så jag ka ite riktigt säga vad det kommer att iehålla. Me Skogssällskapet, som deltagit i arbetet med Jägarskoge, kommer trolige att fias på plats och geomföra guidade turer. Vi hoppas också kua aorda e svampguidig utifrå viktiga aturvärde, till exempel svampar kopplade till olika miljöer såsom ekmiljö och det öppa betade ladskapet, rödlistade svampar, sigalarter och så vidare. - Mer iformatio kommer att fias på kommues hemsida se är vi ärmar oss ivigige, säger Mikael Essmyre. Stram ekoomi äve framöver verka som de får på verksamheteras kvalitet, måluppfyllelse och arbetsmiljö bedöms som rimliga. Däremot fis e avvikelse i fråga om de säkta skolpege för grudskola, totalt 6,6 miljoer kroor. Av förvaltiges dokumet framgår att e apassig av skolpege frå tidigare 80,4 miljoer kroor om året till u beslutade 73,8 miljoer kroor om året är möjlig att geomföra, me att det kräver e ädrad orgaisatio av grudskola, och att apassige bör göras med börja vid ett ytt läsår. De efterfrågade kostadsmiskige går därmed ite att geomföra med full effekt reda uder 2009 med midre ä att e hel skola måste stägas e både praktiskt och juridiskt omöjlig åtgärd (se mer om skola i separat artikel) och framåt För 2010 föreslås e oförädrad skattesats, 19:95 kroor. Me äve ästa år kommer att präglas av stor ekoomisk återhållsamhet, och vissa av de prioriterade effektmåle ma har satt upp kommer ite att ås, t.ex. verksamheteras kostadsadel av skatter och geerella statsbidrag. Där har ma bestämt att dea ska vara högst 98 procet, me för 2010 beräkas det bli 99 procet. Det ka låta som e detalj, me med take på att prisutvecklige och löekostadsutvecklige kommer att överstiga de budgeterade itäktsutvecklige, iebär detta att verksamhetera uder 2010 kommer att få leva med ett effektiviserigskrav om i geomsitt 1,5% av sia driftkostader. Äve utrymmet för satsigar och y verksamhet är begräsat. Cirka io miljoer kroor fis för detta, av vilket dock det mesta går till reda beslutade verksamheter som de ya förskola vid Turigeskola och det ya LSS-boedet. E stor del går till e utbyggad på Lugets äldreboede med tio ya platser. För 2011 och 2012 ser utrymmet ut att kua bli lite större me här är progosera mycket osäkra och starkt beroede av kojukturutvecklige de kommade åre. - Äve 2010 kommer att bli ett svårt år för ladets kommuer, säger A Johasso. Vi är iget udatag, äve om Nykvars situatio ser betydligt bättre ut ä på måga adra håll eftersom vi har e lågsiktigt stark ekoomi.

9 Nya villkor för 15-timmarsbare Hemmavarade bar har idag e lagstadgad rätt att få delta i förskoleverksamhet 15 timmar i vecka - som allmäa bar (4-5-årigar kostadsfritt), bar till arbetslösa föräldrar och bar till föräldralediga föräldrar. I Nykvar har dea verksamhet tidigare förlagts till blad aat Björkluda förskola, me i och med att de avvecklas kommer villkore för 15-timmarsbare att förädras. - Verksamhete är utformad utifrå bares utgågspukt, säger kommues utbildigschef Aa Zachrisso. Att kua delta i förskoleverksamhet har både e lärade och e utvecklade dimesio. Ekoomi - Förädrige är e följd av de kostadsmiskigar som vi tvigas till som e följd av de ekoomiska situatioe, förklarar Aa. E asträgd ekoomi i kombiatio med att det blir allt fler 15-timmarsbar gör att vi måste se över vad vi klarar av. Förskolechefera Moika Wicet, Maria Letzé, Gu-Britt Moritz och Erica Thor-Bergkvist ser just u över hur bare ska kua placeras på kommues övriga förskolor. - Dessvärre kommer de valfrihet som har fuits tidigare ite att kua gälla lägre, säger de. Vi kommer u att titta på vilka förutsättigar som fis och erbjuda föräldrara edast ett alterativ. Olika lösigar Exakt hur lösigara kommer att se ut ka ma ite säga äu. - Me vi kommer med all saolikhet att bli tvuga att hitta olika typer av lösigar, säger de. Kaske tre timmar på förmiddage för ett bar me tre timmar på eftermiddage för ett aat. Kaske fem timmar om dage, tre dagar i vecka, i ett aat fall. Allt beror på de praktiska förutsättigara; hur mycket plats som fis på olika förskolor, hur måga matplatser det fis, hur måga hägare och likade - och givetvis vilke persoal som fis tillgäglig. Idag gäller regel om allmäa bar i Nykvar, alltså 15-timmarsmöjlighete för 4-5-årigar. Frå och med augusti ästa år kommer äve 3-årigar att omfattas av lage. - Vi vet att vi reda till höste kommer att ha cirka 75 bar, och det ökar hela tide, säger förskolechefera. Vi kommer att geomföra de ya placerigara till starte av hösttermie i år, och föräldrara kommer att få ett förslag i god tid ia dess. Klimatkompeserad Tuta Tuta är umera klimatkompeserad. Tryckeriet Krigel-Offset har aslutit sig till Pla Vivo, där ma kompeserar för koldioxidutsläpp geom yplaterig av träd. JUNI 2009 TUTAN Sommar i Parke Basta har spikat sitt prelimiära program för folkparkssommare. Utöver speciella eveemag, som t.ex. Nykvarsdage, bjuder ma också på följade i sommar: Sommarcafé Det populära sommarcaféet har öppet varje vardag kl Soppluch med hembakat kommer att fias i år också! Miigolf Öppet varje vardag kl samt lördag-södag kl När caféet har stägts för dage fis serverig som valigt uder miigolfes öppethållade. Prova på streetdace! Varje vardag kl fis det möjlighet för ugdomar 8-12 år att prova på streetdace! Istruktörer fis på plats, och det är bara att droppa i! Musikkvällar Musikkvällara drar igåg kl Dasbadet spelar kl , med avbrott för showe kl lördag 27 jui Dasbad: Capelle Show: Spoticks lördag 11 juli Dasbad: Casaova Show: Hep Stars med Svee & Lotta lördag 25 juli Dasbad: Excess Show: The Boppers Stagedive Day Out Ope Air Festival lördage de 22 augusti. Isläpp frå kl Det är ett system där ma räkar ut de mägd koldioxid ma svarar för frå tillverkige av pappersmassa och trasporter och kompeserar det med så måga träd som krävs för att ta upp samma mägd koldioxid, förklarar Krigel-Offsets VD Björ Hult. - Växthuseffekte är ett globalt problem, och här i Sverige har vi e asvarsfull skogsidustri och lagstiftig om yplaterig. Vårt bidrag går därför till att platera träd i Moçambique, och bidrar samtidigt också till utveckladet av e hållbar livsstil och höjd levadsstadard där, säger Björ. 9

10 TUTAN JUNI 2009 Bygg e blomlåda! Tycker du att trafike far fram oödigt fort utaför ditt hus? Gå ihop med dia graar och bygg e blomlåda! - Förslaget är ett försök frå kommue att bidra till e bättre trafikmiljö på gator där det råder hastighetsbegräsig om 30 kilometer i timme och där det ite går busstrafik, säger kommues gatu- och trafikigejör Thomas Sjöstrad. Bygg själv Det är alltså du själv och dia graar som köper i material och bygger blomlådora. Kommue håller med ritigar, reflexer till lådora och givetvis samråd och tillståd att ställa upp dem. - Vi behöver e kotaktperso och e asöka, förklarar Thomas. På de vill vi ha e ekel skiss på gata, tomtifarter och de placerigar ma täkt sig för lådora samt mått på gatas bredd. Några hudralappar Du får alltså e detaljerad ritig och e materiallista frå kommue. Materialet går att köpa på de flesta brädgårdar och kostar frå cirka 400 kroor och uppåt, och lådora är 1x1 meter och 50 cetimeter höga. - När vi får i e asöka så bedömer vi om placerige är möjlig där, säger Thomas Sjöstrad. Vi utfärdar ett avtal som ska uderteckas av graara på gata, och seda bokar vi e träff på plats för att tillsammas bestämma lådoras exakta placerig och vilka tider de får stå ute. Asöka ka skickas i till kommue uder sommare me kommer att behadlas efter vecka 30. Om du har fler frågor ka du å Thomas Sjöstrad via e-post thomas. sjostrad@ykvar.se eller på telefo Du ka också läma di asöka i kommues receptio. Mer iformatio och blaketter fis på Allt mer på ätet Nykvars kommu har arbetat fram e så kallad e-strategi e pla för hur elektroiska tjäster ka utvecklas i de kommuala verksamhete. - Syftet är att förbättra och effektivisera service getemot medborgare och företag, säger kommues iformatioschef Lea Ramdai. Bättre service - Med olika e-tjäster ska det bli lättare att få tag på olika tjästemä, me också att sköta vissa ega ärede själv, förklarar Lea. Via hemsida ska ma alltså kua både se, bevaka och arbeta med olika ärede ma som medborgare har getemot kommue. Det gör det eklare att själv ha kotroll över äredea, och frigör också tid för tjästemäe tid som de ka äga åt mer krävade frågor. - Ett exempel är avläsige av VAmätare, säger Lea. Vi har idag aboeter som skickar i sia mätarställigar och där kommues hadläggare seda ska mata i värdea. Med e e-tjäst skulle aboete själv kua gå i och läsa av sia värde är ha eller ho vill och själv kappa i si förbrukig. Det frigör ite bara arbetstid aboetera ka dessutom styra si vatteförbrukig bättre och på så sätt spara på miljö. Låg lista Arbetet med e-strategi har gjorts i projektform, där alla verksamheter har fått sammaställa e lista över de tjäster ma skulle vilja ha. - Dessa har seda prioriterats, förklarar Lea Ramdai. Dels i verksamhetsspecifika strategier, dels i e kommuövergripade strategi med sådat som geerellt är viktigast för kommue att satsa på. E såda åtgärd är utvecklige av kommues dokumet- och äredehaterig. I startgropara - Det är ett gaska stort projekt som kommer att ta tid att geomföra, säger Lea. Me det fis också e rad projekt som är eklare att få till ståd, och där vi i vissa fall reda ligger i startgropara. Reda till sommare räkar ma med att kua presetera ågra beräkigssurror på hemsida. Där ska ma till exempel kua gå i och beräka avgifte för hemtjäst, särskilt boede eller VA-avgift, eller om ma ka komma ifråga för försörjigsstöd. - Vi ser också över möjlighete att iföra e sms-tjäst. Där ka till exempel fritidsgårde skicka sms till de ugdomar som amält att ma vill ha iformatio om verksamhete. Medborgara kaske också ka preumerera på sms-iformatio, till exempel om olika eveemag. E-tjästera igår som e av fem pukter i kommues tillgäglighetsoch bemötadepla. Tuta iformerar givetvis löpade om de ya tjäster som utvecklas, me aars är kommues hemsida cetral i sammahaget. Och där fis det ju reda e hel del e-tjäster tillgägliga. Så röstade Nykvar i EU-valet Valdeltagadet i Nykvar i valet till Europaparlametet var 39,6 procet. Det är e ökig med 6,1 proceteheter jämfört med valet 2004 då 33,5 procet röstade. Därmed följde Nykvar trede i Sverige, som var ett av de läder i Europa där valdeltagadet ökade ågot - sammalagt sjök dock det europeiska valdeltagadet seda valet för fem år seda. I Sverige beräkas cirka 43 procet ha röstat, vilket iebär att Nykvar ädå ligger uder riksgeomsittet. Resultatet frå valkvälle är prelimi- ärt vid pressläggige av Tuta. De slutliga sammaräkige av de seast ilämade förtidsröstera görs på osdag de 10 jui. - Klart är dock att tedesera för valresultatet i Sverige äve gäller Nykvar - Miljöpartiet går tillsammas med Folkpartiet starkt framåt, meda de stora partiera, Socialdemokratera och Moderatera, ite oterar ågra stora förädrigar, säger valämdes ordförade Bob Wållberg (p). Mer detaljerade siffror fis på kommues hemsida 10

11 Coy hittar jobb Seda de 6 april arbetar Coy Olsso som projektledare på vård- och omsorgsverksamhete med arbetslivsfrågor för uga och vuxa, LSS-boede och yaläda flyktigar. - Jag samarbetar med blad adra Företagareföreige för att hitta jobb och praktikplatser eller hjälper dem som vill starta eget, berättar ha. För LSSboede hadlar det om att hitta sysselsättigar på hemmapla, och i fråga om yaläda flyktigar samarbetar jag med projektet Matchig Södertör. Coy kommer ärmast frå ett jobb som ehetschef iom hadikappomsorge i Södertälje. De 10 april 2008 gav kommufullmäktige AB Nykvarsbostäder i uppdrag, att tillsammas med kommuförvaltige, geomföra ett visiosarbete för Nykvars Cetrum. Förslaget till cetrumvisioe har tagits fram i samarbete med arkitekt Kjell Forshed och ladskapsarkitekte Sture Koiberg och utgår frå det som är Nykvars samhälles speciella kvaliteter, karaktär och idetitet. Det är det som vi u ska utveckla, förbättra och förtydliga. - Jag tilltalades av projektidé här i Nykvar, säger ha. Det är ågot av obrute mark, och jag är e etrepreörssjäl som gillar att starta ya verksamheter. - Och jag ser väldigt positivt på möjlighetera att skapa jobb och praktikplatser, avslutar ha. Företagareföreige är e väldigt öppe och samarbetsvillig parter, så jag tror att det här ska gå riktigt bra! Arbetsgruppes visio av hur det ya cetrumet skulle kua gestalta sig. Tyck till om cetrumvisioe! Cetrumvisioe kommer att ställas ut för samråd i kommuhusets foajé uder periode 15 september - 6 oktober. Du kommer att få iformatio om, samt kua tycka till om, förslaget på flera olika sätt: på öppa möte, via chatt och diskussiosforum på och i Tutas septemberummer där vi kommer att äga fyra sidor åt visioe. På kommufullmäktiges sammaträde de 17 september kl preseterar Nykvarsbostäders vd Joha Tyerström, kommuchef Sue Eriksso och arkitektera Kjell Forshed och Sture Koiberg visioe och svarar på frågor. JUNI 2009 TUTAN Utbyggad av VA-ledigar Nykvars kommu har seda ågo vecka börjat bygga vatte- och avloppsledigar utmed gåg- och cykelväge lägs Turigeå mella Fredriksbergsväge och Hökmossbadet. - Det är steg ett i e utbyggad av VAledigar som ska serva dels två ya, plaerade bostadsbildigar, dels det befitliga boedet vid Farfars Udde, förklarar kommues VA-igejör Åke Svesso. Detaljpla och miljö Det fis två detaljplaelagda område där det är täkt att bostäder ska byggas, orr respektive söder om gåg- och cykelväge. -Vi förbereder för dessa område i tre etapper, varav det här är de första, säger Åke Svesso. I e adra och tredje etapp ska VA-ledige seda förlägas söderut, förbi ästa bostadsområde och vidare till Farfars Udde. - Det är dessutom e åtgärd för att på sikt miska miljöbelastige på sjö Yger, förklarar ha. E avloppspumpstatio kommer också att aläggas, och arbetet beräkas vara klart 15 oktober. - Uder byggtide kommer framkomlighete på gåg- och cykelväge utmed Turigeå att vara begräsad på grud av byggtrafik, och tidvis kommer de att vara avstägd, säger Åke Svesso. Vi hävisar därför till de ya gåg- och cykelväge som byggts utmed Hökmossväge frå Turigeskola er till Hökmossbadet. Bro & Väg AB är etrepreör och Åke vädjar om förståelse för de störigar som ka uppstå uder byggtide. 11

12 TUTAN JUNI 2009 Folkfest i Nykvars Folkets Park! Lördage de 6 jui firades Natioaldage och Nykvarsdage i Folkets Park. Och vilke folkfest det blev! Dagsprogrammet bjöd bl a på uppträdade av Amy Diamod och Nykvars Musikkår med gästartistera Cecilia Johasso och Svate Thuresso. Besökara kude äve titta på streetdacegruppe JAM, ycirkus, modellflyguppvisig och prova på olika aktiviteter. Kvälles program med Brolle, Richard Herrey, Little Gerhard, Rock- Olga, Leart Grah, Sirpa Waroe och Joseph Barabas fick hela parke att rocka loss. - Dage var e stor succé trots det ostadiga vädret, säger kultur- och fritidssamordare Lottie Palmborg och Rotarys Ja-Olof Smedberg överlämar utmärkelse årets ugdomsföreig till Nykvars Brottarföreigs ordförade Maud Pettersso. iformatioschef Lea Ramdai. Vi ses ästa år på Natioaldage och Nykvarsdage! Evigt uge Svate Thuresso jazzade loss för storpublike med mäktigt komp. Särskilt glada över Amy Diamods framträdade var de ugdomar som passade på att få sia iköpta CD-skivor sigerade av idole. TACK! Ett stort tack till de företag som sposrade dagsprogrammet med blad aat Amy Diamod och Svate Thuresso: ABF, Björcks Busstrafik, Björbergs Åkeri, Blixt-El, Bommersvik koferes, Clipp Corer, Gesta Färghus, Greke i Turige, ICA Supermarket Nykvar, IgaLills Blommor, Jackpot, Jober Nykvar, Mekservice, Mågfaldes Hus, Nordic Service Team, Nykvarsbostäder, Nykvars VVS, Profilmakara Södertälje, Rhegolds Djurbod, Restaurag Rhodos, Restaurag Terrasse, Statoil Nykvar, Swedbak/Fastighetsbyrå, Turige Besi, Vidbyäs Golf Club, Vidbyäs Slott. Ett särskilt tack till vår koferecier Toy Greve Wisborg och Jae Söderström, Basta Arbetskooperativ med medarbetare. Bussar ersätter tåge Som vi tidigare har berättat i Tuta kommer Svealadsbaa att byggas ut på sträcka Läggesta-Södertälje för att öka spårkapacitete. Det iebär att reseärer frå Nykvar får ta ersättigsbussar på sträcka uder periode 10 augusti-25 oktober. - Det igår i det som kallas Kraftsamlig Stockholm-Mälardale, berättar Aders Larsso, kud- och markadsasvarig vid SJ Regio Stockholm. Det är ett program som omfattar totalt 44 åtgärder, där vi samarbetar med Baverket och SJ. 26 av puktera är u avklarade. Bussar För oss som bor i Nykvar iebär ombyggadsarbetea att vi får åka buss uder 10 veckor i höst. Hållplatsera blir som tidigare Läggesta, Nykvars statio och Södertälje Syd, och de ya tidtabellera fis att läsa och ladda er frå SJ:s hemsida - Vi räkar med att kvalitete på Svealadsbaa kommer att öka väsetligt, säger Aders Larsso. Mötesspåret mella Nykvar och Läggesta iebär att trafike kommer att flyta mycket smidigare. Dags för p- övervakig Som vi berättade i förra umret av Tuta har Nykvars kommu förberett iföradet av p-övervakig iom kommue. Nu har beslutet tagits av kommufullmäktige, och sart är övervakige igåg. - Vi startar de 17 augusti, berättar gatu- och trafikigejör Thomas Sjöstrad. Vi har träffat e övereskommelse med Södertälje kommu, och våra ega p-lappar är klara. Så u är det dags att täka efter ordetligt ia du parkerar bile i Nykvars kommu! 12