Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Transkript

1 Tetame Metod C vid Uppsala uiversitet, , kl Avisigar Av rättigspraktiska skäl skall var och e av de tre huvudfrågora besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett ytt pappersark varje gåg du tar dig a e y huvudfråga! Glöm ite att age ditt kodummer på alla de pappersark du aväder för att redovisa dia svar! Äve om du vid behov får aväda miiräkare bör du i dia svar klargöra hur du räkat med tillräcklig tydlighet för att de som rättar uppgifte skall förstå hur du kommit fram till ditt svar samt var och varför det evetuellt blivit fel. Oavsett om det hadlar om beräkigar eller ite är det av vikt att du så tydligt som möjligt redovisar ite bara vad du kommit fram till, uta också hur. Motivera alltså alltid ditt svar! Ett felaktigt svar ka ädå ge poäg om det framgår att det bygger på ett tillvägagågssätt eller resoemag som till väsetlig del är korrekt. Omvät ger ite ett korrekt svar full poäg om det ite är följt av e motiverig. De formler samt de t- och z-värde du behöver för att lösa uppgiftera återfis på sista sida av tetameshäftet. Huvudfråga ett ka ge maximalt 18 poäg, meda huvudfråga två ka ge maximalt 15 poäg, och de tredje och sista huvudfråga ka ge maximalt 15 poäg. Bästa möjliga resultat på tetame som helhet är således 48 poäg. För godkät resultat krävs 24 poäg och för väl godkät 36 poäg. Lycka till! /Marcus

2 Tetame Metod C Fråga 1 (18 p) Fråga 1 består av två olika typer av frågor. Först tre frågor, A till C, som ska besvaras kortfattat och kocist. Atalet ord per svar är begräsat. Därefter följer tre flervalsfrågor, D till F. A. Beskriv de två veteskapliga ideale itersubjektivitet och kumulativitet. Hur gör vi för att tillgodose dessa ideal? Besvara fråga med maximalt 150 ord. Fråga ka ge upp till fyra poäg. B. Redogör för begreppe validitet och reliabilitet samt beskriv ett exempel på ågot som ka orsaka validitetsproblem och ett exempel på ågot som ka orsaka reliabilitetsproblem. Besvara fråga med maximalt 150 ord. Fråga ka ge upp till fyra poäg. C. När vi kombierar extesiva och itesiva upplägg så väljer vi iblad fall utifrå e regressiosaalys. Vad meas i detta sammahag med avvikade respektive typiska fall? Hur ka vi hitta sådaa fall och varför de ka vara itressata att studera? Besvara fråga med maximalt 100 ord. Fråga ka ge upp till fyra poäg. Neda följer tre flervalsfrågor, D till F. Edast ett svarsalterativ per fråga är korrekt. Age det svar som bäst överesstämmer med de iledade texte. Du behöver ite motivera dia svar på just dessa frågor. Ett korrekt svar ger två poäg. D. Vilke av följade metoder hadlar ite om att geeralisera frå ett urval till e större populatio? Method of Differece. Represetativa fall. Kofidesitervall. Kritiska fall. E. Vilket svarsalterativ är exempel på e ordialskala? Ett fredsavtals varaktighet mätt i atal måader. Yrke. Attityd till ökade skatter mätt på e femgradig skala. Ålder. F. Vad iebär samvariatio mella X och Y? Att X kommer före Y i tid. Att det fis ett orsakssambad mella X och Y. Att sambadet mella X och Y ka geeraliseras. Iget av ovaståede.

3 Tetame Metod C Fråga 2 (15 p) Det amerikaska presidetvalet har domierat de politiska mediebevakige uder året. I e ylige geomförd opiiosudersökig blad ett slumpmässigt urval av röstberättigade amerikaer uppgav 49.0 procet av de itervjuade att de skulle rösta på Hillary Clito om det var val idag. Atalet respodeter var A. I presidetvalet 2012 fick Barack Obama 51.0 procet av röstera. Är skillade mella Obamas valresultat och Clitos stöd i udersökige ova statistiskt säkerställd? Beräka ett kofidesitervall rut e proportio och tolka resultatet. Aväd 95 procets säkerhetsivå. Fråga ka ge upp till tre poäg. B. Fråga A hadlade om att tolka e skillad mella två proportioer. Hur kommer det sig att du ädå ite behövde beräka ett kofidesitervall för e skillad mella två proportioer? Fråga ka ge upp till två poäg. C. Vid e ärmare graskig av opiiosudersökige fier du att bortfallet i udersökige är 70 procet. Varför ka ett så högt bortfall medföra att kofidesitervallet blir missvisade? Fråga ka ge upp till tre poäg. D. Forskare Pär vill skriva e forskigsartikel om vilka faktorer som ka förklara de itera splittrige iom det republikaska partiet. Ha skissar på e metod för att fia dessa faktorer som bygger på igåede itervjuer med de ledade amerikaska forskara på området, aktiva vid framträdade amerikaska uiversitet. Vad är det främsta problemet med Pärs studie? Fråga ka ge upp till tre poäg. E. Forskare Maryam är itresserad av att fia förklarigar till de ökade polariserige mella demokratera och republikaera. Maryam täker sig e studie med djupitervjuer av ett midre atal kogressledamöter frå de två partiera. Diskutera för- och ackdelar med upplägget avseede möjlighet att fia och belägga förklarigar till de ökade polariserige. Fråga ka ge upp till fyra poäg.

4 Tetame Metod C Fråga 3 (15 p) Det kraftfulla stödet för Doald Trump har förvåat de flesta bedömare. Du råkar ha fått tag i ett dataset frå e aktuell udersökig av ett slumpmässigt urval av amerikaska väljare. I udersökige har respodetera tillfrågats om ett atal olika saker och ite mist om i vilke utsträckig de sympatiserar med Trump. För att aalysera materialet aväder du dig av multipel regressiosaalys. Du tror att yckel till att förstå stödet till Trump helt ekelt stavas okuskap. Okuskap är fördomaras moder täker du. Du tror att det dels hadlar om bristfällig käedom om aktuella hädelser p.g.a. medievaor, dels otillräcklig utbildig i amerikask historia. Slutlige tror du att e del väljare har bladat ihop Doald Trump med Kalle Aka (Doald Duck) och hoom ka ju ige tycka illa om, täker du. Som beroede variabel aväder du e variabel som ager väljaras förtroede för Doald Trump på e skala mella 0 till 10, där 0 ager iget förtroede och 10 mycket högt förtroede. Som förklarade variabler aväder du följade: Läser dagstidig: dummyvariabel för om respodete regelbudet läser e dagstidig. 1=läser dagstidig, 0=läser ej dagstidig. Utbildigsivå: sammalagt atal år av heltidsstudier. Ka ata värde mella 0 och 25. Gillar Kalle Aka: variabel som går frå 0 = ogillar starkt till 10=gillar starkt. Läser dagstidig Utbildigsivå Gillar Kalle Aka Tabell 1: Regressioer av förtroede för Doald Trump (1) (2) (3) (4) -1,45 (0,36) (0,34) -0,25 (0,041) -0,12 (0,041) -1,30 (0,36) -0,10 (0,04) 0.43 (0,20) Kostat 5,68 8,15 8,23 4,34 Observatioer Justerat R 2 0,04 0,07 0,09 0,12 Stadardfel i pareteser. A. Studera regressiosresultate för modell (1). Stämmer di hypotes om betydelse av medievaor? Besvara fråga geom att göra e substatiell tolkig av effekte av Läser dagstidig i de första regressioe samt kommetera om effekte är statistiskt sigifikat. Fråga ka ge upp till tre poäg. B. Ka vi tolka kostate i modell (1)? Hur i sådaa fall? Fråga ka ge upp till två poäg.

5 Tetame Metod C C. I modell (2) studeras det bivariata sambadet mella utbildigsivå och förtroede till Trump. I modell (3) gör vi e trivariat aalys med både utbildigsivå och medievaor. Vad är di tolkig av resultate frå modell (3)? Motivera ditt svar och aväd begrepp du lärt dig uder kurse. Uppgifte ka ge upp till fem poäg. D. Di kursare Alexader fastar särskilt för modell (4). Ha hävdar att modelle visar att medievaor är de viktigaste faktor för att förklara förtroedet för Trump. Håller du med? För fram argumet för och emot Alexaders resoemag. Uppgifte ka ge upp tre poäg. E. Di kursare Kajsa ger ite mycket för di aalys gällade betydelse av medievaor. Ho är istället itresserad av att studera medievaor på amerikask ladsbygd där ho hävdar att tv-mottagige i vissa bergiga område är otillförlitlig och ka variera ärmast slumpmässigt frå e by till e aa. Ho föreslår att du bör jämföra förtroedet för Trump mella byar som har tv-mottagig med dem som ite har det i dessa bergiga område. Vilket är det främsta argumetet för Kajsas förslag? Fråga ka ge upp till två poäg.

6 Tetame Metod C Formelsamlig Medelvärdet: 1 x x i i 1 Stadardavvikelse: s i 1 ( x i 1 x) 2 Kofidesitervallet för ett medelvärde beräkas som: Kofidesitervallet för e proportio beräkas som: p( 1 p) p zkv där p är de proportio i urvalet som vi söker ett kofidesitervall för. Kofidesitervallet för skillade mella två medelvärde: Kofidesitervallet för skillade mella två proportioer: Regressiosekvatioe (i det bivariata fallet): y = a + bx + e Det kritiska värdet för t och z vid stort urval (mer ä 100 fall): 90 procets säkerhetsivå = 1,65 95 procets säkerhetsivå = 1,96 99 procets säkerhetsivå = 2,58 Testvärdet t för e koefficiet (vid ollhypotes β=0): Där b j är regressioskoefficiete för variabel j, och SE bj är stadardfelet för regressioskoefficiete för variabel j.