Frisörens arbetsmiljö

Transkript

1 Frisöres arbetsmiljö

2 Iehåll De goda arbetsmiljö 3 Saloge som arbetslokal 4 Hälsa 9 Riskmomet i arbetet 11 Hygie 15 Belastigsergoomi 17 Arbetsklimat 18 Säkerhet 21 Rå, hot och våld 23 Miljöavfall 25 Tips 28 Bra läkar 29 Ateckigar 32

3 De goda arbetsmiljö Arbetsmiljölages ädamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. E god arbetsmiljö är är frisörer ka gå till jobbet, må bra och käa arbetsglädje. E god arbetsmiljö betyder att de ka utföra sitt arbete äu bättre och fortsätta att arbeta iom yrket i måga år. Ytterst asvarig för arbetsmiljö är arbetsgivare me det är först är alla är delaktiga och käer egagemag som vi får e bra arbetsmiljö. Med ett fugerade arbetsmiljöarbete och ett bra arbetsklimat ökar ma chasera till hälsa och trivsel blad de aställda. Forskige visar idag att god arbetsmiljö också skapas geom tillförsel av positiva faktorer såsom gott ledarskap, att medarbetare ges makt och iflytade över sitt arbete, att kommuikatioe är god och att arbetsplatse geomsyras av gemesamma värderigar. Det hadlar både om att begräsa riskera och att utveckla de positiva faktorera. Skyddsombudet Skyddsombudet har också e viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudet företräder arbetstagara på saloge i arbetsmiljöfrågor. På arbetsplatser uta lokalt skyddsombud är det till det regioala skyddsombudet som arbetsgivare eller arbetstagara ka väda sig om det uppstår problem med arbetsmiljö. Det regioala skyddsombudet år ma via Hadels avdelig på orte. Ur Arbetarskyddsstyrelses kugörelse med föreskrifter om frisörarbete: AFS 1985:18 7 Arbetstagare skall iformeras om risker i arbetsmiljö vid frisörarbete. Särskilt skall iformeras om avädig av kudstol och frisörstol samt om riskera med olämplig arbetsställig och haterig av farliga äme. Udersökigar iom frisörbrasche visar att felaktiga arbetsställigar och likade utgör ett domierade arbetsmiljöproblem för såväl dam- som herrfrisörer. Äve vetilatio, temperatur, belysig, hygieiska förhållade och olycksfallsrisker iebär problem. 3

4 Ett stort problem är riske för påverka av kemiska preparat, såsom permaetvätskor, sprayer, hårschampo, hårfärgigsmedel, eutraliserigsvätskor, blekmedel, läggigsvätskor med mera. Kemiska preparat ka blad aat orsaka eksem, besvär i adigsvägara och huvudvärk. Nickel i redskap ka framkalla allergiskt eksem. Hos ybörjare iom yrket är eksem valigt framför allt på grud av mycket schampoerigsarbete. Det är viktigt att se till att ige arbetstagare ebart sysslar med våta arbete hela dagara. Frisörarbete utaför saloge 1 Vid frisörarbete som bedrivs utaför frisersalog gäller bestämmelsera i 4-7. Det ka t ex gälla hårvård av gamla och sjuka som har svårt att ta sig till e frisersalog. Det är viktigt att arbetet äve i dessa fall plaeras och ordas så att frisörarbetet ka utföras på betryggade sätt. Ur Arbetarskyddsstyrelses kugörelse med föreskrifter om frisörarbete: AFS 1985:18 Saloge som arbetslokal I arbetsmiljölagstiftige fis föreskrifter och krav på lokales utformig och utrustig. Det ska fias utrymme så att frisöre ka röra sig fritt rut kudstole och schampoerigsplatse, lokale ska ha e viss takhöjd, tillräcklig belysig, värme och vetilatio och ett golv som det är viss svikt i. Bullerivå ska vara så låg som det är praktiskt möjligt. Luft och vetilatio I e frisersalog är lufte mycket sammasatt. Kemiska processer av olika slag avger lukter och gaser. Därför är e god vetilatio viktig för att hålla lufte i arbetslokale hälsosam. Sveda, torrhet och klåda i äsa, hals och ögo, huvudvärk, ästäppa, hosta och ofta återkommade förskyligar är valiga hälsoproblem vid dålig luft i arbetslokalera. Lågvariga luftvägsproblem ka utveckla sig till astma, som är e allvarlig sjukdom. Vetilatiosaläggigar är i regel fastighetsägares asvar och det ka vara svårt och kostsamt att åtgärda e dålig allmävetilatio. Dessutom ka puktutsug istalleras och dragskåp för bladige av bloderigsmedel och hårfärger. Puktutsug i form av e utsugskåpa ka avädas över kudes huvud vid behadligar som avger gaser. Hår som flyger omkrig ka också orsaka irritatioer, varför det Viktigt med god vetilatio! Det bästa är att frå börja välja e lokal som har bra vetilatiosmöjligheter. 4

5

6 är viktigt att sabbt städa uda hår på golvet och frå iredig. Vetilatio Allmävetilatio ka ofta vara tillräcklig i frisersalog. Vad som är tillräcklig vetilatio beror blad aat på hur stor lokale är, atalet persoer som arbetar där, vilka föroreigar som fis och vilket slags arbete som förekommer. 5 Då kemiska preparat hateras ka högre luftflöde, puktutsug eller dragskåp behövas för att gräsvärdea eligt Arbetarskyddsstyrelses föreskrifter om hygieiska gräsvärde ite ska överskridas. Äve i frisersalog där rökig är tillåte ka behövas större luftflöde. Arbetarskyddsstyrelse och Socialstyrelse har givit ut allmäa råd om begräsig av tobaksrökig i lokaler av gemesamhetskaraktär (AFS 1983:10). Om blad aat puktutsug fis bestämmelser i Arbetarskyddsstyrelses föreskrifter om åtgärder mot luftföroreigar till förebyggade av ohälsa (AFS 1980:11). Drag är ofta ett problem i frisersaloger. Speciellt ka drag frå etré vara besvärade. Golv och tak Ett golvmaterial som ger lagom svikt liksom bekväma arbetsskor med lagom klackhöjd och sviktade sula ka miska påfrestige på fötter, be och rygg. Ha gära e bidsula av läder, som gör att sko ka adas. Plastklackar är hala och medför olycksrisk. Klart olämpligt är det att arbeta barfota eller i strumpläste. Förutom att det ger dåligt stöd och halkrisk, fis riske att hår ka träga i i kroppe. Idag fis också bra stödstrumpor, som lidrar värk och svullader i bee och förebygger problem lägre fram i livet. På stålslipad betog ka exempelvis e plastmatta med svetsade fogar och halvmjuk udersida vara lämplig. Ur hygieisk sypukt behöver golvet vara lätt att göra ret. 2 För frisersalog med ågra få arbetstagare ka i regel rumshöjde 2,4 meter vara tillräcklig. Det samma gäller äve större frisersalog där vetilatioe ka ordas på tillfredsställade sätt. I större frisersaloger är dock ofta 2,7 meter e lämplig rumshöjd. Avlastigsstol Lågvarigt ståede arbete medför stora påfrestigar för rygg, höfter och be. Kroppe behöver variatio i arbetet och e sitt- och ståstödstol gör att ma ka växla mella ståede och sittade arbete. Ur Arbetarskyddsstyrelses kugörelse med föreskrifter om frisörarbete: AFS 1985:18 Vidfåg eller aat skydd mot drag ka behövas. Höga klackar och seda klackar ger trötta be! Därför är textilmattor olämpliga. Ur Arbetarskyddsstyrelses kugörelse med föreskrifter om frisörarbete: AFS 1985:18 6

7 Stolara fis i måga utförade och chase att fia e stol, som ma trivs med är stor. Om ma vat sig vid att ebart stå och arbeta ka det behövas e ilärigsperiod ia arbetsställige käs aturlig. Uder dea ilärigsperiod utvecklas ya ervbaor och muskulature som aväds för de ya rörelsera träas upp. Uder behadlig i frisersalog ska kude vara placerad i kudstol som lätt ka ställas i i höjdled och vridas så att frisöre får lämplig arbetsställig. Vid stole ska fias tillräckligt utrymme. För arbete som ka utföras sittade eller halvsittade ska fias tillgåg till frisörstol. E frisörstol som fugerar lätt och smidigt är e bra ivesterig. Frisörstol Reda seda 1970-talet har partera varit överes om att e salog ska vara utrustad med höj- och säkbara frisörstolar (kudstolar). Det är viktigt att dea möjlighet utyttjas. Idag fis stolar som ka justeras extra högt och lågt, och på så sätt apassas bra till frisöres kroppslägd och till vissa arbetsmomet. Det betyder att stole måste ställas om flera gåger uder e klippig eller behadlig för att ma ska udvika belastade arbetsställigar. När det är bråttom är vi ite beäga att äga ågo lägre tid åt justerigar och tekiskt krågel. Går det ite lätt och friktiosfritt att ädra iställige så får det kaske vara. Vid vissa arbete, till exempel schampoerig och skäggklippig, ka kudstole också behöva fällas bakåt. Det ska fias utrymme så att frisöre ka röra sig fritt rut frisörstole och schampoerigsplatsera. Det ska vara 110 cetimeter mella frisörstolara och 70 cetimeter mella vägg och stol.

8 När det gäller schampoerigsstolara måste avstådet ite vara lika stort. Det är dock viktigt att schampoerigsplatse är utformad så att frisöre ka komma ära kude i lämplig arbetsställig. Placerig av vagar och verktyg Det är viktigt att placera de arbetsredskap och det material ma behöver på ett sådat sätt att ma ite behöver sträcka sig i oöda. Det är också viktigt att vage går lätt att förflytta, att ite hjule kärvar och att de är stadig. Verktyge ska vara lätta och greppväliga. Belysig Ljuset påverkar hur vi uppfattar och förstår vår omgivig. I e bra ljusmiljö käer vi oss trygga och ka utföra våra arbetsuppgifter på ett tillfredsställade sätt. Dagsljus är e viktig del i e god arbetsmiljö. Det är positivt för välbefiadet. Iblad är det ite möjligt att orda direkt dagsljus, till exempel ie i ett köpcetrum, me kaske ka ljus komma i idirekt via ljusbruar eller likade. Bra ljus iebär att det fis dagsljus och belysig så att ma uppfattar rummet korrekt och ser bra. Belysige ska vara apassad efter det arbete som ska utföras och de ska gå att apassa efter varje idivids behov. I e frisersalog ka det vara lämpligt att välja ljusa färger till väggar, golv och tak. Stora kotraster mella mörka och ljusa färger tröttar ögoe. 18 Vid frisörarbete är det i allmähet lämpligt med e allmäbelysig av mist 200 lux och e belysig på syobjektet av mist 500 lux. Vid placerig av belysigsarmatur är det viktigt att udvika idirekt blädig, exempelvis frå väggspeglar. Det ka vara olämpligt att placera väggarmatur vid sida av väggspegel. Ur värmesypukt ka lysrör ofta vara att föredra som belysigsarmatur framför glödlampor. Belysige behöver kua återge färger på ett riktigt sätt. Lysrör har ofta sådaa egeskaper. Persoal- och städutrymme Det är i regel ite lämpligt att upplåta persoaltoalett till allmähete. I e frisersalog behövs därför ormalt särskild kudtoalett. Städutrymme i frisersalog behöver ha såda storlek och utformig att städmaterial och lämpligt sopkärl med lock ka förvaras uta olägeheter. 8 Med stigade ålder ökar kravet på belysigsstyrka och apassig av ljusförhålladea. Ur Arbetarskyddsstyrelses kugörelse med föreskrifter om frisörarbete: AFS 1985:18 Regler om persoalutrymme fis i Arbetarskyddsstyrelses föreskrifter om persoalutrymme: AFS 1984:10.

9 Ur Arbetarskyddsstyrelses kugörelse med föreskrifter om frisörarbete: AFS 1985:18 Ur Arbetarskyddsstyrelses kugörelse med föreskrifter om frisörarbete: AFS 1985:18 Aväd skyddsförkläde! Persoalutrymme 90 Atalet persoalutrymme samt deras placerig, storlek och iredig ska vara apassat till a) arbetets atur och varaktighet, b) det atal arbetstagare som regelbudet sysselsätts på arbetsstället och som ormalt ka beräkas aväda utrymmea samtidigt samt c) arbetstagaras fördelig på kö. 91 I persoalutrymme får det ite fias iredig eller föremål som påtagligt försämrar utrymmets fuktio. Ett persoalutrymme får ite avädas för verksamhet som försämrar avädbarhete som persoalutrymme. 92 Arbetstagare som förvarar persoliga värdesaker på arbetsstället ska ha tillgåg till ett utrymme som har eller ka förses med lås. Klädutrymme 93 Arbetstagare ska ha tillgåg till utrymme för förvarig av privata kläder och, är det behövs, arbetskläder. Klädera ska kua förvaras så att de ite smutsas ed eller skadas och så att riske för stöld motverkas. Om arbetet är smutsade eller svettdrivade ska det fias skilda förvarigsplatser för privata kläder och arbetskläder. I eller i aslutig till omklädigsrum eller adra utrymme för omklädig samt i adra klädutrymme ska det fias tillräcklig plats för klädförvarig för de arbetstagare som samtidigt behöver förvara sia kläder där. Hälsa Hårprodukter Permaeta hårfärger (oxidatiosfärger) iehåller väteperoxid, som har e frätade iverka på hud, ögo och luftvägaras slemhior. Dessutom iehåller måga färgpreparat äme som para-feylediami och para-toluediami. Måga frisörer som har fått eksem har blivit allergiska mot just dessa äme. På grud av allergiriske är det viktigt att hude ite kommer i kotakt med färgproduktera. Egågshadskar och redskap för egågsbruk ska kastas direkt efter avädig. Bladig av färger ska ske uder puktsug eller i dragskåp och vetilatioe vid behadligsplatsera måste vara god. När du arbetar med hårfärgigsmedel måste du också ha skyddsförkläde. Förklädet ka vara av egågstyp eller tvättbart. Efter avädige ska det kastas direkt i sopbehållare eller i tvättbehållare. 9

10 Bladigsdisk/produktbar Täk på att du ska ha god vetilatio där du bladar färge. Det ka vara ett dragskåp eller köksfläkt med kåpa. Hadskar och skyddskläder Vid arbete med hårfärgigsmedel, permaetvätska, eutraliserigsvätska, blekigsmedel, lösigsmedel och likade ska skyddshadskar, och där det behövs, skyddsförkläde eller likade plagg, avädas. Skyddshadskar av itril ska vara av egågstyp vid arbete med hårfärgigsmedel och bör vara det äve vid adra arbete. Om farliga äme fis särskilda bestämmelser i Arbetarskyddsstyrelses föreskrifter om farliga äme: AFS 1985:17. 10

11 Riskmomet i arbetet Eksem, allergi och luftvägsbesvär Hudproblem förekommer ofta iom frisöryrket. Eksem är valigt och det är också e direkt orsak till att måga måste sluta iom yrket. E fjärdedel av alla frisörer uppger att de har besvär som ka relateras till äme som ma kommer i kotakt med i arbetet. Måga frisörprodukter är kemiska produkter och är bladigar av måga olika kemiska äme. Hur dessa äme i olika föreigar ka påverka oss är ett stort och viktigt område för medicisk forskig. Farliga äme förbjuds i produkter, allt eftersom forskigsresultat ka påvisa risker vid deras avisig. Me äve kemiska äme som i sig ite är farliga ka orsaka stora problem om ma är extra käslig eller om ma är ovarsam vid haterige. Uga frisörer (16-24 år) amäler fem gåger så måga fler arbetsskador i form av hudsjukdomar ä jämåriga i adra yrke. Valiga besvär Luftvägsbesvär är ugefär dubbelt så valiga hos kviliga frisörer som hos övriga kviliga förvärvsarbetade. Det fis skäl att ata att dessa besvär utvecklas i e miljö där halte av kemikalier och partiklar är hög. Trots arbetsmiljölagar och Arbetarskyddstyrelses föreskrifter om vetilatio och luftkvalitet är lufte ädå ofta dålig i frisersaloger. Om ma som bar har haft astma och eksem är riskera förhöjda. Hadeksem (allergiska- och iterativa eksem) är ofta e direkt orsak till att måga slutar i yrket. Forskig har också visat att hadeksem, är sjukdome väl blommat upp, ofta är mycket svårbehadlad och lågvarig. Det iebär att det är viktigt att lära sig hur ma ka udvika riskera geom att tidigt skaffa sig goda vaor. Ett hadeksem, som ite läker på e vecka, trots att ma udvikit våtarbete och kotakt med kemikalier och behadlat eksemet med receptfri kortisosalva, bör visas upp för e läkare, som ka göra e bedömig om behadlig och /eller remittera till hudspecialist. Det är olämpligt att bära rigar, armbad, armbadsur och likade uder arbetet eftersom kemiska preparat ka bli kvar uder dem och påverka hude. Riskera för och åtgärder mot olika slag av smitta, särskilt gulsotssmitta, behadlas i Råd och avisigar r 42 frå Socialstyrelse: Uder arbetet skall persoale vara iförd rea, edast för arbetet avsedda dräkter, som är lätta att regöra. Socialstyrelse har äve gett ut e iformatiosbroschyr om hur ma hidrar spridig av huvudlöss. 11

12 Gruppskyddsblad Ett stort och viktigt arbete har utförts på uppdrag av Hadelsaställdas förbud och i samarbete med Kemiska Tekiska Leveratörsförbudet för att kartlägga iehållet i frisörsproduktera. Gruppskyddsblade ger viktig iformatio om vilka äme produktera iehåller och hur ma ska hadskas med respektive produkt. Ma får också veta hur ma ska agera om olycka är framme. Ta också för vaa att läsa tillverkares produktiformatio. Gruppskyddsblad fis för följade produktgrupper: 1. Hårschampo 2. Ipackigsmedel, coditioers, hårbalsam 3. Styligprodukter: gelé, skum, mousse, spray 4. Permaetvätska 5. Fixerig till permaetvätska 6. Hårfärgigsmedel oxidatiosfärger 7. Hårfärgigsmedel direktverkade färger 8. Blekigspulver 9. Produkter på tryckbehållare (aerosolprodukter) Läs mer: ktf.se/publikatioer/ foldrar/ 12

13 Aväd skyddshadskar! Permaetvätska och fixerig Det fis två huvudgrupper av permaetvätska, sur och alkalisk. Sur permaetvätska käs mildare mot hude, me orsakar oftare kotaktallergi ä alkalisk. Det är alltså ite säkert att e mild produkt är ofarligare ä e som käs mer irriterade på hude. Det är därför viktigt att läsa iformatioe om varje produkt och aturligtvis aväda skyddshadskar. Stäk i ögoe ka få mycket allvarliga följder och måste udvikas. Dessutom iehåller permaetvätska äme som löser ut ickel, blad aat frå saxar och smycke. Det ökar riskera för frisörer som utvecklat ickelallergi. Du ka själv med hjälp av ett ickeltest som fis på apoteke kotrollera hur mycket ickel dia smycke och adra metallföremål släpper ifrå sig. Fixerigsvätskor ka iehålla väteperoxid ett frätade äme som ite får komma i kotakt med ögoe! Hårschampo och vatte Det preparat som e frisör kommer mest i kotakt med är schampo i föreig med vatte. Vatte i kombiatio med fettlösade äme, till exempel i schampo, torkar sabbt ut hude och ka orsaka sprickbildig. Hude blir då mottaglig för bakterier och extra käslig för kemiska äme. Det bästa sättet att skydda sig är att se till att hädera ite är fuktiga för låga studer i taget och att återfetta hädera med hadkräm. Och så förstås aväda hadskar! Produktera med mycket koserverigsmedel och parfym ökar också riskera för allergiska reaktioer. Föig Föig bidrar till att öka riskera för belastigsskador. Föe är ett relativt tugt verktyg, som ma haterar med lyfta armar. Vid val av fö ska ma välja e modell med låg vikt, låg bullerivå och med balaspukte vid hadtagets mitt. Balaspukte ka avgöras på följade sätt: Placera föe på e bordskat med blåsmustycket utaför bordet. Skjut seda föe lågsamt tills de är på väg att tippa er. Ju ärmare hadtagets mittpukt dea tidpukt ligger desto bättre. Upprepa försöket me placera u föes överkat parallellt med bordskate och hadtaget iåt. Ju lägre er mot hadtaget tippukte ligger desto bättre. Speciell fjäderupphägigsaordig för föar fis. Föe ka då hateras med ett miimum av kraft. Äve här gäller regel att det tar tid att väja sig vid ya hjälpmedel och ya arbetssätt. 13

14 Arbetsskador E arbetsskada ka vara ett olycksfall på jobbet eller på väg till eller ifrå jobbet. Det ka också vara e sjukdom som orsakats av arbetsmiljö, till exempel e belastigsskada eller e allergisk reaktio på grud av att ma haterat kemiska äme. Besök alltid läkare så fort som möjligt om du misstäker att dia besvär beror på dia arbetsförhållade! Arbetsskador ska amälas både till Försäkrigskassa och AFA Försäkrig. Amäla ka göras direkt på agiva hemsidor me det går också att ladda hem blaketter. Rådgör gära med ditt skyddsombud i sambad med att amäla görs. Läs mer: forsakrigskassa.se och afaforsakrig.se 14

15 Hygie Det är viktigt att regöra verktyge mella varje kud för att udvika smittorisk och spridig av löss med mera. Regörige ska ske med desifektiosmedel. De verktyg frisöre aväder behöver hållas i gott skick och regöras ofta. Det rör såväl saxar, kammar och borstar. Regör dem både för di kuds och för di ege skull så att de ite är kladdiga och har produktrester på sig, där mikroorgaismer ka trivas. Väl regjorda och uderhålla (smorda) verktyg fugerar dessutom bättre och håller lägre. Skärverktyg vid rakig Eftersom du arbetar så ära kudes hud ka små sår uppstå och det är viktigt att verktyge ite sprider smitta. Vi rakig ska egågsblad avädas och bytas mella varje kud. Ohyra Uder höst och vår förekommer ofta lusepidemier i skolor och på dagis. Löss/getter och skabb sprids geom direktkotakt mella mäiskor. Hos e frisör ka de spridas via kammar borstar eller ackstöd. Om du upptäcker löss eller getter i håret på e kud bör du geast avbryta behadlige och rekommedera ett specialschampo på apoteket. När kude har behadlat och blivit av med ohyra ka du fortsätta behadlige. Var oga med att regöra/desificera de 15

16 verktyg samt klippkappa du avät. Du ka till exempel lägga dem i e plastpåse i fryse ågra timmar och seda regöra med vatte och diskmedel. Hadverktyg och övrig utrustig skall vara lätt och bekväm att aväda. Riske för ickelallergier skall beaktas vid val av verktyg. Utrustig som aväds vid hårfärgig skall så lågt möjligt vara utformad så att de som arbetar ite kommer i hudkotakt med hårfärgigsmedel. Såda utrustig skall efter avädige regöras eller kasseras. Noggra persolig hygie skall iakttas. Flytade hadtvättmedel, haddukar för egågsbruk samt oparfymerad och fuktighetsbevarade hadkräm skall fias tillgägliga. Ur Arbetarskyddsstyrelses kugörelse med föreskrifter om frisörarbete: AFS 1985:18 16

17 Belastigsergoomi Kroppe som verktyg Att frisöryrket är ett fysiskt asträgade yrke, det torde det ite råda ågra tvivel om. Udersökigar har visat att de som i tid har byggt upp muskelstyrka har ett gott skydd mot de flesta typer av belastigsskador som e frisör ka drabbas av. Att hålla sig i god fysisk trim är alltså ödvädigt. Hur ma gör det är vars och es esak. Tycker du om att spriga i motiossliga eller simmar du hellre, eller håller du på med workout eller träar med motiosredskap ma ka uderhålla si goda fysik på måga sätt. Ett gymastikpass varje morgo gör uderverk.

18 Arbetsklimat Att skapa och uderhålla bra relatioer mella arbetskamrater och mella chef och medarbetare blir särskilt viktigt på e lite arbetsplats. I e stressig miljö är det lätt att förstora små problem och att låta koflikter gro uder yta. Ma samlar på sig irritatio som ma ite hier eller ka vetilera är problemet är aktuellt. Att skapa god stämig, att stötta och uppmutra, ge asvar och se till att alla utvecklas i arbetet, det är e lika viktig uppgift för chefe, som att plaera och fördela arbetet i samråd med sia aställda. Som frisör är ma i första had e skicklig yrkesma, me kaske ite lika träad som ledare. På e lite arbetsplats blir alla beroede av att ma fugerar bra tillsammas och dåligt arbetsklimat förvärrar och skapar äve fysiska problem. Stress Måga frisörer jobbar med tidsbokig som iebär att ma ska klara e kud på e viss avsatt tid, aars är det ite lösamt. De som är sabba verkar klara av det ågorluda. Me adra har ett aat tempo och blir stressade av att försöka hålla tide. Tidspress är ågot som vi i första had kopplar ihop med stress och stressymptom, me det fis mycket aat också, som ka utlösa stressreaktioer hos oss obearbetade koflikter, irritatio över arbetskamrater, att ma ite får ta ega beslut och så vidare. Som frisör har ma kravet på sig att vara lika trevlig och kreativ frå dages första kud till de sista. Kroppe, beteedet och psyket Stress visar sig på tre område: i kroppe, i beteedet och i psyket. Forskig visar att cirka 70 procet av alla fysiska problem har psykiska orsaker, ofta ågo form av egativ stress. E frisörs valiga fysiska problem som muskelvärk, magproblem och hudproblem ka alltså ha sambad med hur ma upplever och haterar 18

19 Läs mer i Orgaisatorisk och social arbetsmiljö: AFS 2015:4 stress. Immuförsvaret blir också påverkat, ma blir till exempel lättare förkyld. Stress ka också framträda i vårt beteede på måga olika sätt: ma slarvar med mate, det blir e kopp kaffe på ståede fot mella kudera, ma gör iget roligt är ma är ledig, tittar mycket på tv och så vidare. Så ka stresse också uttrycka sig psykiskt. Ma blir retlig och lättirriterad, tar lätt till tårara, sakar eergi, sover mycket (eller lite), glömmer saker och är allmät rastlös. Som arbetsgivare har ma ett asvar att skapa e god arbetsmiljö och förebygga ohälsa. Det är viktigt att förebygga eller åtgärda förhållade som ger upphov till arbets relaterad stress och att få till e fugerade balas mella krav och resurser. Med hjälp av ett systematiskt arbetsmiljö arbete ka arbetsgivare tillsammas med skydds ombud och arbetstagare förebygga arbets relaterad stress. Det hadlar om att udersöka och bedöma vilka risker och brister som fis i arbets miljö, att åtgärda bristera och att följa upp att åtgärdera får avsedd effekt. Orgaisatoriska åtgärder ka förebygga stress Arbetsgivare ka förebygga arbets relaterad stress geom orgaisatoriska åtgärder. Det ka hadla om att öka resursera för att utföra arbetet eller miska krave i arbetet. Att arbets givare är tydlig är det gäller verksamhetsmål och arbetskrav ka förhidra belastigar som är kopplade till otydlighet och bespara arbetstagara belastade merarbete. Det ka också hadla om att ädra bemaige vid esam arbete eller om att vidta säkerhets åtgärder vid risker för våld. Arbetsbelastige ka miskas geom att fler hjälps åt med e arbetsuppgift eller geom att arbetsgivare ökar bemaige. Ma ka också plocka bort vissa arbets uppgifter eller seare lägga utföradet av arbetet. Stöd med att prioritera ger förutsättigar för att kua miska arbets mägde är det behövs. Det är också viktigt att det fis tydliga rutier för hur ma ska agera vid koflikter och kräkade sär behadlig på arbetsplatse. 19

20 Exempel på sigaler vid hög arbetsbelastig och stress är: övertidsarbete, att ma tar med arbete hem eller hoppar över raster eller lucher hög arbetsitesitet uder låga perioder upplevelse av otillräcklighet bristade motivatio, edstämdhet psykosomatiska symptom: värk, sömbesvär, mag-tarmbesvär låg kvalitet på eller se leveras av arbetsresultat sjukskrivigar, sjukärvaro hög persoalomsättig koflikter, samarbetssvårigheter, kräkade särbehadlig olyckstillbud. Plaerig och utvecklig E bra arbetsorgaisatio är A och O för trivsel, hälsa och effektivitet. Arbetet ska utformas så att det ger utrymme för variatio och omväxlig och möjligheter till återhämtig. Arbetsschemat får ite vara så späckat att det ite fis utrymme för pauser, där ma ka få vara ostörd. Arbetstidslage fastställer regler för pauser och matraster. Måga frisörer ager att de slarvar med måltidera uder dage. E kopp kaffe på ståede fot får ofta ersätta luche. Det straffar sig gaska sart och påverkar både hälsa och humör. Vid rast ska ma kua läma arbetsplatse. Rast = obetald arbetstid. Efter fem timmars arbete har ma rätt till rast på mist 30 miuter. E rast är ofta lägre ä e paus. Paus = kortare me betald arbetstid. 20

21 Säkerhet Utbildig: prevet.se/ bradihadel Utbildig: prevet.se/ Bradsäkerhet Utbildige Ny bradutbildig har tagits fram till alla aställda iom hadel. Bradutbildige är e webbaserad utbildig som är helt gratis att geomföra. Utbildige är obligatorisk för alla aställda då det hadlar om e re säkerhetsutbildig. Efter det att ma klarat kuskapsprovet så ska ma ta ut ett ityg för att visa att ma geomfört utbildige. Arbetsgivare ska bekosta dea utbildig och de tar cirka 40 miuter att geomgå. Arbetsgivare ska göra allt för att förhidra brad i arbetsmiljö. Det gäller alla företag och orgaisatioer, oavsett hur små eller stora de är. På ett orgaiserat sätt ska arbetsgivare plaera, utbilda, kotrollera och följa upp att bradskyddet är bra. Alla företag som haterar bradfarliga varor ska se till att det fis e perso på företaget med grudkuskaper om just bradfarliga varor. Arbetsgivare måste också bedöma vilka särskilda risker som fis och se till att de åtgärdas. Utbildig fis gratis på Prevets hemsida och heter Förestådare för bradfarlig vara. Självklart ska det fias utrustig för bradsläckig, me det är lika viktigt att medarbetara utbildas i hur utrustige ska avädas. För större arbetsplatser och för arbetsplatser med särskilda risker ska ma göra upp plaer för hur ma ska utrymma lokalera om det skulle börja bria. Gör så här om e brad bryter ut: Rädda dig själv och adra i di ärhet, me ta ite själv för stora risker. Vara adra som ka vara i fara. Larma räddigstjäste geom att riga 112 och var beredd att svara på: om det fis mäiskor som är istägda eller i aa fara var det brier (adress) vem du är och varifrå du riger. Släck brade om det är möjligt. Vart väder jag mig? Om det fis brister i bradskyddet på di arbetsplats eller om du upptäcker e särskild bradrisk, tala med di ärmaste chef. Om 21

22 problemet ite åtgärdas, kotakta ditt skyddsombud. Fis det iget skyddsombud på di arbetsplats ka du kotakta Hadels. Som företagare ka du väda dig till företagshälsovårde eller adra arbetsmiljökosulter för att få hjälp och stöd i bradskyddsarbetet. Du ka också väda dig till di arbetsgivarorgaisatio. Om du har frågor om lagar och regler som hadlar om bradskydd ka du kotakta Mydighete för samhällsskydd och beredskap. Läs mer: msb.se 22

23 Rå, hot och våld Utvecklige iom hadel ser dyster ut. Trots arbete med säkerhet uder måga år ökar u råe ige, framförallt rå med skjutvape samt adra tillhygge. Råe har dessutom blivit råare. Vi märker att mägde kotater i kassa ite har ågo större betydelse för om ma råkar ut för rå eller ej måga rå är oplaerade och begås av väldigt uga eller drog- och alkoholpåverkade persoer. När säkerhete i butikera skärps måste äve frisersalogera häga med. Aars riskerar vi att se att där det är lättast att tillskasa sig pegar där kommer också råe att ske. Rekommedatioer i 13-puktsprogrammet Skydd mot rå i frisörverksamhet: Här fis de kostadsfria webbutbildige: sakeributik.se Lär mer: hadels.se 1. Varje salog ska ha e säkerhetsasvarig som ka ge råd om hur evetuella rå ka förebyggas. 2. Alla aställda ska gå e utbildig i säkerhetsfrågor. Utbildige är gratis och tar cirka 40 miuter. 3. Saloger ska ha rutier och hadligspla för säkerhet som följs upp årlige. 4. Kassalådora ska vara försedda med kod- eller yckellås. 5. Sedelboxar eller slutet kotathaterigssystem ska fias i aslutig till varje kassaplats. 6. Saloger ska ha e skyddad uppräkigsplats för haterig av kotater och värdehadligar. 7. Kotater ska förvaras i värdeskåp. 8. Larmmöjlighet. Efter ett rå ska polise kotaktas så sabbt som möjligt. E extra telefo och överfallslarm bör fias. 9. Dörrara och låsigsrutiera ska vara säkra 10. Persoaligåg och varuitag ska vara ordetligt upplysta. 11. E färgad tejpremsa för olika lägder ska fias i etré för lägdmarkerig sigalemet. 12. Värdetrasportera ska vara geomtäkta och följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljö. 13. Beredskape för krishaterig och hur råoffer ska tas om had ska vara ordetligt utvecklad i saloge. Detta är mista rekommedatio på e salog som Hadels och SFF ställer för att saloge ska kua vara säkerhetsskyddad mot rå, hot och våld. 23

24 Kameraövervakig Alla allmäa utrymme i e salog får kameraövervakas (äve med ispelig) efter att amäla till lässtyrelse gjorts. Detta uder förutsättig att övervakige sker i syfte att förebygga, avslöja eller utreda brott. Ispelig får göras i hela saloge. För att få spela i ljud krävs tillståd. Täk på att iförade av kameraövervakig på e salog utgör e viktig förädrig som iebär primär förhadligsskyldighet eligt medbestämmadelage. Av arbetsmiljölage följer dessutom att skyddsombud och skyddskommitté ska iformeras om viktiga förädrigar av arbetsmiljö. Observera att kameraövervakig edast får ske i saloge ite på lager eller i persoalutrymme.

25 Miljöavfall Produkter Frisörprodukter som till exempel schampo och hårfärg ska vara märkta eligt EU:s förordig 1223/2009 om kosmetiska produkter. Detta kräver följade uppgifter på förpackigara: Läs mer: lakemedelsverket.se Läs mer: msb.se & kemi.se Nam och adress till asvarig perso iom EU eller EES Förpackigsiehåll som vikt eller volym Bäst före-datum eligt pricipe måad-år eller dag-måad-år samt alterativ 1) timglassymbol eller alterativ 2) texte bäst före utgåge av, om produkte har kortare hållbarhet ä 30 måader i oöppat skick, eller Hållbarhet efter öppade, vilke ages med så kallad öppe burk-symbol samt hållbarhet i öppad förpackig agive i måader (siffra samt bokstave M). För aerosoler och egågsförpackigar behöver hållbarhet ite ages. Evetuella försiktighetsåtgärder (istruktioer, varigar). Permaetvätska, fixerig, hårfärg och oxidatiosmedel är ågra produkttyper där försiktighetsåtgärder krävs. Försiktighetsåtgärder ska ages på sveska då produkte säljs i Sverige. Det är tillåtet att hävisa till försiktighetsåtgärder på aa plats via så kallad had i bok-symbol på förpackige. Tillverkigspartiets ummer, så kallat batch- eller satsummer. De kosmetiska produktes fuktio. Fullstädig iehållsdeklaratio som ska följa det europeiska amsystemet, Iteratioal Nomeclature of Cosmetic Igrediets, INCI. Det är tillåtet att iehållsdeklarera edast på (ytter-)förpackige. Aerosolprodukter ska dessutom vara försedda med märkig om speciella försiktighetsåtgärder. Dessa ska ages på sveska. Vidare ska de bära piktogram (farosymboler) som ager bradfarlighet. Återviig Sveriges riksdag har beslutat att tomma förpackigar ska sorteras och samlas i för återavädig eller återviig. Större restmägder, till exempel färgrester eller utgåga produkter lämas till återviigscetral. Det fis två sätt att som företagare hatera förbrukade förpackigar för återviig: 1. Alita e avfallsetrepreör som mot avgift hämtar förpackigara för återviig. 25

26 2. Trasportera sorterade förpackigar till kommues återviigscetral. E viss avlämigsavgift ka förekomma. På e frisersalog fis mycket förpackigsmaterial som ka återvias. Äve alumiiumfolie är e förpackig och ka lämas till återviig om färge ite är kladdig. Regör förpackigara vid behov, de ska vara tömda och torra. Kotakta återviige i di kommu för detaljer. Tips Aväd gära sålspolade kraar i schampoerigara, ma kosumerar upp till 30 % midre vatte uta att kvalité på sköljigar försämras. Aväd hadskar är helst du kommer i kotakt med vatte eller kemikalier. Förpacka allt stickade avfall såsom saxar och rakblad så att ige skadas vid miljösorterige. Spola ite ut överbliva rester av överblive färg eller permaetvätska. Läma istället till ett avfallsbolag eller återviigscetral. Se över vetilatioe så att de är så god som möjligt, allra helst där ma bladar färg etc. Miska eergiförbrukig geom att byta lampor och stäg av alla stadbyapparater såsom dator/skrivare/etc. Saloge får e lägre elkostad och det är bättre för miljö. Sortera ert avfall så mycket i ka och återvi gära metall/ papper/plast/glas osv. Täk på att det är meigsfullt att miljösortera. Upprätta e miljöpolicy tillsammas på saloge. Kommuicera gära till dia kuder hur i gör. Blir det extra kostader för saloge ka i motivera det i evetuella prishöjigar. Det kommer kuder ha förståelse för. Kotakta di hyresvärd och/eller kommue för att se vad de erbjuder i sorterigsväg eller om i tillsammas ka förbättra ågot. Företagets policy för miljöarbete och återviig Upprätta tillsammas med persoale e miljöpolicy som gäller för företaget/saloge gällade sorterig av sopor och restavfall. Det är roligare att sopsortera om alla är med! Tips! 26

27

28 Tips Ståede pukt Alla tjäar på e bra arbetsmiljö. Lyft därför arbetsmiljöfrågora på arbetsplatsträffara på di salog. Du ka också föreslå att pukte arbetsmiljö ska vara e ståede pukt på dagordige! Diskussiosuderlag Iblad ka det vara svårt att fylla arbetsplatsträffara med bra iehåll. Ett tips ka vara att aväda dea skrift som ett diskussiosuderlag. E vecka ka temat vara hälsa, ästa vecka säkerhet och så vidare. 28

29 Bra läkar AFA försäkrig Avtalsförsäkrigara via AFA ger e extra ekoomisk trygghet vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Arbetsmiljöverket Bra arbetsmiljö för frisörer. broschyrer/bra-arbetsmiljo-for-frisorer-adi456-broschyr/ AFS frisörarbete, belysig, arbetsplats m.m. afs-register-register/ Frisörföretagara Sveriges frisörföretagares hemsida. Försäkrigskassa Om bidrag och ersättigar frå Försäkrigskassa. Hadels Hadelsaställdas förbuds hemsida. Kemikalieispektioe Startsida säkerhetsdatablad. Kemisk-Tekiska leveratörsförbudet Vägledig frisörprodukter. ktf.se/files/2015/03/ktf_vägledig-om-frisörprodukter.pdf Livsmedelsverket Iformatio om blad aat hälsa och miljö. 29

30

31 Läkemedelsverket Hårfärgig och allergirisk. lakemedelsverket.se/harfarg Så ka du miska allergiriske vid hårfärgig. lakemedelsverket.se/upload/allmahet/kosmetika/harfarg/folder-harfarg.pdf Krav på hårfärgigsmedel. lakemedelsverket.se/malgrupp/allmahet/kosmetika-och-hygieprodukter/ harfarg/harfargigsmedel/ Naturskyddsföreige Här hittar du blad aat tips om miljömärkta produkter och tjäster. Naturvårdsverket Iformatio om miljöarbete i samhället. OiRA-projektet Ett digitalt riskbedömigsverktyg som går ut på att udersöka och bedöma risker samt att följa upp och åtgärda eligt e hadligspla (SAM). Prevet I samverka med arbetsmarkades parter förmedlar Prevet kuskap om arbetsmiljö. Socialstyrelse Allmäa råd om yrkesmässig hygieisk verksamhet. 31

32 Ateckigar 32

33

34 Ateckigar Frisöres arbetsmiljö är framtage av e arbetsgrupp med medlemmar frå Hadelsaställdas förbud och Frisörföretagara. Tryckt på miljöväligt papper i februari Foto: Mattostock och Shutterstock. Fler exemplar av Frisöres arbetsmiljö går att beställa till självkostadspris frå tryckeriet Ieko på dea adress: frisoresarbetsmiljo@ieko.se. 34

35

36 HA20031 Hadels hadels.se Frisörföretagara frisor.se