Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs

Transkript

1 Platerig e hadledig frå BillerudKorsäs 26 aug 2013

2 1. Vi följer lagstiftig och miljöcertifierigskrav. Att miljöapassa skogsbruket är vårt övergripade miljömål. Vi tar häsy till verksamhetes miljöaspekter i vårt förbättrigsarbete. Vi strävar efter att med hjälp av miljöledigssystemet ISO säkerställa att effektera på miljö är i överesstämmelse med lagstiftig, aktuell miljöcertifierig och miljöpolicy. 2. Skoge är e föryelsebar resurs som vi brukar i sträva mot ett uthålligt skogsbruk. Vi apassar skötselmetodera till växtplatses förutsättigar i balas mella avverkig och tillväxt. 3. Vi alägger e helhetssy på skogsladskapet och bevarar de biologiska mågfalde. I skogsladskapet främjar vi miljö som är värdefull för flora och faua samt vårdar vattemiljöer. 4. Vi bygger i viktiga aturskogselemet i skoge. I skogsskötsel försöker vi efterlika de störigar som skogsmarke aturligt utsatts för och som flora och faua apassat sig till. Vi utför bräig samt lämar vid avverkig utvalda gamla träd och död ved. 5. Vi plaerar omsorgsfullt. Vi utyttjar god kuskap om skogsbeståde. Vi väljer kompeteta etrepreadföretag och de avverkigs- och trasportsystem som är tekiskt möjliga, ekoo-miskt rimliga och miljömässigt motiverade, bl.a. för att udvika föroreigar av mark och vatte. 6. Skoge är e viktig del av vårt kulturarv. Vi värar om kulturpräglade marker, kulturmie och forlämigar. E del av dessa område sköts aktivt. 7. Skoge är tillgäglig för alla och vår skogsskötsel bidrar till mågbruk. Vi iformerar itresserade om skogsbruket och medverkar till att skoge ka yttjas på måga olika sätt. 8. Vi utvecklar vårt skogsbruk. Stöd till forskig, utbildig, samarbete med kuder och leveratörer samt eget utveckligsarbete ger y kuskap för att städigt förbättra vår verksamhet. 9. Virke frå acceptabla källor. Virke tas edast frå skogar som utgör acceptabla, ej kotroversiella källor. Skogsbruk i yckelbiotoper ska gya biologisk mågfald eligt pla godkäd av Skogsstyrelse. BillerudKorsäs Uo Brie Riktlijer för asvarsfullt skogsbruk 2

3 Du skapar framtides skog Platerig är de säkraste metode att förygra skog med efter avverkig. Med ett bra platmaterial, lyckad markberedig och e väl utförd platerig etablerar sig platora sabbt vilket ger e optimal start för framtida skogar. Det är måga faktorer som måste samordas för att platora ska få e optimal start: rätt trädslag lyckad markberedig som skapat tillräckligt måga bra platerigspukter livskraftiga plator frå platskola rätt haterig av platora i fält hög kvalitet på platerige Om e av dessa läkar brister försämrar möjlighete för platora att överleva. Dea hadledig beskriver hur e platerig utförd av BillerudKorsäs ska geomföras. OBS! Udatag frå istruktioe ka förekomma vilket då ages på traktdirektivet. Asvar och kompetes Etrepreörsföretag som platerar åt Billerud- Korsäs ska vara PEFC-certifierade. Etrepreöre/Arbetsledare: Har det övergripade asvaret för att gällade lagar och regler efterlevs samt att riktlijera i dea hadledig följs. Asvarar för att platerige utförs på ett arbetsmiljösäkert sätt och att platörera käer till vilke skyddsutrustig som krävs vid platerig av kemiskt behadlade plator. Ska ha SYNS:s kompetesbevis frå utbildigara "Platerig" och Natur- och kulturmiljövård" Asvarar för att kotiuerligt följa upp platerigsresultatet. Platörera: Ska vara väl utbildade i och väl förtroga med dea Platerigshadledig. Ska ha kuskap om vilke skyddsutrustig som krävs vid platerig av kemiskt behadlade plator. Asvarar för si egekotroll. BillerudKorsäs: Ska tillhadahålla tydliga traktdokumet så att platörera får bästa möjliga iformatio om trakte och om hur platerige ska utföras. Asvarar för att tillräckligt atal plator av rätt trädslag och med evetuellt skydd på mot sytbagge fis tillgägliga på respektive platskola. Asvarar för uppföljig av slutförda platerigsobjekt. Iehållsförteckig: Ta had om platora 4 När det är dags att platera 5 Rätt plata på rätt plats 6 Traktdokumet 8 Sitselistruktio 10 Ta häsy till atur, kultur och vatte 11 Isektsskydd 12 Uppföljig 13 Blakett egekotroll 14 Blakett plattaxerig 15 3

4 Ta had om platora Platora är ett levade material. Får de stå för läge i sol och värme ute på hygget miskar deras livskraft. Då kaske de ite orkar med de tuffa tide efter platerige. Därför ska vi om möjligt lägga plattermiale i skugga, ej frost- lät, tillgåg till vatte och kort avståd till hygget. Försök platera platora sarast efter leveras. Ofta måste de dock lagras e tid på hygget, och då är det viktigt med god platvård. Platvård för täckrotsplator När platora aläder till hygget täckrotsplator levereras i kartoger på lastpall. Tag geast bort plaste och ställ isär kartogera på marke, stapla dem ej på varadra. Ställ dem i skugga om det går. samla i emballageplaste för återviig. Om platora är frysta... öppa de perforerade hadtagshåle. platera aldrig frysta plator. Låt dem tia det tar ormalt e vecka. skär upp locke på kartogera då torve tiat. dräera kartogera om de är mycket blöta. Om platora ite är frysta skär upp locke direkt, så att platora får ljus. dräera kartogera om de är mycket blöta. vatta om torve käs torr. Det ska alltid gå att klämma ut vatte ur torvklumpe. Platora måste vara helt tiade ia de sätts ut. Och sätt aldrig ut skadade eller torkade plator. Täk på: Platora får ite förvaras i kartoger på hygget mer ä e vecka efter det att torve har tiat. Lägre lagrig försämrar platoras överlevadsförmåga. Platvård för plugg- och barrotsplator Pluggplator odlas först som täckrotsplator, ormalt i ett år, och omskolas seda ute på frilad i platskola. Pluggplator, liksom barrotsplator, levereras i säckar. Så här tar du had om plugg- och barrotsplator ställ säckara skuggigt och ej frostlät. öppa säckara omedelbart. vatta om platora verkar torra. förvara platora i säck högst e halv vecka. jordslå platora vid lägre förvarigstid. 4

5 När det är dags att platera Före platerige Kotrollera platoras koditio och tillståd ia du börjar platera. Platera aldrig frysta plator eller plator med edsatt koditio (torra plator). Det ska alltid gå att krama vatte ur torvklumpe. Om det är ågot fel på platora så ta kotakt med de skogsvårdsavarige på regioe. Platera alltid i de ordig platora har levererats: Först aläda först er i marke. Aväd rätt sorts platerigsrör till de plattyp som du platerar och ställ i fotpedale. När du platerar Platera det atal plator som sägs i traktdirektivet. Var oga med att hitta bästa möjliga platerigspukt med lagomt mycket vatte. Försök sätta plata i mieraljord, mist 10 cm frå orörd humus, för att miska riske för isektsagrepp. Sätt ite plata i lös humustorva eller direkt i humus. Sätt aldrig plator ärmare varadra ä 1,5 meter. Udatag frå detta ska stå i traktdirektivet. Rotklumpe ska vara mist 1 2 cm uder markyta. Plata ska plateras rakt och jorde rut de ska trampas till försiktigt uta att skada plata eller rotklumpe. Om området ite är markberett ska du om möjligt sätta platora itill stubbar, stear och/eller där vegetatioe är bortskrapad. Försök alltid hitta bästa möjliga platerigspukt. Djupplaterad plata i jordhög bra på fuktiga marker Plata satt på ormalt djup mist 1-2 cm uder markyta Plata är satt i mieraljord. Det är e lämplig plats på friska och torra marker. Plata ska sitta mist tio cm frå kate Lathud för platerigsförbad I traktdirektivet ages hur måga plator som ska plateras per hektar. De här lat- hude visar vad det iebär för geomsittligt avståd mella platora, förutsatt att det är 2 meter mella radera. Om det är tätare mella markberedares slag ska platora sättas lite glesare i radera och tvärtom me aldrig tätare ä 1,5 meter. Udatag frå detta ska stå i traktdirektivet Atal plator per hektar Platavståd, m , , , , , , , ,0 5

6 Rätt plata på rätt plats Välj rätt trädslag Om traktdirektivet ager att både tall och gra ska plateras gäller att: Tall ska plateras på magrare, högre område som krö, åsryggar och övre dele av sluttigar. Gra ska plateras i bördigare, lägre delar, som edre dele av sluttigar och i säkor. Tall och gra ka bladas på medelgoda marker där de båda trädslage producerar lika bra. Främsta hote för e plata Sytbagge Kokurrerade vegetatio (gräs) För låg temperatur För mycket/lite vatte Om du platerar plata rätt så blir hote midre eller försvier helt. Placera plata på bästa plats Sätt varje plata så att de får e bra växtmiljö, då ökar möjlighetera att de överlever och växer bättre. När du sätter plata på e godkäd platerigspukt med e bra markberedig hämmas de ite av kokurrerade vegetatio. Bildera visar bra platerigspukter på olika marktyper. Plata behöver ärig, solljus och vatte i lagom mägd. När plata sitter i e godkäd platerigspukt blir marktemperature högre och plata växer bättre. Omväd torva med mieraljord ger plata mycket ärig och e bra start. Frisk mark I mieraljord så högt som möjligt Fuktig mark & uppfrysigsmark I gågjäret Omväd torva med mieraljord över Omväd torva Här hittar du fuktig mark pla mark i låglät terräg. edersta dele av lägre sluttigar och pla mark itill dessa. Käetecke i vattesamligar i markyta. fikorig jord. sumpmossor likade de som växer i kärr och på myrar. Omväd torva med mieraljord över I jordhög I jordhög Uppfrysigsmark I vissa fikoriga jordar ka platora tryckas upp av tjäle. Där ska de sättas i omväd torva med eller uta mieraljord över, eller i jordhög som vilar på humus. 6

7 På fuktig mark hotas platora av stillaståede vatte och frost i gropar och säkor. Platera därför i höga pukter, små kullar eller jordhögar. På frisk mark hotas platora av sytbaggar och torka, dessutom av stillaståede vatte i gropara. Platora bör sättas i re mieraljord så högt som möjligt alterativt i gågjäret eller i omväd torva med mieraljord över. Torva ska då ha god markkotakt. På torr mark hotas platora av sytbaggar och torka. Platora bör sättas i re mieraljord. Torr mark Här hittar du frisk mark pla mark och sluttigar. Käetecke medelgrov eller fikorig jord. här växer ofta blåbär, ligo eller gräs. Här hittar du torr mark plaa sadhedar och likade marker. kullar, krö och åsryggar. högt beläga platåer med hällar och grov jord. Käetecke här växer lavar, kråkbär, ljug, ligo eller blåbär. I mieraljord I gågjäret Omväd torva med mieraljord över I jordhög Förklarigar omväd torva med mieraljord: Markberedare har vät upp humus och mieraljord och lagt materialet på sida, så att det ligger a mot uderlaget. Detta är e bra växtplats på de flesta marker om platas rot år er i mieraljorde. omväd torva: Markberedare har vät humuse så att de ligger a mot uderlaget. Det här är e bra platerigsplats på fuktigare marker. Däremot ka det bli alltför torrt på torra marker. i re mieraljord: E bra plats på torra och friska marker. Sätt plata i höga pukter mist 10 cm frå orörd humus. Då miskar riske för sytbaggeagrepp. i jordhög: Här har markberedare vät jorde så att humus kommer uder och mieraljord ovapå. De omväda jorde läggs tillbaka i grope, och bildar då ofta e hög. 7

8 Traktdokumet För varje trakt fis följade traktdokumet: Översiktskarta orieterigskarta Traktkarta Traktdirektiv detaljkarta över trakte direktiv för åtgärde Traktkarta För varje platerigsobjekt fis e traktkarta, i ormala fall i skala 1: På karta fis objektets yttergräser tydligt agiva, likaså häsysytor, katzoer, kultur/ forlämigar och adra område som ite ska plateras. Dessa häsy är umrerade och återfis på traktdirektivet uder "Detaljiformatio av plaerad häsy i karta". Detaljhäsy ska tas äve på område som ite har avgräsats. Objektets larmkoordiater fis på traktkarta och på traktdirektivet. E karta över hur harve har kört markberedigsslage ska bifogas Dammyre (c) Latmäteriet Meter Larmkoordiater X: Y: :3 000 Ritdatum:

9 Traktdirektiv För varje platerigsobjekt fis ett traktdirektiv med bl.a. följade uppgifter: Traktdel. Areal i hektar. SI Markes bördighet (stådortsidex). GYL - Markförhållade, (ytstruktur,-steighet, lutig). Höh Höjd över havet. Bgr Breddgrad. Utförd markb - Vilke markberedigsmetod som har utförts. Åtgärd - Vilke platerigsmetod som ska avädas. Trädslag Vilket trädslag som ska plateras. Plattyp Vilke plattyp som ska plateras. Platskydd - Vilke typ av behadlig Plat/ha - Atalet plator som ska plateras per hektar. OBS! Bladbeståd skrivs på två rader, se blakett eda, graar/ha och tallar/ha, d.v.s plator/ha. Summa korr. plator - Summa plator iklusive korrektioer, d.v.s avdrag för småimp mm Avl. Pl. Nummer på avlastigsplats. Traktdirektivet fis hos di arbetsledare (etrepreör). Traktr: Traktam: Dammyre Leveratör: BERGVIK SKOG ÖST AB Trakt r Traktam Traktdirektiv Platerig Dammyre Bergvik Plaerare/köpare Ursprug Skapad Datum Kotrakttyp Uppdaterad Datum Stefa Larsso, Kotraktr - Utgågsdatum BERGVIK SKOG ÖST AB TROTZGATAN 25 Certifierig FSC PEFC FALUN Larmkoordiater X: Y: Uppdragsgivare Adress Postadress Mobil Tele hem Traktbeskrivig Traktdel Areal SI GYL Höh Bgr. 12I5D ,0 T ,2 12I5D ,0 T ,2 Utförd markb Harvormal Harvormal Åtgärd Trädslag Plattyp Platskydd plat/ ha Sum korr. plator Pl rör Tall Platek 81 F Isekticid Pl rör Gra Platek 81 F Isekticid Total 11, Ateckigar: Avl. Pl. Traktkategorier VILLKOR VÄRDE ANTECKNINGAR Detaljiformatio av plaerad häsy i karta Löp r Miljötyp Areal ha Sparade träd Åtgärd Ateckigar 1 Kolbotte / tjärdal 0,00 0 Ige platerig 2 Kolbotte / tjärdal 0,00 0 Ige platerig 3 Kolbotte / tjärdal 0,00 0 Ige platerig 4 Äldre väg / stig 0,00 0 Ige platerig 9

10 Sitselistruktio För att ite misstag ska ske i skoge ska följade alltid sitslas: Alla forlämigar och forlämigsområde eligt samråd med Lässtyrelse. Otydliga fastighetsgräser. För att ite förväxligar ska ske i skoge ska följade färger avädas: Yttergräs skogsvård Platlije Basväg Naturhäsy Formie Kulturmie Röd/gul BillerudKorsäs Röd eller blå Röd/blå BillerudKorsäs Blå/vit/röd NATURVÅRD Blå/gul FORNLÄMNING Blå/Gul/Röd KULTURMILJÖ 10

11 Ta häsy... till atur, kultur och vatte I traktkarta och direktiv är de flesta lämigara beskriva med vilke häsy ska tas. Äve om lämige ite är beskrive i karta eller direktiv ska häsy tas. Kultur/forlämigar är oftast markerade med sk kulturstubbar (1,3 m höga). Platera aldrig... Impedimet Häsysytor och yckelbiotoper. Blöta och sumpiga partier. Katzoer, läma mist 5 meter mot vattedrag, odligsmarker och torra bergsbrater. I ärområdet till aturvärdesträd och evighetsträd. Itill högstubbar, döda träd och grövre lågor. Forlämigar och e zo rutomkrig, mist 10 meter eller eligt samrådet. Kulturlämigar, som husgruder, odligsröse, kolbottar, spismurar, mm. 5 meter rut kulturlämigara ska vara öppa så att de ite skadas och äve ka upptäckas. I ormalfallet fis kulturstubbar 5 meter utaför lämige, platera ej iaför dessa. Stigar. Öppa eller igeväxade kulturmarker, tex torpläge och äldre odligar. I basvägar och körvägar som lämats för trasporter uder arbetet (me platera tätt itill hjulspåre). Detta gäller äve om ma felaktigt markberett dessa. Ta had om plast, kartoger och pallar Merparte av platora levereras i kartoger lastade på pallar. Dessa är täckta med plast som ska samlas i för återviig. Tomkartogera steas er på hygget ej syligt, eller till återviig. Stea ej er kartoger som iehållit isekticidbehadlade plator, på fuktig mark, i dike eller i vatte. Samla ihop de platpallar som ligger ära avlägget och kör bort. Miljökrav på produkter för maskiarbete Besie till småmaskier ska vara alkylatbesi, SS Petroleumprodukter och kemikalier Petroleumprodukter och kemikalier ska hateras så att riske för skador på mäiskor, djur, vatte och mark är miimal. De största riskera är spill eller läckage av olja, diesel eller besi varför dessa måste förebyggas så lågt det är praktiskt möjligt. plaste rut lastpallara samlas i 11

12 Isektsskydd Sytbagge är e skalbagge som skadar måga yplaterade plator geom att gaga av barke frå stamme. Sytbagge är det största hotet mot platoras överlevad. Det fis olika beläggigsskydd, barriärskydd eller isekticider (kemiska medel) att behadla platora med. Där det fis risk för sytbagge är det viktigt att aväda behadlade plator i kombiatio med e bra utförd markberedig med blottad mieraljord. Isekticider - Effekter på mäiskor När ma haterar kemiskt behadlade plator ka hude bli irriterad vid direktkotakt. Därför ska du alltid ha hadskar och arbetskläder med låga ärmar och be är du platerar kemiskt behadlade plator. Var också oga med hygiee: tvätta alltid hädera ia du äter, röker, susar och går på toalette. Duscha efter arbetets slut. Aväd ite arbetsklädera på fritide. Tvätta arbetskläder och uderkläder ofta. OBS! På kartogera med isekticidbehadlade plator fis e etikett med varigstext. Följ alltid etikettes skyddsföreskrifter. Produktiformatiosblad fis på platskola. Mideråriga, uder 18 år, får ite platera plator som behadlats med isekticider. Udatag gäller dock om du fyllt 16 år, eller ska fylla uder kalederåret, och geomgått speciell utbildig. Det fis ett utbildigsmaterial på Iteret: Isekticider - Effekter på miljö Isekticider är giftiga för isekter, fisk och fåglar. Därför ska du: Ite lagra eller jordslå plator i ärhete av sjö eller vattedrag, mist 20 meter ifrå. Ite jordslå plator i dike. Äve om det ite står vatte i diket är du ställer platora där, ka ett reg föra föroreat vatte till sjöar och vattedrag. Ite ställa plator i myrgölar eller likade. Vid ett kraftigt reg ka vattestådet stiga, så att göle får ett tillfälligt avlopp i ett vattedrag. Ite vatta behadlade plator så att överskottsvatte ka å sjö eller vattedrag. 12

13 Uppföljig Arbetsledare kotrollerar kotiuerligt Arbetsledare ska kotiuerligt kotrollera varje platör vad gäller: Atal platerade plator. Rätt trädslag platerat. Tomma platerigspukter. Plator satta på fel platerigspukt. Plator som är fel platerade vad gäller djup och tilltrampig. Plator som sitter för ära adra plator. Felaktigheter ska korrigeras direkt. Dea kotroll är mycket viktig och ska prioriteras av etrepreöre. Platöres egekotroll Du ska själv följa upp ditt arbete geom att lägga ut två provytor per dag. Varje yta ska vara 100 m 2 det är e cirkel med 5,64 meters radie. Iom yta ska du räka och kotrollera atal platerade plator, samt kotrollera kvalite på utförd platerig. De eskilde platöre lämar i si egekotroll till arbetsledare som sammaställer alla provytor per trakt. Rapportera via etrepreörswebbe Egeuppföljig: Arbetsledare registrerar i all egeuppföljig på etrepreörswebbe. Återrapporterig Frågor där platbase tar ställig till ågra frågor krig resultatet. Om ej ifylles, skriv orsak uder ateckig. Etrepreöres sypukter: Tyck till om traktkarta och direktiv mm. 5,64 m Allvarliga avvikelser: Vid allvarlig avvikelse frå det ormala eller vid klagomål frå utomståede ska rutora uder rubrike Allvarliga avvikelser eller klagomål på traktdirektivet fyllas i och lämas till skogsvårdsasvarige. Som allvarlig avvikelse räkas exempelvis: Platerig utaför det plaerade området, iklusive platerig på främmade mark. Plastemballage kvarlämat på hygget. Felaktigt hadhavade av isekticidbehadlade plator och kartoger. BillerudKorsäs uppföljig Platerigsuppföljige är e ruti för att få i bra uppgifter på hur platerige är utförd. Samtidigt är det ett kvitto på hur ma har lyckats följa platerigshadledige och traktdirektivet. Uppföljige ska utföras av BillerudKorsäs utsedd och utbildad taxerare och direkt efter utförd platerig. Felaktigheter ska korrigeras direkt. Platerigsuppföljige ligger till grud för ersättige till etrepreöre. Alla objekt ska taxeras var för sig. Produktiosrapporterig Etrepreöre rapporterar färdiga objekt till regioe löpade och seast de sista varje måad. Produktiosrapport/Faktura ska lämas i. 13

14 14

15 Bo Jasso BillerudKorsäs Platerigstaxerig Traktummer Traktdel Traktam Areal Etrepreör Taxerare År må dag Direktiv Varje plata får bara fias med i 1 av dessa 3 kolumer, plata UK Provyta Atal platerade plator Rätt Platerade Tomma Fel Fel För ära Ateckigar: r trädslag i re platerigs platerigs platerad övriga Orsak till fel platerigs- Tall Gra Co platerat mieraljord pukter pukt grut, mm. plator pukt och felplaterad Summa: % mot traktdirektiv ###### Atal/ha: ###### ##### ####### ####### ####### ######## ####### ###### GK% av platerade###### Atal platerade/ha###### 15

16 Nödlägesberedskap Vid olycka, brad eller aa akut situatio: RING 112. Larmkoordiater fis på traktdirektivet och karta. 16