Markberedning. en handledning från Korsnäs Skog. 27 april 2009

Transkript

1 Markberedig e hadledig frå Korsäs Skog 1 27 april 2009

2 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: Upplaga: r 11 Ersätter: Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer lagstiftig och miljöcertifierigskrav. Att miljöapassa skogsbruket är vårt övergripade miljömål. Vi tar häsy till verksamhetes miljöaspekter i vårt förbättrigsarbete. Vi strävar efter att med hjälp av miljöledigssystemet ISO säkerställa att effektera på miljö är i överesstämmelse med lagstiftig, aktuell miljöcertifierig och miljöpolicy. 2. Skoge är e föryelsebar resurs som vi brukar i sträva mot ett uthålligt skogsbruk. Vi apassar skötselmetodera till växtplatses förutsättigar i balas mella avverkig och tillväxt. 3. Vi alägger e helhetssy på skogsladskapet och bevarar de biologiska mågfalde. I skogsladskapet främjar vi miljö som är värdefull för flora och faua samt vårdar vattemiljöer. 4. Vi bygger i viktiga aturskogselemet i skoge. I skogsskötsel försöker vi efterlika de störigar som skogsmarke aturligt utsatts för och som flora och faua apassat sig till. Vi utför bräig samt lämar vid avverkig utvalda gamla träd och död ved. 5. Vi plaerar omsorgsfullt. Vi utyttjar god kuskap om skogsbeståde. Vi väljer kompeteta etrepreadföretag och de avverkigs- och trasportsystem som är tekiskt möjliga, ekoomiskt rimliga och miljömässigt motiverade, bl.a. för att udvika föroreigar av mark och vatte. 6. Skoge är e viktig del av vårt kulturarv. Vi värar om kulturpräglade marker, kulturmie och forlämigar. E del av dessa område sköts aktivt. 7. Skoge är tillgäglig för alla och vår skogsskötsel bidrar till mågbruk. Vi iformerar itresserade om skogsbruket och medverkar till att skoge ka yttjas på måga olika sätt. 8. Vi utvecklar vårt skogsbruk. Stöd till forskig, utbildig, samarbete med kuder och leveratörer samt eget utveckligsarbete ger y kuskap för att städigt förbättra vår verksamhet. 9. Virke frå acceptabla källor. Virke tas edast frå skogar som utgör acceptabla, ej kotroversiella källor. Skogsbruk i yckelbiotoper ska gya biologisk mågfald. Korsäs AB Skog Uo Brie 2

3 Markbered för bättre återväxt E väl utförd markberedig med bra platerigspukter är e förutsättig för e lyckad förygrig och lägger grude för framtides skog. Med markberedig skapar du e bra växtplats för skogsplatora geom att: miska riske för agrepp av sytbagge. miska kokurrese frå aa vegetatio. öka tillgåge på växtärigsäme. öka marktemperature. Det gäller att markbereda på det sätt som passar bäst för de aktuella marke. Du måste också veta vilka marker som av miljö eller kulturskäl ite bör markberedas. Det är därför viktigt att du läser dea hadledig så att du ka följa Korsäs riktlijer för markberedig. Udatag frå istruktioe ka förekomma på t.ex. privat mark, vilket då ages på traktdirektivet. Iehåll: Plaerig 4 Grudkrav 7 Huvudmetoder 9 Rätt metod på rätt mark 10 Häsy till kulturmiljö 12 Naturhäsy vid markberedig 14 Uppföljigsblakett 15 Uppföljig 16 3

4 Plaerig Före markberedige Markberedige plaläggs reda före förygrigsavverkige. Vid plaerige upprättas e traktkarta och ett traktdirektiv. All häsy iom e trakt ska vara oggrat agive på karta och direktiv så att dessa ite skadas. Täk på att vi i plaerige ka ha missat ågo häsy, som förare har du ett stort asvar att fåga upp dessa vid arbetets gåg. Behöver markberedare korsa e bäck bör överfarte vara markerad på traktkarta. Plaerige ger de övergripade riktlijera för arbetet, me detaljbeslute fattas av förare. Alla förare måste därför vara väl utbildade och förtroga med Korsäs "hadledig Markberedig" samt ha utbildige "Gröt Kort för markberedig". Plaera stråkriktig utitå topografi, bärighet, häsyskrävade område, bäcköverfarter, dike och adra hider. Plaera så att det ite blir oödig spårbildig i aslutig till lämad häsy. För varje trakt fis följade traktdokumet: Översiktskarta orieterigskarta Traktkarta detaljkarta över trakte MaskiGisfiler traktkarta för maskigis Traktdirektiv sammafattar plaerige samt uppföljig och checklista. Överfarter över bäckar och dike För att miimera slamig och utlakig i bäckara måste alla överfarter över aturliga vattedrag samt de dike som myar ut i aturliga vattedrag plaeras oggrat: Aväd i första had alterativa utfartsvägar. Plaera för så få överfarter som möjligt och aväd gära gamla överfarter frå avverkige. Leta reda på bästa stället för överfart, t.ex: Fasta kater, grova jordarter i katzo. Flack fastmark mot bäcke. Fast bäckbotte. Överfarter över surdrog och myrar Kör ite i område som ite ska markberedas. Försök plaera bort överfartera, me om maskie måste över ska vi miimera spårbildige. Aväd alla täkbara hjälpmedel för att klara detta mål. Städa bort evetuell kvarvarade virke, ris etc. som ligger i dike och bäckar. Sitselistruktio GPS ska avädas för avgräsig av beståd samt atur- och kulturhäsy. För att udvika misstag ska följade alltid sitslas: Alla forlämigar och forlämigsområde eligt samråd med Lässtyrelse. Alla kulturlämigar. Område med höga aturvärde, yckelbiotoper, katzosmiljöer och häsyskrävade biotoper. Otydliga fastighetsgräser. För att udvika förväxligar ska följade färger avädas: Yttergräs skogsvård Naturhäsy Formie Kulturhäsy Stickväg, platlije Orage/gul Korsäs Skog Blå/vit/röd NATURHÄNSYN Blå/gul FORNLÄMNING Svart/gul KULTURMILJÖHÄNSYN Röd, blå eller orage Alla överfarter ska åtgärdas för att udvika söderkörig, t.ex. broas, risas, lägga stålrör över etc. 4

5 Traktkarta För varje markberedigsobjekt fis e traktkarta, i ormala fall i skala 1: På karta fis objektets yttergräser tydligt agiva, likaså häsysytor, katzoer, överfarter över bäckar, kultur/forlämigar och adra område som ite ska markberedas på ormalt sätt. Dessa häsy är umrerade och återfis på traktdirektivet uder miljötyper. Detaljhäsy ska tas äve på område som ite har avgräsats. Objektets larmkoordiater ska fias på skisse Vedlösa Miljötyper Löp r Miljötyp Areal ha Åtgard Ateckigar 1 Äldre väg / stig 0,00 Kör ej söder 2 Kolbotte / tjärdal 0,00 Kör ej söder 3 Kolbotte / tjärdal 0,00 Kör ej söder M M M 3098!!( 2 M 1!!!!!! i !(! B F (c) Latmäteriet Meter Larmkoordiater X: Y: :5 000 Ritdatum:

6 Traktdirektiv På traktdirektivet ages: Traktdel om trakte är uppdelad i flera delområde. Areal hektar SI markes bördighet (stådortsidex) BYL markförhållade (bärighet, ytstruktur, lutig) Åtgärd vilke eller vilka markberedigsmetoder som bör avädas vid förygrige. Fuktighetsklass torr, frisk eller fuktig Humustjocklek Atal plat pukter/ha Sammaställig markberedigsuppföljig Checklista med frågor som ska besvaras Allvarliga avvikelser eller klagomål Miljötyper häsy som hör till trakte samt e förklarig vad det är och vad som gäller (se föregåede sida). 6

7 Grudkrav Utrustig Vid harvig ska aggregatet kua varieras, d.v.s. det ska ha lättigstryck och möjlighet till itermittet körig. Alla maskier som harvar ska vara utrustade med GPS samt dator som möjliggör avigerig med kartstöd. Miljökrav på produkter för maskiarbete Produkt Miljökrav Besi SS , Småmaskier: alkylatbesi Hydraulolja SS Glykol Propyleglykol (om det ite medför tekiska/ekoomiska problem) Bradsläckig Forrex eller likade släckmedel Bradskydd Maskie ska ha två vattesläckare och två extra ska fias för utbyte. När bradriske är 4 och 5 ska de lokala räddigstjäste vara iformerad om var markberedige kommer att ske, asvarig för detta är regioes skogsvårdsasvarige. Arbetet bör plaeras så att det ite körs för låga slag. Då ka förare själv upptäcka rök frå det område som yss körts. Bedöm behovet av extra bradbevakig efter avslutad körig. Se till att lämplig släckigsutrustig fis tillgäglig. Haterig av petroleumprodukter och farligt avfall Petroleumprodukter och kemikalier ska hateras så att riske för skador på mäiskor, djur, vatte och mark är miimal. Trasportdokumet för farligt avfall Eligt Avfallsförordige ska ett trasportdokumet upprättas för alla trasporter av farligt avfall. Avsädare ska samla dessa dokumet och kua visa dem för Lässtyrelse är så krävs. Dokumete ska också kua visas upp för Korsäs Skogs persoal vid miljörevisio. Följade pukter ska fias i ett trasportdokumet: Avsädare Avsädigsplats Trasportör Mottagare Typ av avfall Mägd Datum Uderskrift avsädare För farligt avfall gäller i övrigt att eskild etrepreör måste söka tillståd hos Lässtyrelse om verksamhete (uderetrepreör medräkad) producerar mist 400 liter spillolja eller mist 100 kg övrigt farligt avfall per år. Är mägde midre ä de tillstådspliktiga ska dea ädå amälas till Lässtyrelse. Med uvarade lagstiftig ka kommuera besluta om ett s.k. trasportmoopol. Då får edast e viss agive trasportör ta had om avfallet iom kommue. I dessa fall måste etrepreöre upprätta avtal med kommue. Avsädare ska kotrollera att mottagare har erforderliga tillståd för haterig av det miljöfarliga avfallet. De största riskera är spill eller läckage av olja, diesel eller besi, varför dessa måste förebyggas så lågt det är praktiskt möjligt. Äve små läckor ska åtgärdas. 7

8 Åtgärder på skogsarbetsplatse Uppställig av depåvagar, bodar och maskier Vid uppställig ska häsy tas till sjöar, åar, bäckar kallkällor, bruar grusåsar gräs till aa markägare Utrustig i depåvag/maski Vid tveksamhet - rig räddigstjäste för samråd! Uppställig av depåvagar iom skyddsområde för vattetäkt ska alltid göras i samråd med kommues Miljö- och Hälsoskyddsämd. I varje depåvag/maski ska det fias lämpligt absorptiosmedel spade e bit preseig kvast uppsamligskärl Takig av maski Flyttig av depåvag I uppsamligskärlet ska det utspillda ämet kua samlas upp. Uppsamligskärlet ska klara mist 5 liter eller 5 kg fasta äme. Kärlets material får ite reagera med det utspillda ämet eller förstöras av detta. Vid all takig ska maskie och påfylligsaordige vara uder uppsikt (överfyllig, läckage, brad). För flyttig av depåvag med skotare iom eller mella avverkigsplatser krävs eligt ADR-S bilaga C förarityg. Om flyttige sker med trailer ska chaufföre ha förarityg. Åtgärder vid läckage Läckage accepteras ite och ska omedelbart åtgärdas! Det lilla oljespillet Större oljeutsläpp Aväd utrustige i depåvage och samla geast upp spillet! Gräv äve bort föroread jord! Var de övre gräse går för litet spill måste det ega omdömet avgöra. Rig 112 och kalla på hjälp + arbetsledige! Om utsläppet sker i sambad med e trafikolycka ska de varigslampor med oragefärgat ske, som ska fias med vid trasporte, placeras ut. Meda du vätar på hjälp frå räddigstjäste ska du med hjälp av utrustige i depåvage försöka dämma upp flödet så att ite vätska rier er i ågot vattedrag. 8

9 Huvudmetoder Harvig Vid harvig tas fåror upp med tadförsedda tallrikar som ställs i vikel mot körriktige. Harve ka ställas i så att de ger olika markberedigsdjup. De beäms Harv-grud resp. Harv-ormal i traktdirektivet. Harve ka dessutom arbeta på två sätt: Kotiuerligt de ger då låga sammahägade spår, eller Itermittet tallrikara lyfts med jäma mellarum (Harv-iterm). Fläckmarkberedig Vid fläckmarkberedig tas humuse bort fläckvis (Harv-iterm). På mycket stebuda marker fläckmarkbereds med grävmaski (Gräv-Ste). Högläggig Högläggig iebär att mieraljord läggs upp i högar. Det ka ske på ågra olika sätt: på blottlagd mieraljord på humustäcket på omväd torva. Högara är bra växtplatser för platora, framförallt på fuktiga marker. Högläggig ka göras med grävmaski (Gräv-hög) eller med högläggare (Drage-hög). Iversmarkberedig Iversmarkberedig (Gräv-ivers) är e form av högläggig. E grävmaski tar ett tag med skopa och väder seda tillbaka jorde i grope. 9

10 Rätt metod på rätt mark För att kua skapa tillräckligt atal godkäda platerigs- eller såddpukter per hektar måste markberedigsmetode apassas efter markförhålladea (se äve ästa sida): Blöt mark Blöta marker ska överhuvudtaget ite markberedas. Fuktig mark & uppfrysigsmark Edast itermitteta metoder får avädas. Det är viktigt att skapa e upphöjd växtplats, där platora får ljus och värme samt syre till röttera. Huvudmetoder högläggig på humus med skotardrage högläggare eller grävmaski. iversmarkberedig. Alterativ itermittet harvig. Frisk mark Markbered kraftigare i kallare och fuktigare klimat; kraftigast i ordvästra Dalara, Härjedale och Jämtlad. Huvudmetoder där humustäcket är tut: grud harvig. där humustäcket är tjockare: ormal harvig. iversmarkberedig. Alterativ fläckmarkberedig eller itermittet harvig. på marker med bra ytstruktur: högläggig. Torr mark Markbered försiktigt. Läma e stor del av markyta opåverkad. Huvudmetod fläckmarkberedig/itermittet harvig. Alterativ grud harvig. Täk på är skoge ska plateras Markbered om möjligt i låga, raka parallella slag. Det uderlättar platöreras arbete. Markbered hela förygrigsyta med udatag av de område som ska lämas som miljö- eller kulturhäsy. Läma i ormala fall e ca fem meter bred zo mot skogskate omarkberedd.... vid aturlig förygrig Markbered låga, gruda spår eller fläckar. Försök att behålla blekjorde i fröbädde, då gror fröa bra och det ger e bra växtplats för de små platora. Dessutom växer ite markberedige ige så fort. Äve fröbäddar med humusibladig är bra för groig och överlevad. Fröbäddar med humusibladig växer dock ige sabbare.... iom reskötselområde Iom reskötselområdet ska markberedige utföras med extra stor försiktighet. Välj i första had itermitteta metoder på lavmarker.... i kombiatio med sådd Sådd ka ske frå sösmältige till slutet av jui. På försommartorra marker, framförallt i Upplad och Gästriklad, bör sådd dock bara ske i jui. Vårda fröet Frö ka ta skada av skakigar, värme och ljus. Förvara därför fröet svalt i e mörk tättslutade behållare. Fyll edast på de mägd som sås ut uder dage. Skapa e bra grobädd Mieraljord bladad med humus ger de bästa groigsbädde blekjord uta humusibladig ka accepteras. Rostjord ska udvikas eftersom det då är stor risk för uppfrysig. Markberedigsyta ska vara grud och platt. Det får ite bildas ågo djup fåra, där vatte ka bli ståede. Mikropreparerig av såbädde är bra; dels för att fröet år markfukte lättare, dels för att fröet täcks är jord rasar er frå kate av de små gropara. 10

11 Godkäda platerigspukter Fuktig mark Frisk mark Torr mark och uppfrys- ej uppfrysigsmark igsmark Höga pukter i harvspår eller markberedigsfläckar Mieraljord på omväd torva eller tilta som ligger a mot uderlaget Yta mist 25 x 25 cm Yta mist 25 x 25 cm Mieraljordlagrets tjocklek mist 5 cm Uderkäd Godkäd Godkäd Godkäd Godkäd Godkäd Omväd torva eller tilta som ligger a mot uderlaget Yta mist 40 x 40 cm Godkäd Uderkäd Uderkäd Ivers upplagd med grävmaski Yta mella 40 x 40 cm och 70 x 70 cm Godkäd Godkäd Godkäd Jordhög upplagd med grävmaski Yta mella 40 x 40 cm och 70 x 70 cm Godkäd Godkäd Godkäd Godkäda såddpukter (ikl. aturlig förygrig) Harvspår eller fläck med blekjord Fuktig mark Frisk mark Torr mark och uppfrys- ej uppfrysigsmark igsmark Uderkäd Godkäd Godkäd Harvspår eller fläck med humus Uderkäd Godkäd Godkäd 11

12 Häsy till kulturmiljö De som plaerar och utför markberedig har ett stort asvar för att förhidra skador på kulturoch forlämigar. Därför är det mycket viktigt att dessa häsy är markerade både i fält och på skisse. Täk på att markberedigsarbetet ka utföras är det är mörkt och iblad äve är det är sö. Kör ite heller för ära kultur- och forlämigar, håll ut ca 5 meter om ite traktdirektivet ager lägre sträcka. Kulturstubbar Skördarförara ska skapa s.k. kulturstubbar krig de for- och kulturlämigar som upptäckts ia eller uder avverkige. Dessa stubbar ska vara ca 1,3 meter höga och ska fugera som markörer för att det fis ågot som vi ska vara rädda om. Täk på att det ka ha missats vid avverkige, håll koll på skisse. När du markbereder kaske du upptäcker ytterligare område och objekt som bör skyddas. Rita då i dem på skisse och läma i de vid avslutat arbete till arbetsledige. Kulturmarker Värdefulla kulturmarker, som ägs- och hagmarker, gårdstu vid gamla torp och midre åkerlyckor ska ite markberedas. Fasta forlämigar forlämigsområde De valigaste forlämigara är steåldersboplatser, gravhögar, röse av olika slag, forborgar, kolgropar, tjärdalar, liggmilor, fäbodar, platser för framställig av jär och fågstgropar. Kolbotte Fågstgrop Torpställe 12

13 Ofta ka flera lämigar iom ett område leda till att ma sitslar ur ett större forlämigsområde. Markberedig och platerig är ite tillåte iom forlämig eller forlämigsområde om ite lässtyrelse givit sitt tillståd. Utsitslig av fasta forlämigar får bara göras av lässtyrelse eller läsmuseet, om de ite har delegerat asvaret. Misstäker du att det fis e okäd forlämig på objektet, udvik det området och amäl det geast till de asvarige på regioe. Adra historiska lämigar Övriga kulturlämigar ska väras vid alla arbete och iga kulturlämigar får vara söderkörda eller edrisade. Skyddsvärda objekt ska vara avgräsade på karta samt sitslade i skoge. Stigar Stigar får ite markberedas eller köras söder. Gravar Läma e skyddszo krig gravar. Husgruder Markbered ite gamla husgruder. Läma också ärområdea. Gräsmärke Röse och stear mella socke, by och ladskap räkas som fasta forlämigar. Övriga gräsmärke klassas som kulturlämigar. Odligsröse och stegärdsgårdar Kör ite söder och markbered ite odligsröse och stegärdsgårdar. Markbered ite heller midre, edlagda åker-, betes- eller slåttermarker. Kolarkojor, kolbottar och tjärdalar Markbered ite restera av gamla kolarkojor, kolbottar och tjärdalar. Markbered ite heller mella spismur och kolbotte. Fågstgropar Markbered ite fågstgropar och läma e skyddszo mot jordvallara. Om det är flera gropar får ite heller området mella dem markberedas. 13

14 Naturhäsy vid markberedig Surdrog och adra häsysytor Markbered ite i surdrog, impedimet och adra häsysytor kör ite heller i dem. Markbered ite hällmarker, lyft aggregatet. Håll ut ca 5 meter frå lämad häsy. Katzo mot vattedrag Markbered ite äda fram till vattedrag. Läma e ca 5 meter bred zo. 2. Avverkade blöta/sumpiga område Blöta/sumpiga marker ska ite markberedas, här vill vi ha uppslag av löv. Kör ite heller för ära så att det blir spår Lågor Kör ite över grövre kvarlämade lågor. Grövre tallågor på torra solexpoerade läge Läma e zo på 5 meter omarkberedd rut lågora Torra bergsbrater odligsmarker Läma e frizo på ca 5 meter mot torra bergbrater och odligsmarker. Sluttigar Markbered itermittet i brata sluttigar Kvarståede träd Markbered ite för ära kvarlämade aturvärdesträd samt grupper av träd, eftersom det ka skada deras rotsystem. Dessutom vill vi udvika att det plateras direkt itill dessa träd. 4. Ståede döda träd och högstubbar Döda träd och högstubbar får ite skadas. 5. Fuktiga marker Markbered itermittet på fuktiga marker

15 Uppföljigsblakett Markberedigsuppföljig Traktdel Nam Yta r Summa: Fuktighetsklass Torr, Frisk eller Fuktig Atal godkäda platerig /sådd pukter Atal spår /20 m (ej grävm) Kommetarer Sig Medel/ha=(summa atal pukter/atal ytor) *100 Krav- pukter/ha: Avvikelse atal/ha: Avvikelse %: Medel atal spår = summa spår/atal ytor 20/medel atal spår =medelavståd: ANVISNINGAR * Lägg ut cirkelytor med 5,64 m radie = 100m2, markera cetrum med sitselbad * Harv samt högläggare: Lägg ut mist två provtor per skift, dock mist två stycke per objekt. Mät dessutom 20 m vikelrätt mot körstråket och räka atal rader. Avstådet mella radera ska ormalt vara i sitt 2 m. * Grävmaski: Lägg ut mist e provyta per skift, dock mist två stycke per objekt. * Max 10 % avvikelse frå agivet atal platerigs/såddpukter per ha är godkät. * Mista avståd mella två platerigspukter är 1,5 m om hider föreligger. Det ormala är ca 2 m. * Max 10 % fler platerigspukter ä vad direktivet ager, får räkas per provyta. * För över sammaställige till traktdirektivet. * Rita i omarkberedda område på skisse, rita äve i övrig iformatio som platörera bör veta. * När objektet är klart: Läma i skiss, ifyllt traktdirektiv samt uderlaget (markberedigsuppföljige). GODKÄNDA PLANTERINGS/SÅDDPUNKTER MARKBEREDNING FÖR PLANTERING Naturlig förygr och sådd Markfuktighetsklasser Torr mark Frisk mark (ej uppfrysigsmark) Fuktig mark och uppfrysigsmark Alla fuktighetsklasser Fläck och spår Godkäd Godkäd Uderkäd Godkäd Blottlagd mieraljord eller fifördelad humus. Storlek: Mi 25x25 cm, Max 70x70 cm. Mieraljordshög på omväd torva eller tilta Godkäd Godkäd Godkäd Uderkäd Omväd humustorva täckt med mella 5 cm och 15 cm mieraljord. Storlek: Mi 25x25 cm, Max 70x70 cm Omväd torva eller tilta Storlek: Mi 40x40 cm, Max 70x70 cm Uderkäd Uderkäd Godkäd Uderkäd C:\Documets ad Settigs\Carl-Herik\Lager\2008\Korsäs 2008\Marberedig 2008\Nya filer \Markberedig 15 uppfölj blakett.doc

16 Uppföljig Egekotroll Du ska själv följa upp ditt arbete geom att på represetativa platser lägga ut mist två provytor per skift för harv och högläggare samt mist e provyta per skift för grävmaski. Uppföljigsblakette fis på föregåede sida. På ytora ska du mäta: 1. Atal platerigspukter Varje yta ska vara 100 m 2 det är e cirkel med 5,64 meters radie. Iom yta räkar du atalet godkäda platerigs- /såddpukter och multiplicerar dem med 100 för att få atalet per hektar. Medeltalet ska ligga iom det som ages på direktivet plus/mius 10 %. 2. Avståd mella radera Vid markberedig med harv och drage högläggare ska du dessutom mäta 20 meter vikelrätt mot radera och räka atal rader. Aväd måttbad. Följ avisigara i blakette Markberedigsuppföljig. 3. Atal godkäda högar Vid högläggig ska äve atalet godkäda högar per heltar räkas. Komplettera karta På karta ska du rita i: stråkriktige. Harvar och högläggare lämar shapefiler över stråkriktig. ej markberedda område samt e oterig om varför de ite har markberetts. område där det ite gått att skapa tillräckligt atal platerigspukter p.g.a. steighet m.m. övrig iformatio som är itressat för efterkommade platerig. for- och kulturlämigar som du har upptäckt. Rapporterig Sarast efter det att objektet är markberett ska följade rapporter lämas i till uppdragsgivare: traktdirektivet, där medelvärdea frå egekotrolle för resp. delområde fyllts i. uderlaget frå egekotrolle med uppgifter frå alla mätta ytor. kommetar om hur resultatet blev i förhållade till direktivet och varför. körsträcka per hektar och/eller atal högar i de fall dessa uppgifter automatiskt samlas i av maskie. vid sådd: fröåtgåg, trädslag och proveies på fröet. karta över objektet med kompletterade uppgifter. Rapportera avvikelser Vid allvarlig avvikelse frå det ormala eller vid klagomål frå utomståede ska de edre dele av traktdirektivet fyllas i ia det lämas till uppdragsgivare. Som allvarlig avvikelse räkas t.ex: markberedig utaför det plaerade området, ikl. markberedig på främmade mark. markberedig i yckelobjekt, häsysytor eller adra skyddade biotoper. markberedig i for-och kulturlämigar. markberedig och söderkörig av stigar eller leder. olämpliga överfarter av vattedrag. kotiuerlig markberedig i sluttigar. större oljespill i terräge eller på väg som ej saerats. oljeläckage till vatte. Städa uppställigsplatser Uppställigsplatsera ska vara städade efter avslutat arbete. Nödlägesberedskap Vid olycka, brad eller aa akut situatio: RING