Gallring. en handledning från BillerudKorsnäs Skog. 4 dec 2013

Transkript

1 Gallrig e hadledig frå BillerudKorsäs Skog 1 4 dec 2013

2 Riktlijer Miljö- och Kvalitet Vi arbetar aktivt med att städigt förbättra vår verksamhet för att med hög kvalitet och miljöhäsy uppfylla våra kudförvätigar. På så sätt skapar vi lösamhet och hållbar utvecklig. För oss utgör gällade lagar och adra krav e miimiivå. Vi har valt att certifiera BillerudKorsäs ege skog geom skogscertifierigara FSC och PEFC TM för att lågsiktigt förstärka vårt egagemag för ett hållbart skogsbruk. Vi har äve möjlighete att certifiera privata skogsägare eligt dessa certifierigar. Vårt skogbruk ska bygga på att Skoge ska ge lågsiktig och hållbar virkesavkastig av hög kvalitet Livsmiljöer för växter och djur bevaras Vattemiljöer väras Historiskt värdefulla kulturmiljöer bevaras Trasporter ska ske med låg miljöpåverka Mäiskors arbetstillfälle och rekreatiosmöjligheter väras Vårt miljöarbete utgår frå vår idetifierade miljöpåverka. Utifrå detta ställer vi upp miljömål som vi aktivt följer upp och utvärderar för att bidra till e bättre miljö. Vi ställer krav på att leveratörer och etrepreörer uppfyller våra riktlijer samt relevata lagar och krav. Allt virke ska gå att spåra till sitt ursprug. Geom hög kompetes, oggrahet och trevligt bemötade ska vi uppfattas som de mest attraktiva samarbetsparter för våra kuder och leveratörer. Avdeligs- och regioschefera har det övergripade asvaret för miljö- och kvalitetsfrågor. Alla medarbetares kompetes ska medföra att de käer egagemag och ka ta ett persoligt miljöoch kvalitetsasvar i det dagliga arbetet. För att utveckla skogsbruket ytterligare ska vi aktivt iitiera och delta i utveckligsprojekt. Vi ska vara öppa i vår iformatio och föra e kostruktiv dialog med alla itresseter. Teckigar: Jalle Holmström 2

3 Grude för framtides skog E väl utförd gallrig skapar förutsättig till hög gagvirkesproduktio och ökar avkastige frå bestådet. Ia gallrigsavverkig ska trakte vara plaerad i fält. All fältplaerig sker på barmark. För varje trakt fis följade traktdokumet: Översiktskarta orieterigskarta Traktkarta detaljkarta över trakte MaskiGisfiler traktkarta för maskigis Traktdirektiv sammafattar plaerige samt checklista, redovisar plaerad häsy Iehåll: Traktdokumet 4 Plaerig 6 Avverkig 8 Stickvägar 10 Skador 10 Gallrige 10 Grudkrav 12 Säkerhet 14 Naturhäsy 16 For-/Kulturlämigar 20 Egeuppföljig gallrig 22 Efter avslutad gallrig 24 Plaerige ger de övergripade riktlijera för avverkigsarbetet, me detaljbeslute fattas av maskiförare. Alla maskiförare måste därför vara väl utbildade och förtroga med med det som står i de här hadledige. OBS! Udatag frå hadledige ka förekomma på t.ex. privat mark, vilket då ages på traktdirektivet. Asvar och kompetes Etrepreörsföretag som gallrigsavverkar åt BillerudKorsäs ska vara PEFC-certifierade Etrepreöre: Har det övergripade asvaret för att gällade lagar och regler efterlevs samt att riktlijera i dea hadledig följs. Asvarar för att avverkige utförs på ett arbetsmiljösäkert sätt. Förara: Ska ha SYNS:s kompetesbevis frå utbildigara Gallrig samt Natur- och kulturmiljövård Ska vara väl utbildade i och väl förtroga med dea hadledig. Asvarar för si egekotroll. BillerudKorsäs: Ska tillhadahålla tydliga traktdokumet så att förara får bästa möjliga iformatio om trakte och om hur avverkige ska utföras. 3

4 Traktdokumet Traktkarta För varje avverkigstrakt fis e traktkarta, i ormala fall i skala 1: Backes GA På karta fis traktes yttergräser tydligt agiva, likaså häsysytor, katzoer, överfarter över bäckar och adra område som ite ska gallras på ormalt sätt. Dessa häsy är umrerade och återfis på traktdirektivet, uder Detaljiformatio av plaerad häsy i karta Traktr: Traktam: Backes GA Leveratör: BERGVIK SKOG ÖST AB (c) Latmäteriet 54 6 Häsy Gallrig Redovisig 0 av plaerad häsy 240 Meter Larmkoordiater X: Y: HÄNSYNGRUPP 1:5 000 Ritdatum: HÄNSYN KARTA KOMMENTAR Detaljiformatio av plaerad häsy i karta Löp r Miljötyp Areal ha Sparade Åtgard Ateckigar träd 1 Ledig 0 Se upp Teleledig. 2 Ledig 0 Se upp! Lsp och teleledig. 3 Äldre väg / stig 0 Aktas. Kör ej söder,risa ej er. 4 Sumpskog 0,31 0 Ige åtgärd Tallmosse 5 Hällmarksskog 0,25 0 Ige åtgärd. 6 Hällmark 0,55 0 Ige åtgärd. Berghäll 7 Kolbotte / tjärdal 0 Gallra,läma kulturstubbar Kör ej söder, risa ej er. 8 Kolbotte / tjärdal 0 Gallras, läma kulturstubbar. Kör ej söder, risa ej er. 9 Övrigt 0 Se upp för spårbildig. Fuktigare stråk,varierad bredd. 10 Hällmark 0,22 0 Ige åtgärd. Ej sitslat rut. 11 Odligsröse / stemur 0 Aktas.läma kulturstubbar. Odligsröse. 12 Ledig 0 Se upp! Lsp ledig. Äve övrig kulturhistorisk lämig går i kraftledige,(bavall) 13 Kolbotte / tjärdal 0 Gallras, läma kulturstubbar Diffus rig,kör ej söder,risa ej er. 14 Äldre väg / stig 0 Aktas. Kör ej söder,risa ej er. 15 Lövdomierade 0,37 0 Gallras, uderröjs Sämre bärighet. 16 Basstråk 0 Täkbart basstråk 17 Basstråk 0 Täkbart basstråk 18 Basstråk 0 Täkbart basstråk 19 Basstråk 0 Täkbart basstråk 20 Basstråk 0 Täkbart basstråk 21 Basstråk 0 Täkbart basstråk 22 Basstråk 0 Täkbart basstråk 23 Basstråk 0 Täkbart basstråk 24 Basstråk 0 Täkbart basstråk 25 Basstråk 0 Täkbart basstråk 26 Basstråk 0 Täkbart basstråk 27 Basstråk 0 Täkbart basstråk 28 Basstråk 0 Täkbart basstråk 29 Basstråk 0 Täkbart basstråk Redovisig av plaerad häsy Iehåller uppgifter om plaerad häsy och de skyddsvärda område som avgräsats vid plaerige. 4

5 Traktdirektiv Iehåller iformatio om trakte samt istruktioer till etrepreöre. Uder TRAKTBESKRIVNING fis bl.a. följade kolumer: ÅTGÄRD ager vilke typ av åtgärd som är aktuell (se tabell). CERTIFIERING ager om skoge är certifierad och eligt vilket/vilka system. UR ager om uderväxtröjig ska utföras. Traktr: Traktam: Backes GA Leveratör: BERGVIK SKOG ÖST AB Trakt r Traktam Traktdirektiv Gallrig Ursprug Kotrakttyp Trasportbärighet Backes GA Bergvik ---- Normal Plaerare/köpare Skapad Datum Uppdaterad Datum Stig Ludgre, Kotraktr - Utgågsdatum Certifierig FSC PEFC Lev r Säljare Säljare adress Säljare postadress Mobil säljare Tele hem säljare BERGVIK SKOG ÖST AB TROTZGATAN FALUN Bortsättigr - Virkesorderr - Vägdistriktr LKF Larmkoordiater X: Y: Åtgärder Kortam SH SHF SHH HKA HLU GHF AFR AHS ALS Väg/Led Kortam GH GH1 Beämig Avverkig uta Fröträd/skärm Avverkig till Fröträd Avverkig till Högskärm Kathuggig Luckhuggig Geomhuggig fraktioerad avv Avvecklig Fröträd Avvecklig högskärm Avvecklig lågskärm Väghuggig/ ledigsgator Beämig Gallrig ospecificerad Första gallrig Traktbeskrivig Uttag Uttag Medelst Fröträd/Skärm Traktdel Areal SIND Ålder GYL Åtgärd Grot Certifierig UR TGL m3fub/ha m3fub am Medelväg 12I8D1876 0,7 G GH1 FSC PEFC 0, , I8D1479 8,2 T GH3 FSC PEFC 1, , I8D1376 3,0 T GH1 FSC PEFC 0, , I8D1476 2,5 G GH1 FSC PEFC 0,0 00X , I8D1875 0,5 T GH1 FSC PEFC 0,5 X , I8D1674 0,5 G GH1 FSC PEFC 0, , I8D1475 7,6 T GH1 FSC PEFC 3, , I8D1481 1,7 G GH3 FSC PEFC 0, , I8D1778 1,6 T GH1 FSC PEFC 0,0 X , Total 26,3 0,0 6, , Ateckigar: 12I8D1876 : Lövdomierat. Se upp för el och teleledigar. 12I8D1479 : Talldomierat, putsas igeom e sista gåg. 12I8D1376 : Stor del lövdomierat. Det är i västra dele som uderröjige behövs, där är äve bärighete ågot sämre.(delvis torv) 12I8D1476 : Lövdomierat 12I8D1875 : Talldomierad backe. Fis e del vedupplag/maskier och dyl. som "svällt" i på Bergviks mark. Tomtägare iformerad om risker. I uderröjig får äve viss del rö röjas för att möjliggöra gallrig. Traktkategorier 12I8D1674 : Lövdomierat. 12I8D1475 : Talldomierat, ca 3 ha uderröjs. Se upp för Hsp ledig. 12I8D1481 : Bygg broar över dike,delvis söderkört seda tidigare. Putsas till. Obs, e del toppbrott. 12I8D1778 : Tallmossar och berghällar omvartaat. Har tagit ut midre tallmosse och hällmark där tall är äldre. Ka äve fias äldre tall som spar i det som gallras. Hsp,lsp och tele ledigar fi iom trakt.se UPP! Väge gör grusas/spårgrusas.frå stoa väge till korsige. Tomtägare iformerade om plaerade åtgärder. VILLKOR VÄRDE ANTECKNINGAR Uderväxtröjig Väg behöver rustas Ja Spårgrusas/grusas. Svårighetsgrad Röjig Kotraktsvillkor KONTRAKTNR AVTALLSVILLKOR VÄRDE Ja Lätt 5 Sida 1 av 5

6 Plaerig Före avverkige Gå över hela trakte ia avverkige sätts igåg Bedöm lämplig detaljhäsy, titta efter framtida aturvärdesträd Plaera basstråk och ev basvägar samt avlägg med häsy till bärighet, topografi, vatte, grova lågor, forlämigar och övriga historiska lämigar Ta ställig till om basvägara till trakte bör risas för att udvika markskador Körige plaeras så att i- och utflöde av vatte ite påverkas geom att udvika överfarter av surdråg, aturliga vattedrag och dike Kör ite i vattedrag, i sjökater, geom kallkällor eller i blöta partier Udvik att köra i direkt aslutig till lämad häsy Udvik att skada marke ärmast vatte och käsliga häsy geom att: Köra så lågt ifrå som möjligt Förstärka marke där körig är ödvädig och det fis risk för skador Utyttja skördares räckvidd och lägga upp virket bort frå vattedraget, häsyet, så att skotare ite behöver köra ära, sk spökstråk. Överfarter över vattedrag och fugerade dikessystem Vid plaerige ska följade beaktas: Se om det fis alterativa utfartsvägar Då e överfart är oudviklig, gör så få överfarter som möjligt och på det lämpligaste stället. Bra överfarter ska ha: Fasta kater Grova jordarter i katzoe Flacka katzoer Fast bäckbotte Stabila kater alterativt ska katera stabiliseras för att udvika skador som medför slamtrasport Överfarter ska markeras på traktkarta och i terräg med basvägsbad Överfartera ska äve fugera vid vårflod/ höstreg, bedöm erosiosriske. Iformatio och samråd med lokala itresseter I de fall e avverkig berör ärboede eller adra lokala itresseter ska dessa iformeras om våra plaer. Detta ska vara gjort av plaerare i god tid före avverkige påbörjas. Om samråd gjorts fis dokumetatio med i trakthadligara. Vid varje avverkigstrakt ska det fias e traktlapp med iformatio om markägare, åtgärd och kotaktperso. 6

7 Sitselistruktio -lokala tillägg ka förekomma GPS ska avädas för avgräsig av beståd samt atur- och kulturhäsy. Om delar av traktdelar ska åtgärdas med exempelvis uderväxtröjig ska det också markeras på karta. För att ite misstag ska ske i skoge ska följade alltid sitslas: Alla forlämigar och forlämigsområde iklusive skyddszo eligt samråd med Lässtyrelse Alla kulturlämigar iklusive skyddszo Område med höga aturvärde, yckelbiotoper, katzosmiljöer och häsyskrävade biotoper Otydliga aturvärdesträd, som hål- och boträd Otydliga fastighetsgräser För att ite förväxligar ska ske i skoge ska följade färger avädas: Tvigade avlägg Röd+blå i börja och slutet av avlägget Kojplats/vädpla Röd Yttergräs avverkig Röd/gul BILLERUDKORSNÄS Ledigar Gul Stickväg Röd eller blå Basväg, ybyggad Röd/blå BILLERUDKORSNÄS bilväg, viterväg Överfart Röd/blå BILLERUDKORSNÄS 2 sitslar vid täkt överfart Naturhäsy Blå/vit/röd NATURVÅRD Kulturhäsy Blå/gul/röd KULTURMILJÖHÄNSYN Kulturkostruktio 2 st Kultursitslar för att udvika påfällig/söderkörig Formie Blå/gul FORNLÄMNING Fröträd Vit Vidfälle (väg till Röd eller blå vidfälle) Regler för avädig av sitselbad På BillerudKorsäs gäller pappersbad. Plastsitslar ka dock förekomma äu e tid. Sitslar ska alltid hägas i agräsade beståd, iom häsysområdet eller likade Sitslar ska ite häga iom de beståd som ska avverkas. Udatag frå detta är rågågar, där bade hägs i grear eller småträd iom bestådet så ära rågåge som möjligt Träd som har sitsel rut stamme får ite avverkas Väd alltid kute i mot avverkige Bada tätare om gräse sväger eller om sikte är dålig Iga plastbad till idustri Evetuella plastsitslar ska vara av PE-kvalitet Plastsitslar får ite avädas för exempelvis stickvägsplaerig eller aa plaerig som bara har ågra måaders livslägd, ej heller för badig av kulturlämigar Alla ibladade, som plaerare, virkesköpare, skördar- och skotarförare samt åkare, har ett asvar för att se till att plastsitslar ite kommer med i till idustri 7

8 Avverkig Allmät Udvik att fälla träd i i forlämig, kulturlämig eller mot sparade trädgrupper. Itill häsysytor och katzoer, är det tilllåtet att fälla i träde så att virket ka läggas lägre frå katzo sk spökstråk. Kör ite för ära lämad häsy. Skotarväg ska ligga mist 15 m ifrå häsyskat Udvik att fälla i på främmade mark eller agräsade beståd som ka ta skada Udvik att fälla över aväda stigar, bäckar och adra vattedrag. Plocka bort ris och toppar som trots allt faller på eller i sådaa Behåll rågågsmarkerigara, gör gära högstubbar av dessa Överfarter över vattedrag och fugerade dikessystem Vid vattedrag och fugerade dikessystem ska allt göras för att miimera skador. Korsa ebart där överfarter plaerats, se sid 6. Vid vattedrag får maskie ej köra i vattet, udataget stebuda åar uta risk för slamig Aväd portabel bro, stockmattor eller bro av virke. Bro av virke ska alltid göras med tvärgåede uderlag över bäcke/diket, lägg se e kavelbro vikelrätt mot det tidigare lagda uderlaget, förstärk med ris. På- och avfart till bro skyddas med t.ex. stockmattor, kavelbroar eller ris. Förstärk kotiuerligt brokostruktioera samt på- och avfartera med ris. Aväd ej ris direkt i vattet. Udvik dämig Normalt tas tekiska kostruktioer och virke bort efter skotige. Ska bro eller virket lämas kvar ska detta stå på traktdirektivet. Tas virket fram, gäller att massaved ej får iehålla gruspartiklar som är större ä 2 mm Resa dike frå ris och kvistar Övriga överfarter Kör rut blöta och försumpade ytor, improduktiva torvmarksområde samt häsysytor. Körige ska ske på sådat sätt att det ite blir hjulspår som riskerar att påverka vatteförhålladea eller skära av träds rötter. Om torvmarker och häsysytor måste korsas förstärks marke med stockmattor eller virke och ris Kavla över stigar för att udvika spårbildig i dessa Basvägar och körvägar skyddas och förstärks med virke och/eller ris Skördig Skördare ska alltid aptera efter de av BillerudKorsäs agiva prislista Skördara ska ha utrustig för prisliste- och fördeligsapterig samt färgmärkig Skördares lägd- och diametermätig ska kotrolleras daglige Ta tillvara hela trädet äda ut till agive miimidiameter Tillred virket eligt VMR 1-07:s mätigsistruktioer som fis på etrepreörswebber Gör låga stubbar. Virket lägst ed i rotstocke har ett mycket högt värde som måste tas tillvara Skördarrapporterig ska göras daglige Kapsprickor Du ka aktivt bidra till att miska atalet kapsprickor geom att: Se till att kapsåges kedja alltid hålls skärpt Söka stöd vid kapig av låga, grova stockar 8

9 Skotig och avlägg Virkes- och bräsleavlägget ska vara väl röjt Virket ska ormalt lossas frå skogssida Udvik att placera vältor i aslutig till vattedrag, vägtrummor, for- och kulturlämigar Dike och vattedrag får ej köras söder Skydda dike och vägkater om du måste köra upp på väge Täk på säkerhete vid trafikerade vägar, sätt ut godkäd varigstriagel av tältmodell Virket ska lämas vid avlägg i väl sorterade och avgräsade virkesvältor eligt agiva sortimet. Respektive sortimet ska kua avtrasporteras separat. Vältora ska vara äddraga mot bilväge och upplagt på kraftigt uderlag för att miimera riske för föroreigar i välta, som ste och grus. Alterativt ka virket läggas över ett vägdike Vid allmä och eskild väg är det viktigt att virket läggs upp på avisad plats eligt direktive då det krävs tillståd av väghållare om virket läggs upp iom vägområdet på allmäa och eskilda vägar. Med vägområde meas vägbaa, släter och dike Virket får läggas max 3,5 meter frå vägkate för att lastbiles kra ska å virket uta att behöva ta omtag. Samråd med trasportöre om virket måste läggas lägre frå vägkat På allmäa vägar där högsta tillåta hastighet är 70 km och 80 km i timme bör e säkerhetszo på mist tre meter eftersträvas. På allmäa vägar med hastighet på högst 90 km i timme bör dea zo vara mist 7 meter. Om virket behöver placeras ärmare ä dessa avståd, samråd med väghållare om lämpliga trafiksäkerhetshöjade åtgärder För övriga bestämmelser vad gäller allmä väg hävisas till broschyre Upplag av virke och skogsbräsle vid allmä och eskild väg, broschyre fis på etrepreörswebbe Om volyme per sortimet och avlägg uderstiger 3 m 3 fub för ormaltimmer, 5 m 3 fub för kletimmer, 10 m 3 fub för gramassaved och 10 m 3 fub för rötved (gra) lägger skotare ihop sortimetet med lämpligast aat sortimet. Övrigt löv sorteras alltid som fiberskivved alterativt bräved. Förutom ovaståede udatag får ite sågbara sortimet förekomma i massavedsvältora Vid trasport med krabil ska upplaget vara placerat så att lastbile ka stå på pla mark och lasta. Virket ska ligga mist 1,5 m frå vägkate om ite aat övereskommits. Vid grupplastig ska avstådet frå välta till bortre vägkate vara mist 5,5 meter för att både bil och lastare ska få plats Vältas höjd får ite överstiga 4,5 meter frå vägbaa och ite vara djupare ä 6 meter. Virke som är kortare ä 2,7 meter får ite läggas i välta, eftersom det ka ramla av och orsaka olyckor Virket ska märkas med mist e vältlapp per 10 m 3 fub. Vältlappara ska vara väl spridda över välta. Aväd alltid alumiiumstift. Vid skotig av grot ska slutmarkerig (3 vältlappar) sättas upp i slutäde på grotvälta. Rapporterig av skotade volymer ska göras efter varje skift, alltså i ormalfallet två gåger per dag Resa väge fortlöpade frå ris och aat som ka skada passerade fordo 9

10 Stickvägar Stickvägsavståd Avstådet mella stickvägara ska ormalt ite uderstiga 20 meter. I lokala direktiv ka större avståd krävas. I gallrigar där ya stickvägar tas upp svarar stickvägsträde för e stor del av det totala gallrigsuttaget. Glesare stickvägsät miskar adele stickvägsträd och ökar möjlighete till selektiv gallrig ie i bestådet. Stickvägsbredd Stickvägaras bredd ska apassas till de maskier som aväds. Normalt ska vägara ite vara bredare ä 4 meter. I kurvor och i svår terräg ska de vara bredare för att udvika skador på de ärmaste träde. Dragig av basvägar och stickvägar Dra vägara så raka och parallella som möjligt. Det miskar både de totala stickvägslägde och riske för skador på träde. Udvik i möjligaste må stear, gropar och partier med dålig bärighet. Skador Miimera skador Målet är att gallra skadefritt, max 5 % skadade träd i det kvarståede bestådet accepteras. Udvik att gallra täta grabeståd uder savigstide. Gallra graåkrar uder viter. Lägg ris i stickväge för att udvika körskador på röttera. Stubbehadlig Behadla stubbara mot rotröta vid gallrig av gra är dygsmedeltemperature är över +3 C, eller så sart temperature medger behadlig Behadlig ska ske i gallrig av alla grastubbar i beståd där adele gra överstiger 10 % Rotstop med markerigsfärg ska avädas Samtliga grastubbar ska behadlas. Det är viktigt att behadlige täcker hela stubbyta Gör regelbuda uppföljigar av täckigsgrade Gallrige Skogsägare bestämmer i samråd med BillerudKorsäs hur gallrige ska utföras iom skogsvårdslages samt certifieriges ramar. BillerudKorsäs ormala gallrigsmodell beskrivs eda: Tidpukt barrbeståd Gallrig ska ge kvarvarade träd möjlighet att sabbt å grövre dimesioer vid slutet av omloppstide. Tidpukt för gallrigsigrepp ska därför i första had styras av de kvarvarade trädes förutsättigar att reagera på det ökade utrymmet som gallrig ger. De ska fortfarade ha fullt utvecklade och vitala kroor. Normalt är det dags att göra de första gallrige är bestådet har e övre höjd på meter. Cotortatall ska gallras första gåge seast vid 13 meters höjd och sista gåge ia bestådet ått 19 meters övre höjd. Ige del av bestådet får lämas ogallrad på grud av låg medeldiameter. Om höjd/stamatalsrelatioe ager att det är dags för gallrig, eller kommer att vara dags för gallrig före ästa gallrigstidpukt i huvudbestådet, ska det gallras alterativt röjas, oavsett diameter på träde. Tidpukt Lövbeståd Lövbeståd gallras ia grökroa blir midre ä 50% av trädes höjd. Första gallrig utförs mella meters övre höjd. Eftersatta lövbeståd mella meter höga gallras uderifrå till stammar per ha. Beståd som har passerat 14 meter avgör de domierade trädes grökroeadel beslutet. Är kroa mella 30-50% av trädes lägd gör e försiktig gallrig. Trädval För att säkert få de förvätade tillväxteffekte på kvarvarade träd är grudpricipe: Friska, oskadade träd av god kvalitet och med väl utvecklad kroa ska lämas kvar. Det trädslag som bäst utyttjar markes produktiosförmåga ska gyas så lågt det är möjligt. De kvarvarade träde ska vara tydligt isärställda, huvudregel mist 2 meters avståd, om det ite blir för stora luckor. 10

11 Gallrig görs i huvudsak uderifrå. Särskilt viktigt är detta i stamrika eller ojäma beståd samt i sådaa beståd där röjig/gallrig är för set isatta (då bestådet återfis i det övre röda fältet i gallrigsmalle). Träd med upphissad eller esidig kroa gallras bort före träd med låg och allsidig grö kroa. Friska träd som är grövre ä bestådets medeldiameter ska valige ite gallras bort. Udataget är är två grövre, friska träd står ärmare varadra ä 2 m, då det ea ka gallras bort om det ite bildas e lucka. Tallar och lövträd som är lägre ä halva övre höjde behöver ite gallras bort. Mål för lövadel och bestådets förutsättigar styr prioriterig mella barr- och lövträd. I ästa trädslagsrea beståd gyas avvikade trädslag i val mella likvärdiga träd. Högstubbar skapas med fördel av skadade träd av olika trädslag. Gallrigsuttag barrbeståd Gallrig ska utföras på sådat sätt att det totala atalet gallrigar uder omloppstide miimeras. Fokus ska vara att säka stamatalet så mycket som varje beståds förutsättigar medger. Samtidigt ska riske för skador på det kvarvarade bestådet vara låg. Uttaget ska vara så stort som det produktiosmässiga utrymmet och riskexpoerig medger vid varje tillfälle. Som stöd för detta aväds edaståede gallrigsmall. I översluta beståd som före gallrig fis i övre röda fältet, behöver måltalet justeras uppåt. Samtidigt måste gallrige dra mot låggallrig för att miimera risker för bestådet. Täk på videxpoerige vid vidutsatta kater. Målet efter sista gallrig i cotortatall är stammar per ha. Mist e gåg om dage ska gallrigsuttaget kotrolleras, se Egeuppföljig gallrig. Gallrigsuttag lövbeståd Efter gallrig bör det fias stammar per ha. Efter sista gallrig, seast vid 19 meters höjd ska det vara stammar kvar till förygrigsavverkig. Gallrigsuttag bör vara 30-50% av stamatalet. Gallrigsuttag max 50% av stamatal före 15 m max 40% av grudyta Normalgallrig Seaste tidpukt för första gallrig i alla beståd med st/ha Gallrigsuttag max 40% av stamatal vid öh m max 30% av grudyta Gallrigsuttag max 30% av stamatal vid öh över 17 m i övre röda fältet Lägsta stamatal efter gallrig mella vägar (vid 20% stv, egekotrolle) Lägsta stamatal efter gallrig per totalhektar (vid taxerig av trakte, objektiv yturläggig) 11

12 Grudkrav Certifierigskrav Etrepreörsföretag som avverkar åt BillerudKorsäs ska vara PEFC-certifierade. Utrustigskrav på skördare MaskiGIS med GPS Utrustig för stubbehadlig Utrustig för prisliste- och fördeligsapterig samt färgmärkig Miljökrav på produkter för maskiarbete Produkt Miljökrav Besi SS , Småmaskier: alkylatbesi Hydraulolja Miljökrav eligt SS Sågkedjeolja Vegetabilisk eller tallolja Glykol Propyleglykol Bradsläckig Forrex eller likade släckmedel Vakuumpump Vakuumpump på skotare och skördare vid yivesterig Avstägigskra Avstägigskra på tryckledig till skördaraggregat Bräsletakar ADR godkäda bräsletakar Petroleumprodukter och farligt avfall Petroleumprodukter och kemikalier ska hateras så att riske för skador på mäiskor, djur, vatte och mark är miimal. De största riskera är spill eller läckage av olja, diesel eller besi, varför dessa måste förebyggas så lågt det är praktiskt möjligt. Äve små läckor ska åtgärdas. För farligt avfall gäller i övrigt att eskild etrepreör måste söka tillståd hos Lässtyrelse för att få trasportera mer ä 100 kg farligt avfall per år. För att trasportera upp till 100 kg farligt avfall per år räcker det med e amäla. Trasportdokumet för farligt avfall ska i elighet med Avfallsförordige upprättas för alla trasporter av farligt avfall som har uppstått i BillerudKorsäs verksamhet. Avsädare ska kotrollera att mottagare har erforderliga tillståd för haterig av det miljöfarliga avfallet. Bradskydd Uder periode april till oktober ska det fias två vattesläckare per maski vid platsbrist räcker det dock med e vattesläckare. I depåvage ska ytterligare två vattesläckare fias. Vid hög bradrisk görs e bedömig av behovet av extra bradbevakig efter avslutad körig. E årlig bradskyddskotroll av e auktoriserad besiktigsma ska utföras på maskiera. De som utför heta arbete ska ha ett giltigt certifikat för det. 12

13 Åtgärder på skogsarbetsplatse Uppställig av depåvagar, bodar och maskier Vid uppställig ska häsy tas till sjöar, åar, bäckar kallkällor, bruar grusåsar gräs till aa markägare Utrustig i depåvag/maski Vid tveksamhet - rig räddigstjäste för samråd! Uppställig av depåvagar iom skyddsområde för vattetäkt skall alltid göras i samråd med kommues Miljö- och Hälsoskyddsämd. Vid aa lägre uppställig av maskier, depåvagar och bodar gäller samma häsy som ova, me olje- och bräsletakar bör då äve vara tömda. I varje depåvag/maski ska det fias lämpligt absorptiosmedel spade e bit preseig kvast uppsamligskärl Takig av maski Flyttig av depåvag I uppsamligskärlet skall det utspillda ämet kua samlas upp. Uppsamligskärlet skall klara mist 5 liter eller 5 kg fasta äme. Kärlets material får ite reagera med det utspillda ämet eller förstöras av detta. Vid all takig skall maskie och påfylligsaordige vara uder uppsikt (överfyllig, läckage, brad). För flyttig av depåvag med skotare iom eller mella avverkigsplatser krävs eligt ADR-S bilaga C förarityg. Om flyttige sker med trailer skall chaufföre ha förarityg. Åtgärder vid läckage Läckage accepteras ite och ska omedelbart åtgärdas! Det lilla oljespillet Större oljeutsläpp Aväd utrustige i depåvage och samla geast upp spillet! Gräv äve bort föroread jord! Var de övre gräse går för litet spill måste det ega omdömet avgöra. Rig 112 och kalla på hjälp + produktiosledige! Om utsläppet sker i sambad med e trafikolycka ska de varigslampor med oragefärgat ske, som ska fias med vid trasporte, placeras ut. Meda Du vätar på hjälp frå räddigstjäste ska Du med hjälp av utrustige i depåvage försöka dämma flödet så att ite vätska rier er i ågot vattedrag. 13

14 1 är arbetsgivare skyldiga att miska riskera för tsgivare är Säkerhet ivolverade i är valigt på platser för age att dessa arbetsgiatt miska riskera för Samråd för arbetsmiljö Om två eller flera företag samtidigt driver verksamhet på ett gemesamt arbetsställe, ska dessa samråda och gemesamt verka för säkerhete på arbetsplatse. väge för att lossa eller Trafiksäkerhet ra trafikater Täk alltid upptäcker på trafiksäkerhete vid placerig av ra i trafikförordige. virkesupplaget. När fordo ställs upp lägs väge för att hatera virke är ma eligt trafikförordige skyldig att se till att adra trafikater upptäcker fordoet i tid. Det ka exempelvis ske geom att sätta ut ) varigstriaglar och e skylt med texte Lastig eller Avverkig pågår. igslykta sakas) rdig (X6) som agg är iskräkt på likade. Texte. I särskilda fall sigaler för på-, gult blikade Vid besök på arbetsplatse Att befia sig i ärhete av e skogsmaski i å det ite arbete är möjligt är föreat att med risker. Träd eller träddelar hider uppstår. ka falla åt Vid icke destterligare avsett håll och dra med sig adra träd, åtgärder. sågkedja Koka brista med kedjeskott som följd m m. Förare har dessutom ofta begräsad sikt. Det åligger därför de asvarige ledare/ guide vid ett studiebesök att: 1. Käa till riskera vid vistelse i ärhete av e skogsmaski. Säkerhetsavstådet för e för skördare är ormalt 70 m, och farliga sektorer med häsy till fälligsriktig och kedjeskott, krarörelser m.m. 2. Före besöket kotakta förare per radio/telefo så att dee är medvete om besöket. 3. Leda gruppe på e säker väg till e säker plats och se till att ige beger sig i i maskies riskområde för att t.ex. fotografera. 4. Söka ögokotakt med förare och följa dees avisigar. 5. Låta besökare gå fram till maskie först är förare ställt er aggregat/grip och stägt av motor. 6. Tillse att besökare bär hjälm då vistelse iom riskområde ka bli aktuellt. Vid körig i brat terräg Brat terräg medför måga risker. Maskie ka tippa i sidlut och vid vädigar. De ka skea eller kaa i alltför brata medlut, slira och kaa bakåt i brata motlut etc. Se till att bromsar, slirskydd och aa utrustig är i bästa skick. Vid körig i extremt brat terräg kräver yrkesispektioe att uppdragsgivare och avverkigsetrepreör samråder och utarbetar e pla för hur arbetet ska utföras ia avverkige börjar. 14

15 Vid avverkig efter söbrott och stormfällig Plaera avverkige så att det ite uppstår ågra risker för skador på persoer och materiel. Udvik motormauellt arbete. Täk på att träd ka vara istabila och falla uder arbetets gåg. Träd ka också sitta i spä och röra sig okotrollerat vid fällig eller kapig. Vid körig uder ledig Se äve Trafikverkets hadledig Upplag av virke och skogsbräsle vid allmä och eskild väg på etrepreörswebbe. Virke får aldrig läggas uder strömförade luftledigar. Vid körig och kraarbete gäller säkerhetsavstådet 2 6 meter beroede på späige i ledige: Lågspäig Högspäig, högst 40 kv Högspäig, över 40 kv 2 meter 4 meter 6 meter Kotakta äthållare för iformatio om vilke späig som gäller för e luftledig. Räckvidde för e separatlastare är 6 7 meter och för e krabil 5 6 meter. Virke får ej läggas på såda plats att lastade fordo eller dess lastigsredskap i utsträckt läge år e säkerhetszo om 6 meter för högspäigsledigar och 2 meter för lågspäigsledigar på båda sidor om strömförade lia, stolpar eller stag. Äve ledigar på adra sida väge sett frå virkesupplaget ka vid större krarörelser vara i farozoe. Upplag vid högspäigsledig fordrar särskild uppmärksamhet, eftersom arbete med griplastare i ärhete av kraftledig medför risk för svåra olyckor. Högspäigsledigar på trästolpar är ormalt försedda med röda rigar eller gula varigstriaglar. Viterbilvägar och trampade basvägar Se istruktio på etrepreörswebbe Öavverkig sommartid Se istruktio på etrepreörswebbe Bärgig av maski Se dokumetet Checklista vid bärgig som fis på etrepreörswebbe. Samråd ska sökas med vederbörade kraftverksföretag ia virke läggs upp i kraftledigsgata. Om olycka är framme Vid olycka, brad eller utsläpp - Rig 112 och kalla på hjälp. Kotakta också produktiosledige. Meddela larmkoordiate, som står ederst på traktkarta och på traktdirektivet. 15

16 Naturhäsy Svart text: De aturhäsy som tas vid gallrigsavverkig och beskrivs med svart text klarar skogsvårdslages rådgivigsivå och marker som är PEFC/FSC-certifierade. Blå text: På Bergvik Skogs marker gäller äve de text som är markerad med blått. Om plaerare/köpare gör udatag frå hadledige (svart och blå text), ska det skrivas i på Traktdirektivet. Grö text: På ocertifierade marker beskrivs ågra udatag där Skogsvårdslages miimikrav gäller med grö text. Om plaerare/köpare tillsammas med markägare aväder sig av miimikravet ska det vara agivet på Traktdirektivet tillsammas med ivå på de häsy som ska tas. Impedimet Impedimet avser skogar som producerar midre ä 1 m 3 sk per ha och år. Det gäller framförallt hällmarker och myrar. Dessa lämas och får ite köras söder. Häsyskrävade biotoper Häsyskrävade biotoper är små område med höga aturvärde, som ska sparas. Det ka t.ex. vara: Örtrika område lägs dråg, bäckar, åar och adra vattedrag Ravier, kajos, klyftor och blockmarker samt berg- och rasbrater, de lämas med lämpligt apassat skydd så att förhålladea ka bestå Område vid källor och källpåverkad mark, spara äve e skyddszo Kärr, småvatte och vät (periodvis fyllda vattesamligar). Spara äve e skyddszo Strad- och sumpskogar* med aturskogskaraktär (höga aturvärde) Tidigare åkerholmar som igår i skogsmark Äldre skog på uddar och midre öar i hav, sjöar, vattedrag och myrmarker Övergiva torpställe med iägomark, förvildade trädgårdar och fäbodvallar Äldre trädbeståd med påtagligt stor mägd häglav eller död ved Igevuxa hagmarker och lövägar som varit trädbevuxa uder flera trädgeeratioer Äldre hasselludar Äldre skogsbete med gruppställda träd och glätor Urskogsrester Ygre bradfält Äldre hällmarksskog Örtrika beståd på kalkrika marker Område med rödlistade/hotade arter lämas eller sköts eligt traktdirektiv Brymiljöer i aslutig till öppe jordbruks mark Bergvik Skogs mark: Utöver ovaståede häsyskrävade biotoper ska på Bergviks Skogs marker också följade biotoper lämas: Fuktig barrsumpskog* mella 0,3 och 1,0 ha Lövsumpskogar*< 1 ha Övrigtlövdomierade område (ej björk), om iget aat ages på traktdirektivet. *sumpskog = träd som växer på blöt eller fuktig mark med mer eller midre tjockt torvtäcke. Träde i e sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskade arter som vitmossor och björmossor ska täcka mist hälfte av fält- och botteskiktet. Katzosmiljöer Katzosmiljöer som ska lämas helt mot sjö, myr och vattedrag är: Sumpskogar Skiktade skogar Lövträdsrika skogar Örtrika skogar Biotopera avgräsas ormalt vid åtgärdsplaerige. De ska vara iritade på karta och beskriva i Traktdirektivet. Oftast ige åtgärd Normalt lämas häsyskrävade biotoper och katzoer uta åtgärd. Plockhuggig får bara utföras för att höja aturvärdet och bara om det är agivet på Traktdirektivet. 16

17 Katzoer som åtgärdas (ej sumpskogar) Gallrigstillfället är e bra tidpukt för att skapa stabila katzoer iför förygrigsavverkige. Består katzoe edast av gra så luckhugg katzoe för att ge löv chase att växa upp. Läma allt löv och lövuderväxt. I skog som gräsar till sjöar och aturliga vattedrag där det ite fis ågo fugerade katzo ska barrträde avverkas för att släppa i ljus. Spar dock e del barrträd, allt löv och all udervegetatio. Försök skapa e skiktad skog Odligsbry lämas eller huggs fram med lämplig aturvårdsiriktig. Allt löv samt uderväxt lämas dock alltid Katzosmiljöer mot torra bergsbrater är miljöer som vid behov gallras. Släpp i ljus Katzoera ka varieras beroede på lövförekomst och terräg, me de bör vara mist 5 10 meter breda Vid bebyggelse lämas skyddszo i såda utsträckig som behövs för ladskapsbilde Var observat Det fis alltid e risk att åtgärdsplaerare missat område som borde ha avgräsats som häsyskrävade biotop eller katzo. Om maskiförare idetifierar sådaa område ska arbetsledare kotaktas. Markera området på karta och på Traktdirektivet, så att ite ästa skift tar er skoge av misstag. Spara aturvärdesträd Naturvärdesträd är biologiskt värdefulla träd. De ska sparas och friställas så att de ka leva vidare uder låg tid. Till aturvärdesträd räkas: Grova träd Gamla träd Gamla sevuxa träd Grova träd med påtagligt vid och/eller grovgreig platt kroa Äldre vidkroiga träd i igevuxa kulturmarker tex hagmarksgraar Trädformig sälg, rö, oxel, hägg, fågelbär, hagtor, lö, lid och alm Grov hassel där sådaa ite förekommer rikligt Alla ädla lövträd (alm, ask, avebok, bok, ek, fågelbär, lid och lö) orr om Dalälve Bärade träd Grova ear Trädformiga aspar i Norrbottes ilad Grova aspar och alar där sådaa ite förekommer rikligt Hålträd, träd med risbo och träd som ka utvecklas till boträd, spar skydd rut Träd med am, traditio, och/eller spår av äldre kultur t.ex. träd med ristigar, barktäkt eller textade rågågsträd Träd med påtagligt öppa bradljud Vårdträd, kulturväxter som t.ex träd och buskar till prydad och hushållig samt träd som tidigare hamlats Ovaliga träd och buskar, t.ex. idegra, ludalm, vresalm, getapel, tibast och hagtor Geetiskt märkliga träd, t. ex. ormgra och flikbladig björk Växtgeografiskt märkliga förekomster eller utposter av träd Större grupper med aturvärdesträd sitslas alltid ur och märks ut på karta. Spridda aturvärdesträd som upptäcks ska också sitslas. Vissa aturvärdesträd ka gära skyddas med e trädgrupp. Udatag medges vid vägbyggad och vid risk för skador på mäiskor och byggader samt för träd i aslutig till elledigar. Bergvik Skogs mark: Gallrige ska dessutom gya ytterligare 3 5 framtida aturvärdesträd per ha. Det ka gära vara lövträd. 17

18 Bergvik Skog mark: Ekoträd Särskilt värdefulla trädslag och buskar Naturvårdsmässigt särskilt värdefulla trädslag och buskarter ska lämas och gyas. Det ka t.ex. gälla al, asp, oxel, rö, sälg, hägg, hassel, ädellöv samt alla bärade träd och buskar. Gya och friställ de träd som är med och kokurrerar i trädskiktet, läma övriga ekoträd. Vid rik förekomst av särskilt värdefulla trädslag och buskarter ka asp och gråal gallras för produktio, meda övriga värdefulla trädslag ka gallras med aturvårdsiriktig och i båda falle med mist bibehållet islag/täckig. Täta grupper ska vara ogallrade. Plaerare avgör om det är rik förekomst av ekoträd, det ska stå i Traktdirektivet. Lövdomierade område Björkdomierade område ska skötas med iriktig lövproduktio. Övrigtlövdomierade område ska hateras som häsysbiotoper, om iget aat ages på traktdirektivet. Lövdomierade område som är större ä 0,5 ha ska ritas ur som eget beståd. Lövadel Efter gallrig ska mist 5 % av volyme vara lövträd i alla beståd som har aturliga förutsättigar för detta och om ite aat ages i Traktdirektivet. Söder om Dalälve gäller mist 10 %. Luckor i barrbestådet fylls med befitligt löv. Estaka stammar av lövträd ska också fias spridda i bestådet. Samtliga trädslag och buskarter som fis i bestådet före gallrig ska fias kvar i bestådet efter gallrig. Skiktade lövdomierade skogar ska ite gallras uder fåglaras häckigsperiod. Ocertifierad mark: Det fis iget krav på lövprocet om ma ite fyllt i det på Traktdirektivet. Bergvik Skog mark: Efter adra- eller tredjegallrigar ska lövadele vara oförädrad eller högre. Högstubbar Frå och med adragallrigar och grova förstagallrigar ska det yskapas mist tre högstubbar per ha. Det ska vara grövre, levade träd som kapas på högsta säkra höjd, (lägsta höjd är 2 m). Sträva efter att fördela atalet lika på tall, gra, björk och asp. Högstubbar får ej skapas av aturvärdesträd. OBS! Asp är ofta Naturvärdesträd. Gör gära högstubbar av träd med lägre virkeskvalitet, rötade och skadade träd. Ocertifierad mark: De totala mägde sparad häsy på trakte avgör hur måga högstubbar ma ställer. Följ alltid traktdirektivet. Bergvik Skog mark: På Bergvik Skogs marker ska 3 st högstubbar/ ha ställas i alla gallrigar. Följ alltid förslaget på traktdirektivet om hur måga högstubbar du ska läma på trakte. 18

19 Äldre Död ved Död ved ska lämas regelmässigt. Läma alla högstubbar, lågor och adra träd som har varit döda lägre tid ä 1 år. Läma alla vidfälle av aturvärdesträd och tidigare lämad aturhäsy, häsysytor och område avsatta för aturvård. Fäll döda ståede träd om de utgör e säkerhetsrisk itill vägar, stigar, vadrigsleder och ellerdigar. Träde ska då lämas kvar på marke gära i i häsysytor. Kör ite över lågora. Märk om möjligt grövre lågor med kulturstubbar. Udatag frå detta måste skrivas i på traktdirektivet. Ocertifierad mark: Följ avisigara i traktdirektivet. Är igetig agivet ska all död ved som varit död mer ä 1 år lämas. Färska vidfälle/söbrott Dessa riktlijer gäller såvida ite Skogsstyrelse beslutat om ett formellt bekämpigsområde mot skadeisekter. Om området är ett bekämpigsområde så kommer ya riktlijer för detta område. Det är årsfärska vidfälle/söbrott som får tas till vara. Ett toppbrutet träd får lämas om det fugerar som e huvudstam i bestådet till ästa åtgärd. E tall måste ha mist 4 grevarv kvar och e gra mist halva grökroa kvar. Alla lutade träd och döede gulgröa graar avverkas. Geerell häsy Läma ca 5 m3sk/ha av de tidigare geerella häsye, irikta er på att ta reda på så mycket som möjligt av gravolyme. Ta i första had reda på det som ligger ute på hygget och läma de omkullblåsta träde i de kvarståede häsysytora om de ryms iom 5m3sk/ ha regel. Läma alltid: Äldre liggade och ståede döda träd. Naturvärdesträd och lövträd. (ka flyttas om de utgör hider för drivig och MB) Vidfälle i vatte/vattedrag (om de ite utgör risk för översvämig). Mist två grövre färska vidfälle, i medeltal, per ha. Färska aturliga högstubbar av löv. Alla aturliga högstubbar av färsk barrved uder 5 m3sk/ha. Nyskapa iga högstubbar. Udvik körskador: Läma det som ligger otillgägligt och i område där det är risk för körskador. Skada ite forlämigar och kulturlämigar. Alla överfarter ska skyddas Täk på säkerhete för allmähete: För framkomlighet och säkerhet i tätortsära skogar, stigar mm. medges udatag frå krave att läma död ved. Rotvältor som är farliga petas tillbaka för att udvika olycksfall.. Haterig av aturvårdsbeståd Samråd med mydighetera ska ske ia avverkig av vidfälle i reservat, biotopskyddsområde, plaerade reservat, yckelbiotoper, Natura 2000 område, frivilliga avsättigar och forlämigsområde. Om avverkig kommer ske i dessa område ska samrådshadligara vara med och tydliga traktdirektiv på vad som skall åtgärdas. Samråd med Bergvik ska ske ia avverkig i frivillig avsättig som tappat si aturvårdsfuktio. 19

20 For-/Kulturlämigar Lämigar efter våra förfäders arbete ska alltid väras i alla våra åtgärder. Alla lämigar ska vara idetifierade och utmärkta både i terräg och på karta. Upptäcker i lämigar som ej fis markerade på karta eller i terräge, markerar i dessa på karta och tar häsy eligt eda. Forlämigar - Forlämigsområde Gallrigsavverkigar i aslutig till forlämigar ska alltid föregås av samråd med lässtyrelse. Avverkigsbar skog iom forlämigsområde ska avverkas i elighet med lässtyrelses villkor. Forlämigar är skyddade i lag. De får ite skadas eller risas över. Forlämigar ska vara tydligt avgräsade i terräge med forlämigsbad och registrerade på karta och direktiv. Evetuella åtgärder ska stå på traktdirektivet. De ka äve hävisa till ett extert dokumet. Om du har de mista misstake om att avverkige ädå påverkar e forlämig ska du kotakta asvarig produktiosledare. De valigaste forlämigara är steåldersboplatser, gravhögar, röse av olika slag, forborgar, kolgropar, tjärdalar, liggmilor, fäbodar, platser för framställig av jär och fågstgropar. Ofta ka flera lämigar iom ett område leda till att ma sitslar ur ett större område. Sitslara ska häga utaför skyddszoe eligt samrådet. Allmäa åtgärder vid for/kulturlämigar: Lämigar får ite skadas eller köras söder Träd på kostruktioer ska avverkas Iget ris på lämig Skyddszoe ska vara fri frå körskador och ris Vid gallrigsavverkig ställs kulturstubbar på/ ivid lämige som markerig, stubbara behöver ej stå utaför skyddszoe Sitslig: Själva kostruktioe/lämige markeras med dubbla bad, så ite skördare av misstag fäller träde direkt på eller kör söder lämige. Forlämigar (skyddszo ormalt 10m) - I ormalfallet, om ite samrådet ager aat, ska formiesbad hägas 10 meter utaför lämiges ytterkat. Kulturlämigar (skyddszo 5 m): - Kulturmiljöbad hägs 5 meter frå lämiges ytterkat. Kulturstubbar: Vid alla for/kulturlämigar lämas kulturstubbar. Ställ ågo/ågra estaka stubbar på/ivid lämige som e markerig. Dessa kapas på 1,3 m höjd. Vid gallrig väljer skördarförare själv vilka träd som blir kulturstubbar. Adra historiska lämigar Övriga kulturlämigar ska väras vid avverkigsarbetet och iga kulturlämigar får bli söderkörda eller edrisade. Träd som ka skada kostruktioer ska avverkas. Midre område som behöver åtgärdas för att kulturlämigar och kulturmiljöer (ex. torpområde) ska kua upptäckas i teräge, ska avverkas så att lövträd gyas. Skyddsvärda sådaa objekt ska vara avgräsade samt sitslade med kulturmiljöbad. 20

21 Torp, fäbod, husgrud m.m. Avverka barrträd me läma lövträd i lämplig mägd. Träd på kostruktioer ska dock avverkas. Friställ evetuella vårdträd, fruktträd och buskar. Skada ite grude, huset eller tomte vid avverkigsarbetet Läma iga hjulspår eller adra beståede skador Kolbottar (liggmilor är fyrkatiga och klassas ofta som fasta forlämigar. Samråd med Lästyrelse). Gallra ormalt, me försök få bort träde som står i stybbrige. Är det omöjligt att avverka träde pga uderväxt gör då e högstubbe istället. Skada ite själva kolbotte, stybbrig eller evetuella rester av kolarkoja Kör ej mella kolbotte och kojrui som ligger ära varadra Kolarkoja/spismur Avverka träd som växer i eller rut spismure, var försiktig så att de ite skadas Odligsröse, stemurar Avverka träd som växer i eller på röse och murar, var försiktig så att de ite skadas Äldre väg/stig Kör ite med skotare eller adra maskier om det fis risk för spårbildig åtgärda spår som trots allt uppkommit Tjärdalar, såglämigar, gruvor, täkter, stebrott, dammar m.m. Avverka med försiktighet, kör ite söder, läma iga spår eller ris Rågågsröse Röse/stear mella socke, by, ladskap räkas som fasta forlämigar om de har aselig storlek, iskriptioer eller am. Övriga klassas som kulturlämigar Var observat Plaerare ka ha missat estaka midre historiska lämigar i skoge. Om maskiförare upptäcker sådaa ska de behadlas på det sätt som ages här. Lämigara ska också markeras på traktdirektivet. 21

22 Egeuppföljig gallrig Uppföljige ska göras per trakt. Mist e yta per dag ska läggas ut. Ytora ska läggas ut mella stickvägara och skoge ska vara väl slute ia gallrig. Samla i uderlag för egeuppföljig på cirkelytor med 8 meters radie. Övre höjde ska överstiga 12 meter för att yta ska vara aktuell för uppföljig. Uppgiftera skrivs i i excelarket Egeuppföljig gallrig. Uppgifter om objektet Registrera följade i de vita cellera i excelarket, de gråa cellera fylls i automatiskt: Traktr: Traktam: Areal: Age traktummer i VSOP Traktes am Traktareal Kommetarer: Uppgifter på provytora På varje provyta registreras: Atal stammar Atal stubbar Övre höjd Stammar som är grövre ä 6 cm i brösthöjd räkas med. Stubbar grövre ä 7 cm i stubbskäret räkas med, äve röjstubbar grövre ä 7 cm i stubbskäret, som röjts de seaste 3 åre före gallrige räkas med. Högstubbar och kulturstubbar som är grövre ä 6 cm i brösthöjd räkas som stubbar. Mät övre höjd i meter med e decimal på det grövsta trädet av det härskade trädslaget på yta. Sammaställig över samtliga ytor taga i bestådet fis uder flike Egeuppföljig i excelarket (se blakette till höger). 22

23 Egeuppföljig gallrig Samla i uderlag för egeuppföljig på cirkelytor med 8 meters radie. Ytora skall läggas ut mella stickvägara. Ytora ska vara väl sluta ia gallrig. På yta räkas atal stammar och stubbar. Stammar som är grövre ä 6 cm i brösthöjd räkas med. Stubbar grövre ä 7 cm i stubbskäret räkas med, äve röjstubbar grövre ä 7 cm i stubbskär, som röjts de seaste 3 åre före gallrige, räkas med. Mät övre höjd i meter med e decimal. För att e yta ska tas måste övre höjde överstiga 12 m. Övrehöjde mäts på det grövsta oskadade trädet på yta. Trädet ska höra till det härskade trädslaget på yta. För i uppgiftera om stammar, uttaga träd och övre höjd i de vita cellera eda. De grå cellera fylls seda i automatiskt. Mist e yta per dag skall läggas ut. Sammaställig över samtliga ytor taga i bestådet fis uder flike Diagram. Traktr: Traktam: V. Öjugsbo Areal: 6,4 Yta r Atal stammar Atal stubbar Övre Höjd Stammar före ga/ha mella vägar Stammar efter ga/ha mella vägar Mål på imätt yta mella vägar Avvikelse frå mall , , , , , , , , Summa 123, Medel , Atal ytor taga i bestådet: 8 Adel av ytor rätt gallrade: 75% Adel av ytor för hårt gallrade: 25% Adel av ytor för svagt gallrade: 0% 100% E yta ases rätt gallrad är stamatalet ligger i itervallet 200 stammar för mycket till 200 stammar för lite eligt gallrigsmalle. Målet med hela bestådet är att hama så ära målmedeltalet som möjligt eligt gallrigsmalle. Kommetarer: 23

24 Efter avslutad gallrig Städa avlägg Städa avlägg, vädplaer och uppställigsplatser är avverkige/skotige är klar. Återrapporterig görs via MaskiGis Karta Justera gräser på karta. Atecka evetuella förädrigar frå plae Rita i på karta och kommetera sparad häsy som i hittar själva, t.ex. kulturlämigar Markera ogallrade område Spara GPS spåre Allvarliga avvikelser eller klagomål Vid allvarliga avvikelser frå det ormala eller vid klagomål frå utomståede. Som allvarliga avvikelser räkas exempelvis: Avverkig på ege eller främmade mark utaför det plaerade området Avverkig på ej plaerat sätt i aturvårdsobjekt Avverkig av tydliga aturvärdesträd För få högstubbar ställda mot traktdirektivet Oljespill i terräg eller väg som ej saerats Oljeläckage till vatte Allvarliga körskador, se äve Braschgemesam körskadepolicy på e-webbe: I och i direkt aslutig till vattedrag och sjöar Som leder till ökad slamtrasport till sjöar och vattedrag Som orsakar försumpig eller översvämig till vattedrag p.g.a. dämig På torvmark ära vattedrag och sjöar Som påverkar aturvärde i lämad häsy Som försämrar framkomlighete på frekvet aväda stigar, leder m.m. Som försämrar upplevelsevärdet på frekvet aväda friluftsområde På forlämigar, formiesområde och övriga kulturhistoriska lämigar Svar på frågor Besvara frågora om gallriges utförade. Skriv kommetarer om i svarar ej. Etrepreöres sypukter ger värdefull återförig till plaerare, virkesköpare och produktiosledare. Excelark flik Egeuppföljig Mist e yta per dag läggs mella stickvägara där stammar och stubbar räkas på e 8 meters cirkelyta, se istruktio sid 22. Excelfile ska mejlas eller skickas till produktiosledare. Nödlägesberedskap Vid olycka, brad eller aa akut situatio: RING