Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Transkript

1 Säkra materiallyft

2 Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder som ska fugera som ett stöd för varje arbetsplats i det löpade arbetsmiljöarbetet. Det gör vi geom att: Ge ut arbets- och utbildigsmaterial samt faktaböcker. Iformera och utbilda. Ge ut tidige Arbetsliv. Prevet erbjuder geerella och braschapassade utbildigsmaterial, checklistor och adra hjälpmedel som gör det lätt att omsätta teori till praktik. Vi geomför arbetsmiljöutbildigar över hela ladet, både öppa och företagsitera. Vi erbjuder äve distasutbildig. Prevet arbetar för ett friskt, sut och säkert arbetsliv. På fis mer iformatio Prevet Arbetsmiljö i samverka Sveskt Närigsliv, LO & PTK Upplaga 1:1 Projektledare Referesgrupp Text Grafisk form Illustratioer Kari Grah Bo Adersso, IF Metall, Sve Bergström, LO, Jörge Eriksso, Byggads, Björ Hammar, Tekikföretage, Björ Samuelso, Sveriges Byggidustrier Helee Thorblad/Press Art Ulrika L Forsberg/Press Art Has Sadqvist/Bildiformatio i Älvsjö AB Tryck Daagårds Grafiska, Ödeshög, februari 2010 Distributio Prevet, Box 20133, Stockholm Telefo Fax E-post ifo@prevet.se Webb ISBN

3 ARBETSUTRUSTNINGAR Arbetstagare träffades av fyrkatsrör och omkom E arbetstagare skulle lyfta e cotaier med portalkra. Uder lyftet brast lyftredskape och ett av dessa, ett fyrkatsrör, kastades ut frå lyftplatse och träffade arbetstagare som omkom. Arbetsmiljöverkets haverikommissio som graskat det iträffade har bedömt att orsaker som starkt bidragit till att olycka skett var: Att ett fyrkatsrör aväts som lyftredskap och att detta ite gick att fixera i kraes krokar. Att lyftredskapets maximala lyftförmåga kraftigt uderskred cotaiers vikt. Att sligbades slitage och hållfasthet ite kotrollerats. Arbetsmiljöverket bedömde äve att företagets bristade rutier för systematiskt arbetsmiljöarbete idirekt bidragit till olycka. Blad aat sakades etablerade rutier för riskbedömig. Praktikat klämde fote i bakgavellyft E praktikat stod med si hadledare på lastbiles lyftpla för att lasta av gods, och körde lyfte med fjärrkotroll. Ha observerade ite att ea fote hamat mella lyftplaet och lastbile. När fote fastade blev praktikate chockad och fortsatte trycka i kappe på fjärrkotrolle, vilket ledde till klämskador på fote. varje år iträffar fler ä 500 arbetsplatsolyckor med kraar, traverser, bakgavellyftar och adra lyftaordigar. måga av dem leder till allvarliga persoskador och orsakar dessutom produktiosbortfall och adra ekoomiska skador. de seaste åre har flera dödsfall iträffat vid lyft av material. 3

4 Olyckor kostar både lidade och pegar Måga av de olyckor som iträffar vid lyft av gods och material är svåra och leder till beståede me för dem som drabbats. Arbetsgivare drabbas ekoomiskt geom kostader för sjukskrivig och rehabiliterig, i måga fall också för förstört material och produktiosstopp. Lyft i måga brascher Lyftaordigar aväds i måga sammahag, frå kraar som ka lyfta över to till små vacuumlyftar för vikter på rut 10 kg. I måga brascher har lyftaordigar ersatt mauella lyft och på så sätt bidragit till e bättre arbetsmiljö. Lyft av material ka jämföras med e kedja, där varje läk måste vara hel och fugerade för att lyftet ska vara säkert. E eda svag pukt ka orsaka e olycka. Det gäller både material och haterig. I de här broschyre delar vi i lyftaordigar i två grupper: fasta och mobila. Till fasta lyftaordigar räkas blad aat traverser, telfrar, vacuumlyftar och adra lyftaordigar som aväds iom exempelvis idustri eller på bilverkstad och lager. Mobila lyftaordigar är blad aat mobilkraar, torkraar och lyftaordigar på fordo, till exempel kraar som moteras på skogsmaskier och lastbilar. Hissar, bygghissar och aordigar för persolyft i vårde behadlas ite i dea skrift. Trucksäkerhet tas upp i broschyre Säkert truckarbete. Behovet av riskbedömig skiljer sig mella fasta och mobila lyftaordigar. 4 MATERIALLYF T

5 ARBETSUTRUSTNINGAR Riskbedömig: fasta lyftaordigar Med e fast aordig sker måga lyft av samma typ och i samma miljö. E grudlig riskbedömig behöver då göras ia lyftaordige tas i bruk. Därefter behövs ett uderhåll i form av besiktig, kotroller och istruktioer för avädig. E y riskbedömig krävs om lyftaordige ska avädas för adra typer av lyft. Riskbedömig: mobila lyftaordigar Vid lyft med mobila lyftaordigar krävs e y riskbedömig vid varje tillfälle eftersom iget lyft är det adra likt. Korta fakta om olyckor med lyftaordigar Det fis måga typer av lyftaordigar, vilket gör det svårt att få e heltäckade bild av hur måga olyckor som sker. År 2008 amäldes till Arbetsmiljöverket 376 arbetsolyckor med statioära och mobila kraar samt lyftaordigar och dessutom 205 olyckor med lyftredskap som stroppar, krokar, kedjor och lyftok. Neda följer uppgifter om vilka lyftaordigar som oftast avädes vid dessa olyckor: Ett 100-tal olycksfall iträffade med lyftaordigar som telfrar, magetlyftar, vischar, vacuumlyftar med mera. Merparte av dessa skedde iom idustri och telfrar hade aväts vid drygt 30 av hädelsera. Ett 80-tal olycksfall iträffade med bakgavellyftar. Omkrig hälfte av dessa berodde på fall frå lifte och resterade hade varierade orsaker som fall och ras av gods och material samt förlorad kotroll över lifte. Drygt 60 olyckor iträffade med torkra och mobilkra. Drygt 50 olyckor skedde vid arbete med fordoslyft. 5

6 Varför iträffar olyckora? Varje arbetsplatsolycka är uik. Det fis måga faktorer som direkt ka leda till e olycka vid lyft av material. Några exempel är överbelastig av lyftaordig/kraarm, brister i vajrar, kättigar eller lyftstroppar och felaktig haterig av utrustige. Bakomliggade orsaker Ett bra förhålligssätt vid aalys av olyckor och tillbud är att alltid fråga varför flera gåger. I exemple ova: Varför överbelastades utrustige? Varför avädes e slite vajer? Varför...? VARFÖR? De bakomliggade orsaker som då kommer fram är oftast: Brister i kuskap och dokumetatio Måga olyckor beror på otillräcklig kuskap. Utrustig ka överbelastas om iformatio om maxbelastig eller lastes vikt ite fis tillgäglig. Bristade kuskap ka också leda till att e lyftutrustig som ite är apassad för uppgifte aväds. Det fis till exempel särskilda risker är kraarmar och adra lyftredskap moteras på maskier eller fordo som egetlige är kostruerade för adra tillbehör. Dåligt säkerhetsmedvetade Måga olyckor beror på slarv med säkerhetsrutier. Brister i istruktioer och arbetsrutier Otillräckliga arbetsistruktioer ka leda till att arbetsutrustige aväds på fel sätt och så att persoer i omgivige utsätts för risk, till exempel för att de befier sig i riskområdet. Otillräcklig riskbedömig Bristade riskbedömig är gemesam ämare för måga olyckor, frå att e mobilkra välter till att last glider. Otillräckliga kotroller och uderhåll Slitage leder till skador som ite alltid sys. Det ka leda till att material brister till exempel i e ifästig, kättig eller kraarm och e olycka iträffar äve om utrustige aväds på rätt sätt. 6 MATERIALLYF T

7 ARBETSUTRUSTNINGAR Efter olycka säger de flesta jag skulle bara Måga olyckor sker i slutet av ett arbetspass, strax före e rast eller vid adra tillfälle då de som arbetar tummar på säkerhete. Ma ska bara hia e sak till eller bara göra färdigt. VARFÖR? Fråga varför e gåg till Bakom alla de orsaker till olyckor som räkats upp på föregåede sida fier vi ästa alltid samma gemesamma ämare: Brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Höjd risk är Ågot avviker frå det ormala Vid sida om de olycksorsaker som ämts här fis det adra faktorer som ökar riske för olyckor. Var särskilt vaksam är: Arbetsuppgifte är ovalig och det ite fis klara arbetsrutier. Arbetet ska utföras av yutbildad, praktikat eller likade. De som ska utföra jobbet är stressade eller trötta. Reparatioer och uderhåll ska utföras. 7

8 Förebygg olyckor geom systematiskt arbetsmiljöarbete Grude till att förebygga arbetsolyckor är att ha ett fugerade systematiskt arbetsmiljöarbete. Det iebär att arbetsgivare i samverka med skyddsombud och berörda arbetstagare udersöker risker i arbetsmiljö, gör riskbedömigar, geomför åtgärder efter e hadligspla och följer upp resultatet. Det ska också fias: Rutier för arbetsmiljöarbetet, till exempel för är och hur ofta riskbedömig ska geomföras samt vilke metod som ska avädas exempelvis riskaalys eller skyddsrod och hur uppföljig ska ske. Uppgiftsfördelig, så att det tydligt framgår vem som gör vad i arbetsmiljöarbetet. Exempel är asvar för itroduktio av yaställda, upprättade av arbetsistruktioer, asvar för utbildig och för att besiktigar, kotroller och uderhåll görs. Städiga förbättrigar Udersökig 1 2 Riskbedömig 4 Uppföljig 3 Geomförade av åtgärder 8 MATERIALLYF T

9 ARBETSUTRUSTNINGAR Bilmekaiker klämskadad är bil gled av fordoslyfte Bilmekaiker lyfte e bil på fordoslyft är bile började glida. Mekaiker ha ite uda uta klämdes fast mella bile och e pelare i verkstade. Arme klämskadades. Olycka orsakades av att lyfte ite varit rätt iställd för lyftet. Dödsolycka är lyftögla brast E 1,9 to tug betogpelare lyftes frå liggade till ståede är lyftögla brast. Pelare föll och e sickare som passerade i ärhete för att hämta ett verktyg avled till följd av hädelse. Arbetsmiljöverkets utredig visade att byggföretaget ite följt moterigsavisige frå byggmaterialtillverkare. Istället för att fästa e följsam vajer i betogpelares skruvfäste avädes e fast lyftögla avsedd för lyft om maximalt 1,2 to vid lyft rakt upp (uta brytigsvikel). I och med att pelare lyftes frå liggade (90 graders vikel) var kapacitete edast e femtedel. Byggföretaget hade brutit mot flera arbetsmiljöregler. Arbetsgivare hade ite kotrollerat att kraförare eller de som skulle motera pelara hade tillräckliga kuskaper för arbetet. Riskområdet var ite heller avspärrat. ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete ka förebygga måga olyckor, oavsett orsak. 9

10 Regler om arbetsutrustig och lyftaordigar Arbetsmiljöverket har utfärdat flera föreskrifter om utrustigar som aväds för lyft av material. Avädig av lyftaordigar och lyftredskap Avädig av lyftaordigar och lyftredskap (AFS 2006:6) iehåller de viktigaste reglera på området och ersätter flera tidigare föreskrifter om blad aat byggkraar och lyftbord. Av föreskriftera framgår blad aat att e riskbedömig alltid ska göras är lyftaordigar och lyftredskap aväds. Stödbe? Lyftkapacitet? Persolig skyddsutrustig? Vid riskbedömige ska följade situatioer särskilt uppmärksammas: 1. lyftaordigaras stabilitet vid olika mark- och väderförhållade, 2. tillträde till riskområde, 3. arbetstagaras praktiska och teoretiska kuskaper, 4. arbete uder upplyft last samt lyft av persoer, 5. service- och moterigsarbete, 6. avädig och val av lyftredskap, 7. säkrig av last, lastkopplig och mauell styrig av last, 8. sammafallade arbetsområde och avädig av flera lyftaordigar för lyft av gemesam last (s k samlyft) och 9. livslägd och uderhåll av lyftaordigar och lyftredskap. Vidare iehåller föreskriftera blad aat kravet att lyftaordigar och lyftredskap bara får avädas av persoer med dokumeterade teoretiska och praktiska kuskaper för uppgifte samt regler för hur uderhåll och kotroller ska ske. 10 MATERIALLYF T

11 ARBETSUTRUSTNINGAR yftvikel? Besiktig av lyftaordigar och vissa adra tekiska aordigar Föreskriftera Besiktig av lyftaordigar och vissa adra tekiska aordigar (AFS 2003:6) iehåller krav på besiktig för flera typer av lyftaordigar, blad aat hissar, grävmaskier, fordoskraar, bakgavellyftar, fordoslyftar och olika typer av maskidriva kraar. Av föreskriftera framgår äve itervall för återkommade besiktigar. Oskadade stroppar med rätt märkig? Övriga föreskrifter Arbete i motorbrasche (AFS 1998:8) iehåller föreskrifter om avädig av blad aat fordoslyftar. Samtliga föreskrifter fis på Arbetsmiljöverkets hemsida, se Läs- och läktips. Lär av tillbude Byggads- och aläggigsarbete (AFS 1999:3) iehåller regler om samordigsasvar och arbetsmiljöpla vid byggads- och aläggigsarbete. Tug materialhaterig med mauell kopplig av lyft äms i föreskriftera Esamarbete (AFS 1982:3) som e omstädighet som kräver att arbetsgivare ordar så att de som arbetar esam ka få sabb hjälp vid e ödsituatio. I föreskriftera Mideråriga (AFS 1996:1, ya föreskrifter kommer iom kort) framgår att persoer uder 18 år ite får arbeta där det fis rasrisk, med traktorer och fordo eller maskiellt driva lyftaordigar. Det fis vissa udatag, till exempel för praktikater och lärligar uder hadledig. Föreskriftera Maskier (AFS 2008:3) motsvarar EU:s maskidirektiv. Här fis blad aat krav på märkig av maskier, kättigar, lior och lyftredskap samt krav på hur lyftredskap och lyftaordigar ska vara kostruerade och tillverkade. Ett tillbud är e oöskad hädelse som hade kuat leda till e olycka. Ett exempel är ett fallade föremål som ite träffar ågo. Om det som orsakat tillbudet åtgärdas tas också e olycksrisk bort. Därför är det viktigt att det på arbetsplatse fis ett system för att rapportera i alla tillbud och för att gå igeom och åtgärda orsaker. 11

12 Tips för säkra lyft med kraar och aläggigsmaskier Kraförares uppgifter: Ia krae/maskie ställs upp Kotrollera alltid att lyftaordige är besiktigad och att bara godkäda lyftredskap aväds. Täk på att lyftredskap kopplade till maskier som ite är kostruerade för lyft, t ex grävmaski, medför särskilda risker till exempel om laste sjuker plötsligt eller på aat sätt rör sig ovätat. Lyftredskapets vikt ka förskjuta maskies tygdpukt så att de riskerar att tippa. Kraförare ska vara utbildad och behörig att köra utrustige, samt ha arbetsgivares tillståd. Kraes stabilitet ka påverkas allvarligt om grudförhålladea är osäkra. Var särskilt uppmärksam på okomprimerad fyllig, källare och udervåigar samt uderjordiska ledigar. Vid schakter, kotrollera marke itill schaktkate. Sätt ite stödbee/kör ite krae ärmare kate ä schaktets djup om ite schaktet är spotat. Se om möjligt till att aväda mattor eller palligsvirke för att få e stadig plattform. Gör e riskbedömig för arbetet. Vid mastig och avmastig Kotrollera mastdelar och lior. Se till att stödbe är utfällda. Se till maste är rätt balaserad med motvikter. Iför lyft Respektera maxlaster. Kotrollera lastes vikt frå säker källa. Kotrollera att överlastskyddet är rätt ijusterat och ikopplat. Kotrollera att lyftområdet är fritt frå persoer, fordo och hider. Om lyfttabelle ager att stödbe ska avädas ska alla stödbe vara asatta. Normalt ska de vara fullt utdraga och låsta. Lyft uta stödbe får edast göras eligt tillverkares avisigar. 12 MATERIALLYF T

13 50 kg 50 kg ARBETSUTRUSTNINGAR Lastkopplares uppgifter: Vid kopplig och stroppig 58 kg Alla som kopplar last vid arbete med kraar måste ha dokumeterade kuskaper i säkra lyft. Aväd rätt lyftredskap (till exempel lyftstroppar, kättig, vajer eller bad) för ädamålet. Kotrollera att de har rätt märkig för de last som ska lyftas och ite är skadade. Kassera skadad eller defekt utrustig. 71 kg Täk på att lyftredskapets maxlast avtar med lyftvikel. Kotrollera mot belastigstabell. 100 kg Koppla rätt. Abriga lyftkrokar med öppige utåt Se till att slig är väl säkrat (se exempel sida 15). Balksax rekommederas för lyft av balkar. 58 kg Aväd alltid mellalägg vid skarpa hör och kater, aars ka lyftredskapet skadas. 58 kg 71 kg 100 kg 100 kg 71 kg 100 kg kg 71 kg 100 kg 100 kg 50 kg 50 kg Särskilda risker Att kraar/maskier välter. Att persoer i området blir träffade av last som kommer i gugig. Att kraarm eller lyftredskap brister och last rasar. Att obalaserad eller dåligt sligad last rasar. 13

14 Metod för obalaserade laster: Fastställ lastes vikt (iklusive lasttillbehör). Ställ krae så att laste befier sig iom arbetsradie. Placera krakroke över eller i ärhete av de ataga tygdpukte. Stroppa laste. Provlyft laste tills de lättar frå marke. De del av laste som tiltar (lutar) mot marke är de tygsta. Flytta krakroke och stroppe ärmare de tygsta dele av laste. Provlyft ige. Fortsätt på detta sätt tills laste är i balas. Vid lyft: Det ska fias sigalma där ågo vistas iom lyftaordiges arbetsområde om ite uppsikt över området ka uppås på aat sätt. Alla lyft ska ske med teckegivig eligt Sigalschema för had- och armsigaler. Sigalkort ka beställas frå Mobilkraföreige, se Läsoch läktips. Håll alltid säkerhetsavstådet till kopplad last vid lyft. Läma aldrig krae/lyftaordige med hägade last. Udvik att föra hägade last över mäiskor eller lokaler som ågo vistas i. 14 MATERIALLYF T

15 ARBETSUTRUSTNINGAR Riskbedöm varje lyft Det behövs e y riskbedömig varje gåg ett lyft skiljer sig frå tidigare. Var särskilt uppmärksam på: Lyft av balkar eller aat material med skarpa kater. Katera ka skära igeom lyftstroppar, kättigar och adra lyftredskap om mellalägg ite abrigats. Lyft av rör eller rullar. Dessa behöver sligas väl för att lyftet ska vara säkert. 15

16 Tips för säkert arbete med bakgavellyft Förberedelser: Bakgavellyfte ska vara besiktigad (ska besiktigas separat mist vartaat år). Kotrollera lyftkapacitete och vikte på det som ska lyftas. De som sköter bakgavellyfte ska ha körtillståd för bakgavellyft och dokumeterade kuskaper om säker avädig (utbildig fis till exempel hos TYA, läs mer uder Läs- och läktips), Kotrollera att lyftplaet har e halkfri yta och att lyfte ite har syliga skador eller slitage som ka påverka fuktioe. Gör e riskbedömig av arbetet. Vid lastig: Se till att lyftplaets kat står stadigt på uderlaget och att laste ställs stadigt på lyftplaet. Vid körig av lyfte: Hoppa aldrig er frå lyftplaet. Ha uppsikt över persoer i omgivige så att ige riskerar att klämma sig i lyfte. Aväd avrulligsstopp är det fis tillgägligt och är lämpligt. Efter avslutad lastig: Bakgavel får bara vara utfälld om du har låg last som ite ryms iom lastutrymmet. Lyftplaet ska då vara i samma ivå som flaket och bakersta dele ska vara märkt på samma sätt som om det gällde utskjutade last. 16 MATERIALLYF T

17 ARBETSUTRUSTNINGAR SärSkilda risker Fall frå lyfte. Klämig. Att gods eller material rasar. Avrulligsstopp 17

18 Tips för säkert arbete med övriga lyftaordigar Ia lyftaordige aväds: Kotrollera att lyftaordige är besiktigad (om de omfattas av besiktigsplikt). Kotrollera att uderhåll och tillsy av lyftaordige skett. Kotrollera att lyftaordige är tydligt märkt med maxlast och att lyftkapacitete ite överskrids. Se till att de som aväder lyftaordige har tillräckliga kuskaper om hur de ska avädas och har arbetsgivares tillståd att aväda utrustige. om mobil lyftutrustig ska avädas, se till att åtgärder är vidtaga för att hidra att de välter eller glider. om lyftutrustige ska avädas utomhus, bedöm om väderförhålladea ävetyrar säkerhete. Gör e riskbedömig av arbetet. 18 MATERIALLYF T

19 ARBETSUTRUSTNINGAR SärSkilda risker Att upphägda lyftaordigar faller er. Att upplyft gods/material glider eller rasar. Vid körig av lyftaordige: Följ istruktioer och aväd ite lyftaordige till adra arbetsuppgifter ä de är avsedd för. Se till att ige befier sig i lyftaordiges riskområde. om lyftredskap (exempelvis lyftöglor, krokar eller lyftstroppar) ska avädas, ska de vara rätt apassade till uppgifte. Kotrollera lyftredskape och kassera skadad eller defekt utrustig. Laste ska vara säkrad så att de ite ka röra sig oavsiktligt. Ige ska uppehålla sig uder hägade last, om ite lyftaordige är särskilt kostruerad för ett sådat arbete. 19

20 Du som arbetar med lyftaordigar Se till att du har rätt kuskaper och tillståd att hatera utrustige. Krave på kuskaper varierar beroede på vilke utrustig som aväds, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Aväd ite utrustig som är slite eller defekt. Följ regler och istruktioer för körig och övrig haterig (till exempel reparatioer). Se till att adra på arbetsplatse ite vistas iom lyftaordiges riskområde. Aväd skyddsskor. Aväd skyddshjälm. Aväd skyddshadskar. Vad adra på arbetsplatse bör täka på Respektera avstägigar/avspärrigar av arbetsområde. Vistas ite i riskområdet är lyft pågår. Företagshälsovårde e viktig resurs Om de kompetes som fis i företaget ite räcker till för arbetsmiljöarbetet, till exempel för att göra e bra riskbedömig, ska företagshälsovård eller motsvarade resurs alitas. Företagshälsovårde ka också hjälpa företag att komma igåg med det systematiska arbetsmiljöarbetet. 20 MATERIALLYF T

21 ARBETSUTRUSTNINGAR Rätt persolig skyddsutrustig Det iträffar måga olyckor vid materialhaterig i aslutig till lyft. De orsakas till exempel av att material oavsiktligt kommer i rörelse och glider, rullar, välter etc me det förekommer också måga halk- och subbelolyckor. E stor del av alla persoskador ka udvikas eller få betydligt lidrigare följder om rätt persolig skyddsutrustig aväds av alla på arbetsplatse skyddshjälm, skyddsskor, skyddshadskar m m. 21

22 Läs- och läktips Prevet, Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Prevet aordar utbildigar och har givit ut material om blad aat systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömigar. Några exempel: Systematiskt arbetsmiljöarbete på de lilla arbetsplatse Riskbedömigar idéer och fakta Riskbedömigar verktyg Checklistor för blad aat mobila arbetsmaskier, yrkesförare, skogsbruk och hamar. Arbetsmiljöverket, Broschyre Säkrare bygg- och aläggigsarbete (ADI 539). Se publikatioer. Föreskrifter, blad aat Avädig av lyftaordigar och lyftredskap (AFS 2006:6), Besiktig av lyftaordigar och vissa adra tekiska aordigar (AFS 2003:6), Arbete i motorbrasche (AFS 1998:8), Byggads- och aläggigsarbete (AFS 1999:3), Esamarbete (AFS 1982:3), Mideråriga (AFS 1996:1, ya föreskrifter kommer iom kort), Maskier (AFS 2008:3), Skydd mot skada geom ras (AFS 1981:15). Mobilkraföreige, Mobilkraföreige har e säkerhetsguide för kraförare och lastkopplare samt ger ut sigalkort med sigalschema för had- och armsigaler. SIS förlag, SIS är Sveriges stadardiserigsorgaisatio. Ger ut flera publikatioer om lyfttekik, blad aat Lyfttekik 4 Lyftkraar och lyftredskap, avädig, tillsy och uderhåll. Boke väder sig till avädare av lyftkraar och lyftredskap. Sveriges Byggidustrier, Sveriges Byggidustrier har publicerat broschyre Koppla rätt lyfta säkert och aordar utbildigar på temat Säkra lyft för lastkopplare och sigalmä samt för hadledare som vill hålla ega kurser. 22 MATERIALLYF T

23 ARBETSUTRUSTNINGAR TYA, Ett samarbetsorga mella arbetsgivar- och arbetstagarorgaisatioer i trasportbrasche. TYA har e webbaserad förarutbildig för bakgavellyft, som är gratis för TYA:s medlemsföretag. På TYA:s hemsida fis äve blaketter för körtillståd för bakgavellyft och lyftaordigar. TYA har äve utbildigar för flera grupper av maskiförare, t ex för förare av mobilkra, lastbilsmoterad kra och teleskoplastare, och ka efter utbildige utfärda utbildigsbok eller yrkesbevis. 23

24 Varje år iträffar fler ä 500 olyckor med lyftaordigar på sveska arbetsplatser. De seaste åre har flera av dessa olyckor lett till dödsfall. I måga brascher har lyftaordigar ersatt mauella lyft och på så sätt bidragit till e bättre arbetsmiljö. Samtidigt ka lyftaordigara bidra till ya risker på arbetsplatsera. Lyft av material ka jämföras med e kedja, där varje läk måste vara hel och fugerade för att lyftet ska vara säkert. E eda svag pukt ka orsaka e olycka. De här broschyre har tagits fram av Prevet för att bidra till att förebygga olyckor vid materiallyft. Här fis tips för säker avädig av kraar, aläggigsmaskier, fordoslyftar och adra lyftaordigar. Skrifte iehåller också e sammaställig av regler som berör avädig av lyftaordigar. ISBN