Gallring. en handledning från Korsnäs Skog

Transkript

1 Gallring en handledning från Korsnäs Skog 13 april

2 Dokumentrubrik Policyförklaring miljö Ansvarig enhet/avdelning Skog Central Stab Övergripande styrdokument Dokument-ID ÖSD-4570 Version 3 Ansvarig person Publiceringsdatum Bengt Brunberg Miljöpolicy för Korsnäs Skog Korsnäs Skogs verksamhet bygger på den gemensamma Miljö- och energipolicyn för Korsnäs AB. Vad denna policy innebär för skogsbruket förklaras i det följande. Policyförklaring 1. Vi följer lagstiftning och miljöcertifieringskrav. Att miljöanpassa skogsbruket är vårt övergripande miljömål. Vi tar hänsyn till verksamhetens miljöaspekter i vårt förbättringsarbete. Vi strävar efter att med hjälp av miljöledningssystemet ISO säkerställa att effekterna på miljön är i överensstämmelse med lagstiftning, aktuell miljöcertifiering och miljöpolicy. 2. Skogen är en förnyelsebar resurs som vi brukar i strävan mot ett uthålligt skogsbruk. Vi anpassar skötselmetoderna till växtplatsens förutsättningar i balans mellan avverkning och tillväxt. 3. Vi anlägger en helhetssyn på skogslandskapet och bevarar den biologiska mångfalden. I skogslandskapet främjar vi miljö som är värdefull för flora och fauna samt vårdar vattenmiljöer. 4. Vi bygger in viktiga naturskogselement i skogen. I skogsskötseln försöker vi efterlikna de störningar som skogsmarken naturligt utsatts för och som flora och fauna anpassat sig till. Vi utför bränning samt lämnar vid avverkning utvalda gamla träd och död ved. 5. Vi planerar omsorgsfullt. Vi utnyttjar god kunskap om skogsbestånden. Vi väljer kompetenta entreprenadföretag och de avverknings- och transportsystem som är tekniskt möjliga, ekono-miskt rimliga och miljömässigt motiverade, bl.a. för att undvika föroreningar av mark och vatten. 6. Skogen är en viktig del av vårt kulturarv. Vi värnar om kulturpräglade marker, kulturminnen och fornlämningar. En del av dessa områden sköts aktivt. 7. Skogen är tillgänglig för alla och vår skogsskötsel bidrar till mångbruk. Vi informerar intresserade om skogsbruket och medverkar till att skogen kan nyttjas på många olika sätt. 8. Vi utvecklar vårt skogsbruk. Stöd till forskning, utbildning, samarbete med kunder och leverantörer samt eget utvecklingsarbete ger ny kunskap för att ständigt förbättra vår verksamhet. 9. Virke från acceptabla källor. Virke tas endast från skogar som utgör acceptabla, ej kontroversiella källor. Skogsbruk i nyckelbiotoper ska gynna biologisk mångfald enligt plan godkänd av Skogsstyrelsen. Korsnäs AB Skog Uno Brinnen Giltig utgåva av dokumentet finns alltid i Lotsen. Utskrift är endast giltig efter utskriftsdatum om distributionsplats valts i dokumentegenskaperna. Utskriftsdatum Sida 1 (1) 2

3 Grunden för framtidens skog Genom ett gallringsingrepp skapar vi en hög virkesproduktion av värdefullt virke. Gallringen ska alltid vara planerad i förväg, helst på barmark. För varje trakt ska det finnas följande traktdokument: n Översiktskarta n Traktkarta n MaskinGisfiler n Traktdirektiv orienteringskarta detaljkarta över trakten traktkarta för maskingis sammanfattar planeringen samt checklista, redovisar planerad hänsyn samt uppföljning av trakten Innehåll: Traktdokument 4 Planering 6 Avverkning 8 Stickvägar 10 Skador 10 Gallringen 10 Grundkrav 12 Säkerhet 14 Naturhänsyn 16 Forn-/Kulturlämningar 20 Egenuppföljning gallring 22 Efter avslutad gallring 23 Planeringen ger de övergripande riktlinjerna för gallringsarbetet, men detaljbesluten fattas av maskinföraren. Alla maskinförare måste därför vara väl utbildade och förtrogna med Korsnäs policy för avverkningsfrågor samt ha kompetensbevis från SYN-kurserna Natur- och kulturmiljövård samt Gallring. Teckningar: Jalle Holmström 3

4 Traktdokument Traktkarta För varje avverkningstrakt finns en traktkarta, i normala fall i skala 1:5000. På kartan finns traktens yttergränser tydligt angivna, likaså hänsynsytor, kantzoner, överfarter över bäckar och andra områden som inte ska gallras på normalt sätt. Dessa hänsyn är numrerade och återfinns på traktdirektivet, under miljötyper.!!!!!!!! RK R!!!!!!!!!!! 11!!!!!!!!!!! i K 10 K RK K R. o Morkarla GH R K 7 M 6 KR 3 5 o 4 K o u F^n M 2 RK R RK K RK!!!!! M KR i 1 o!!!!!!!!!!!! Redovisning av planerad hänsyn Innehåller uppgifter om planerad hänsyn och de skyddsvärda områden som avgränsats vid planeringen. (c) Lantmäteriet KR!!!! KR RK RK Meter Larmkoordinater X: Y: :6 000 Ritdatum: R 4

5 Traktdirektiv Innehåller information om trakten samt instruktioner till entreprenören. Under TRAKTBESKRIVNING finns bl.a. följande kolumner: ÅTGÄRD Åtgärd - anger vilken typ av åtgärd som är aktuell (se tabell). CERTIFIERING anger man huruvida skogsägaren är certifierad och enligt vilket/vilka system. UR anger om underväxtröjning ska utföras. TAX anger om taxering ska utföras. KARTA anger om skogsägaren har beställt en karta med stickvägar över trakten. Kortnamn SH SHF SHH HKA HLU GHF AFR AHS ALS ÅTGÄRD Benämning Avverkning utan Fröträd/skärm Avverkning till Fröträd Avverkning till Högskärm Kanthuggning Luckhuggning Genomhuggning fraktionerad avv Avveckling Fröträd Avveckling högskärm Avveckling lågskärm GH GH1 GH2 GH3 GTS GHS GHF HPL FRIHUGGN HBL VINDF. Gallring ospecificerad Första gallring Mellangallring Sista gallring Gallring till timmerställning Förberedande skärmhuggning Utglesning fröträd Plockhuggning Frihuggning Blädning Vindfällen Väg/Ledn Väghuggning/ ledningsgator RÖJ. GH SKAD. SKOG Bränslegallring Skadad skog Traktdirektiv Gallring Ursprung Kontrakttyp Certifiering Traktnamn Trakt nr Bergvik Basvolym PEFC FSC Morkarla GH Planerare/köpare Skapad datum Senast ändrad datum Avverkningsanmält SVS-dispens LKF Stig Lundgren, Lev nr Transportbärighet Säljare Säljare telefon, mobil Säljare telefon, hem Normal BERGVIK SKOG ÖST AB Larmkoordinater Säljare adress Säljare postadress X: TROTZGATAN FALUN Kontraktnr - Utgångsdatum Y: Bortsättningnr - Virkesordernr - Vägdistriktnr K TRAKTBESKRIVNING UTTAG UTTAG MEDEL TRAKTDEL AREAL SIND ÅLDER GYL ÅTGÄRD CERTIFIERING UR TGL M3FUB/HA M3FUB STAM MEDELVÄG TAX KARTA 12I4D ,0 T GH1 PEFC FSC 0,0 X , Total 27,0 0, , Trakt: Fastighet: MORKARLA 5:34 Leverantör: BERGVIK SKOG ÖST AB Anteckningar: 12I4D1697 : Finns fast fornlämning i beståndet. Ingen åtgärd får göras innan klartecken getts från länsstyrelsen. Traktdirektiv Gallring Fast fornlämning finns i beståndet,ingen åtgärd får göras innan länsstyrelsen gett klartecken. Klart Vägar (underhåll, avlägg, uppställning) Behöver bilvägen förbättras Behöver depåplats iordningställas Behöver vändplan förbättras Behöver vägen buskröjas Saknas avlägg (eget el. främmande mark) Bör vägfogde kontaktas Vägfogde --> Kontakt vägunderhåll --> CHECKLISTA Åtgärd/upplysning Namn/Telefon Trakt Saknas tillstånd basväg (främmande mark) Saknas information till lokala intressenter Saknas gränsband runt trakten Ja Saknar trakten Korsnäsmarkering Ja Behöver basväg snitslas Behövs grävvägar Behöver Stigar/Kulturminnen märkas Bör/Skall posten underväxtröjas Behövs trampning av vinterbilväg Behövs Stubbehandling Stolp bör utsynas Stamblock bör utsynas Lämpligt för andra sortiment --> Lämplig skördare Medium Namn/Telefon Åtgärd/upplysning Lövandel Önskad lövandel efter GA Lövandel 5

6 Planering Före avverkningen n Gå över hela trakten innan avverkningen sätts igång n Bedöm lämplig detaljhänsyn, titta efter framtida naturvärdesträd n Planera stråkriktning, basvägar och avlägg med hänsyn till bärighet, topografi, vatten, grova lågor, fornlämningar och övriga historiska lämningar n Körningen planeras så att in- och utflöden av vatten inte påverkas genom att undvika överfarter av surdråg, vattendrag och fungerande dikessystem så långt det är möjligt n Kör inte i vattendrag, i sjökanter, genom kallkällor eller i blöta partier n Undvik att köra i direkt anslutning till lämnad hänsyn n Undvik att skada marken närmast vatten och känsliga hänsyn genom att: n Köra så långt ifrån som möjligt n Förstärka marken där körning är nödvändig och det finns risk för skador n Utnyttja skördarens räckvidd och lägg upp virket bort från vattendraget, hänsynet, så att skotaren inte behöver köra nära Överfarter över vattendrag och fungerande dikessystem Vid planeringen ska följande beaktas: n Se om det finns alternativa utfartsvägar. n Då en överfart är oundviklig: gör så få överfarter som möjligt och på det lämpligaste stället. Bra överfarter ska ha: n Fasta kanter n Grova jordarter i kantzonen n Flacka kantzoner n Fast bäckbotten n Stabila kanter alternativt ska kanterna stabiliseras för att undvika skador som medför slamtransport n Överfarter ska markeras på traktkarta och i terräng med basvägsband n Överfarterna ska även fungera vid vårflod/ höstregn, bedöm erosionsrisken. Samråd med lokala intressenter I de fall en avverkning berör närboende eller andra lokala intressenter ska dessa informeras om våra planer. Detta ska vara gjort av planeraren i god tid före avverkningen påbörjas. 6

7 Snitselinstruktion GPS ska användas för avgränsning av bestånd samt natur- och kulturhänsyn. Om delar av traktdelar ska åtgärdas med exempelvis underväxtröjning ska det också markeras på kartan. För att inte misstag ska ske i skogen ska följande alltid snitslas: n Alla fornlämningar och fornlämningsområden enligt samråd med Länsstyrelsen n Alla kulturlämningar n Områden med höga naturvärden, nyckelbiotoper, kantzonsmiljöer och hänsynskrävande biotoper n Otydliga naturvärdesträd, som hål- och boträd n Otydliga fastighetsgränser För att inte förväxlingar ska ske i skogen ska följande färger användas: Yttergräns avverkning Ledningar Stickväg Basväg, nybyggnad bilväg Naturhänsyn Kulturhänsyn Fornminne Fröträd Vindfälle (väg till vindfälle) Röd/gul KORSNÄS Gul Röd, blå eller orange Röd/blå KORSNÄS Blå/vit/röd NATURVÅRD Svart/gul KULTURMILJÖ- HÄNSYN Blå/gul FORNLÄMNING Vit Röd, blå eller orange. Inte samma färg som stickväg Regler för användning av snitselband n Plastsnitslar ska vara av PE-kvalitet n Plastsnitslar får inte användas för exempelvis stickvägsplanering eller annan planering som bara har några månaders livslängd n Snitslar ska alltid hängas i angränsande bestånd, inom hänsynsområdet eller liknande n Snitslar ska inte hänga inom de bestånd som ska avverkas. Undantag från detta är rågångar, där banden hängs i grenar eller småträd inom beståndet så nära rågången som möjligt n Sträva efter att alltid hänga snitslar i grenar eller småträd n Träd som har snitsel runt stammen får inte avverkas, dock kan en högstubbe kapas av trädet. Vänd alltid knuten in mot avverkningen Alla inblandade, som planerare, virkesköpare, skördar- och skotarförare samt åkare, har ett ansvar för att se till att inte plastsnitslar kommer med in till industrin. 7

8 Avverkning Allmänt n Undvik att fälla träd in i fornlämning, kulturlämning, hänsynsytor, kantzoner eller mot sparade trädgrupper. Finns det risk för körskador intill hänsynsytor, är det tillåtet att fälla in för att undvika att köra för nära med maskinerna n Kör ej för nära lämnad hänsyn n Fäll inte in på främmande mark eller i angränsande bestånd som kan ta skada n Undvik att fälla över använda stigar, bäckar och andra vattendrag. Plocka bort ris och toppar som trots allt faller på eller i sådana Skördning n Skördaren ska alltid aptera efter den av Korsnäs angivna prislistan n Skördarens längd- och diametermätning ska kontrolleras dagligen n Ta tillvara hela trädet ända ut till angiven minimidiameter n Tillred virket enligt VMR:s mätningsinstruktioner n Gör låga stubbar. Virket längst ned i rotstocken har ett mycket högt värde som måste tas tillvara n Skördarrapportering ska göras dagligen Kapsprickor Du kan aktivt bidra till att minska antalet kapsprickor genom att: n Se till att kapsågens kedja alltid hålls skärpt n Söka stöd vid kapning av långa, grova stockar Skotning n Virket ska lämnas vid avlägg i väl sorterade och avgränsade virkesvältor enligt angivna sortiment. Respektive sortiment ska kunna avtransporteras separat n Virket ska vara upplagt på kraftigt underlag för att minimera risken för föroreningar i vältan, som sten och grus n Om volymen per sortiment och avlägg understiger 3 m 3 fub för normaltimmer, 5 m 3 fub för klentimmer, 10 m 3 fub för granmassaved och 10 m 3 fub för rötved (gran) lägger skotaren ihop sortimentet med lämpligast annat sortiment. Övrigt löv sorteras alltid som fiberskivved alternativt brännved. Förutom ovanstående undantag får inte sågbara sortiment förekomma i massavedsvältorna n Virket ska märkas med minst en vältlapp per 10 m 3 fub. Vältlapparna ska vara väl spridda över vältan. Använd alltid aluminiumstift n Rapportering av skotade volymer ska göras efter varje skift, alltså i normalfallet två gånger per dag n Planera skotningen för att minimera lastningstid, körsträcka och markskador Överfarter över vattendrag och fungerande dikessystem n Vid alla vattendrag och fungerande dikessystem ska allt göras för att minimera skador. Korsa enbart där det har skapats överfarter, se sid 6 n Använd portabel bro, stockmattor eller bro av virke. Bro av virke ska alltid göras med tvärgående underlag över bäcken/diket, lägg sen en kavelbro vinkelrätt mot det tidigare lagda underlaget, förstärk med ris. n På- och avfart till bron skyddas vid behov med t.ex. stockmattor, kavelbroar eller ris n Förstärk kontinuerligt brokonstruktionerna samt på- och avfarter med ris n n n Vid vattendrag får maskinen ej köra i vattnet Använd ej ris direkt i vattnet. Undvik dämning Rensa diket från ris och kvistar n Normalt tas tekniska hjälpmedel bort efter skotningen. Observera att massaved ej får innehålla gruspartiklar som är större än 2 mm 8

9 Övriga överfarter n Kör runt blöta och försumpade ytor, improduktiva torvmarksområden samt hänsynsytor. Körningen ska ske på sådant sätt att det inte blir hjulspår som riskerar att påverka vattenförhållandena eller skära av träds rötter. Om torvmarker och hänsynsytor måste korsas förstärks marken med stockmattor eller virke och ris n Basvägar och körvägar skyddas och förstärks med virke och/eller ris Avlägg n Virkesavlägget ska vara väl röjt n Undvik att placera vältor i anslutning till vattendrag, vägtrummor, forn- och kulturlämningar n Planera hur olika sortiment ska läggas på avlägget n Tänk på säkerheten vid trafikerade vägar, sätt ut varningsskyltar n n Virket ska normalt lossas från skogssidan Diken och vattendrag får ej köras sönder n Skydda diken och vägkanter om du måste köra upp på vägen n Rensa vägen fortlöpande från ris och annat som kan skada passerande fordon n Virket ska vara upplagt på kraftigt underlag för att minimera risk för föroreningar i vältan, som sten, grus mm. n Upplaget ska placeras så att lastbilen kan stå på plan mark och lasta. Virket ska ligga minst 1,5 meter från vägkanten om inte annat överenskommits n Virket får läggas max 3,5 meter från vägkanten för att lastbilens kran ska nå virket utan att behöva ta omtag. Samråd med transportören om virket måste läggas längre från vägkant n Vältans höjd får inte överstiga 4,5 meter från vägbanan n En välta får normalt inte vara bredare än 6 meter n Virke som är kortare än 2,7 meter får inte läggas i vältan, eftersom det kan ramla av och orsaka olyckor n Vid grupplastning ska avståndet från vältan till bortre vägkanten vara minst 5,5 meter för att både bil och lastare ska få plats Virkesupplag vid allmän väg n Änddrag vältorna mot bilvägen vid allmänna vägar n Tillstånd krävs av väghållaren om virket läggs upp inom vägområdet på allmänna och enskilda vägar. Med vägområde menas vägbana, slänter och diken n På allmänna vägar där högsta tillåtna hastighet är 70 km i timmen bör en säkerhetszon på minst tre meter eftersträvas. På allmänna vägar med hastighet på högst 90 km i timmen bör denna zon vara minst 7 meter. Om virket behöver placeras närmare än dessa avstånd, samråd med väghållaren om lämpliga trafiksäkerhetshöjande åtgärder n I första hand bör upplaget placeras så att virkesfordonen inte behöver stå längs en trafikerad väg när de lastar virke 9

10 Stickvägar Stickvägsavstånd Avståndet mellan stickvägarna ska normalt inte understiga 20 meter. I lokala direktiv kan större avstånd krävas. I gallringar där nya stickvägar tas upp svarar stickvägsträden för en stor del av det totala gallringsuttaget. Glesare stickvägsnät minskar andelen stickvägsträd och ökar möjligheten till selektiv gallring inne i beståndet. Stickvägsbredd Stickvägarnas bredd ska anpassas till de maskiner som används. Normalt ska vägarna inte vara bredare än 4 meter. I kurvor och i svår terräng ska de vara bredare för att undvika skador på de närmaste träden. Dragning av basvägar och stickvägar Dra vägarna så raka och parallella som möjligt. Det minskar både den totala stickvägslängden och risken för skador på träden i kurvorna. Undvik i möjligaste mån stenar, gropar och partier med dålig bärighet. Skador Minimera skador Målet är att gallra skadefritt, max 5 % skadade träd i det kvarstående beståndet kan accepteras. Undvik att gallra täta granbestånd under savningstiden och gallra granåkrar under vintern. Lägg ris i stickvägen för att undvika körskador på rötterna. Stubbehandling Behandla stubbarna mot rotröta vid gallring av gran när dygnsmedeltemperaturen är över +3 C, eller så snart temperaturen medger behandling n Behandling ska ske i gallring av alla granstubbar i bestånd där andelen gran överstiger 10 % n För behandlingen ska Rotstop med markeringsfärg användas n Samtliga granstubbar ska behandlas. Det är viktigt att behandlingen täcker hela stubbytan n Gör regelbundna uppföljningar av täckningsgraden Gallringen Skogsägaren bestämmer i samråd med Korsnäs hur gallringen ska utföras inom skogsvårdslagens ramar. Korsnäs normala gallringsmodell beskrivs nedan: Tidpunkt Gallring ska ge kvarvarande träd möjlighet att snabbt nå grövre dimensioner vid slutet av omloppstiden. Tidpunkt för gallringsingrepp ska därför i första hand styras av de kvarvarande trädens förutsättningar att reagera på det ökade utrymmet som gallring ger. De ska fortfarande ha fullt utvecklade och vitala kronor. Normalt är det dags att göra den första gallringen när beståndet har en övre höjd på meter. Contortatall ska gallras första gången senast vid 13 meters höjd och sista gången innan beståndet nått 19 meters övre höjd. Ingen del av beståndet får lämnas ogallrad på grund av låg medeldiameter. Om höjd/stamantalsrelationen anger att det är dags för gallring, eller kommer att vara dags för gallring före nästa gallringstidpunkt i huvudbeståndet, ska det gallras alternativt röjas, oavsett diameter på träden. Trädval För att säkert få den förväntande tillväxteffekten på kvarvarande träd är grundprincipen: n Friska, oskadade träd av god kvalitet och med väl utvecklad krona ska lämnas kvar. Det trädslag som bäst utnyttjar markens produktionsförmåga ska gynnas så långt det är möjligt. n De kvarvarande träden ska vara tydligt isärställda, huvudregel minst 2 meters avstånd, om det inte blir för stora luckor. n Gallring görs i huvudsak underifrån. Särskilt utpräglat ska detta ske i stamrika eller ojämna bestånd samt i sådana där röjning/gallring är för sent insatt (då beståndet återfinns i det övre röda fältet i gallringsmallen). n Skadade träd, som är klenare än beståndets medeldiameter, bör i första hand tas bort. n Träd med upphissad eller ensidig krona gallras bort före träd med lång och allsidig grön krona. n Friska träd som är grövre än beståndets aritmetiska medeldiameter ska vanligen inte gallras bort. Undantaget är när två grövre, friska träd står närmare varandra än 2 m, då det ena kan gallras bort om det inte bildas en lucka. 10

11 n Tallar och lövträd som är lägre än halva övre höjden behöver inte gallras bort. n Mål för lövandel och beståndets förutsättningar styr prioritering mellan barr- och lövträd. n I nästan trädslagsrena bestånd gynnas avvikande trädslag i val mellan likvärdiga träd. n Högstubbar skapas med fördel av skadade träd av olika trädslag. Gallringsuttag Gallring ska utföras på sådant sätt att det totala antalet gallringar under omloppstiden minimeras. Fokus ska vara att sänka stamantalet så mycket som varje bestånds förutsättningar medger. Samtidigt ska risken för skador på det kvarvarande beståndet vara låg. Uttaget ska vara så stort som det produktionsmässiga utrymmet och riskexponering medger vid varje tillfälle. Som stöd för detta används nedanstående gallringsmall. I överslutna bestånd som före gallring finns i övre röda fältet, behöver måltalet justeras uppåt. Samtidigt måste gallringen dra mot låggallring för att minimera risker för beståndet. Tänk på vindexponeringen vid vindutsatta kanter. Målet efter sista gallring i contortatall är stammar per ha. Minst en gång om dagen ska gallringsuttaget kontrolleras, se Egenuppföljning gallring. Gallringsuttag max 50% av stamantal före 15 m max 40% av grundytan Normalgallring Senaste tidpunkt för första gallring i alla bestånd med st/ha Gallringsuttag max 40% av stamantal vid öh m max 30% av grundytan Gallringsuttag max 30% av stamantal vid öh över 17 m i övre röda fältet Lägsta stamantal efter gallring mellan vägar (vid 20% stv, egenkontrollen) Lägsta stamantal efter gallring per totalhektar (vid taxering av trakten, objektiv yturläggning) 11

12 Grundkrav Certifieringskrav Entreprenörsföretag som avverkar åt Korsnäs ska vara PEFC-certifierade. Utrustningskrav på skördaren n MaskinGIS med GPS n Utrustning för stubbehandling n Utrustning för prisliste- och fördelningsaptering samt färgmärkning Miljökrav på produkter för maskinarbeten Produkt Bensin Hydraulolja Sågkedjeolja Glykol Brandsläckning Vakuumpump Avstängningskran Bränsletankar Miljökrav SS , Småmaskiner: alkylatbensin SS miljöanpassad upptagen på SP:s lista Vegetabilisk eller tallolja Propylenglykol (om det inte medför tekniska/ekonomiska problem). OBS! Från och med år 2012 blir det förbjudet med etylenglykol. Forrex eller liknande släckmedel Vakuumpump på skotare och skördare vid nyinvestering. Avstängningskran på tryckledning till skördaraggregat. ADR godkända bränsletankar Brandskydd Under perioden april till oktober ska det finnas med två vattensläckare per maskin vid platsbrist räcker det dock med en vattensläckare. I depåvagnen ska ytterligare två vattensläckare finnas för utbyte. Vid hög brandrisk bedöms om det finns behov av extra brandbevakning efter avslutad körning. En årlig brandskyddskontroll av en auktoriserad besiktningsman ska utföras på maskinerna. Den som utför heta arbeten ska ha ett giltigt certifikat för det. Petroleumprodukter och farligt avfall Petroleumprodukter och kemikalier ska hanteras så att risken för skador på människor, djur, vatten och mark är minimal. De största riskerna är spill eller läckage av olja, diesel eller bensin, varför dessa måste förebyggas så långt det är praktiskt möjligt. Även små läckor ska åtgärdas. För farligt avfall gäller i övrigt att enskild entreprenör måste söka tillstånd alternativt anmäla hos Länsstyrelsen för att få transportera farligt avfall. Transportdokument för farligt avfall ska i enlighet med Avfallsförordningen upprättas för alla transporter av farligt avfall som har uppstått i Korsnäs Skogs verksamhet. Avsändaren ska kontrollera att mottagaren har erforderliga tillstånd för hantering av det miljöfarliga avfallet. 12

13 Åtgärder på skogsarbetsplatsen Alla entreprenörer ska ha en rutin för förebyggande åtgärder vid byten eller reparationer, där spill kan uppstå. Uppställning av depåvagnar, bodar och maskiner Vid uppställning ska hänsyn tas till n sjöar, åar, bäckar n kallkällor, brunnar n grusåsar n gräns till annan markägare Utrustning i depåvagn/maskin Vid tveksamhet - ring räddningstjänsten för samråd! Uppställning av depåvagnar inom skyddsområde för vattentäkt ska alltid göras i samråd med kommunens Miljö- och Hälsoskyddsnämnd. Vid annan längre uppställning av maskiner, depåvagnar och bodar gäller samma hänsyn som ovan, men olje- och bränsletankar bör då även vara tömda. I varje depåvagn/maskin ska det finnas n lämpligt absorptionsmedel n spade n en bit presenning n kvast n uppsamlingskärl Tankning av maskin Flyttning av depåvagn I uppsamlingskärlet ska det utspillda ämnet kunna samlas upp. Uppsamlingskärlet ska klara minst 5 liter eller 5 kg fasta ämnen. Kärlets material får inte reagera med det utspillda ämnet eller förstöras av detta. Vid all tankning ska maskinen och påfyllningsanordningen vara under uppsikt (överfyllning, läckage, brand). För flyttning av depåvagn med skotare inom eller mellan avverkningsplatser krävs enligt ADR-S bilaga C, förarintyg. Om flyttningen sker med trailer ska chauffören ha förarintyg. Åtgärder vid läckage Läckage accepteras inte och ska omedelbart åtgärdas! Det lilla oljespillet Större oljeutsläpp Använd utrustningen i depåvagnen och samla genast upp spillet! Gräv även bort förorenad jord! Var den övre gränsen går för litet spill måste det egna omdömet avgöra. Ring 112 och kalla på hjälp. Kontakta också produktionsledningen. Om utsläppet sker i samband med en trafikolycka ska de varningslampor med orangefärgat sken, som ska finnas med vid transporten, placeras ut. Medan Du väntar på hjälp från räddningstjänsten ska Du med hjälp av utrustningen i depåvagnen försöka dämma upp flödet så att inte vätskan rinner ner i något vattendrag. 13

14 Säkerhet Samråd för arbetsmiljö Om två eller flera företag samtidigt driver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe, ska dessa samråda och gemensamt verka för säkerheten på arbetsplatsen. Trafiksäkerhet Tänk alltid på trafiksäkerheten vid placering av virkesupplaget. När fordon ställs upp längs vägen för att hantera virke är man enligt trafikförordningen skyldig att se till att andra trafikanter upptäcker fordonet i tid. Det kan exempelvis ske genom att sätta ut varningstrianglar och en skylt med texten Avverkning pågår eller liknande. Vid besök på arbetsplatsen Att befinna sig i närheten av en skogsmaskin i arbete är förenat med risker. Träd eller träddelar kan falla åt icke avsett håll och dra med sig andra träd, sågkedjan kan brista med kedjeskott som följd m m. Föraren har dessutom ofta begränsad sikt. Vid studiebesök ska den ansvarige ledaren/guiden: 1. Känna till riskerna vid vistelse i närheten av en skogsmaskin och vilka sektorer som är extra farliga med hänsyn till fällningsriktning och kedjeskott, kranrörelser m.m. Säkerhetsavståndet för skördare är normalt 70 meter. 2. Före besöket kontakta föraren per radio/telefon så att denne är medveten om besöket. 3. Leda gruppen på en säker väg till en säker plats och se till att ingen beger sig in i maskinens riskområde för att t.ex. fotografera. 4. Söka ögonkontakt med föraren och följa dennes anvisningar. 5. Låta besökare gå fram till maskinen först när föraren ställt ner aggregat/grip och stängt av motorn. 6. Se till att besökare bär hjälm då vistelse inom riskområde kan bli aktuellt. 14

15 Vid körning i brant terräng Brant terräng medför många risker. Maskinen kan tippa i sidlut och vid vändningar. Den kan skena eller kana i alltför branta medlut, slira och kana bakåt i branta motlut etc. Se till att bromsar, slirskydd och annan utrustning är i bästa skick. Vid körning i extremt brant terräng kräver yrkesinspektionen att uppdragsgivare och avverkningsentreprenör samråder och utarbetar en plan för hur arbetet ska utföras innan avverkningen börjar. Vid avverkning efter snöbrott och stormfällning Planera avverkningen så att det inte uppstår några risker för skador på personer och materiel. Undvik motormanuellt arbete. Tänk på att träd kan vara instabila och falla under arbetets gång. Träd kan också sitta i spänn och röra sig okontrollerat vid fällning eller kapning. Vid körning under ledning Virke får aldrig läggas under strömförande luftledningar. Vid körning och kranarbete gäller säkerhetsavståndet 2 6 meter beroende på spänningen i ledningen: Lågspänning 2 meter Högspänning, högst 40 kv 4 meter Högspänning, över 40 kv 6 meter Kontakta näthållaren för information om vilken spänning som gäller för en luftledning. Räckvidden för en separatlastare är 6 7 meter och för en kranbil 5 6 meter. Virke får ej läggas på sådan plats att lastande fordon eller dess lastningsredskap i utsträckt läge når en säkerhetszon om 6 meter för högspänningsledningar och 2 meter för lågspänningsledningar på båda sidor om strömförande lina, stolpar eller stag. Även ledningar på andra sidan vägen sett från virkesupplaget kan vid större kranrörelser vara i farozonen. Upplag vid högspänningsledning fordrar särskild uppmärksamhet, eftersom arbete med griplastare i närheten av kraftledning medför risk för svåra olyckor. Högspänningsledningar på trästolpar är normalt försedda med röda ringar eller gula varningstrianglar. Samråd ska sökas med vederbörande kraftverksföretag innan virke läggs upp i kraftledningsgata. Om olyckan är framme Vid olycka, brand eller utsläpp - Ring 112 och kalla på hjälp. Kontakta också produktionsledningen. Meddela larmkoordinaten, som står nederst på traktkartan och på traktdirektivet. 15

16 Naturhänsyn Den naturhänsyn som tas vid gallringsavverkning och beskrivs med svart text klarar skogsvårdslagens rådgivningsnivå och marker som är PEFC/FSC certifierade. På Bergvik Skogs marker gäller även den text som är markerad med blått. Om planeraren/köparen gör undantag från handledningen (svart och blå text), ska det skrivas in på Traktdirektivet. På ocertifierade marker och PEFC certifierade marker beskrivs några undantag där minimikraven är lägre med grön text. Om planeraren/ köparen tillsammans med markägaren använder sig av minimikravet ska det vara angivet på Traktdirektivet tillsammans med nivå på den hänsyn som ska tas. Impediment Impediment avser skogar som producerar mindre än 1 m 3 sk per ha. Det gäller framförallt hällmarker och myrar. Dessa lämnas och får inte köras sönder. Hänsynskrävande biotoper Hänsynskrävande biotoper är små områden med höga naturvärden, som ska sparas. Det kan t.ex. vara: n Örtrika områden längs dråg, bäckar, åar och andra vattendrag n Raviner, klyftor och blockmarker samt bergoch rasbranter, de lämnas med lämpligt anpasssat skydd så att förhållandena kan bestå n Områden vid källor och källpåverkad mark, spara även en skyddzon n Kärr, småvatten och vät (periodvis fyllda vattensamlingar). Spara även en skyddszon n Strand- och sumpskogar* med naturskogskaraktär (höga naturvärden) n Tidigare åkerholmar som ingår i skogsmark n Uddar, mindre öar och myrholmar n Övergivna torpställen med inägomark, förvildade trädgårdar och fäbodvallar n Äldre lövträdsbestånd med stor mängd död ved n Igenvuxna hagmarker och lövängar som varit trädbevuxna under flera trädgenerationer n Äldre hassellundar n Äldre skogsbeten med gruppställda träd och gläntor n Urskogsrester n Yngre brandfält n Hällmarkskog n Örtrika bestånd på kalkrika marker n Områden med rödlistade/hotade arter lämnas eller sköts enligt traktdirektiv Bergvik Skogs mark: Utöver ovanstående hänsynskrävande biotoper ska på Bergviks Skogs marker också följande biotoper lämnas: n Fuktiga barrsumpskogar* mellan 0,3 och 1,0 ha n Lövsumpskogar* < 1 ha *sumpskog = träd som växer på blöt eller fuktig mark med mer eller mindre tjockt torvtäcke. Träden i en sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskande arter som vitmossor och björnmossor ska täcka minst hälften av fält- och bottenskiktet. Kantzonsmiljöer Kantzonsmiljöer som ska lämnas helt mot sjö, myr och vattendrag är: n Sumpskogar n Skiktade skogar n Lövträdsrika skogar n Örtrika skogar Biotoperna avgränsas normalt vid Åtgärdsplaneringen. De ska vara inritade på kartan och beskrivna i Traktdirektivet Oftast ingen åtgärd Normalt lämnas hänsynskrävande biotoper och kantzoner utan åtgärd. Plockhuggning får bara utföras för att höja naturvärdet och bara om det är angivet på Traktdirektivet. 16

17 Kantzoner som åtgärdas (ej sumpskogar) n I skog som gränsar till sjöar och naturliga vattendrag där det inte finns någon fungerande kantzon ska barrträden avverkas för att släppa in ljus. Spar dock en del barrträd, allt löv och all undervegetation. Försök skapa en skiktad skog n Odlingsbryn lämnas eller huggs fram med lämplig naturvårdsinriktning. Allt löv samt underväxt lämnas dock alltid n Kantzonsmiljöer mot torra bergsbranter är miljöer som vid behov gallras. Släpp in ljus n Kantzonerna kan varieras beroende på lövförekomst och terräng, men de bör vara minst 5 10 meter breda n Vid bebyggelse lämnas skyddszon i sådan utsträckning som behövs för landskapsbilden För att undvika körskador n Måste ni köra genom/intill ett surdråg, hänsynsyta, hänsynskrävande biotop eller känslig kantzon ska allt göras för att undvika spårbildning n Intill vatten får det inte bli några körspår som kan orsaka slamtransport till vattnet n Lägg inga basvägar i kanterna av sparad hänsyn n Utnyttja skördarens räckvidd och lägg virket bort från hänsynet så att skotaren inte behöver köra så nära n Fäll eventuellt den avverkade skogen in i hänsynsytan om det är risk för körskador. Var observant Det finns alltid en risk att åtgärdsplaneraren missat områden som borde ha avgränsats som hänsynskrävande biotop eller kantzon. Om maskinföraren identifierar sådana områden ska kontakt tas med arbetsledaren. Markera området på kartan och på Traktdirektivet, så att inte nästa skift tar ner skogen av misstag. Spara naturvärdesträd Naturvärdesträd är biologiskt värdefulla träd. De ska friställas så att de kan leva vidare under lång tid. Gallringen ska dessutom gynna 3 5 framtida naturvärdesträd per ha. Det kan gärna vara lövtäd. Undantag medges vid vägbyggnad och vid risk för skador på människor och byggnader samt för träd i anslutning till elledningar. Till naturvärdesträd räknas: n Grova eller gamla träd n Grova träd med påtagligt vid och/eller grovgrenig platt krona n Hagmarksgranar (grova tidigare frivuxna) n Trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär samt grov hassel i barrdominerade bestånd n Grova enar n Grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt i barrdominerade bestånd n Hålträd, träd med risbon och träd som kan utvecklas till boträd n Träd med tydliga äldre kulturspår, t. ex. träd med ristningar n Träd med påtagliga brandljud n Enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet (norr om Dalälven) n Gamla vårdträd n Ovanliga träd och buskar, t.ex. idegran, lundalm, vresalm, getapel, tibast och trädformig hagtorn n Genetiskt märkliga träd, t. ex. ormgran och flikbladig björk n Växtgeografiskt märkliga förekomster eller utposter av träd 17

18 Bergvik Skogs mark: Ekoträd Särskilt värdefulla trädslag och buskar Naturvårdsmässigt särskilt värdefulla trädslag och buskarter ska lämnas och gynnas. Det kan t.ex. gälla al, asp, oxel, rönn, sälg, hägg, hassel, ädellöv samt alla bärande träd och buskar. Gynna och friställ de träd som är med och konkurrerar i trädskiktet, lämna övriga ekoträd. Vid rik förekomst av särskilt värdefulla trädslag och buskarter kan asp och gråal gallras för produktion, medan övriga värdefulla trädslag kan gallras med naturvårdsinriktning och i båda fallen med minst bibehållet inslag/täckning. Täta grupper ska vara ogallrade. Planeraren avgör om det är rik förekomst av ekoträd, det ska stå i Traktdirektivet. Lövdominerade områden Lövdominerade områden som är mindre än 0,5 ha ska skötas med inriktning på lövproduktion och får räknas med i beståndets lövandel. Lövdominerade områden som är större än 0,5 ha ska ritas ur som eget bestånd och skötas med inriktning på lövproduktion. Lövandel Efter gallring ska minst 5 % av volymen vara lövträd i alla bestånd som har naturliga förutsättningar för detta och om inte annat anges i Traktdirektivet. Söder om Dalälven gäller minst 10 %. Luckor i barrbeståndet fylls med befintligt löv. Enstaka stammar av lövträd ska också finnas spridda i beståndet. Samtliga trädslag och buskarter som finns i beståndet före gallring ska finnas kvar i beståndet efter gallringen. Skiktade lövdominerade skogar ska inte gallras under fåglarnas häckningsperiod. Bergvik Skogs mark: Efter andra- eller tredjegallringar ska lövandelen vara oförändrad eller högre. PEFC mark: Där de naturliga förhållandena så medger värnas lövträd vid gallring så att de utgör minst 5 % i beståndet. Gäller hela Sverige. Ocertifierad mark: Det finns inget krav på lövprocent om man inte fyllt i det på Traktdirektivet. 18

19 Högstubbar I grövre gallringar ska det nyskapas minst tre högstubbar per ha. Det ska vara grövre, levande träd som kapas på högsta säkra höjd, (lägsta höjd är 2 m). Sträva efter att fördela lika på tall, gran, björk, asp. Högstubbar får ej skapas av naturvärdesträd. Gör gärna högstubbar av träd med lägre virkeskvalitet, rötade och skadade träd. Ocertifierad mark: Den totala mängden sparad hänsyn på trakten avgör hur många högstubbar man ställer. Följ alltid traktdirektivet. Bergvik Skog mark: På Bergvik Skogs marker ska högstubbar ställas i alla gallringar. Följ alltid förslaget på traktdirektivet om hur många högstubbar du ska lämna på trakten. Död ved Död ved ska regelmässigt lämnas. Lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som har varit döda längre tid än 1 år. Lämna alla vindfällen av naturvärdesträd och tidigare lämnad naturhänsyn, hänsynsytor och områden avsatta för naturvård. Fäll döda stående träd om de utgör en säkerhetsrisk intill vägar, stigar och vandringsleder. Träden ska då om möjligt lämnas kvar på marken. Kör inte över lågorna. Färska vindfällen stormfällning I naturvårdsbestånd ska vindfällen normalt ej tas tillvara, om inte annat överenskommits med Skogsstyrelsen. I övriga skogar får årsfärska vindfällen tas tillvara, men med följande generella naturhänsyn: Nydöd ved av tidigare lämnad naturhänsyn lämnas alltid. Om volymen nydöd barrved överstiger 5 m 3 sk ska dispens begäras. Spara vindfällen av lövträd och naturvärdesträd. Träd som allvarligt hindrar framkomligheten får tas om hand eller flyttas om de utgör stora hinder för drivning och markberedning. Lämna minst två grövre färska vindfällen i medeltal per hektar. Var rädd om äldre liggande och stående döda träd. Lämna färska högstubbar av löv. Lämna några färska högstubbar av barr per ha. Nyskapa inga högstubbar. Skada inte fornlämningar och kulturlämningar. Risa inte heller ner dessa. Ett toppbrutet träd får lämnas om det fungerar som en huvudstam i beståndet fram till nästa åtgärd. En tall måste ha minst 4 gröna grenvarv kvar och en gran minst halva grönkronan kvar. Alla lutande träd avverkas. Särskild hänsyn vid vatten Lämna träd i kantzoner och tidigare lämnade naturvårdsträd som blåst ned i naturliga vattendrag och sjöar. Undvik körskador i och intill vatten. Kör inte i vattendrag och förstärk tillfälliga överfarter. Se vidare instruktion vad gäller överfarter på sid 6. Upparbeta om möjligt brötar av träd som riskerar att orsaka långvarig översvämning. Rensa dock inte helt rent i vattendraget utan låt också en del träd ligga kvar. Tätortsnära skogar För framkomlighet och säkerhet i tätortsnära skogar, vid stigar m.m. medges undantag från ovanstående krav. 19

20 Forn-/Kulturlämningar Lämningar efter våra förfäders arbeten ska alltid värnas i alla våra åtgärder. Tänk på att det skapas inga nya lämningar! Kulturstubbar Lämna kulturstubbar vid/runt alla forn-/ kulturlämningar samt övrig hänsyn som bör markeras, så att inte efterföljande maskiner kör sönder dem av misstag. Stubbarna kapas på 1,3 meter höjd och de bör ställas 1 5 meter utanför lämningen. Fasta fornlämningar fornlämningsområden Gallring i anslutning till fornlämningar ska alltid föregås av samråd med länsstyrelsen. Gallringsbar skog inom fornlämningsområden ska gallras i enlighet med länsstyrelsens villkor. Fasta fornlämningar är skyddade i lag. De får inte skadas eller risas över. Fasta fornlämningar ska vara tydligt avgränsade i Åtgärdsplaneringen. Eventuella åtgärder ska stå på traktdirektivets andra sida. Där kan även hänvisas till ett externt dokument. Om du har den minsta misstanke om att avverkningen ändå påverkar en fast fornlämning ska du kontakta ansvarig produktionsledare. De vanligaste fornlämningarna är stenålders-boplatser, gravhögar, rösen av olika slag, fornborgar, kolgropar, tjärdalar, liggmilor, fäbodar, platser för framställning av järn och fångstgropar. Ofta kan flera lämningar inom ett område leda till att man snitslar ur ett större område. Avverkning vid kulturlämningar Normalt gäller följande riktlinjer för avverkning vid alla slags kulturlämningar: n Avverka träd som växer på konstruktioner gäller även lövträd. n Skada inte lämningen, kör inte för nära. n Risa inte ner. n Markera med kulturstubbar 1 till 5 meter utanför lämningen. n Gynna lövträd kring lämningen, t.ex. vid fäbodsområden. 20