Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Transkript

1 Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på planttäthet (i två fall med ganska liten marginal). En intressant sak som bör framhållas är att endast tre av ytorna hade blivit godkända ifall det inte funnits naturligt uppkomna plantor. Förhållandet mellan odlade och naturligt uppkomna plantor: Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Avverknings- och drivningskvalitéten följdes upp på 18 ytor vars totala areal uppgick till 40,7 ha. Avverkningarna var utförda under 2014, och uppföljningen gjordes under hösten och vintern 2014/15. Ett träd är skadat som följd av avverkning då veden har söndrats trädets bark är på ett eller flera ställen sönder ända till bastlagret på en yta på totalt över 12 cm2 och träets yta är samtidigt synlig på ett område som är större än 1 kvadratcentimeter eller då ett eller flera sår har söndrat barken på en totalt över 50 cm lång sträcka. Då det gäller rötterna beaktas bara skador som är på högst en meters avstånd från stammens mittpunkt. Skador på rötter som är klenare än två centimeter beaktas inte. Markskador innebär att det uppstått spår som är över 10 centimeter djupa. Det räcker om någotdera av hjulspåren är över 10 centimeter djupt. Spårbildningar som är kortare under 50 cm beaktas inte. Återigen blev resultatet klart bättre än skogscertifieringens krav på maximalt 4 % stam- och rotskador och 4 % markskador. Stam- och rotskadorna blev 2,1% och markskadorna 2,6% under 2014 års granskning och de senaste 5 årens granskningar ger då följande medeltal: Stam- och Markskador År Antal objekt Total areal rotskador % % ,6 3,10 3, ,8 2,52 0, ,6 1,15 0, ,9 2,70 2, ,7 2,08 2,59 Medeltal 14,6 31,9 2,31 2,10 Man kunde tänka sig att yngre gallringsskogar (tätare bestånd) skulle generera högre skadeandel, men samplet från 2014 påvisar inget konkret samband mellan stam- och rotskador och gallringens utvecklingsklass.

2 Uppföljning av vården av skogsnatur vid förnyelseavverkning Avverkningarna var utförda under 2014, och uppföljningen gjordes under hösten och vintern 2014/15. Naturvårdsgranskning har gjorts på totalt 23 ytor (61,8 ha), varav 2 överståndaravverkningar och resten förnyelseavverkningar. Naturobjekt På avverkningsytorna fanns 4 stycken lagobjekt enligt skogsvårdslagen, 1 objekt enligt naturvårdslagen och ett så kallat 10c-objekt som definieras i skogscertifieringens kriterier. Dessa objekt hade en sammanlagd yta av 2,87 ha. Antal Objekt enligt Objekt enligt ytor Areal skogsvårdslagen naturvårdslagen 10c objekt 23 61, Följande objekt uppvisade svag eller nöjaktig naturvårdshänsyn. Strand, areal 0,07 ha, strandzonen bevarad till 80%. Grov asp, areal 0,01 ha, har avverkats, d.v.s. ingen hänsyn alls. Naturvårdsträd Skogscertifieringen kräver minst 5-10 naturvårdsträd/ha (räknat som medeltal över hela förnyelsearealen). Uppföljningen gav ett medeltal på 6,22 naturvårdsträd/ha som visserligen överstiger minimigränsen, men marginalen är inte stor. Sparat bestånd/ha på avverkningsområden i medeltal Naturobjektets och kvarstående trädens Stammar, st Stammar, st kvalitets värde sammanlagt cm >20 cm Utmärkt Levande barrträd 0,4 0,9 x God Levande asp, sälg och 0,5 0,1 Nöjaktig ädellöv Andra levande 0,9 1,0 Svag lövträd Stående döda 0,0 2,3 träd Summa 1,9 4,4 = 6,3 naturvårdsträd/ha Vattenskydd De granskade ytorna gränsade i 5 fall till vattendrag och hade därmed betydelse för vattenskyddet. Ingen av ytorna uppvisade bristfällig skyddszon mot vattendrag. En bristfällig skyddszon innebär att man söndrat markytan nära vattendrag och på så sätt riskerat ett näringsläckage från avverkningsytan. Angränsar till avverkning: Strandlinje sammanlagt Bristfällig skyddszon Å/Sjö/Hav Bäck Rännil Tjärn/källa

3 Virkesproduktion och drivning av energived På samtliga ytor bedömdes åtgärdernas kvalitet med tanke på virkesproduktion och tillvaratagande av energived ha varit utmärkta eller goda. Detta innefattar terräng- och beståndsskador vid förnyelse, kvarstående träds inverkan, förnyelsemetod, objektets lämplighet för energivedsdrivning, sparad mängd hyggesrester, hur man beaktat naturvårdsträd och döda träd vid energivedsdrivning samt lagring vid väg. Landskapsvård Vid utvärdering av landskapsvård bedöms ifall avverkningsytan är värdefull för fjärr- eller närlandskapet och i så fall hur bra man beaktat landskapsvården. Antal avverkningsytor som bedömts värdefulla för fjärr- eller närlandskap och deras betyg Utmärkt God Nöjaktig Svag Värdefull för fjärrlandskapet Värdefull för närlandskapet Fornminnen och rekreation Endast en av avverkningsytorna berörde ett fornminne (angränsade till) och i detta fall hade fornminnet helt bevarats utan att påverkas av avverkningen. Sammandrag av naturvårdens kvalitet (totalbetyg) Avverkningsytorna tilldelades vardera ett totalbetyg enligt skalan; 1 = svag, 2 = nöjaktig, 3 = god och 4 = utmärkt. Diagram med sammandrag av naturvårdens kvalitet (procentuell fördelning av betyg), medelvärde = 3,04. Orsaken till att så många ytor når upp till vitsordet god men ej högre är bl.a. att ifall det inte finns något lagobjekt att ta hänsyn till, blir naturvårdsträden avgörande. Eftersom man sällan sparar naturvårdsträd i grupper utan bottenröjning, blir därför inte vitsordet högre än god.

4 Slutsatser uppföljning av vården av skogsnatur vid förnyelseavverkning Bra: Överlag bra totalbetyg till naturvårdens kvalitet Vattenskydd Man kan med små ekonomiska uppoffringar tillvarata stora naturvärden Mindre bra: Naturvårdsträdens antal oroar. Hamnar medeltalet under 5st/ha leder det automatiskt till en avvikelse vid revision. Naturvårdsträdens placering skulle kunna förbättras (sparas i grupp, oröjt under träden) Fall där naturobjekt ej sparats eller endast delvis sparats. Uppföljning av virkeslager Två dagar avsattes för kontroll av borttransport av virke från avverkningsplats och upplagsplats enligt skogsvårdslagen. En dag i början av juli (tallvirke) och en dag i början av augusti (granvirke). Inga lagstridiga virkerstravar påträffades. Uppföljning av stubbehandling För att säkerställa kvaliteten i samband med stubbehandling har 4 pågående gallringsytor granskats. En stubbe vars yta som täcks av preparat understiger 85 % räknas som underkänd. Resultatet var följande: Bra Nöjaktig Oduglig Antal ytor Vitsordet Bra innebär att antalet stubbar som granskats och som underkänts är mindre än 10 %. Vitsordet Nöjaktig innebär att antalet stubbar som granskats och som underkänts är mindre än 30 %. För att en yta ska få vitsordet Oduglig ska antalet stubbar som granskats och som underkänts uppgå till 30 % eller högre. Uppföljning av utförda iståndsättningsdikningar Av utförda iståndsättningsdikningar valdes två stycken slumpmässigt ut för granskning. Av granskningarna framgick att den ena av dikningarna uppvisade bristfälliga vattenskyddsåtgärder vilket i ett senare skede lett till att diket rensats ända ut till vattendrag. Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2015 Uppföljningen av planteringar utförda under 2012 gjordes under perioden januari-februari Tidpunkten var mycket lämplig då vinterns snö hade tyngt ner fjolårets gräs för att sedan smälta bort. Detta ledde till att plantor som antagligen annars varit väldigt svåra att hitta, nu kom med i inventeringen. De 32 ytorna hade en sammanlagd areal av 62,4 ha. Samtliga ytor utom en uppnådde lagens minimikrav på planttäthet (dock i flera fall med ganska liten marginal).

5 Förhållandet mellan odlade och naturligt uppkomna plantor vid skogsodling (plantering) 44,2 ha ,6 Förhållandet mellan odlade och naturligt uppkomna plantor vid naturlig föryngring (frö-, skärmträd) 18,2 ha Båda förnyelsesätten totalt 62,4 ha ,9