FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1.

Transkript

1 Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda FÖRESKRIFT Nr 2/2013 Datum Dnr 498/62/2013 Giltighetstid tills vidare Behörighetsbestämmelser Lag om mätning av virke (414/2013) 14 3 mom. SKOGSFORSKNINGSINSTITUTETS FÖRESKRIFT OM ÄNDRING AV BILAGAN TILL SKOGSFORSKNINGSINSTITUTETS FÖRESKRIFT OM ALLMÄNNA OMRÄKNINGSTAL I ANSLUTNING TILL VIRKESMÄTNING I enlighet med Skogsforskningsinstitutets beslut ändras bilaga 3 och bilaga 4 till Skogsforskningsinstitutets föreskrift om allmänna omräkningstal i anslutning till virkesmätning (nr 1/2013) enligt följande: Denna föreskrift träder i kraft den 1 januari Vanda den 18 december 2013 Överdirektör Leena Paavilainen Äldre forskare Jari Lindblad

2 SKOGSFORSKNINGSINSTITUTET FÖRESKRIFT BILAGA 3 Allmänt Metoder som grundar sig på mätning av virkesformationer I de mätningsgrundade mätmetoder som grundar sig på mätning av virkesformationer och som avses i punkten i jord- och skogsbruksministeriets förordning om mätning av virke (12/13) används de allmänna omräkningstalen som tas upp i denna punkt. Med de mätmetoder som avses i denna punkt mäts ramvolymen för virkesformationer på det sätt som avses i punkten i jord- och skogsbruksministeriets förordning (12/13), och som sedan omräknas till en fastvolym med hjälp av en fastvolymprocent. Vid mätningen måste man uppnå ett mätresultat som ligger inom de tillåtna avvikelsegränserna enligt 3.2. punkten i jord- och skogsbruksministeriets förordning (12/13). Mätning av formationer av kvistat och avhugget virke Metoden kan tillämpas för mätning av kvistade och avhuggna timmerbitar av fri eller bestämd längd, dock högst sex meter långa bitar. Delar i mätpartiet som i fråga om måtten är betydligt avvikande, till exempel korta och grova timmerbitar, ska mätas i en skild trave. Om det i traven upptäcks delar som i fråga om travtäthetsfaktorerna klart skiljer sig från varandra, ska traven enligt dessa skillnader indelas för mätning. Mad fastvolymprocent avses här den relativa andelen verklig volym på bark (fastvolym på bark) av ramvolymen. Fastvolymprocent fastställs enligt trädslag, virkeslängd och travtäthetsfaktorer (tabellerna 1 5). Fastvolymprocenten fastställs genom att addera inverkan av travtäthetsfaktorerna till fastvolymprocenten (tabellerna 2 5) och addera resultatet till den genomsnittliga fastvolymprocenten för virket som ska mätas. Den genomsnittliga diametern med bark fastställs från timmerbitarnas fällsnitt som ett aritmetiskt medelvärde. TABELL 1. Genomsnittliga fastvolymprocent Virkeslängd, m Barrträd Lövträd Genomsnittlig fastvolymprocent, % 2,00 2, ,51 3, ,51 4, ,51 5, ,51 6, TABELL 2. Inverkan av timmerbitarnas genomsnittliga diameter på fastvolymprocenten i procentenheter. Vid fastställandet av diametern används utjämnande 2 cm klassificering. Diameter, cm Barrträd Lövträd Förändring i fastvolymprocenten, procentenheter 9 och under och över +6 +9

3 SKOGSFORSKNINGSINSTITUTET FÖRESKRIFT BILAGA 3 TABELL 3. Inverkan av timmerbitarnas kvistning och kvistighet på fastvolymprocenten i procentenheter. Klass Beskrivning av klassen Barrträd Lövträd Förändring i fastvolymprocenten, procentenheter 1 inga kviststumpar eller kvistknölar ett mindre antal korta kviststumpar och mindre 0 0 kvistknölar 3 kviststumpar och kvistknölar här och där rikligt med kviststumpar och kvistknölar -4-2 TABELL 4. Inverkan av timmerbitarnas krokighet på fastvolymprocenten i procentenheter. Klass Beskrivning av klassen Barrträd Lövträd Förändring i fastvolymprocenten, procentenheter 1 bitarna är raka bitarna representerar den naturliga 0 0 genomsnittskrokigheten hos trädslaget 3 bitarna är krokiga, och i traven förekommer det -1-2 håligheter på grund av bitarnas krokighet 4 bitarna är till största delen synnerligen krokiga -4 5 praktiskt taget alla bitar är synnerligen krokiga -6 TABELL 5. Inverkan av timmerbitarnas travning på fastvolymprocenten i procentenheter. Klass Beskrivning av klassen Barrträd Lövträd Förändring i fastvolymprocenten, procentenheter 1 bitarna ligger tätt intill varandra ett fåtal bitar ligger i kors och mellan dem 0 0 förekommer mellanrum som förorsakats av travningen 3 många bitar ligger i kors och mellan dem -2-1 förekommer stora mellanrum som förorsakats av travningen 4 rikligt med bitar ligger i kors, och i traven förekommer det stora tomrum som förorsakats av travningen -4-3

4 SKOGSFORSKNINGSINSTITUTET FÖRESKRIFT BILAGA 3 Mätning av formationer av okvistat virke Metoden kan användas för mätning av formationer av okvistat virke. Mad fastvolymprocent avses här den relativa andelen verklig volym på bark (fastvolym på bark) av ramvolymen. Fastvolymprocenten bestäms utifrån genomsnittet av travens höjd och det aritmetiska genomsnittet av virkets fällsnittsdiameter (tabell 6). Travens höjd fastställs som ett aritmetiskt genomsnitt av de uppmätta höjderna i travdelarnas framkant. TABELL 6. Fastvolymprocent för okvistat virke. Vid fastställandet av diametern används utjämnande 2 cm klassificering och vid fastställandet av travens höjd används utjämnande 1 cm klassificering. Travens höjd i framkanten, m 2 och under och över Diameter, cm Fastvolymprocent, % 5 och under och över Mätning av formationer av kvistat virke som avverkats utan toppkapning Metoden kan användas för mätning av formationer av kvistat virke som avverkats utan toppkapning. Mad fastvolymprocent avses här den relativa andelen verklig volym på bark (fastvolym på bark) av ramvolymen. Fastvolymprocenten bestäms utifrån genomsnittet av travens höjd och det aritmetiska genomsnittet av virkets fällsnittsdiameter. Travens höjd fastställs som ett aritmetiskt genomsnitt av de uppmätta höjderna i travdelarnas framkant. Som fastvolymprocent används värdena i tabell 6 med ett påslag på tio procentenheter.

5 SKOGSFORSKNINGSINSTITUTET FÖRESKRIFT BILAGA 3 Mätning av industriflis, skogsflis och -kross samt sågspån Med fastvolymprocent avses här den relativa andelen fastvolym enligt leveransstatus för flis, kross och sågspån av ramvolymen. Fastvolymprocenten visas i tabellerna 7 9. Vinterns fastvolymprocent används i förhållanden där vedämnet är fruset eller där flis-, kross- eller spånpartiklarna fryser samman. TABELL 7. Fastvolymprocent för industriflis av tall, gran och björk Förhållanden Mätning före transport Mätning efter transport Fastvolymprocent, % Vinter 37,5 39,2 Sommar 37,5 40,2 TABELL 8. Fastvolymprocent för skogsflis och -kross, när mätningen görs efter transport. Lastningsmetod Förhållanden Okvistat virke Kvistat virke Grotmassa Barrträd Lövträd Barrträd Lövträd Fastvolymprocent, % Inblåsning i Sommar lastutrymmet Vinter Lastning genom tippning eller med transportör Sommar Vinter Om mätpartiet av skogsflis eller -kross inte motsvarar klassificeringarna för lastningsmetod, virkesslag eller trädslag, används motsvarande fastvolymprocent för den närmaste klassen. Om klassificeringarna ovan inte är kända för mätpartiet av skogsflis eller -kross, kan man för mätningen använda en fastvolymprocent på 40. TABELL 9. Fastvolymprocent för sågspån Förhållanden Trädslag Mätning före transport Mätning efter transport Fastvolymprocent, % Vinter Tall 33,1 35,5 Gran 32,2 33,0 Blandtimmer 32,7 35,0 Sommar Tall 35,8 38,6 Gran 35,8 38,7 Blandtimmer 35,8 38,7 Hela året Tall 34,8 37,4 Gran 35,7 38,4 Blandtimmer 35,0 37,4

6 Allmänt Metoder som grundar sig på vägning I de metoder som avses i punkt i jord- och skogsbruksministeriets förordning om mätning av virke (12/13) används vid omräkningen av virkestyngden och -volymen ett rådensitetstal (kg/m³). Rådensitetstalen fastställs utifrån träslag, virkesmått, virkesslag, geografiskt område, tidpunkt och torrhetsgrad. Mätning som görs i samband med fjärrtransport av virke De omräkningstal som visas i tabellerna 1 16 används för mätning i samband med fjärrtransport av virke. Rådensitetstalen används vid mätning av massaved, klentimmer och normaltimmer samt vid mätning av virkesslag med motsvarande egenskaper (mått, träslag) och lagringstid. Om virket på sommaren ( ) har lagrats mer än sex veckor, ska rådensitetstalen för halvtorrt virke användas. I tabellerna följs områdesindelningen enligt bilaga 4A. I tabellerna är D l = minsta toppdiameter som är typisk för träslaget. TABELL 1. Rådensiteter (kg/m³) för grova timmerbitar av tall (D l 14 cm, normaltimmer) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december TABELL 2. Rådensiteter (kg/m³) för grova timmerbitar av gran (D l 14 cm, normaltimmer) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december

7 TABELL 3. Rådensiteter (kg/m³) för grova timmerbitar av björk (D l 14 cm, normaltimmer) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december TABELL 4. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av tall (D l cm, klentimmer) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december TABELL 5. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av gran (D l cm, klentimmer) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december

8 TABELL 6. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av färsk tall (D l 7 cm, massaved) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december TABELL 7. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av medeltorr tall (D l 7 cm, massaved) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december TABELL 8. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av färskt barrtimmer (D l 7 cm, massaved) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december

9 TABELL 9. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av medeltorrt barrtimmer (D l 7 cm, massaved) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december TABELL 10. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av färsk gran (D l 7 cm, massaved) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december TABELL 11. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av medeltorr gran (D l 7 cm, massaved) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december

10 TABELL 12. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av färsk björk (D l 7 cm, massaved) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december TABELL 13. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av medeltorr björk (D l 7 cm, massaved) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december TABELL 14. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av färsk asp (D l 7 cm, massaved) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december

11 TABELL 15. Rådensiteter (kg/m³) för små timmerbitar av medeltorr asp (D l 7 cm, massaved) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december TABELL 16. Rådensiteter för timmerbitar av rötskadad gran, (kg/m³) Månad Södra Finland Kajanaland-nordöstra Lappland Övre Lappland januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december

12 Mätning som görs i samband med närtransport av virke Vid mätning av massaved, klentimmer, normaltimmer eller andra virkesslag med motsvarande egenskaper (mått, träslag) eller lagringstid i samband med närtransport, används för omräkningen av virkestyngden och - volymen de rådensitetstal som ges i tabellerna Om mätningen utförs i samband med en närtransport på sommaren ( ), adderas ett värde enligt tabell 17 till det färska virkets rådensitetstal. TABELL 17. Värde (kg/m³) som ska adderas till rådensitetstalet för färskt virke som vägts i närtransport på sommaren ( ) Tall Gran Björk Värde som ska adderas till rådensitetstalet, (kg/m³) D l 7 cm (massaved) D l 10 cm (klentimmer och normaltimmer) D l = minsta toppdiameter som är typisk för virkesslaget. Vid mätning av okvistat virke, kvistat virke som avverkats utan toppning eller klent, kvistat och avhugget virke (energived från gallring) eller grot i samband med närtransport, används de rådensitetstal som ges i tabellerna för omräkning av tyngden och volymen. Rådensitetstalen fastställs utifrån geografiskt område, virkesslag, avverkningstidpunkt och tidpunkt för mätningen. I tabellerna följs områdesindelningen enligt bilaga 4A. För energivirke från gallring av blandat bestånd används rådensitetstalen när huvudträslagets andel är under 70 % av mätpartiets volym. Avverknings- och mättidpunkten måste bestämmas så att tidsintervallet mellan dem så bra som möjligt motsvarar lagringstiden på skiftet (till exempel starttid för avverkning och starttid för närtransport). I tabellerna representerar tyngdklasserna värdena för virkesslagens rådensiteter i klasser om fem fuktprocentenheter. Definitioner av tyngdklasserna: Tyngdklass 1. Omräkningstalet används vid mätning av färskt virke när mätpartiet inkluderar snö eller is eller fukten i mätpartiet annars ligger i motsvarande klass. Tyngdklass 2. Omräkningstalet används vid mätning av färskt virke året om samt när fukten i mätpartiet ligger i klassen i fråga. Tyngdklasser 3 6. Omräkningstalet används för de tidsintervall som anges i tabellerna i enlighet med avverkningstidpunkt, mättidpunkt och den fuktförändring som skett under lagring på skiftet samt när fukten i mätpartiet ligger i klasserna i fråga. Så här ska tabellerna läsas: I tabellerna finns fyra kolumner med tidpunkter. Tabellen läses med start i den kolumn som motsvarar avverkningstidpunkten (tidpunkt). Följ pilarna i tidpunktskolumnen radvis (tyngdklasser), när antalet lagringsdygn i rutan uppfylls. Om lagringen fortlöper längre än den tid som anges i tidpunktskolumnen, går man till följande kolumn på den rad (tyngdklass) man för tillfället läser. Följ kolumnerna och raderna enligt ovanstående tills mättidpunkten kommer emot. Rådensitetstalet avläses på raden för ifrågavarande tyngdklass.

13 TABELL 18. Rådensitetstalen för barrenergived från gallring i södra Finland och. % kg/m³ 1 > 60 Färskt med snö eller is Färskt, 30 d Färskt, 10 d Färskt, 30 d Färskt d 20 d 30 d 30 d d 30 d 30 d d 30 d 30 d < d 30 d TABELL 19. Rådensitetstalen för barrenergived från gallring i Kajanaland-nordöstra, Lappland och Övre Lappland. % kg/m³ 1 > 60 Färskt med snö eller is Färskt, 30 d Färskt, 15 d Färskt, 30 d Färskt d 25 d 30 d 30 d d 30 d 30 d d 30 d 30 d < d 30 d TABELL 20. Rådensitetstalen för björkenergived från gallring i södra Finland och. % kg/m³ 1 > 50 Färskt med snö eller is Färskt, 30 d Färskt, 10 d Färskt, 30 d Färskt d 25 d 30 d 30 d d 30 d 30 d < d 30 d TABELL 21. Rådensitetstalen för björkenergived från gallring i Kajanaland-nordöstra, Lappland och Övre Lappland. % kg/m³ 1 > 50 Färskt med snö eller is Färskt, 30 d Färskt, 15 d Färskt, 30 d Färskt d 30 d 30 d 30 d d 30 d 30 d < d 30 d TABELL 22. Rådensitetstalen för energived av övriga lövträd från gallring i södra Finland och. % kg/m³ 1 > 55 Färskt med snö eller is Färskt, 30 d Färskt, 10 d Färskt, 30 d Färskt d 25 d 30 d 30 d d 30 d 30 d < d 30 d - 600

14 TABELL 23. Rådensitetstalen för energived av övriga lövträd från gallring i Kajanaland-nordöstra, Lappland och Övre Lappland. % kg/m³ 1 > 55 Färskt med snö eller is Färskt, 30 d Färskt, 15 d Färskt, 30 d Färskt d 30 d 30 d 30 d d 30 d 30 d < d 30 d TABELL 24. Rådensitetstalen för blandenergived från gallring i södra Finland och. % kg/m³ 1 > 55 Färskt med snö eller is Färskt, 30 d Färskt, 10 d Färskt, 30 d Färskt d 25 d 30 d 30 d d 30 d 30 d < d 30 d TABELL 25. Rådensitetstalen för blandenergived från gallring i Kajanaland-nordöstra, Lappland och Övre Lappland. % kg/m³ 1 > 55 Färskt med snö eller is Färskt, 30 d Färskt, 15 d Färskt, 30 d Färskt d 30 d 30 d 30 d d 30 d 30 d < d 30 d TABELL 26. Rådensitetstal för grot i södra Finland och. (* % kg/m³ 1 > 50 Färskt med snö eller is Färskt, 20 d Färskt, 10 d Färskt, 20 d Färskt d 15 d 20 d 20 d d 20 d 20 d d 20 d < d 20 d TABELL 27. Rådensitetstalen för grot i Kajanaland-nordöstra, Lappland och Övre Lappland. (* % kg/m³ 1 > 50 Färskt med snö eller is Färskt, 20 d Färskt, 15 d Färskt, 20 d Färskt d 20 d 20 d 20 d d 20 d 20 d < d 20 d - 650

15 (* Om avverkningen har infallit så att snöns vikt och smältvatten har bromsat upp torkningen av groten i skifteshögarna, ska man förfara enligt följande vid mätningar på våren och sommaren: - Om det ständigt finns snö eller is i skifteshögarna eller under dem, ska tyngdklass 1 användas. - Det finns inte snö eller is i skifteshögarna eller under dem, men närtransport och uppvägning görs före 30.4 (i Kajanaland-nordöstra, Lappland och Övre Lappland före 15.5), ska tyngdklass 2 användas. - Vid mätningar från och med 1.5 (i Kajanaland-nordöstra, Lappland och Övre Lappland 16.5) följs tabellerna så att man börjar från tyngdklass 2 och minskar tyngdklassen med en klass (-1 klass) från den klass som fastställts utifrån antalet lagringsdygn. Denna minskning kan inte göras från tyngdklass 2. När stubbved bestående av stubbar och rötter mäts i samband med närtransport, används vid omräkningen av virkestyngden och -volymen de rådensitetstal som ges i tabell 28. TABELL 28. Rådensitetstal för stubbved Tyngdklass Fukthalt Tidpunkt % Renhetsklass 1 Renhetsklass 2 Renhetsklass 3 1 > 50 helt år Definitioner av tyngdklasserna i tabell 28: Tyngdklass 1: Omräkningstalet används vid mätning av brytningsfärsk stubbved året om samt när fukthalten annars ligger i klassen i fråga. Tyngdklass 2: Omräkningstalet används vid mätning av stubbved som torkat över fyra 4 veckor i augusti september och 2 4 veckor i maj juli samt när fukten i mätpartiet ligger i klassen i fråga. Tyngdklass 3: Omräkningstalet används vid mätning av stubbved som torkat över 4 veckor i maj juli samt när fukten i mätpartiet ligger i klassen i fråga. Tyngdklass 4: Omräkningstalet används vid mätning av stubbved som torkat över 8 veckor i maj juli samt när fukten i mätpartiet ligger i klassen i fråga. Definitioner av renhetsklasserna i tabell 28: Renhetsklass 1: Rent, andelen främmande ämnen mindre än 5 % av mätpartiets tyngd. Inga orenheter eller stenar som kan observeras med ögonen. Typiskt har avverkningen gjorts redan under den föregående drivningsperioden av stubbved. Renhetsklass 2: Aningen orenheter, andelen främmande ämnen 5 10 % av mätpartiets tyngd. Klassen representerar genomsnittlig renhet typisk för drivning av stubbved. Renhetsklass 3: Mycket orenheter, andelen främmande ämnen % av mätpartiets tyngd. Typiskt för stubbar som brutits ur finfördelade marktyper (lermarker) och när stubbarna bryts och vägs genast efter avverkningen.

16 A Områdesindelningen i tabellerna 1 16 och 18 27