HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund"

Alexander Berglund
för 8 år sedan
Visningar:

1 HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

2 Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten Enligt riksskogstaxeringen (Metla) * ha eller 28 % av skogsbruksmarken på torvmarker * Av torvmarkerna har 76 % dikats * Försumpade momarker har dikats ha * Medelvolymen = 116,7 m3/ha på torvmark * - - = momark * Tillväxtökning p.g.a. dikning ~ m3/år Medeltillväxt är hög i de österbottniska torvmarksskogarna 2

3 Trädens rötter behöver syre * 80 % av rötterna finns inom 0 20 cm under markytan * 0 50 cm djupt finns de flesta rötter dräneringsbehovet anpassas till trädbestånden * Flacka, ofta täta marker som lätt försumpas * Skötsel av hela torvmarksskogen omfattar - beståndsvård - främst gallring - iståndsättningsdikning - transportleder för maskiner - väg på dikesren - vitaliseringsgödsling - små arealer Finlands skogcentral 3

4 Sura sulfatjordar dåligt kartlagda på skogsmark en konkret kartering behövs - nu stora variationer på korta avstånd i terrängen schablonmässig kartering räcker ej problemen var? hur djupt? Skogscentralen som myndighet saknar den geografiska informationen svårt att planera och bedöma planerad markberedning, iståndsättningsdikning, mm Finlands skogcentral

5 Riskområden i skog var? Sannolikhet ökar på områden kring sänkta träsk bördiga marker före detta grunda havsvikar skogsbevuxna f.d. åkrar De flesta skogsmarker i regionen är inte riskområden ett faktum som bör noteras fokuserar på karteringsbehovet Finlands skogcentral

6 Planering av iståndsättningsdikning resursmässigt utmanande ersättningen för planering ger ej utrymme. för noggrann utredning och markanalys stödet maximalt vid samprojekt ~ 0,60 /m enskilda projekt 0,31 /m förslaget till ny temporär finansieringslag som behandlas av riksdagen ökar kostnadstrycket - markägarens andel av kostnaderna ökar Finlands skogcentral 6

7 Skogscentralens sakgranskning av iståndsättningsdikningsansökningar Planehandlingarna registreras vid ankomsten Alla ansökningars dokument sakgranskas Uppgift om när begäran om utlåtande från NTM-centralen har sänts noteras, efter 60 dagar behandlas ansökan vidare även om NTM:s utlåtande saknas endast sällan saknas utlåtandet i Österbotten Vattenvårdsplan och kartor är viktiga Beslutet om finansiering är normalt i kraft tre år Dikningsaktören ansvarar för anmälan till dikningsregistret det övervakar inte skogscentralen Finlands skogcentral 7

8 Granskning av verkställda iståndsättningsdikningar Enligt Finlands skogscentrals granskningsföreskrifter (fastställda av JSM) granskas årligen minst 4,5 % av slutförda företag få granskningar, 3-4 st/år i Österbotten Verkställda vattenvårdsåtgärder har stor prioritet vid granskningarna Vid granskningarna mäts dikesdjup, utrymmen för slam i bassänger och dylikt Inga mark- eller vattenanalyser görs Överlag har resultaten varit bra Finlands skogcentral 8

9 Vattenskyddsplan Obligatorisk för dikningar som finansieras med stödmedel Innehåller uppgifter bl.a. om planerade vattenskyddsåtgärder - Tidpunkten för grävningen och grävordningen - Skyddszoner, grävningsavbrott, slamgropar - Sedimenteringsbassängernas dimensioner Vattenvårdsplan krävs även vid dikning utan stöd i skogcertifierad skog Finlands skogscentral 9

10 För att minimera riskerna bör grävmaskinsförarna känna till problemjordarna Maskinföraren reagerar Kontaktar arbetsledaren Planen justeras vid behov Utbildningen är viktig Finlands skogscentral, foto Kustens bildarkiv 10

Iståndsättningsdikning med stödmedel i Österbotten 1.1 29.10.

11 Iståndsättningsdikning med stödmedel i Österbotten : kompletteringsdikning 3 %, dikesrensning 97 % Detta minskar syreexponeringen av sulfidjordarna, vilket minskar uppkomsten av sura sulfatjordar = bra. Kompletteringsdikningen ökar riskerna mera. 11

12 SLUTSATSER Riskområden i skogarna borde kartläggas - på ett användbart sätt - för att riskerna skall kunna minimeras Dräneringsdjupet vid markberedning och dikning anpassas Kompensation i form av Kemera -medel för merkostnader åt markägare som drabbas vore en bra ide. om regler och budget skulle tillåta Finlands skogscentral, foto Kustens bildarkiv 12

Relevanta dokument

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattendagarna och vattenorganisationernas riksmöte Umeå 25.-27.10.2016 Lotta Haldin Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Närings-,