Bekämpning av skador från granbarkborrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bekämpning av skador från granbarkborrar"

Transkript

1 Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014

2 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående döda granar, enskilda eller i grupp särskilt i kanten av gläntor eller på torra växtplatser? Kan granbarkborre eller någon annan barkborre vara orsaken till detta? Hur göra? Har barken redan lossat och det finns ätmärken på stammen? Granbarkborrarna har redan lämnat trädet. Det är för sent att vidta åtgärder för att bekämpa skadorna, eftersom det inte längre finns några granbarkborrar på trädet, utan bara deras naturliga fiender. Virket har ofta redan förstörts av blånadssvamp och duger som sågvirke endast för husbehov. Med hänsyn till bekämpningen behöver dessa enskilda träd inte avlägsnas, utan de kan lämnas kvar som rötved som ökar mångfalden i ekonomiskogar. För att minska skadorna är det bra att avverka hela skogsfigurer där döda träd påträffas. Att avlägsna enskilda döda träd minskar inte mängden granbarkborrar, eftersom granbarkborren förökar sig i färskt virke och i försvagade, levande granar. Avverkning under vårsäsongen, helst i juni, är det mest effektiva sättet att minska förekomsten av granbarkborre. Därtill ska virket transporteras bort från avlägget genast efter att granbarkborrarna har svärmat i juni eller början av juli. Ätmärken efter granbarkborre Granbarkborre

3 { 3 } Brunt, fint spån i barkspringor och kring rothalsen i maj juni? Små hål i barken? Granbarkborrar håller på att förstöra trädet. Med tanke på den fortsatta tillväxten går dessa träd snart förlorade, men om du vidtar snabba åtgärder är de helt användbara för förädling. Beståndet av granbarkborre minskar också om träden avlägsnas från skogen senast i början av juli. Det är dock inte ändamålsenligt att avverka enskilda träd, utan avverkningen bör omfatta hela skogsfiguren. Upptäcker du stående döda granar, enskilda eller i grupp särskilt i kanten av gläntor eller på torra växtplatser? Kan granbarkborre eller någon annan barkborre vara orsaken till detta? Hur göra? Att granbarkborrar har angripit trädet ser man på det rödbruna spånet kring rothalsen. Lagen om bekämpning av skogsskador ålägger skogsägaren att före utgången av tidsfristerna i juli avlägsna skadade granar, också stormfällda träd, som kan sprida skadeinsekter. Skyldigheten gäller virkesmängd som överskrider 10 m3/ha. Även upptagna stubbar ska transporteras bort inom två år.

4 Bekämpning av skador från granbarkborrar 2014 {4} Det bästa sättet att minska beståndet av granbarkborrar och skadorna från dem är att göra avverkningar i rätt tid och transportera bort virket från skogen i juni juli. Vinter Vår Granbarkborrarna övervintrar i marken. De tål köld mycket bra. Granbarkborrarna svärmar och angriper färskt virke och stående träd när temperaturen går över 18 grader. Det börjar bildas bruna spånhögar kring stammarna och rothalsarna. Avverkning på vintern Avverkning på vintern minskar inte beståndet av granbarkborrar. Virket kan ännu vara brukbart. Om virket transporteras bort före svärmningen angriper granbarkborrarna de närliggande skogarna. Skadegörelsen fortsätter.

5 { 5 } Allteftersom granbarkborrarna blir fler ökar även deras naturliga fiender, men det tar ett tag innan dessa kuvar en massförekomst av granbarkborrar och får slut på skadorna från dem, vilka i värsta fall kan vara mycket omfattande. Sommar Nya angrepp under sommarens gång. Ätmärken under barken. Avverkning på försommaren Även virke som mellanlagrats efter vinteravverkning ska transporteras bort före mitten av juli: de granbarkborrar som finns i virket försvinner från skogen och skadorna minskar. Vid långvarig lagring finns det risk för att virket blånar. Höst Granbarkborrarna går ner i skogsförnan för att övervintra. Barken på angripna träd börjar lossna. Kontrollera dina granskogar så att du upptäcker eventuella nya skador! - döda granar? - barken lossnar? - ätmärken? Nästa år Mindre angrepp på de närliggande skogarna efter avverkning i rätt tid. Lagen om bekämpning av skogsskador ålägger skogsägaren eller ägaren av virket att transportera bort granvirke som avverkats under vintern och skadade träd, också stormfällda träd, från skogen och avläggen (del som överstiger 10 m 3 /ha): i Södra Finland senast den 15 juli i Mellersta Finland senast den 24 juli i Norra Finland senast den 15 augusti Granvirke som avverkats i Södra Finland sommartid ska enligt lagen transportreas bort inom 30 dagar från avverkningen. På längre sikt kan skador från granbarkborre förebyggas genom att man håller grandungarna friska och livskraftiga med hjälp av avverknings- och skötselåtgärder, framför allt genom att i tid förnya överåldriga grandungar och grandungar i dåligt skick. Att avlägsna enskilda skadade träd är ingen lösning, utan hela skogsfiguren måste behandlas.

6 { 6 } Skador från granbarkborrar började tillta i sydöstra Finland under den torra och varma sommaren år På senare år har det förekommit skador i hela södra Finland. Om de kommande somrarna är varma och torra, är det risk för att skadorna förvärras. Under en normal sommar dör lika mycket granar i en skadad skogsdunge som föregående år, under en varm sommar avsevärt fler. Därför är det viktigt att skogsägarna håller ett öga på uppvuxna grandungar och följer upp eventuella stormskador. Om tecken på skador observeras bör åtgärder för att avlägsna träden planeras omedelbart. På det sättet kan man minska beståndet av granbarkborrar och driva virket så länge det är brukbart. Uppföljning av beståndet av granbarkborre år 2013 (Skogsforskningsinstitutet och Finlands Skogscentral). Ju mörkare område, desto rikligare med granbarkborrar och större skaderisk även i fortsättningen.

7 { 7 } Travar av energived är problematiska eftersom de förvaras i skogen en lång tid, under vilken skadegörarna hinner föröka sig och sprida sig i omgivningen. Risken var mindre tidigare när man bara samlade in avverkningsavfall och stammar med liten diameter som energived. Ju större barrträd som förvaras i skogen, desto större är risken för skador. Om över hälften av volymen på avlägget har en diameter på 10 cm eller mer, ska träden transporteras bort från skogen före de utsatta datumen. Om kraftigt virke kan placeras i mitten av en trave med energived och täckas med ett lager lövträd minskar risken för att skadliga insekter sprider sig. Att täcka travar av energived är i allmänhet inte ett tillräckligt skydd mot skadegörare. Ett lager som bretts ut för torkning förhindrar inte att granbarkborrar och tallvivlar förökar sig. Med hjälp av feromonfällor eller fångstträd kan man försöka skydda enskilda mindre objekt. Dessa metoder lämpar sig inte för mer omfattande bekämpning, eftersom det skulle behövas verkligen många av dem. Feromonfällor placeras nära granskogen, på minst meters avstånd från kanten av skogsdungen. De bör inte placeras inom granskogen. Avverkning i rätt tid och snabb borttransportering av virket är de mest effektiva sätten att bekämpa skador från granbarkborrar.

8 { 8 } Skogsägarens kom-ihåg-lista: Håll ett öga på uppvuxna grandungar och stormfällda träd i början av juni Om du upptäcker brunt spån och små hål på kraftiga granar är det möjligt att de blivit angripna av granbarkborrar Avverka åtminstone de stammar som angripits av barkborrar och omkullfallna träd, helst hela skogsfiguren, och transportera bort virket senast i början av juli Om borttransportering inte är möjlig, barka stammarna Från murkna träd sprider sig skadeinsekterna inte längre till stående träd. Murkna träd behöver inte avlägsnas. Mer information: Bilder: Erkki Oksanen, Skogsforskningsinstitutet Illustrationer: Olavi Creative ISBN

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Fångstvirkesfällor mot barkborrar

Fångstvirkesfällor mot barkborrar Fångstvirkesfällor mot barkborrar Gångsystem från granbarkborrar. Angreppen av barkborrar kan bli omfattande Angreppen av barkborrar i södra Sverige kan utvecklas till en rysare. Förra årets milda väder

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson Granbarkborren scenario - bekämpning Hussborg 2014-09-23 Gunnar Isacsson Innehåll Gissningar om framtiden Bekämpningsåtgärder Förebyggande åtgärder Övervakning gbb 2014, norra bekämpningsområdet Hemsö

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 december 2013 1087/2013 Lag om bekämpning av skogsskador Utfärdad i Helsingfors den 20 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 Uppsala 2010-11-18 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 är en viktig pusselbit

Läs mer

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Utvärdering av Sök och plock - sommar - Slutrapport 2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock

Läs mer

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Uppsala 2016-02-25 Professor Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Granbarkborredödade

Läs mer

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden... INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra

Läs mer

Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008

Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008 Datum 2008-01-31 Diarienr 2008/597 1(10) Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008 Bakgrund Den 1 november 2007 fastslogs (protokoll 266) Skogsstyrelsens ståndpunkter och strategi för de närmaste

Läs mer

Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen

Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen 2016-03-12 Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen Foton har sammanställts från fältbesök 2016-02-26 då Stockholms Naturskyddsförening besökte en träd- och buskröjning i Älvsjö

Läs mer

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och

Läs mer

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden. BILAGA 1 VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1(5) VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1 Definition Mätdonets egenskaper 3 Krav på mätdonet Med virkesmätning med skördare avses att volymen hos virke som upparbetas med avverkningsmaskin

Läs mer

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering

3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker 3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering VID FRÅGOR KONTAKTA: Riksantikvarieämbetet Byggnadshyttan Mälsåker Box 5405, 114 84 Stockholm 08-5191 8154

Läs mer

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson MEDDELANDE 1 27 Övervakning av insektsangrepp - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag Lennart Svensson Skogsstyrelsen mars 27 Författare Lennart Svensson Fotograf Gunnar Isacsson Papper brilliant

Läs mer

Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar

Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar Bakgrund Stormen Dagmar drabbade mellersta Sverige natten

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 Nr 83 LANDSKAPSLAG om skogsvård Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 I enlighet med lagtingets beslut 1) stadgas: 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Bekämpning av rotröta med stubbehandling

Bekämpning av rotröta med stubbehandling Bekämpning av rotröta med stubbehandling HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Handledningen har utarbetats av arbetsgruppen: Erkki Hänninen, Metsäteho Oy Kari Korhonen, Skogsforskningsinstitutet Katriina Lipponen,

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

TRÄ, GEMENSAMT ALLMÄNT

TRÄ, GEMENSAMT ALLMÄNT MVIF M7782-123401 Sida 1 av 5 TRÄ, GEMENSAMT ALLMÄNT Avgränsningar Riktlinjerna omfattar endast trä, inte bruksenheter av trä. Dessa senare upptas i MVSCHF under de olika materielslagen. Teknisk orientering

Läs mer

Stämplingsrapport. Drivningsförhållanden: (GYL, är en femgradig skala där 1 motsvarar mycket goda förhållanden). G Y L

Stämplingsrapport. Drivningsförhållanden: (GYL, är en femgradig skala där 1 motsvarar mycket goda förhållanden). G Y L Stämplingsrapport Skogsägare Stämplingsnr. Fastighet Kommun Församling Birgitta Nisser mfl Jön-11-339 Kabbarp 1:1 Jönköping Gränna Höganäsgatan 7 56131 Huskvarna 036-140905 Areal ha Ålder Ståndortsindex

Läs mer

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Nationell Växtskyddskonferens 10 november 2015 Cecilia Söderlind 1, Gunnel Andersson 2 och Louise Aldén 1 Jordbruksverket 1 och Kalmar 2 Majsmottet (Ostrinia nubilalis)

Läs mer

SVERIGE PORTO BETALT

SVERIGE PORTO BETALT B SVERIGE PORTO BETALT LEDARE VIDANYTT nr 1 2007 FÖRST GUDRUN SEDAN PER. Knappt hade vi lyckats överblicka och delvis återhämta oss efter Gudruns konsekvenser förrän Per var ett faktum. Omkring 12 miljoner

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Vem tänder på flisstackar?

Vem tänder på flisstackar? Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har

Läs mer

Dispensärende för avverkning av Melakträskliden

Dispensärende för avverkning av Melakträskliden Dispensärende för avverkning av Brev 1 Björn Mildt skriver till skogsvårdstyrelsen Från: Björn Mildh [mailto:bjorn.mildh@naturskyddsforeningen.se] Skickat: den 14 februari 2014 14:01 Till: Vikström Anders

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

Småskaliga råd i stormens spår

Småskaliga råd i stormens spår Småskaliga råd i stormens spår Är du drabbad av stormen? De senaste åren har Sverige drabbats av flera stormar. För enskilda skogsägare orsakar storm stora problem med mängder av stormskadad skog. Men

Läs mer

Utmaningar inom skogssektorn

Utmaningar inom skogssektorn Utmaningar inom skogssektorn - SLC:s allmänna förbundskongress 27-28.6.2012 Stefan Thölix Fullmäktigeordförande Aktuellt Internationell skogspolitik Finlands skogscentral Svf-lagen Kemera/Petu Övriga lagar

Läs mer

Miljömålet levande skogar från ord till handling i länet

Miljömålet levande skogar från ord till handling i länet LokalEko 2 2014 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Miljömål Miljömålet levande skogar från ord till handling

Läs mer

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet St Ha Totala mängden granskade stämplingar 369 1107 - slumpvis

Läs mer

Skogsskötsel och svampskador en översikt

Skogsskötsel och svampskador en översikt Skogsskötsel och svampskador en översikt Av Jan Stenlid Skogen är utsatt för en rad olika svampsjukdomar vilka tillsammans ger förluster på mer än en miljard kronor årligen hos skogsägarna i Sverige. De

Läs mer

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Slutrapport 12 januari 2010 Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Bo Långström 1, Gunnar Isacsson 2, Anna Björklund 1, Niklas Björklund 1 1 SLU, Uppsala, Box 7044, 750 07 Uppsala

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag

Läs mer

Skogsskador i Region Mitt 2012

Skogsskador i Region Mitt 2012 Skogsskaderapport Region Mitt för 2012 1(5) Datum 2013-03-28 Diarienr 2013/423 Magnus Hedspång, Ulf Lindenbaum, Sven-Olle Larsson, Magnus Frimodig, Per-Olov Ringnér, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Clas Fries

Läs mer

Skogsskador Region Nord 2014

Skogsskador Region Nord 2014 RAPPORT Datum 2015-03-09 Diarienr 2015/653 1(8) Elin Lindström Jönsson, Gullik Nilsson, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P- O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund, Niklas Åberg, Bo

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Putt GK G 07: 24-26 1

Putt GK G 07: 24-26 1 1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium

Läs mer

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011)

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002 1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet

Läs mer

FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014

FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014 FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014 Utbildning om skogslagstiftningen Finlands skogscentral Offentliga tjänster Föredragande Jan-Olof Granvik Kustens regionenhet Esbo, 11.2.2014 Uppgörande av anmälan om användning

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Jättefloka. - en skadlig främmande art

Jättefloka. - en skadlig främmande art Jättefloka - en skadlig främmande art Jätteflokan -en skadlig främmande art Jätteflokan har förts in i Finland som trädgårdsväxt på grund av sin ståtliga blomställning och storlek. Från trädgårdarna har

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Lärkborre - juridiska aspekter

Lärkborre - juridiska aspekter Datum 2011-11-16 1(5) Enheten för lag och områdesskydd Pernilla Granath Limstrand pernilla.granathlimstrand@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359317 Lärkborre - juridiska aspekter Vilka regelverk aktualiseras

Läs mer

Angående er ansökan om dispens för att använda kemiska bekämpningsmedel

Angående er ansökan om dispens för att använda kemiska bekämpningsmedel 1(6) BESLUT Dnr 21-1033/07 2007-03-12 Växtskyddsenheten Ingrid Hedström Föreningen Sveriges Skogsindustrier Angående er ansökan om dispens för att använda kemiska bekämpningsmedel BESLUT Jordbruksverket

Läs mer

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. Vid SM i skog ingår vanligtvis 11 moment som tas ut av en tävlingskommitté. Ett av dessa moment är finalmoment. Vilka momenten är tillkännages i samband med tävlingens start.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 28 december 2011 1417/2011 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer

Det är skillnad på spår och spår

Det är skillnad på spår och spår Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Arbete i brandskadad skog

Arbete i brandskadad skog Arbete i brandskadad skog - efter den akuta släckningsfasen Tomas Gullberg 20140921 Särskilda risker för olyckor En nyligen bränd skog är en mycket farlig miljö att vistas i. Den innehåller ofta: Träd

Läs mer

RP 259/2010 rd. I denna proposition föreslås det att lagen

RP 259/2010 rd. I denna proposition föreslås det att lagen RP 259/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition

Läs mer

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i

Läs mer

ISO 6780: Flat pallets for intercontinental materials handling -- Principal dimensions and tolerances

ISO 6780: Flat pallets for intercontinental materials handling -- Principal dimensions and tolerances ISO 8611: 1-3 Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 1: Test methods Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 2: Performance requirements and selection of tests Pallets for

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015 Miljöstöd och naturvårdsprojekt Martin Sjölind 2015 Miljöstöd inom ramen för Kemerafinansiering Miljöstöd kan beviljas när man vid åtgärder för att vårda eller använda skogen beaktar mångfalden i större

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Skogsskador i Region Öst 2012

Skogsskador i Region Öst 2012 Region Öst för 2012 Datum 2013-02-28 Diarienr 2013/423 1(5) Milena Stefanovic, Lennart Weidinger, Anna Cederholm, Niklas Peil, Lars Strand, Karin Wågström, Lars Karlsson Skogsskador i Region Öst 2012 Denna

Läs mer

Skogsnöten 2007 Poäng Diplomi a) Här fi nns några arter som gärna lever tillsammans med tallen, namnge dem

Skogsnöten 2007 Poäng Diplomi a) Här fi nns några arter som gärna lever tillsammans med tallen, namnge dem Skogsnöten 2007 Namn Diplomi Skola Kommun Poäng 57 p Bonuspoäng: / 3 p 1. Tallen är vårt vanligaste trädslag. Den trivs på friska, torra och t.o.m. på karga marker, bara den får tillräckligt med ljus.

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade

Läs mer

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig 1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det

Läs mer